Mikroprocessorns historia
Thomas Wirén ([email protected])
Mälardalens högskola, IDt
Kursnamn: Vetenskapsmetodik inom teknikområdet
Kurskod: CT3620
Västerås, 2004-10-04
1
Sammanfattning
Denna rapport sammanfattar mikroprocessorns historia och är skriven i kursen
Vetenskapsmetodik inom teknikområdet.
Vad är då en mikroprocessor? Jo, man kan säga att en mikroprocessor är ”hjärnan” i en dator,
eller i ett system. I processorn utförs matematiska beräkningar av olika slag.
Men innan processorerna fanns har man i alla tider försökt att komma underfund med att
underlätta matematiska problem. Många duktiga matematiker har försökt att konstruera
mekaniska konstruktioner för att lösa problem. Men mekaniska maskiner var svåra och
hantera.
Ett genombrott kom när man började använda elektricitet i maskinerna. De första maskinerna
var relämaskiner, men kort därefter uppfann man elektronrören. Större och bättre datorer
kunde då byggas.
Men den största skillnaden kom när man upptäckte halvledartekniken. Då kunde man använda
små transistorer istället för elektronrör. Datorerna blev mindre och driftsäkrare. Det dröjde
inte länge innan den integrerade kretsen uppfanns. Det var då mikroprocessorn föddes.
Sedan dess har en enorm utveckling skett, tyvärr finns det bara ett fåtal processortillverkare
kvar idag. De största är Intel och AMD.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning....................................................................................................................... 1
Sammanfattning....................................................................................................................... 2
Innehållsförteckning ................................................................................................................ 3
Inledning.................................................................................................................................... 3
Mikroprocessorns förhistoria.................................................................................................. 3
Den mekaniska generationen ............................................................................................ 4
Charles Babbage ................................................................................................................. 4
Den elektroniska generationen ............................................................................................. 5
Elektronrör ............................................................................................................................ 5
Transistorn ............................................................................................................................ 5
Transistorn fördelar ............................................................................................................. 6
Integrerade kretsen ............................................................................................................. 6
Den första mikroprocessorn ................................................................................................... 7
Från 4004:an till idag .......................................................................................................... 7
Inbyggda elektroniksystem..................................................................................................... 9
Slutsatser .................................................................................................................................. 9
Referenser .............................................................................................................................. 10
Litteratur .............................................................................................................................. 10
Internet ................................................................................................................................ 10
BILAGA 1 ................................................................................................................................ 11
Inledning
Vi kan aldrig få för snabba datorer. Den dator som vi har idag kan kännas slö imorgon. Den
beräkning som idag tar 10 sekunder att utföra, kanske tar 1 sekund att utföra imorgon. Det är
det som gör att vi strävar efter att skaffa nya datorer hela tiden. Allt ska gå snabbare och
snabbare. Det driver på utvecklingen av nya processorer i rask takt.
Små mikrodatorer finns överallt omkring oss idag. Dessa behöver inte sitta i våra datorer, utan
finns i nästan all hemelektronik som vi använder. Dessa mikrodatorer underlättar för oss i
vardagen. Om alla mikrodatorer skulle sluta fungera skulle det bli kaos. Bilen, kameran,
telefonen, tågen rakapparaten, ja allt skulle stanna! Utvecklingen är enorm och det verkar inte
avstanna på många år än.
Mikroprocessorns förhistoria
Förr använde man människans hjärna för att utföra beräkningar. Större beräkningar hade man
hjälp av kulramar, stenar och skrivtecken med mera. Tyvärr dras vår hjärna med ett par stora
nackdelar: Den är långsam på beräkningar och felfrekvensen för komplicerande beräkningar
är mycket hög.
3
Den mekaniska generationen
År 1967 fann man skisser från Leonardo da Vinci på en mekanisk räknare. Man tror att de är
gjorda någon gång på 1500-talet. Men Willhelm Schickard (1592-1635) konstruerade den
första mekaniska kalkylator, som man känner till år 1623. Schickard tillverkade räknaren i
endast i två exemplar. Dock finns det ingen av dessa kvar idag.
En mer känd räknemaskin byggdes av Blaise Pascal (1623-1662) år 1642. Den kunde utföra
addition och subtraktion av sexsiffriga tal. Pascals maskin bestod av två uppsättningar med
sex vred som representerade de tal som skulle beräknas. Beräkningen räknades ut genom en
”växellådsliknade” konstruktion, varvid man fick svaret.
År 1671 tillverkades den första fyrfunktions kalkylatorn av Gottfried Leibniz (1646-1716).
Maskinen innehåll en identisk konstruktion som Pascal hade, men även en automatisk
multiplikations- och divisionsenhet.
Charles Babbage
Charles Babbage (1792-1871) designade under sin livstid två ”datorer”, The Difference
Engine och The Analytical Engine. The Differense Engine börjde Babbage tillverka år 1822
men slutfördes aldrig. The Analytical Engine designades 1834, men användes i väldigt liten
skala.
The Difference Engine skulle beräkna matematiska tabeller och automatiskt trycka ut dessa på
papper. Den brittiska regeringen insåg vikten av en sådan räknemaskin till sjöfarten. Sjöfarten
var beroende av korrekta tabellverk, eftersom man navigerade efter dessa. Regeringen anslog
17000 pund för att Babbage skulle utveckla denna maskin.
När maskinen “The Difference Engine” skulle vara färdig skulle den kunna beräkna
sjättegradspolynom med 20 siffrors noggrannhet. Men efter 19 års arbete övergav Babbage
projektet. Han ansåg att mekaniken inte hade tillräcklig precision. En orsak var kanske också
att han hade fått en ny maskin i tankarna, The Analytical Engine.
The Analytical Engine skulle automatiskt kunna utföra alla slags matematiska operationer.
Den skulle bestå av en uppsättning hjul som lagrade tal (minnet). En enhet på maskinen som
kunde utföra de fyra räknesätten fanns också som motsvarar dagens processor. Man gav
maskinen instruktioner via hålkort (program). Konstanter till programmet kom in via hålkort
och resultaten skrevs ut på papper, eller stansades ut på hålkort.
Babbages viktigaste bidraget till datorvetenskapen var att introducera idén om en maskin som
byggdes utan att ha ett förutbestämt syfte. Man ändrade i hålkorten för att utföra det man ville
göra. Detta var något helt nytt på den tiden. Tyvärr var Babbages planer lite före sin tid. The
Analytical Engine blev aldrig klar.
Det dröjde ända fram till 1938 innan nästa stora framsteg inom datortekniken. Konrad Zuse
(1910-1995) lät bygga en elektromekanisk dator i Tyskland kallad Z1. Z1 var en binär
representerande maskin som han lät tillverka. Efterföljaren till Z1 var Z3 som blev klar år
1941. Troligtvis var den första programstyrda datorn. Den styrdes av stansade gamla
filmremsor. Elektromagnetiska reläer användes till flyttalsrepresentationen.
Howard Aiken (1900-1973) konstruerade 1939 en elektromagnetisk dator vid Harvard
University kallad Mark I. De efterföljande maskinerna Mark II-IV hade elektriskt lagrade
program, och hade separata instruktions- och dataminnen som senare kom att kallas för
Harvardarkitektur.
4
Den elektroniska generationen
Elektronrör
Nästa stora steg i utvecklingen av datorer var när elektronröret uppfanns. Elektronröret är en
aktiv komponent, dvs en komponent som kräver att man tillför energi för att den ska fungera.
Elektronröret är ett lufttomt rör som kar en minuspol (katod) som uppvärms och en pluspol
(anod). Elektronröret är en vidareutveckling av glödlampan. Man kom underfund med att
glödtråden lämnade ifrån sig elektroner som satte sig på glasets insida. Genom att införa en
elektrod vid glaset kunde man konstatera att man kunde leda ström från elektroden till
glödtråden. Men man kunde inte leda ström åt motsatt håll. Det var den första elektronröret
som kallades för diod.
Den amerikanske uppfinnaren Lee DeForest (1873-1961) lade in en tredje elektrod mellan
katoden och anoden år 1906. Genom att lägga på en negativ spänning på den tredje elektroden
kunde man reglera strömmen mellan katod och anod. Denna grindöppnande elektroden fick
det engelska namnet gate. På svenska blev dess namn galler. Med denna uppfinning kunde
man nu med hjälp av en svag ström kontrollera strömmen genom elektronröret.
Fördelarna mot de elektromagnetiska reläerna var att omslagen ”ström på” och ”ström av”
gick mycket fortare. Inga rörliga delar behövdes. Det fanns också nackdelar med rören.
Eftersom rören alstrade mycket värme behövdes det kylsystem, men alltför ofta gick rören
sönder ändå. Den tidens datorer behövde flera tusen rör för att fungera. Man kan lätt
konstatera att det behövdes åtskilliga timmar av felsökning till dessa datorer.
Den första universaldatorn hette ENIAC (Electronic Numerical Integrator And Computer)
och byggdes år 1946. Den utvecklades vid University of Pennsylvania. Datorn vägde ca 30 ton
och bestod av 18000 elektronrör. Den tog dessutom upp en yta på 160 kvadratmeter. Med en
klockfrekvens på 100kHz var ENIAC cirka 1000 gånger snabbare än Mark I och gjorde en
multiplikation på 3 mS. Tack vare snabbheten i elektroniken kunde man se nya möjligheter
med elektronrören.
Transistorn
Nästa steg i utvecklingen var när transistorn kom till värden. Det var efter andra världskriget
som en forskargrupp från Bell labs samlades. William B Shockley som ledare försökte man
komma på ett sätt att ersätta de problematiska elektronrören. Gruppen studerade
halvledartekniken som användes bland annat för att utveckla radarsystemet. 1945 hade
Shockley den första halvledartransistorn som kallades för fälteffekt. Shockley jobbade ofta
ensam hemma, varvid hans kollegor var på labbet. Kollegorna Bardeen och Brattain tog fram
1947 en bättre och stabilare transistor ”the point-contact transistor”. Deras idé var att
transistorn var gjort i guldfolie på en plasttriangel, nedtryckt så den fick kontakt med en platta
av germanium. När Shockley fick reda på att de båda herrarna lyckats göra en bättre transistor
blev han både arg och belåten. De hade arbetat utan att sagt något år Shockley som var ledare
för gruppen.
Shockley utvecklade ”the junction (sandwich) transistor” själv. Det tog honom en månads
tänkande och experimenterande. Två år efter hade han en fungerande transistor. Problemet
hade blivit att de tävlade mot varandra och inte i grupp som det var tänkt. Det ledde till en
tvist om vem som skulle ta patent på uppfinningen. Shockley visste vilken potential
uppfinningen hade och beslutade sig att lämna Bell Labs och startade eget. Företaget hette
5
Shockleys Semiconductor. Han hyrde in ingengörer och fysiker, men de var svårt att jobba
ihop med Shockley. Några sökte sig bort från Shockley och startade Fairchild Semiconductor,
medan Robert Noyce och Gordon E. Moore valde att bilda ett eget företag med namn Intel
Corporation. 1956 fick Shockley, Bardeen och Brattain dela på nobelpriset i fysik.
Transistorn fördelar
Transistorn fungerade i princip som elektronröret som minne. Den kan lagra en etta eller
nolla. Men den största skillnaden var att den var mycket mindre och alstrade mycket mindre
värme. Transistorn tog bara upp 1/50 av elektronrörets storlek. Med transistorn som grund kan
man bygga mycket mindre datorer, som höll längre. Transistorn är gjort av en grupp
grundämnen som kallas halvledare. Till halvledare hör till exempel germanium och kisel.
Halvledare är som namnet antyder, att de kan leda ström under vissa förutsättningar. Följande
fördelar mot elektronröret är:
låg arbetsspänning. (Elektronröret krävde minst 40Volt, men vanligen 90 Volt)
drar mycket lite ström
arbetar snabbare
mycket mindre (1/50 del av elektronröret)
enklare konstruktion (billigare att tillverka)
betydligt driftsäkrare (slits inte som elektronröret)
Integrerade kretsen
Men när man kopplade ihop flera tusen transistorer fick man problem med dåliga kopplingar.
Transistorn blev populär i radioapparater, datorer, telefoner med mera. Trots att transistorn var
mindre än elektronröret behövde man ytligare förbättra elektroniken.
En integrerad krets är i grunden en kiselskiva med vissa analoga eller digitala kretsmönster i
form av halvledare vilka etsas på kiselplattan. På kiselplattan kan mängder med transistorer
resistorer, dioder och andra elektronikkomponenter få plats. Kiselskivan monteras sedan i en
kapsling med anslutningsbenen. Denna konstruktion kallar vi för ic-krets.
Den första integrerade kretsen konstruerades år 1961 av Texas Instruments. Texas Instrument
tog genast patent på tekniken. Alla kretstillverkare har mer eller mindre gjort intrång på detta
patent.
Datorerna blev nu ännu snabbare, eftersom elektronerna färdades betydligt kortare sträckor i
de integrerade kretsarna. Kretsarna rymde flera tusen transistorer på några få mm2. En stor
kund som köpte massor av kretsar var NASA som var i behov av elektronik i och med
rymdkapplöpningen på 1960-talet.
Detta ledde till att tillverkarna fick stora intäkter och därmed utveckla kretsarna ytligare. Man
enades om en ny standard som hette LSI. LSI står för Large Scale Integrated och kunde ha
upp till 10000 komponenter per chip. Efter LSI-kretsarna följde VLSI, som står för Very
Large Scale Integrated. Dessa kretsar kunde innehålla upp till 250 000 komponenter på ett
chip. Denna utveckling ledde till att de första mikroprocessorerna utvecklades.
6
Den första mikroprocessorn
Företaget Intel fick 1969 en förfrågan från det japanska förtaget Busicom om att tillverka 12
specialanpassade kretsar. Kretsarna skulle hantera de olika funktionerna Busicoms
miniräknare.
Intel hade inte då möjlighet att tillverka 12 olika kretsar, men en ingenjör på företaget kom
med en smart idé. Ingenjören hette Ted Hoff. Idén gick ut på att utveckla en enda krets som
med hjälp av programvara kan utföra flera olika uppdrag.
Busicoms ingenjörer ville först inte ändra designen med de tolv kretsarna. Men efter
påtryckningar av den nya idén, fick Intel till slut igenom sin vision.
Nio månader efter mötet stod utvecklingsarbetet med den nya kretsen klar. Ted Hoffs idé blev
verklighet. Kretsen innehöll 2300 transistorer. I dagens mått låter det ynkligt, men det
motsvarade lika mycket datorkraft som ENIAC kunde prestera. Kretsen fick dessutom plats på
en fingernagel, jämfört med ENIAC som vägde 30 ton, och tog upp 160 kvadratmeter.
Därmed kunde man konstatera att värdens första mikroprocessor var skapad.
Från 4004:an till idag
På Intel förstår man vad detta var bara början av utvecklingen. Problemet var ”bara” att Intel
hade sålt rättigheterna till kretsen till Busicom. Robert Noyce tar tag i problemet och flyger till
Japan och lyckades köpa tillbaka rättigheterna för 60 000 dollar, lika mycket som Intel
ursprungligen fått för att utveckla kretsen. Nu var det fritt fram för Intel att fortsätta arbetet.
Under 1971 lanserar Intel kretsen under namnet 4004. Priset var 299 dollar. Året efter lanserar
man dess efterföljare med namnet 8008-processorn. Processorn var dubbelt så snabb som
4004:an. Dessutom jobbade 8008:an med 8-bitar istället för 4004:ans 4-bitar. Processorer
brukar i allmänhet kallas för CPU, som står för Central Processning Unit. Översätt till svanska
blir det central beräkningsenhet.
1974 lanserar Intel 8080-processorn som användes i värdens första persondator som hette
Altair. Altair kunde man köpa som byggsats för 395 dollar. Det såldes ungefär 2000 stycken,
varvid ett 50-tal hamnade i Sverige.
Bredvid Intel fanns konkurrenter som Motorola och Zilog. Motorola kom med sin 6800processor. Zilog hade utvecklat Z80 processorn som blev populär. Z80 var grunden i många
system som ZX Spectrum, Spectravideo, samt den svenska 1980-talsdatorn ABC80. Z80 har
även funnits som hjälpprocessor till Sega Mega Drive och Commodore 128. Zilog processorn
framställdes från tidigare folk som slutat på Intel.
Det riktiga stora genombrottet för Intel är 1981 när IBM väljer att använda deras processor till
IBM:s Personal Computer. Processorn från Intel hette 8088. IBM utvärderade även
processorerna som Zilog och Motorola erbjöd. IBM var ett okänt företag på den tiden. IBM:s
idé byggde på att köpa in komponenter istället för att tillverka allt själv. Operativsystemet som
användes heter Dos och köptes från ett litet företag med ett 30-tal anställda som hette
Microsoft. 8088:n hadde 29000 transistorer oh en klockfrekvens på fem megahertz.
1982 kom 80286-processorn. I vardagligt tal kallar vi den för 289:an, som genast blev en
succé. Att den blevsån succé var att alla tidigare program som var skrivna för 8088:an
fungerade även på 286:an. Och naturligtvis hade 286:an fler betydligt fler transistorer, cirka
130 000 stycken. Sedan dess är alla Intels PC-processorer bakåtkompatibla.
7
Del lär finnas 15 miljoner datorer som hade 286-processorn installerade sex år efter den
lanserats, Bland annat användes processorn i IBM AT datorn.
1985, alltså tre år senare lanserade företaget 386-processorn som hade beteckningen
80386DX. Den hade en inbyggd matteprocessor. Klockfrekvensen var 16 megahertz, men i
slutet kom det även en 33 megahertz variant. En ”lightversion” av processorn med
beteckningen 80386SX kom också. Den var 20-25 procent lägre prestanda och saknade
matteprocessor, men det var billigare att köpa.
Efter 386:an kom 80486-processorn 1989. Processorn innehåll 1,2 miljoner transistorer och
arbetade med max 50 megahertz. Den var ca 50 gånger snabbare än den tidigare 8088:an. En
variant kom 1992 av 486:an som hette 80486DX2 som arbetade med dubbel hastighet internt
på chippet.
1993 skulle nästa processor lanseras från Intel. Då det var svårt att namnskydda en
sifferbeteckning som man tidigare använt. Och så hade det dykt upp några nya konkurrenter
på marknaden, gjorde att man tog namn som var lättare att skydda. Intel valde att kalla sin nya
processor för Pentium. Namnet hänger kvar än idag.
Konkurrenten AMD (Advanced Micro Devices) landserade 1994 en variant av 80486:an som
hette 486DX4. AMD utmanade Pentiums framgång med en billigare processor för 486generationen.
1994 skakades Intel av Pentium-buggen. En bugg hade påträffats i processorns flyttalsdel som
gjorde att vissa beräkningar blev felaktiga. Intel har fått mycket kritik för denna bugg,
eftersom Intel inte erkände felet från början. Man menade att inte felet inte var så allvarligt,
och att det inte påverkade systemen nämnvärt. Dock fick Intel backa, och erbjöd till slut nya
processorer till de kunder som drabbades.
1995 lanserades Pentium Pro ut på marknaden. Den arbetade med 200 megahertz och hade 5,5
miljoner transistorer i processorn.
Intel jobbade på med nästa processor som stod klar under 1997. Då kom Pentium MMX och
Pentium II ut. MMX varianten var avsedd främst för multimedia. Pentium II processorn
rymde hela 7.5 miljoner transistorer på chippet. AMD presenterar sin K6-2 processor. Nu
handlar frekvenserna kring 450 megahertz.
1998 kommer Intel ut med en budgetvariant av Pentium II. Den kallas för Pentium Celeron,
och är främst anpassad för hemmaanvändare.
År 1999 består Intels senaste processor av 9,5 miljoner transistorer. Processorn heter Nu
Pentium III och fanns i hastigheterna från 450 megahertz till 1gigahertz.
AMD kommer ut med sin nyutvecklade Athlonprocessor, samtidigt som Intel lanserar
Pentium 4 år 2000. Pentium 4 processorn hade 42 miljoner transistorer och hanterade
hastigheter upp till 3 gigahertz.
2003 kom både Intel och AMD ut med sina första 64-bitars processorer.
2004 lanseras Intels senaste processor Pentium 4 som jobbar med en klockfrekvens på hela
3,6 gigahertz. AMD landerar Athlon 64 3600+ processor som ska motsvara Intels modell.
8
Inbyggda elektroniksystem
Bredvid utvecklingen av processorer till våra persondatorer och servrar finns en avdelning
små mikrodatorer. Dessa mikrodatorer har på ett exploderande sätt erövrat världen det senaste
årtiondet. Mikrodatorerna finns bland annat i:
Fjärrkontroller
Portabla datorer
Mobiltelefoner
Motorstyrningar
Säkerhetssystem
Verktyg
Kontrollsystem
Listan kan göras lång. Dessa mikrokontroller kan programmeras med hjälp av en dator till
önskad funktion. De största tillverkarna idag hör Microship, Motorola och Atmel. Eftersom
marknaden är stor för dessa mikrodatorer finns det många tillverkare som slåss. Eftersom de
massproduceras i stora volymer blir de billiga. De vanligaste processorerna är 8 och 16-bitars,
med varierande minne.
Slutsatser
Utveckling av processorer har drivits fram tack vare energiska forskare och ingenjörer som
tävlar om patent. Och förfinad tillverkningsprocess gör att processorerna blir bara bättre och
bättre. En stor del att utvecklingen kom så långt på 60-talet var naturligtvis att NASA behövde
kretsar till deras rymdprogram. Men det som gör att de fortsätter att komma med nya modeller
är att efterfrågan på processorer är stor. Man vill helt enkelt ha snabbare datorer.
Att försöka förutspå vart och när det hela kommer att sluta är en omöjlig fråga att svara på
idag. Redan när en processor är helt ny på marknaden är nya modeller på väg att lanseras med
bättre prestanda. Som det ser ut idag har inte processortillverkningen planat ut.
De mindre processorerna som vi har i våran hemelektronik kommer vara mer och mer
betydande. Snart kanske man till och med kan koppla ihop mikrodatorer med våran egna
hjärna. Den som lever få se…
9
Referenser
Litteratur
Carlsson Per, Johansson Staffan, Digital Teknik, Liber AB, Stockholm,1993
Eklund Sven, Modern mikroprocessordesign, Studentlitteratur 1999, Lund 1999
Peatman John, Embedded Design with the PIC18F452 Microcontroller, Pearson Education,
Upper Saddle River, 2003
Internet
Elektronrör
http://www.susning.nu/Elektronr%f6r
2004-10-08
Historia
http://hem.passagen.se/potto/mouseover2/historia.html
2004-10-08
Z80
http://www.ee.washington.edu/circuit_archive/micro/z80.html
2004-10-08
10
BILAGA 1
Sammanfattning av den mekaniska generationen:
År
Upphovsman
Maskin
Räknesätt
1642
Pascal
Saknar namn
Add, Sum
1671
Leibniz
Saknar namn
Add, Sub, Mul, Div
1843
Scheutz
Difference Engine
Maclaurin utveckling
1834-1871
Babbage
Analytical Engine
Generell beräkning
1941
Zuse
Z3
Generell beräkning
1944
Aiken
Mark I
Generell beräkning
Tabell1. Den mekaniska generationen.
Sammanfattning av den elektriska generationen:
Generation och År
Teknologi och
Arkitektur
Programvara och
Applikationer
Första
Rörteknik, CPU med
register,
heltalsaritmetik
Maskinspråk, en
process åt gången,
inga subrutiner
Transistorer,
kärnminnen, flyttal,
I/O processorer
Högnivåspråk,
subrutinbibliotek,
batchkörning
Integrerade kretsar,
mikroprogr. Cache,
pipelining
Multiprogrammering
tidsdelning,
avancerade OS
Fjärde
LSI-VLSI,
1975-1990
Halvledarminnen,
multiprocessorer,
vektordatorer,
mikroprocessorn
Multiprocessor-OS,
språk, kompilatorer
och miljöer för
parallella datorer
Femte
Högskalig
integration (ULSI),
skalbara arkitekturer
1945-1954
Andra
1955-1964
Tredje
1965-1974
1991-idag
Massiv parallellism
Tabell 2. De fem generationerna av elektroniska datorer.
11
