Handelsstudie Island
Juni 2013
Andreas Thörnroos
2013-06-05
Sveriges ambassad, Reykjavik
Sammanfattning
Handelns utveckling totalt
• Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och
handeln har en avgörande betydelse för svensk ekonomi.
• Exporten av varor och tjänster (brutto) utgör ca 50 procent av
BNP och importen motsvarar omkring 45 procent av BNP.
• Även den isländska ekonomin är starkt globaliserad.
• Islands export av varor och tjänster (brutto) motsvarade 2012
61,9 procent av BNP.
Sveriges ambassad, Reykjavik
Sammanfattning
Finanskrisens inverkan på handeln
• Den svenska varuexporten föll 2009 med 17 procent från
1194 till 995 miljarder SEK.
• Den isländska varuimporten föll år 2009 från 473 till 410
miljarder ISK i löpande penningvärde. I fast penningvärde
motsvarar detta en minskning med 35 procent.
• Sveriges totala export har därefter återhämtat sig till högre
nivåer än 2009.
• Islands totala export av varor återhämtade sig också och
uppgick 2012 till 633 miljarder ISK jämfört med 501
miljarder ISK år 2009 mätt i löpande penningvärde.
Sveriges ambassad, Reykjavik
Sammanfattning
Stor handel med närområden
• Cirka 67 procent av Sveriges export av varor går till EESområdet (EU samt Norge, Island och Liechtenstein), varav 24
procent till andra nordiska länder.
• Cirka 78 procent av Islands export går till länder inom EESområdet, varav 10 procent till andra nordiska länder.
• Hela 171 av världens 195 länder har större folkmängd än
Island men Island är på plats 55 som mottagare av svensk
export.
• Island tillhör EES och därmed den inre marknaden i Europa.
Det är framför allt på livsmedelsområdet som det finns
handelshinder.
Sveriges ambassad, Reykjavik
Allmänt om Sveriges och Islands handel
Sveriges ambassad, Reykjavik
Sveriges totala utrikeshandel
•
2 000
1 800
Värde i miljarder SEK
1 600
•
1 400
1 200
1 000
Export
800
Import
•
600
400
200
0
Källa: SCB och Business Sweden
Sveriges ambassad, Reykjavik
•
•
Sveriges export av varor och tjänster
motsvarar cirka 50 procent av BNP.
Sveriges totala import motsvarar ungefär
45 procent av BNP.
Värdet på Sveriges export ligger på
ungefär 1760 miljarder SEK per år. För
importen är motsvarande siffra 1500
miljarder.
Exporten utgörs till cirka 70 procent av
varor och cirka 30 procent av tjänster.
Motsvarande siffror gäller för importen.
Sveriges andel av världshandeln är cirka
1 procent.
Den svenska utrikeshandeln har präglats
av en stark återhämtning sedan
finanskrisen.
Islands totala utrikeshandel
Islands utrikeshandel med varor och
tjänster
•
•
1 200
Värde i miljarder ISK
1 000
•
800
Export
600
Import
400
•
200
0
2009
Källa: Statice
Sveriges ambassad, Reykjavik
2010
2011
2012
Utrikeshandeln motsvarade 61,9
procent av Islands BNP år 2012.
Under 2012 importerade Island varor
och tjänster till ett värde av cirka 903
miljarder ISK*. Exportvärdet var cirka
1000 miljarder ISK.
Islands utrikeshandel ökade något under
år 2012 jämfört med år 2011. Sedan
2009 kan en ökning i handeln urskiljas.
Detta ger uttryck för den återhämtning i
den isländska ekonomin som skett
sedan finanskrisen 2008.
Cirka 78 procent av Islands export går
till länder inom EES-området, varav 10
procent till andra nordiska länder.
* 1 ISK motsvarar ungefär 0,05 SEK (maj
2013).
Destinationer för Sveriges export
Varuexport per landgrupp 2012
Afrika
3,1%
•
Norden
23,5%
Mellanöstern
och Turkiet
4,1%
Övriga
västeuropa
40,8%
Asien och
Oceanien
11,2%
Syd- och
Centralamerik
a
2,0%
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
Nordamerika
7,1%
•
Central- och
Östeuropa
8,2%
Övervägande del av Sveriges export
går till Europa.
- Cirka 70 procent av exporten går
till EU:s inre marknad.
Den nordiska marknaden är också
betydande, då nästan en fjärdedel
av den totala exporten går till
denna.
Islands placering på listan över
Sveriges exportmarknader
•
•
•
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
Island var år 2012 Sveriges 55:e största
exportmarknad.
I sammanhanget bör beaktas att 171 av
världens 195 länder har större
folkmängd än vad Island har.
Island hamnade på 55:e plats även år
2010. År 2011 var placeringen 62.
Sveriges export per varugrupp år 2012
9 övriga varor
1%
0 livsmedel och
levande djur
4%
8 diverse
färdiga
varor
9%
1 drycker och tobak
1%
2 råvaror, icke ätbara,
utom bränslen
7%
3 mineral bränslen,
smörjoljor, elström
10%
4 animal och vegetabil
oljor och fetter
0%
7 mask och apparater
samt transportmedel
38%
5 kemiska produkter och
dylikt
11%
6 bearbetade varor, i
huvudsak efter material
19%
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
Värdet på den svenska exporten per
varugrupp
600
0 livsmedel och levande
djur
1 drycker och tobak
Värde i miljarder SEK
500
2 råvaror, icke ätbara, utom
bränslen
400
3 mineral bränslen,
smörjoljor, elström
4 animal och vegetabil oljor
och fetter
300
5 prod av kemiska och
närstående industr
200
6 bearbetade varor, i
huvudsak efter material
7 mask och apparater samt
transportmedel
100
8 diverse färdiga varor
9 övriga varor
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
•
Maskiner och
apparater är den
klart största
varugruppen att
exporteras.
- Exporten ur
denna varugrupp
återhämtade sig
relativt snabbt
från finanskrisen.
Sedan år 2011
kan man dock åter
se en nedgång.
Islands export per varugrupp år 2012
7 Mask. och apparater 8 Diverse färdiga varor
samt transportmedel
2%
5%
9 Övriga varor
1%
0 Livsmedel och
levande djur
42%
6 Bearbetade varor i
huvudsak efter
material
41%
1 Drycker och tobak
0%
4 Animal- och
vegitabilisla oljor och
fetter
Källa: Statice 2%
Sveriges ambassad, Reykjavik
5 Kemiska
produkter och
dylikt
3%
3 Mineral bränslen,
smöroljor, elström
2%
2 Råvaror, icke
ätbara, utom
bränslen
2%
- Inom
kategori 0 är
fisk den
viktigaste
varan att
exporteras.
- Kategori 6
domineras av
exporten av
aluminium.
Sveriges totala tjänstehandel
•
600
Värde i miljarder SEK
500
•
400
•
Export
300
Import
200
100
0
2006200720082009201020112012
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
•
Tjänsteexporten växer, även om
varuexporten fortfarande är dubbelt så
stor.
Vanligtvis delar man upp tjänstehandeln
i kategorierna transporter, resor och
övriga tjänster.
Med export av resor avses det som
utländska besökare under kortare tid än
ett år spenderar i Sverige.
Övriga tjänster delas i sin tur upp i
kommunikation, byggtjänster,
försäkringar, finansiella tjänster, dataoch informationstjänster, licenser och
övriga royalties, övriga affärstjänster,
offentliga tjänster samt personliga
tjänster, mm.
Den svenska tjänsteexportens
beståndsdelar
Personliga tjänster,
kultur, m.m.
1%
Offentliga tjänster
1%
Transporter
15%
Övriga affärstjänster
38%
Resor
20%
Försäkringar
1%
Licenser/royalties
9%
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
Data- och
informationstjänster
10%
Kommunikation
2%
Byggtjänster
1%
Finansiella tjänster
2%
Islands tjänstehandel
•
•
400
350
Värde i miljarder ISK
300
•
250
•
Export
200
Import
150
100
50
0
2009
Källa: Statice
Sveriges ambassad, Reykjavik
2010
2011
2012
•
Återhämtning sedan finanskrisen 2008.
Export för cirka 379 miljarder ISK* år
2012, samtidigt som importen låg på
ungefär 346 miljarder ISK.
Med 46 procent är transporter den
vanligaste tjänsten att exporteras.
Näst störst är resor, som står för 25
procent av Islands tjänsteexport.
Exporten av resor har ökat kraftigt under
de senaste åren. Från 2009 till 2012
var värdeökningen 54 procent för
reseexporten.
* Referensmärke: 350 miljarder ISK
motsvarar ungefär 18,8 miljarder SEK (maj
2013).
Den isländska tjänsteexportens
beståndsdelar 2011
Personliga tjänster,
kultur, m.m
1%
Offentlga tjänster
1%
Licenser/royalties
7%
Data- och
Finansiella
informationstjänster
tjänster
2%
0%
Försäkringar
1%
Övriga affärstjänster
15%
Byggtjänster
0%
Kommunikation
2%
Resor
25%
Källa: Statice
Sveriges ambassad, Reykjavik
Transporter
46%
Sveriges handel med Island
Sveriges ambassad, Reykjavik
Sveriges varuexport till Island
•
6000
Värde i miljoner SEK
5000
•
4000
•
3000
2000
•
1000
0
Källa: SCB
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Sveriges ambassad, Reykjavik
Värdet på Sveriges varuexport till Island
uppgick under år 2012 till cirka 1658
miljoner SEK.
Varuexporten minskade kraftigt i och
med finanskrisen och har de senaste tre
åren legat på relativt oförändrade nivåer.
Den främsta exportprodukten var
tidigare petroleumprodukter. År 2007
var exportvärdet på dessa 2200 miljoner
SEK. År 2012 hade siffran minskat till
38 miljoner kr.
En annan viktig orsak till den minskade
handeln är den kraftiga värdeminskning
som drabbade den isländska valutan i
samband med finanskrisen.
Export per varugrupp till Island
9 övriga varor 1 drycker 2 råvaror, icke
och tobak ätbara, utom 3 mineral
0,2%
bränslen,
0,4%
bränslen
smörjoljor,
1,8%
0 livsmedel
elström
och levande
2,4%
djur
8 diverse färdiga
4 animal och
8,3%
varor
vegetabil
16,6%
oljor och
fetter
0,2%
5 kemiska
produkter och
dylikt
20,2%
7 mask och
apparater samt
transportmedel
30,4%
6 bearbetade
varor, i huvudsak
efter material
19,5%
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
•
•
•
Maskiner och
apparater är den
viktigaste varugruppen.
Elektriska apparater
och maskiner samt
vägfordon utgör de
största
underkategorierna.
Inom varugrupp 5,
utgör läkemedel den
viktigaste
underkategorin av
exportprodukter.
I grupp 6 är det
papper och metall som
är de viktigaste
produkterna.
Sveriges varuimport från Island
•
300
Värde i miljoner SEK
250
•
200
150
100
50
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
Sveriges import av varor från Island
uppgick år 2012 till cirka 177 miljoner
SEK.
- Detta är ungefär en tiondel av värdet
på exporten till Island.
Den varugrupp som i störst utsträckning
importeras från Island är livsmedel och
levande djur. Inom denna kategori står
livsmedlen för cirka 90 procent av
importen och resterande 10 procent
utgörs nästan uteslutande av import av
hästar.
Sveriges import från Island
8 diverse färdiga varor
8%
9 övriga
varor
7%
7 mask och apparater
samt transportmedel
9%
0 livsmedel och levande
djur
47%
6 bearbetade varor, i
huvudsak efter material
16%
5 kemiska produkter
och dylikt
4 animal och vegetabil
3 mineral bränslen,
8%
oljor och fetter
smörjoljor, elström
1%
0%
Källa: SCB
Sveriges ambassad, Reykjavik
2 råvaror, icke ätbara,
utom bränslen
3%
1 drycker och
tobak
1%
Orsaker till förändringar
Sveriges ambassad, Reykjavik
Återhämtning i tillväxten
•
•
Liksom övriga Europa, drabbades
Sverige och Island av negativ tillväxt i
samband med finanskrisen.
De senaste åren har en återhämtning
kunnat ses i båda länderna.
Förväntad BNP-utveckling
- Förändring i procent från föregående år
Område
Island
Sverige
Euro-området
2013
1,9
1,3
-0,6
2014
2,6
2,5
1,1
Källa: OECD, maj 2013
Island beräknas få en något starkare
BNP-utveckling än Sverige under
2013 och 2014.
Samtidigt ligger prognosen för de
båda länderna, klart över prognosen
för Euro-området.
Sveriges ambassad, Reykjavik
Stora variationer i BNP sedan
finanskrisen
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
Island
Sverige
0,0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
-2,0
-4,0
-6,0
-8,0
Källa: OECD
Sveriges ambassad, Reykjavik
Den svensk-isländska handelns utveckling
• Den isländska valutan föll våren 2008 och fallet
förvärrades sedan i samband med kollapsen i det
isländska banksystemet. Detta påverkade starkt
efterfrågan på utländska varor och tjänster i Island.
• Isländska företag och hushåll, liksom staten och
den offentliga sektorn, har fram till nu en stor
skuldbelastning.
• Islands import från Sverige föll markant såväl 2008
som 2009. En begränsad återhämtning har därefter
kommit tillstånd.
Sveriges ambassad, Reykjavik
Den svenska-isländska handelns utveckling
- Fortsättning
• En omfattande export av petroleumprodukter från
Sverige förlorades 2009 till Finland och denna
konkurrensförlust betyder mera för exporttappet än
allt annat.
• Isländska exportörer har ännu inte kunnat utnyttja
den stärkta konkurrenskraft som en svagare
växelkurs ger på den svenska marknaden i den
omfattning som tänkas kunde.
• Den isländska tillväxten är nu snarast högre än den
svenska och ett uppdämt köpbehov, exempelvis när
det gäller vägfordon, gör att Sveriges export borde
kunna öka.
Sveriges ambassad, Reykjavik
Möjligheter att stärka handeln mellan Sverige och Island
• Isländska företag har stor kompetens när det gäller
geotermisk energi och efterfrågas på en växande
global marknad. Det finns ett positivt intresse för
samverkan med svenska företag och stora svenska
exportföretagen har insett detta. Flera kan utnyttja
denna situation.
• Det finns ett brett politiskt stöd i Island för en
politik syftande till exportledd tillväxt.
Sannolikheten för flera större investeringar i
kraftproduktion, kraftöverföringar och i
energikrävande verksamhet och industrier är
betydande.
Sveriges ambassad, Reykjavik
Möjligheter att stärka handeln mellan Sverige och Island
- Fortsättning
• Isländska konsumenter är aktiva i e-handeln och det finns stor
och bred erfarenhet av att e-handla från utlandet. Svenska
företag bör här kunna vinna betydande marknadsandelar.
• Ett nytt centralsjukhus är planerat. Många inom sjukvården här
har studerat och eller arbetat i Sverige. Islands ekonomiska
problem har skjutit investeringar på framtiden men inom
överskådlig framtid kan så stora investeringar bli aktuella att
utländska företag oundgängligen behövs. Svenska företag bör
ha god konkurrenskraft.
• Island är en liten marknad men den har stor köpkraft och
svenska varumärken är kända och i flera fall efterfrågade.
Sveriges ambassad, Reykjavik
