Skara – stad, stift, vallfartsort

Skara – stad, stift, vallfartsort
En stad med närmare tusen invånare på medeltiden.
Ett stift som omfattade Västergötland, Dalsland, Värmland och en del av Småland.
En vallfartsort med besökare till taggen ur Kristi törnekrona.
Skara domkyrka – Vår Frus Kyrka – Mariakatedralen
Den första kända domkyrkan i Skara invigdes
omkring år 1150, men sentida fynd visar att det
fanns en kyrka redan på 1000-talet. Under många år
hade tornen platta altantak. I slutet av 1800-talet
fick kyrkan sin nuvarande gotiska karaktär och sina
spetsiga tornspiror. I förgrunden rester av Sankt
Nikolai medeltida församlingskyrka. Den förstördes
troligen i samband med reformationen.
Brynolfkapellet i Skara domkyrka
Brynolfkapellet är uppkallat efter Brynolf, biskop i
Skara 1278-1317. Han var i Lödöse 1304 och tog
emot en tagg från Kristi törnekrona och förde den
till Skara som därmed blev ett vallfartsmål.
Altarbordet skapades 1949 av Gunnar Nylund,
konstnärlig ledare för Rörstrand i Lidköping. Vid
samma tid fick kyrkan sina glasfönster, skapade av
Bo Beskow. Texten på altaret lyder i översättning:
Gode Jesus, låt din krona / All vår synd och brist försona / Föra oss till himlens glans.
Må din törntagg oss beskära / Kraft att botens törne bära / Likt en härlig ärekrans.
Den första domkyrkans krypta
1949 påträffades resterna från en stenkyrka, troligen
från 1060-talet, med en nedgång till en krypta via
två symmetriska trappor. Man hittade också mur-
rester från en romansk kyrka från tiden cirka 11501250. När den kyrkan fick ge plats för en gotisk
katedral på 1200-talet raserades kryptan.
Staden Skara på medeltiden
Staden hade en stadsplan där gatorna likt ekrarna i
ett hjul strålade samman i centrum och domkyrkan.
Till vänster om domkyrkan låg församlingskyrkan
Sankt Nikolaus. I bildens mitt Sankt Lars
församlingskyrka och nere till höger Sankt Pers
församlingskyrka. Högst upp, vid bäcken Drysan,
låg franciskanernas kloster Sankta Katarina.
Vid stadens södra utkant, utanför bild, låg dominikanerklostret Sankt Olof. Efter reformationen blev
det ombyggt till Skaraborgs slott, nedbränt av
danskarna 1612. Dessutom fanns ett kapell, S:t
Örjans hospital, i stadens utkant. Skara anses på
medeltiden ha haft cirka 900 invånare. Modell i
Västergötlands museum.
Den medeltida borgen Gälakvist
Modell i Västergötlands museum.
Gälakvist (även Gällkvist) var en borg strax söder
om Skara, uppförd på 1200-talet. Den anses ha varit
i bruk ett par hundra år. Borgen låg i ett sankt
område och var uppbyggd på en tio meter hög
konstgjord kulle, en så kallad motteborg, omgiven
av dubbla vattengravar. Hela borgområdet hade en
utsträckning på cirka 200 x 200 meter, och inrymde
lokaler för garnisonen men också kök, salsbyggnad
samt ekonomibyggnader och förråd av olika slag.
Skaramissalet – Ritus Scarensis
I Stifts- och landsbiblioteket i Skara finns en
av Sveriges äldsta böcker, det så kallade Skaramissalet. Verket anses ha tillkommit cirka
1150-1170. Det är i folieformat och innehåller
såväl texter som noter.
Skaramissalet är en unik handbok för
kyrkoårets gudstjänster i Skara stift. Det är en
handskrift på latin, inbunden i två delar.
Missalet har uppmärksammats av den musikhistoriska, konstvetenskapliga och kyrkohistoriska forskningen även i internationella
sammanhang. Den ingick i Europarådets utställning i Paris och Köpenhamn om vikingar
och korsfarare i Norden och Europa1992-1993.
2006 översattes missalet till svenska och
gavs ut i en faksimilutgåva som återges på
bilden ovan. I flera artiklar i denna utgåva
skildras bland annat bokens historia och
konstnärliga innehåll.
Till vänster en interiörbild från Stifts- och
landsbiblioteket i Skara. Bysten föreställer
kung Karl XIV Johan.
Text och bild: Bo Björklund.