Behovsanalys av romska elevers skolsituation på

Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
1 (39)
Behovsanalys av romska elevers skolsituation
på Malmös grundskolor
Upprättad
Datum:
2014-05
Ansvarig:
Mujo Halilovic
Förvaltning:
Sociala resursförvaltningen
Enhet:
Romskt informations- och kunskapscenter
Författare:
Mujo Halilovic, Eugen Millnell och Julia Sällström
1
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
2 (39)
Inledning och bakgrund
År 2000 erkände Sverige romerna som en av Sveriges fem nationella minoriteter utifrån
ratifikationen av den europeiska ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Idag
regleras främjandet och skyddet av de nationella minoriteternas språk, kultur och delaktighet
i det svenska kulturarvet genom Lag (2009:724) om nationella minoriteter och
minoritetsspråk. Av de uppskattningsvis 50 000- 100 000 romer som bor och livnär sig i
Sverige bor ca 10 000 i Malmö, där flera olika romska grupper och dialekter finns
representerade. Den romska befolkningens 500 år i Sverige har präglats av diskriminering
inom samtliga samhällsområden. Från de mest våldsamma uttrycken av förföljelse som
fördrivning, tvångssteriliseringar, inreseförbud under andra världskriget till dagens
vardagsrasism där diskriminering på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, inom skola och
utbildning ännu är utbredd.1
Arbetsmarknadsdepartementet beviljade år 2012 Romskt informations- och kunskapscenter
(RIKC) resurser för att genomföra föreliggande studie. I mars 2013 initierades arbetet med
behovsanalysen då en tjänst för detta tillsattes på centret.
Syftet med projektet är att undersöka grundskolornas behov av stöd och hjälp i arbetet med
att uppfylla minoritetslagstiftningen, läroplanen och de mänskliga rättigheterna för barn som
tillhör den romska minoritetsbefolkningen. Målet är att sammanställa en analys över hur
skolorna dels arbetar med och dels hur de upplever arbetet med att förbättra romska barns
skolsituation i Malmö. Samtidigt har studien syftat till att sprida information om hur RIKC
kan bistå skolor i deras arbete med romska elever. Både resultatet och tillvägagångssättet av
behovsanalysen ska kunna användas som vägledning för pilotkommunerna i regeringens
strategi för romsk inkludering samt övriga kommuner i deras arbete med att förbättra romska
barns förutsättningar inom utbildningsväsendet. Behovsanalysen av romska elevers
skolsituation och stödmöjligheter kommer att rapporteras till Arbetsmarknadsdepartementet.
RIKC kommer även att använda materialet i slutrapporten som underlag för framtida
arbetsplanering.
Syfte
Det övergripande syftet med behovsanalysen är att säkerställa romska barns
minoritetsrättigheter inom utbildningsväsendet. Som en del i att uppnå detta vill Romskt
informations- och kunskapscenter (RIKC) utföra en behovsanalys på skolor i Malmö av deras
kunskap om och implementering av minoritetslagstiftningen samt av romska barns situation i
skolan. I analysen är utgångspunkten insatser och metoder som syftar till att förbättra romska
barns skolsituation i Malmö. Inom projektet sprids även information om hur RIKC kan stötta
skolor i deras arbete med romska elever. Både resultatet och tillvägagångssättet av
1
SOU 2010:55 Romers rätt
2
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
3 (39)
behovsanalysen ska kunna användas som vägledning för pilotkommuner samt övriga
kommuner i deras arbete med att förbättra romska barns förutsättningar inom
utbildningsväsendet.
För att uppnå syftet utgår studien från följande frågeställningar:
-
Vilka behov upplever lärare och rektorer att skolan har för att kunna förbättra de
romska barnens skolgång?
-
Vilka rimliga och fruktbara metoder framträder ur materialet?
Metod /tillvägagångssätt
Utformningen av enkäten har gjorts i samrådan med samtliga tjänstemän samt
verksamhetchefen på RIKC. De har valts ut utifrån romska tjänstemäns erfarenheter i skolan,
tidigare forskning på området samt studiens syfte, vilket formulerats med utgångspunkt i
minoritetslagstiftningen (Lag 2009:724). Vidare har enkäten riktad till skolpersonal
uppdaterats utifrån kommentarer från Arbetsmarknadsdepartementet och Länsstyrelsen
Stockholm. Denna uppdatering har resulterat i att vissa skolor har fått omformulerade frågor
samt att i den senaste versionen av enkäten adderades frågor kring skolans läroplan (Lgr 11)
och minoritetslagstiftningen vilket saknades i den första. I presentationen av studiens resultat
framgår det tydligt hur många som besvarat varje enskild fråga, samt hur många som inte fått
möjlighet eller avstått att besvara. Två av frågorna i den ursprungliga enkäten kunde
uppfattas som ledande, därför valde vi bort dessa när vi uppdaterade enkäten. De frågor som
uppfattades som ledande men som ändå besvarats har inte tagits i beaktande i föreliggande
behovsanalys. Vi har inte upplevt någon större skillnad i svarsfrekvens för de olika enkäterna,
dock var det fler skolor som fick den första versionen, således har fler svarat på den. De
första försöken till att etablera kontakt med skolor har skett via telefon, med målsättning att
boka in en tid för ett möte och på så vis bygga upp en relation. Utifrån RIKC:s erfarenhet
ökar ett personligt möte chansen för en fortsatt samverkan, ger möjlighet till ett
helhetsintryck av skolan samt ökar chansen för deltagande i studien. Vi har därför inriktat oss
på att boka in ett möte innan vi skickat ut enkäten, men har i de fall då vi fått svar om att
skolan inte är intresserade eller inte har romska elever skickat ut enkäten via e-post utan att
ett möte skett eller bokats in. Flertalet av de möten vi haft har lett till förfrågningar om vidare
samverkan med eller tillfälligt stöd från RIKC. Efter besöken har tjänstemän från RIKC både
närvarat gällande individärenden på flera skolor och hållit i kompetensutveckling gällande
romsk historia och romska livsvillkor för skolpersonal.
Under de möten vi haft har rektor, biträndande rektor, kurator samt klassföreståndare för
romska elever varit på plats tillsammans med en till två tjänstemän från RIKC. De möten vi
haft inleddes med att RIKC:s verksamhet och arbetsmetod presenterades, därefter delgavs en
beskrivning av behovsanalysens syfte och tillvägagångssätt. Därefter fick skolpersonalen
beskriva den generella situationen för romska elever på skolan samt göra en uppskattning av
antalet elever. Vidare diskuterades individuella elevers situation, för de elever som hade en
kritisk situation kontaktades föräldrar och trepartsmöte genomfördes i de fall då samtliga
parter var positivt inställda till detta.
3
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
4 (39)
Efter möten med skolpersonalen delades enkäter för behovsanalysen, broschyrer och annan
information om RIKC ut, antingen personligen eller via e-post. Besvarade enkäter har
antingen lämnats in personligen eller skickats via e-post.
Etiska överväganden
Genomförandet av denna studie vars metod delvis bestått av samtal med skolpersonal om
individuella elevers skolsituation medför en etisk problematik. Eftersom eleverna dessutom
tillhör en minoritetsgrupp med en allvarlig diskrimineringshistoria där statlig registrering och
kartläggning av gruppen ingått som en metod för systematiskt förtryck,2 fördjupas
problematiken ytterligare. Under studiens gång publicerade Dagens Nyheter upptäckten av ett
omfattande polisregister över personer med romskt tillhörighet, vilket ytterligare fördjupade
misstron till majoritetssamhället samt bekräftade och påminde om den historiska utsattheten.
Detta har försvårat arbetet avsevärt både i förhållande till skolpersonal och romska familjer.
Det är av stor vikt att betona att denna studie inte syftar till att kartlägga antalet romska barn i
Malmö, heller inte till att peka ut specifika skolor med romska elever. I samtal med
skolpersonal har uppskattningar gjorts, dock är detta arbetsmaterial och inte siffror som
kommer att redogöras för i studien. Det framgår inte heller vilka skolor som svarat vad i
redovisningen av resultaten.
Ytterligare en problematik i denna studie och liknande studier, är att de skolor som har
romska elever med en fungerande skolgång i stor utsträckning uppger att de inte har några
romska elever. Enligt RIKC:s erfarenheter och även andra rapporter, som redogörs för i
denna studie, beror detta ofta på att eleven eller familjen själva väljer att inte uppge sin
romska etnicitet i skolan, vilket i sig är problematiskt och ett symtom på antiziganismen i
samhället. Flera romer som vi mött i arbetet med behovsanalysen har uppgett att nyheten om
Polisens registrering (i september 2013) ytterligare förstärkte otryggheten i att uppge sin
etnicitet, även i skolan.
I flera studier och även bland erfarenheter som finns på RIKC framkommer en utbredd
frustration från den romska minoriteten gällande utvärderingar och kartläggningar av den
romska gruppen, inte minst p.g.a. att romer själva sällan är involverade i arbetet.3 Detta är en
av anledningarna till att vi valt att inrikta oss på skolan och majoritetssamhället i föreliggande
studie.
Avgränsningar/Urval
Studien omfattar grundskoleverksamhet och har i utgångspunkten inriktat sig på kommunala
skolor men omfattar även två friskolor.
2
Se Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Ds
2014:8, Arbetsmarknadsdepartementet, Regeringskansliet 2014
3
Skolverket 2007
4
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
5 (39)
I den initiala kontakten med skolor har vi i första hand vänt oss till rektorer och under möten
även träffat biträdande rektorer, lärare, klassföreståndare, kuratorer, skolsköterskor m.fl.
Ett av målen med studien har varit att urskilja mönster och teman i problematiken för romska
elever på Malmös grundskolor. Utifrån det har vi inriktat oss på att kontakta och besöka ett så
stort antal skolor som möjligt, snarare än att begränsa oss till ett visst tema eller en på
förhand specificerad fråga. Vårt empiriska material ligger till grund för utformningen av
resultatens presentation och dess kategoriseringar.
5
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
6 (39)
Tidigare forskning
Det finns ett större antal rapporter och utredningar som gjorts gällande romska elever i den
svenska skolan och den romska befolkningen i stort. För denna behovsanalys har en
geografisk avgränsning gjorts till att hantera Malmös grundskolor, således ligger fokus
gällande tidigare forskning främst på det material som berör Malmö och skolan. De rapporter
som betraktats som relevanta för studien och delvis ligger till grund för utgångspunkten i
föreliggande analys är:

Romer i skolan- En fördjupad studie Skolverket 2007

Romers situation i Malmö Söderman Emma och Ström Britta, Malmö Stadskontor
Avdelning för Integration och arbetsmarknad 2008

Unga romers situation - en intervjustudie Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:10

Romska barn i skolor författad av Marianne Liedholm och Göran Lindberg 2010

Nationella minoriteter i skola och förskola Skolverket uppdaterat 2011

Romers rättigheter Diskrimineringsombudsmannen 2011

Mamma ska jag säga att jag är rom? En kartläggning av romska barns och elevers
skolsituation i fem pilotkommuner för Skolverket Christina Rodell Olgac & Angelina
Dimiter-Taikon, Skolverket 2013

Redovisning av regeringsuppdrag inom regeringens strategi för romsk inkludering,
Dnr: 2012:518, Skolverket 2013
Att romska elevers skolsituation fortfarande är ytterst problematisk och att detta bidrar till att
reproducera och upprätthålla utanförskap råder det enighet kring i samtliga rapporter och
publikationer som genomförts i Sverige under det senaste decenniet.
Den senaste rapport som publicerats är Skolverkets redovisning av ett regeringsuppdrag inom
regeringens strategi för romsk inkludering. Den består av två delrapporteringar; ”Mamma ska
jag säga att jag är rom? En kartläggning av romska barns och elevers skolsituation i fem
pilotkommuner för Skolverket” samt en kvantitativ enkätundersökning. I denna studie
behandlas samtliga pilotkommuner, således även Malmö. Eftersom detta är den senaste
rapporten som gjorts inom området har den följts och granskats ingående under arbetet med
föreliggande behovsanalys.
Skolverket skickade i sin undersökning ut enkäter till 357 förskolechefer, 384
grundskolerektorer och 145 gymnasierektorer i de fem pilotkommunerna. Svarsfrekvensen
för samtliga låg på mellan 35-43% och betraktades som relativt låg, varför Skolverket även
genomfört en bortfallsstudie. Av de som besvarade denna var den främsta orsaken till att svar
på Skolverkets enkät uteblivit att de inte haft tid, att de upplever sin arbetssituation som
överbelastad och mottar många enkäter från ett flertal olika instanser. En mindre del av de
6
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
7 (39)
svarande som kontaktades uppgav att de inte hade några romska elever på sin skola och
därför inte kände sig träffade av enkäten.4 I arbetet med föreliggande analys har liknande
situation uppstått, ett antal skolledare har inte besvarat samtal eller e-mail. Dock har det med
stor sannolikhet varit en fördel att resurser lagts på att besöka skolorna för att bygga upp en
relation och ett förtroende för att få en högre svarsfrekvens. Emellertid har inte samtliga
skolor besvarat vår enkät trots positiva besök och samtal. Flertalet skolor har även avböjt att
besvara enkäten med anledning av att de inte har romska elever på skolan. Vi har dock
utformat en enkät specifikt till dessa skolor med frågor kring de nationella minoriteterna i
läroplanen och minoritetslagstiftningen, likväl har flertalet inte heller besvarat denna.
En rapport som kontinuerligt refereras till, bl.a. i Skolverkets rapport från 2013, är
Romernas situation i Malmö från 2008 vilken baseras på samtal med romska företrädare,
sakkunniga, stadsdelsförvaltningar samt arbets- och integrationscenter i Malmö. I denna
rapport belyses romers utanförskap och de konsekvenser som följer av detta inom såväl skola
och arbetsmarknad som på bostadsmarknaden i Malmö. Här finns uppskattade siffror över
hur många romska elever som deltar i skolundervisning och hur många som är frånvarande,
hur många som går i förskola o.s.v. Fokus för rapporten är inte enbart skolsituationen utan
omfattar hela livssituationen för romer i Malmö. Skolledares och personalens syn på
problematiken ingår inte i underlaget.
I Romer i skolan- en fördjupad studie som Skolverket publicerade 2007 presenteras en
fallstudie där skolchefer, rektorer, lärare, föräldrar och elever intervjuats. Bilden som
framkommer i rapporten är att många romska elever har hög frånvaro, avslutar inte
grundskolan med fullständiga betyg och mycket få går vidare till gymnasiet, dock betonas
gruppens heterogenitet och att skolsituationen varierar från individ till individ.5
I Romers rättigheter publicerad av Diskrimineringsombudsmannen 2011 lyfts rätten till
utbildning som en bärande faktor i Europarådets minoritetskonventioner där just rätten till
skola har förstärkts. Vidare betonas staters ansvar för att nationella minoriteters historia,
kultur, traditioner och språk ska ingå och tas till vara på inom utbildningsinstitutioner och
lärarutbildningar. 6
Romska barn i skolor av Marianne Liedholm och Göran Lindberg från 2010 är genomförd
på uppdrag av Delegationen för romska frågor med syftet att undersöka om särskilda insatser
för romska barn kan förbättra deras skolresultat. Studien består av intervjuer med olika
personer i syfte att få deras bild av de romska barnens skolsituation, problembilden samt
vilka lösningar och åtgärder som man kan arbeta med. 7
Nationella minoriteter i skola och förskola från Skolverket uppdaterat 2011, är en skrift
gällande de nationella minoriteternas rättigheter i förskola och skola.
4
Dnr 2012:518 Skolverket 2013
5
Skolverket 2007
6
DO 2011
7
Liedholm och Lindberg 2010
7
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
8 (39)
Minoritetspolitiken beskrivs där som ett verktyg för att stärka de nationella minoriteternas
rättigheter och främja och stödja minoritetsspråken, och i detta arbete betonas skolornas och
förskolornas ansvar. Skolverket pekar i denna skrift på barns utveckling av sin kulturella
identitet och användning av det egna minoritetsspråket som en central del.
Ungdomsstyrelsens rapport Unga romers situation är baserad på djupintervjuer med unga
romer och nyckelpersoner inom olika romska ungdomsorganisationer samt en enkätstudie
med kommunala företrädare gällande uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20
år. I denna rapport belyses unga romers syn på hinder och lösningar för den romska
minoriteten i Sverige, inom samtliga samhällssfärer. 8
Nedan följer en sammanfattning av hur romska elevers skolsituation framställs i de olika
rapporterna; hur och vilka problem som formuleras samt förslag till och erfarenheter av
lösningar på dessa. Under granskningen av tidigare forskning har ett antal återkommande
kategorier utkristalliserats, utifrån dessa presenteras sammanställningen nedan.
Problemformulering
Skolan
I Skolverkets rapporter och studier ligger stor fokus av problemformuleringen på skolans
bristande ansvar eller kunskaper gällande minoritetslagstiftningen och implementeringen av
denna. Flertalet av övriga rapporter som ligger till grund för denna studie nämner i viss
utsträckning även skolans roll i sin problemformulering.
I Skolverkets redovisning av insamlade enkätsvar från 2013 formuleras problem och den
rådande situationen för romska elever främst utifrån skolledares och skolpersonalens
bristande eller obefintliga kunskap om deras ansvar för att främja de nationella
minoritetsspråken eller stödja barn och elevers dubbla kulturella identitet. Av deras resultat
framgår bland annat att hälften av grundskolerektorerna inte lever upp till de krav som Lgr11
anger om att samtliga elever efter genomgången grundskola ska ha fått kunskaper om den
romska minoritetens kultur, språk och historia. Detta härleds till att en majoritet av de
tillfrågade skolledarna uppger att det saknas kunskap på skolan om romsk kultur, historia,
språk och religion. Fler än femtio skolledare hävdar att det saknas förutsättningar för
modersmålsundervisning, studiehandling och översättning till vårdnadshavare för romska
elever, vilket Skolverket menar är anmärkningsvärt.
”Skolverket anser att förskolor och skolor inte tar ett särskilt stort ansvar för att främja de nationella
minoritetsspråken eller stödjer barns och elevers utveckling av den dubbla kulturella identiteten. Inte
heller lever skolorna upp till kravet i Läroplanen för grundskolan och fritidshemmet (Lgr 11), där det
anges att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola, grundsärskola,
sameskola eller specialskola har fått kunskaper om den romska minoritetens kultur, språk och historia.
Motsvarande formuleringar finns i läroplanerna för de frivilliga skolformerna.” 9
Även i sin rapport från 2007 konstaterar Skolverket att det finns risk för att de romska
eleverna inte får sina rättigheter i egenskap av nationell minoritetet tillgodosedda eftersom
8
de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10
9
Dnr: 2012:518, Skolverket 2013, s. 2 (18)
8
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
9 (39)
flertalet skolor betonar likvärdighetsprincipen och väljer att aktivt bortse från etnicitet.
Skolverkets rapport från 2007 beskrivs att det generellt sett i mycket liten utsträckning
förekom undervisning om de nationella minoriteterna och i synnerhet den romska.10
Ytterligare en rapport som belyser den bristfälliga implementeringen av läroplanens krav om
kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia är Romska barn
i skolan från 2010.11 Även i intervjustudien Unga romers skolsituation betraktas kunskapen
kring den romska minoritetsstatusen och vad den innebär som bristfällig, och mer kunskap
kring det efterfrågas av skolans personal.12 I Skolverkets enkätsvar från 2013 framkommer
även att ett flertal rektorer är omedvetna om minoritetslagstiftningen och exempelvis felaktigt
tror att det krävs minst fem elever som söker modersmålsundervisning på romani för att det
ska anordnas.13
Ytterligare en faktor som bidrar till och pekar på brister i implementering av läroplanens krav
på att alla elever efter avslutad grundskola ska ha kunskap om de nationella minoriteternas
historia, språk och kultur är att den romska minoriteten i mycket liten utsträckning behandlas
i grundskolans läroböcker.14
En annan problematik som lyfts fram i Skolverkets rapport från 2013 är att begreppet
likabehandling är missuppfattat bland flertalet av de tillfrågade skolorna. Enligt skollagen ska
alla elever ges likvärdiga förutsättningar men det innebär inte att alla ska behandlas på exakt
samma sätt. Förståelsen och tolkningen av likabehandling leder idag till att många skolledare
är ovilliga till att göra särskilda insatser för romska elever, trots att dessa i många fall har
sämre förutsättningar att klara skolan än andra. 15
En avhandling som lyfts fram av Skolverket (2007) är Den romska minoriteten i
majoritetssamhällets skola från 2006. Det som belyses är romers skolgång i Sverige från år
1970 till år 2000. Problematiken består i stor utsträckning av samma faktorer som idag; hög
frånvaro, vilket skolan inte tog på allvar p.g.a. elevernas etnicitet, upplevelser av mobbing
och fördomar i skolan samt avsaknad av berättelser/undervisning i skolan om romsk historia,
kultur och tradition.16 Även Paulina de los Reyes beskriver i sin intervjustudie från 2009 en
liknande skolsituation för romska elever. Hon menar även att en bidragande faktor kan vara
skolans låga förväntningar på de romska eleverna, och att skolan således ej tar romska barns
frånvaro och ofullständiga betyg på allvar.17 En annan problembild som kommer fram genom
intervjuerna är det faktum att socialtjänsten ofta kopplas in vid långvarig frånvaro och där
skolan ej lyckats nå föräldrarna. I intervjuerna kommer det fram att många romer känner sig
oroliga för socialtjänstens inblandning och upplever att romska barn oftare än andra blir
10
Skolverket 2007
11
Liedholm och Lindberg 2010
12
de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10
13
Dnr: 2012:518, Skolverket 2013
14
Skolverket 2007
15
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
16
Skolverket 2007
17
de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10
9
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
10 (39)
18
omhändertagna av socialtjänsten.
En lösning som många skolor använt sig av och som flertalet forskare rekommenderar är
romska brobyggare eller liknande i skolan. Ett återkommande problem med dessa tjänster är
att de är projektbaserade och, trots positiva erfarenheter, har dragits in så snart externa bidrag
till skolan upphört. Denna tillfälliga karaktär leder till osäkra anställningar, bristande
kontinuitet, skadar tillit hos elever och familjer samt försvårar skolans planering.19
Skolledares och skolpersonals bristande förståelse för den egna rollen i romska elevers
skolsituation resulterar enligt Rodell Olgaç och Dimiter-Taikon i att eleverna och/eller
familjerna blir bärare av problemen. Vidare menar de att en exotifierande bild av den romska
minoriteten är generellt etablerad i skolan vilket påverkar både den egna identiteten som rom
och det omgivande majoritetssamhället.20
Modersmålsundervisning
I majoriteten av de rapporter som ingår i analysen beskrivs modersmålsundervisning på
romani som ett omfattande problem. Det faktum att ett fåtal romska elever har
modersmålsundervisning i romani härleds till flera olika faktorer. Av skolledare och
skolpersonal som tillfrågats i Skolverkets rapport från 2013 framkommer att flertalet romska
elever med ytterligare ett modersmål väljer detta istället för romani chib, att de själva eller
familjen inte vill ha undervisningen och att det är svårt att få romska elever att komma till
modersmålsundervisningen. En av de tillfrågade modersmålsenheterna menar dock att
barnens deltagande bl.a. påverkas av att undervisningen oftast sker utanför den ordinarie
skoltiden.21 Vidare väljer vissa att inte uppge sin etnicitet och bakgrund p.g.a. rädsla för
diskriminering och trakasserier. Ytterligare ett skäl som anges är att svenskaundervisningen
prioriteras då bristfälliga språkkunskaper i svenska är ett problem. Tillfrågade föräldrar
uttrycker även missnöje med undervisningen bland annat p.g.a. att fel dialekt används.22 Det
uppfattas också råda en okunskap inom skolan om de olika varieteterna av romani-chib, och
det framhålls att det är både svårt och ointressant att lära sig ett språk i
modersmålsundervisning som ej talas i hemmet, varför det är av största vikt att studera den
egna dialekten. 23
Vissa rektorer uppger att de inte har insikt i modersmålsundervisningen eftersom den sköts av
en central kommunal enhet. En av de tillfrågade modersmålsenheterna framför även de att
anmälningsfrekvensen för modersmålsundervisning och studiehandledning är låg bland de
romska eleverna men härleder det till följande faktorer; dels att skolorna brister i sitt ansvar
att informera om modersmålsundervisningen och att blanketter som delas ut till barnen om
anmälan till modersmålsundervisning inte når hemmet eller inte kommer tillbaka till skolan.
18
de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10
19
Skolverket 2007
20
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
21
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
22
Skolverket 2007
23
Liedholm och Lindberg 2010
10
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
11 (39)
samt att många inte vet att de har rätt till modersmålsundervisning, i vilket skolorna spelar en
viktig roll gällande spridning av information om den rättigheten.24
I Skolverkets intervjuer från 2007 uppger lärare och föräldrar att det låga deltagandet i
modersmålsundervisning främst beror på kommunens bristande information gällande
möjligheten att studera de nationella minoritetsspråken samt bristande kunskap hos
kommunen gällande barns språkutveckling och fördelar med tvåspråkighet. Kommunen å
andra sidan hävdar att det finns en mycket låg efterfrågan på modersmålsundervisning.25
Ytterligare en rapport som refereras till från 2002, behandlar utveckling av
modersmålsundervisning samt tvåspråkig undervisning för de nationella minoriteterna, där
konstateras det att romska elever har sämst förutsättningar. 26
Frånvaro
Den främst återkommande problemformuleringen gällande romska barns skolgång är hög och
ogiltig frånvaro. Denna frånvaro belyses av majoriteten av de skolledare och skolpersonal
som intervjuats eller tillfrågats i de olika rapporterna som presenterats här.
I rapporten Romers situation i Malmö från 2008 bedöms mindre än hälften av de romska
barnen som går i grundskolan sköta sin skolgång (vilket definieras som skälig närvaro) och
därmed beräknas en stor grupp av romska barn mellan 7-15 år inte alls närvara i skolan.27
Att frånvaro länge tillskrivits den centrala rollen i problemformuleringen kring romska barns
skolgång blir tydligt i Skolverkets rapport från 2007. I den hänvisas till flera av Skolverkets
rapporter från hela 2000-talet, den tidigaste från 1999. I denna redogörelse är hög frånvaro,
avsaknad av gymnasieutbildning samt misstro mot svensk utbildning de faktorer som
återkommer och framhävs.28 Vidare omnämns Socialstyrelsen rapport från 2006
Omhändertagande av romska barn, i vilken det uppges att skolproblem och frånvaro är en av
de vanligaste anmälningsorsakerna till socialtjänsten, vilket ytterligare kan öka misstron
mellan föräldrar och skola.29
Liedholm och Lindberg påpekar i sin rapport att frånvaron, bortsett från det uppenbara
problemet det innebär för romska elever, även rönt uppseendeväckande lite intresse och
uppmärksamhet i media, hos politiker och myndigheter och det i sig betraktas som en del av
problemet. Vissa representanter från skolan har i intervjuer menat att en orsak till den höga
frånvaron kan anses vara täta flyttningar samt brister i registreringen. Dock menar Liedholm
och Lindberg blir detta motstridigt med tanke på mandatskrivningar och skolans skyldighet
att bokföra elever vid ut- respektive inskrivning. 30 I Paulina de los Reyes studie betonas att
24
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
25
Skolverket 2007 s. 22
26
Skolverket 2007
27
Söderman och Ström, Malmö Stad 2008
28
Skolverket 2007
29
Skolverket 2007
30
Liedholm och Lindberg 2010
11
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
12 (39)
en sporadisk skolgång leder till kunskapsluckor vilket även försvårar vägen in på
arbetsmarknaden. 31
Gymnasiestudier
Ytterligare en problematik som belyses är att färre romska elever än övriga elever går vidare
till gymnasium och högskola, många saknar behörighet till gymnasiet och har därför svårt att
gå vidare. 32 Skolverkets uppfattning är att mycket få romska elever går vidare till
gymnasieskola och många lämnar även grundskolan utan fullständiga betyg. 33
Diskriminering
I Romers rättigheter från Diskrimineringsombudsmannen betonas den kritik Sverige mottagit
från FN och Europarådet för att man inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att se till att
rätten till utbildning efterlevs. De internationella övervakningskommittéerna har krävt en
förbättring av romska barns villkor i skolan. DO skriver att romers historia, präglad av
diskriminering och uteslutning från såväl skola som arbetsmarknad, har bidragit till en
extremt utsatt situation i samhället för romer. En öppen rasism och misstro från skolans sida
avseende romer har skapat en misstro hos romer i förhållande till skolväsendet vilket
fortfarande präglar relationen mellan skola och romska barn/familjer. DO härleder således
romska elevers problematik i skolan till strukturell diskriminering och skolans bristande
ansvarstagande för rätten till skola.34
Upplevelser av diskriminering är också ett tema i övriga rapporter. Exempelvis berättar
många av de intervjuade ungdomarna i Paulina de los Reyes intervjustudie om en känsla av
utanförskap och vantrivsel i skolan, de flesta känner sig utsatta för både öppen och subtil
diskriminering och misstänksamhet, och menar att förväntningarna på dem som romer ser
annorlunda ut än för andra ungdomar i skolan. 35
Diskriminering inom andra områden än skola och dess effekt för skolgången är också en
central faktor. Romska representanter som intervjuats uppger att diskriminering inom arbetsoch bostadsmarknaden samt problem med trångboddhet är av avgörande karaktär. Vidare
framförs att de romska representanterna upplevt att tidigare projekt som syftat till att förbättra
livssituationen för den romska befolkningen har varit kortsiktiga och formulerats utan
målgruppen, vilket innebär att den romska minoriteten saknat och saknar inflytande över
frågor som berör dem.36 Den systematiska diskrimineringen av romer beskrivs som ett stort
problem och avgörande för de unga romernas möjlighet att ta del av och komma in i
samhället, vilket präglar tillvaron i skolan och tillgången till vidare utbildning.37 I Skolverkets
31
de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10
32
Söderman och Ström, Malmö Stad 2008
33
Skolverket 2007
34
DO 2011
35
de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10
36
Söderman och Ström, Malmö Stad 2008
37
de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10
12
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
13 (39)
rapport från 2007 uppger många föräldrar att de upplevt diskriminering och trakasserier, att
Sverige är ett rasistiskt land är en djupt etablerad uppfattning bland vuxna romer enligt
rapporten.38
Lika behandling/positiv särbehandling
Skolverket framhäver skolledares och skolpersonals argument mot att sätta in specifika
insatser riktade till romska elever p.g.a. att detta skulle strida mot principen om
likabehandling, som ett återkommande hinder. Även i sin rapport från 2007 konstaterar
Skolverket att det finns risk för att de romska eleverna inte får sina rättigheter i egenskap av
nationell minoritetet tillgodosedda eftersom flertalet skolor betonar likvärdighetsprincipen
och väljer att aktivt bortse från etnicitet. Generellt sett förekommer de nationella
minoriteterna och i synnerhet den romska i mycket liten utsträckning i undervisning.39
Skolverket lyfter även fram att begreppet likabehandling är missuppfattat bland flertalet av de
tillfrågade skolorna. Enligt skollagen ska alla elever ges likvärdiga förutsättningar men det
innebär inte att alla ska behandlas på exakt samma sätt. Förståelsen och tolkningen av
likabehandling leder idag till att många skolledare är ovilliga till att göra särskilda insatser för
romska elever vilket får en missgynnande effekt.40
Denna iakttagelse stämmer överrens med de intervjustudier som gjorts med skolpersonal där
många uppger att de inte arbetar specifikt med romer eftersom de utgår från individen och
dess behov i sin skolgång. Detta uppger många syftar till att undvika särbehandling och ökad
stigmatisering, samt p.g.a. förbudet mot etnisk registrering. Det lyfts fram att det betraktas
som problematiskt att ta sig an uppföljningsansvaret för romska ungdomar utan att bryta de
reglerna.41
Romska föräldrar
I flertalet av de intervjustudier som gjorts med skolpersonal och skolledare beskrivs romska
elevers skolsituation i stor utsträckning bero på de romska föräldrarna. Denna
problemformulering tar sig uttryck på olika sätt. Ett genomgående tema är att skolpersonal
upplever att kontakten med de romska vårdnadshavarna är problematisk; de lyckas inte
upprätta någon kontakt på grund av språksvårigheter, de upplever bristande förtroende och att
läs- och skrivkunnigheten bland de romska vårdnadshavarna är bristande. Vissa lärare menar
att utan romsk brobyggare hade kontakten med hemmet inte alls fungerat. Ytterligare en
återkommande uppfattning bland skolpersonalen är att föräldrarna inte alltid anser att barnen
behöver någon utbildning, eller prioriterar annat framför skolan.
I förhållande till modersmålsstudier uppger många att en central anledning till att få romska
elever studerar romani chib är att föräldrar uttrycker att det viktigaste i skolan är svenskan
38
Skolverket 2007
39
Skolverket 2007
40
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
41
de los Reyes, Ungdomsstyrelsen 2009:10
13
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
14 (39)
42
och inte förstår varför barnen ska studera romani.
Frånvaron som betraktas som ett av de största problemen tillskrivs ofta föräldrarna som enligt
skolpersonal skyddar sina barn och legitimerar frånvaro. Några påpekar också att många
romska barn tidigt får frihet att själva bestämma över sin skolgång, samt att vissa
familjeangelägenheter kräver barnens närvaro vilket prioriteras före skolan.
Ytterligare en central faktor av problemformuleringen som tillskrivs föräldrarna är att de
själva ofta saknar en skoltradition och därmed brister i att hjälpa och stötta sina barn med
läxor och dylikt.43
I en av intervjustudierna framkommer att många av de unga romerna betraktar den äldre
generationens bristfälliga skolgång som problematisk eftersom de inte kan hjälpa till med
t.ex. läxor, och även att deras föräldrar saknar förståelse för vikten av att gå i skola. Det är
problematiskt för unga romer i skolan idag att många romska föräldrar saknar egen utbildning
samt att tillit till skolan brister. Samtidigt så betonar några att de föräldrar som själva saknar
en skolgång snarare gjort att de i större utsträckning propagerat för sina barns studier och
skolgång.44
Lösningsformuleringar
I de rapporter och studier som granskats har ett antal lösningsområden och/eller metoder
betonats, dessa presenteras nedan utifrån ett antal kategorier som framträtt.
Ökad kompetens och mer resurser till skolpersonal
I Skolverkets rapport ”Mamma ska jag säga att jag är rom?” uppger en majoritet av skolledarna att
deras personal behöver kompetensutvecklas inom romsksvensk historia och romska livsvillkor. Även
skolpersonal som ingått i Skolverkets studie från 2007 efterfrågar mer kunskap om romers svåra
situation i samhället i stort och mer tid för att kunna hantera det på ett bra sätt. 45 Skolverket
hävdar vidare att ökad kunskap om romsk historia och romska livsvillkor är nödvändigt för
att romska barn annars riskerar att missgynnas i likabehandlingsprincipen. Det är en
förutsättning att skolplikt och närvaro präglas av meningsfull tillvaro i skolan, snarare än att
det sker under hot om anmälan till socialtjänst och tvångsomhändertagande. Skolan måste
erkänna de romska eleverna i deras individuella identitet, de ska inte tvingas avsäga sig sin
identitet som nationell minoritet för att få tillträde till skola, utbildning och inkludering.46
I Skolverkets skrift från 2011 betonas skolans stöd till elever som tillhör minoriteterna samt
skolans ansvar för att varje elev efter genomgången grundskola, grundsärskola, sameskola
eller specialskola har fått kunskap om de fem nationella minoriteternas historia, språk, kultur,
42
Skolverket 2007
43
Liedholm och Lindberg 2010
44
de los Reyes, Ungdomsstyrelsens 2009:10
45
Skolverket 2007
46
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
14
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
15 (39)
religion, vilket finns angivet i de övergripande mål och riktlinjer som hör till läroplanerna.
Detta är ett återkommande tema i Skolverkets och flertalet andra studier, trots att kravet finns
i läroplanen är det få som lever upp till det. Vidare uppmärksammas rektorernas ansvar för att
skolpersonal får kännedom om bl.a. den europeiska ramkonventionen om skydd för
nationella minoriteter och minoritetsspråk, vilken Sverige har förbundit sig att beakta i
utbildningen.47
Romsk resurspersonal på skolorna
Att ha brobyggare, assistenter och annan resurspersonal med romsk språklig och
interkulturell kompetens i skolan lyfts kontinuerligt fram som en fungerande lösning som ger
positiva och snabba resultat för både elevers närvaro och deras trygghet vilket även gäller
föräldrar.48 I en av studierna intervjuas en romsk lärarassistent som framhåller att det är
lättare för skolpersonal som tillhör den romska minoriteten att kommunicera med romska
familjer, eftersom det ofta skapas en ”vi och dom” känsla i samtalen mellan skola och familj.
Denne menar att det är lättare för föräldrarna att relatera till och förstå den romska
lärarassistenten. Det framhävs att det är viktigt med den personliga relationen, att det är
otillräckligt med endast den professionella. Lärarana på samma skola menar att samarbetet
med föräldrarna är avgörande för att förbättra närvaron.49 Ytterligare en skola svarar att stöd
på romani förbättrar elevernas resultat och att en romsk assistent har haft positiva effekter på
skolan på många sätt.50 Samma positiva uppfattning om romska brobyggare betonas i Romska
barn i skolor från 2010.
I Skolverkets senaste rapport gällande särskilda satsningar/åtgärder för att få fler romska barn
till förskolan är de mest förekommande svaren telefonkontakt med romska familjer eller
kontakt med socialtjänsten. I det avsnitt som behandlar Malmö lyfts bland annat RIKC:s
arbete som resurspersoner i skolor fram då RIKC:s samhällsvägledare finns med som stöd i
kontakten mellan skola och familj.51
Förändring/utveckling av föräldrar och elever
I de svar som skolledare och skolpersonal givit finns i stor utsträckning lösningsfokus på de
romska föräldrarnas och elevernas attityd, kunskap eller förståelse. Vissa skolledare uppger
att de kräver närvaro och anpassning från eleven innan skolan förändrar sitt arbetssätt eller
bistår med några särskilda insatser.52 Ett annat exempel på detta är att vuxenutbildning
betonas som en viktig faktor för att:
47
Skolverket, uppdaterad 2011
48
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
49
Skolverket 2007
50
Skolverket 2007
51
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
52
Skolverket 2007
15
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
16 (39)
Malmö stad
”(…) föräldrarna i sin tur kan förstå vikten utav utbildning och bli bättre på att motivera sina barn att
gå i skolan.” 53
Kommunikation mellan hem och skola
Det betonas i flertalet rapporter att en god kontakt med föräldrarna, gärna i ett tidigt skede,
har stor betydelse för hur man kan lösa en eventuell frånvaro längre fram. Det har även på
vissa skolor gett god effekt att skapa en förhandling med elev och föräldrar snarare än hot
och tvångsåtgärder.54
Tidiga insatser belyses i en av rapporterna som en nyckelfaktor för slutresultatet. Om skolan
lyckas bygga upp ett förtroende kapital hos både elev och föräldrar i ett tidigt skede så är
mycket vunnit menar Liedholm och Lindberg.55
Anpassning av skolgången
Det finns skolledare i de olika studierna som uppger att de söker former för samverkan med
romska familjer och att anpassning ska ske gemensamt med skolan. Dessa skolledare anser
att det är skolan som har det yttersta ansvaret för att förbättra utbildningssituationen, och att
föräldrarnas ansvar är sekundärt.56
Läxhjälp
Olika föreningars läxhjälpsarbete lyfts i Skolverkets studie av Malmö fram som en viktig del
av skolgången för romska barn. Läxhjälpen i Malmö för romska barn, som är ideellt baserad,
är enligt Skolverkets intervjuer uppskattad av föräldrar. Flera påpekar dock att den borde
finnas på varje skola och inom skoltid för att ytterligare tillgängliggöra den. 57 Även i
Liedholms och Lindbergs studie från 2010 betonas vikten av att erbjuda stöd till de barn som
har särskilda behov i skolan. Även läxhjälp är ett sätt som visat sig ge goda resultat enligt
rapporten.58
Motverka diskriminering
Den lösning som betonas i DO:s Romers rättigheter är att systematiskt synliggöra de
missförhållanden som sker för att motverka diskriminering av romer i skolan. Generella
åtgärder för att bryta de missuppfattningar gällande romer som finns i utbildningsväsendet är
essentiell. Detta inbegriper att kritiskt granska de skolböcker och andra läromaterial som
finns och används för att upptäcka och avlägsna stereotyper, kränkande bilder och texter om
minoritetsbefolkningen. Vidare betonas det i rapporten att det ska ingå i ordinarie
53
Söderman och Ström, Malmö Stad 2008 s. 8
54
Liedholm och Lindberg 2010
55
Liedholm och Lindberg 2010
56
Skolverket 2007
57
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
Liedholm och Lindberg 2010
58
16
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
17 (39)
undervisning att motverka rasism samt att belysa minoriteter och allas lika värde och
rättigheter.59
Modersmålsundervisning
I en av studierna framhölls i intervjusvaren att det vore viktigt med fler modersmålslärare i
romani chib, som behärskar de dialekter som barnen talar. Det betonas att en
modersmålslärare har stor betydelse, inte bara i språkundervisningen utan även som en
representant och stöd kring den egna kulturen.60 Skolverket lyfter även fram språkets
betydelse för identitetsskapande och som bärare av erfarenheter, historia, tradition osv.
Vidare lyfts de undantag för modersmålsundervisning som gäller för barn som tillhör någon
av de nationella minoriteterna fram i Skolverkets skrivelse. Detta innebär att barnet ska
erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i
hemmet, samt att det inte krävs ett visst antal elever som efterfrågar samma språk för att
huvudmannen ska erbjuda undervisning. Dessutom kan en romsk elev från utlandet få
modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.61
Förskola
I Skolverkets skrift om nationella minoriteter i förskola och skola beskrivs förskolan som en
viktig instans för att barn tillhörande de nationella minoriteterna får möjlighet att utveckla en
flerkulturell tillhörighet, vilket stipuleras som ett mål i Läroplanen för förskola (Lpfö 98,
uppdaterad 2010).62 Skolverket beskriver även förskolan som en central aktör för att barn ska
kunna utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
I en av studierna belyses vikten av modersmålsundervisning i förskola och några intervjuade
modersmålspedagoger önskar att även barn i åldrarna 1-4 år skulle kunna få denna möjlighet.
Skolverket drar slutsatsen att med tanke på hur barns språksocialisation och läs- och
skrivkunnighet utvecklas är denna önskan relevant och har stöd i forskningen.63
I en annan studie betonar flera intervjupersoner starkt att insatser för att de romska barnen ska
klara skolan sätts in tidigt. Detta menar de, inkluderar bland annat att få de romska
föräldrarna att sätta sina barn i förskolan och att redan där upprätta goda relationer till dem.64
Holistiska och heterogena lösningar
Framförallt i Liedholms och Lindbergs rapport från 2010 beskrivs ett holistiskt och
heterogent tankesätt och tillvägagångssätt som fruktbart för att förbättra romska elevers
skolsituation. De framhåller bland annat att det råder stor skillnad mellan de romska
grupperna i hur barnens skolsituation ser ut, vilket är viktigt att ta i beaktande när man söker
lösningar för romska barn i skolan. De menar att det kan krävas olika lösningar riktade till
olika romska barn beroende på hur deras helhetssituation ser ut. Därför är det viktigt att
arbeta med hela nätverket kring barnen, föräldrar samt övrig skolpersonal och eventuellt
59
DO 2011
60
Liedholm och Lindberg 2010
61
Skolverket, uppdaterad 2011
62
Skolverket, uppdaterad 2011
63
Rodell Olgac och Dimiter-Taikon, Skolverket 2013
64
Liedholm och Lindberg 2010
17
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
18 (39)
andra kontakter kring barnet.
Ytterligare en central faktor som lyfts fram i rapporten är hur avgörande pedagogernas
helhetssituation ser ut för hur de kan hantera de olika utmaningarna som finns inom skolan.
Det gäller exempelvis lärartäthet, stabila lärarlag, arbetsmiljö och resurser. De skolorna med
goda resultat har både hög lärartäthet, mindre skolklasser och ett bra lärarlag med få
vikarier.65
65
Liedholm och Lindberg 2010
18
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
19 (39)
Resultat
I Malmö finns det cirka 70 kommunala grundskolor och ett antal friskolor.66 I arbetet med
behovsanalysen har 71 skolor kontaktats via e-mejl och telefon. Ambitionen har varit att först
möta skolpersonal och ledning och sedan skickat ut enkäten. Ett knappt tiotal skolor har vi
inte lyckats få någon kontakt med, de har inte besvarat varken telefonsamtal eller e-mejl, trots
upprepade försök till kontakt. Majoriteten av de som uppgett att de inte är intresserade av ett
möte, besvara enkäten eller få information om RIKC:s verksamhet hänvisar till att de saknar
elever på skolan som tillhör den romska minoriteten. Eftersom det finns elever och familjer
som i skolsammanhang inte uppger sin etnicitet har flertalet av de skolor som uppgett detta
med stor sannolikhet trots allt elever från den romska minoriteten.
En stor andel av de som har tagit emot oss för ett möte har uttryckt en positiv inställning till
centret och arbetet med behovsanalysen men trots detta inte återkommit med besvarade
enkäter. Ett större antal skolor har efter möte med RIKC efterfrågat stöd i kontakt med
romska familjer. I vissa fall har centret inte haft resurser nog att delta i alla möten som
efterfrågats. På flertalet av de besökta skolorna var situationen kritisk för någon eller några
romska elever.
Nitton stycken av de kontaktade skolorna har återkommit med enkätsvar, från vissa skolor
har vi bara fått besvarade enkäter från en person, från ett par stycken har vi däremot fått in
närmare tio enkäter från en och samma skola. Således finns ett betydligt större antal enkäter
än skolor som besvarat dem. I följande redogörelse av resultat specificeras om det syftar på
antal enkätsvar eller antal skolor.
Nedan följer en övergripande redogörelse av enkätstudiens resultat.
66
http://www.malmo.se/Medborgare/Forskola--utbildning/Grundskola.html hämtad 2014-03-04
19
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
Övergripande resultat
20 (39)
A. Antal kontaktade skolor: 71
B. Antal besökta skolor: 43
C. Antal skolor som besvarat email/telefonsamtal: 60
D. Antal skolor som mottagit vår enkät: 67
Vad har skolorna svarat? Hur många har inte alls
besvarat våra försök till kontakt?
A. Antal skolor som ej har svarat på upprepade försök till kontakt (e-mail och tfn): 11
B. Antal skolor som har besvarat enkäten: 20
C. Antal skolor som svarat att de ej vill ha kontakt: 3
D. Antal skolor som uppgett att de inte vill besvara enkäten/mötas p.g.a. de ej har romska elever: 16
E. Antal skolor som vi besökt men som inte besvarat enkäten: 21
20
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
21 (39)
Vad har hänt efter att vi besökt en skola? Vad har besöket inneburit? Vilken effekt har våra
besök på skolorna fått?
A. Antal skolor som efter vårt besök inte besvarat enkäten: 21
B. Antal skolor var vi fått ett negativt bemötande: 7
C. Antal skolor där det lett till ett nytt samarbete med RIKC: 16
D. Antal skolor som uttryckt att de vid behov kontaktar RIKC: 10
E. Antal skolor som sedan tidigare har samarbete med RIKC: 10
Av de enkäter som vi delat ut (vid besök eller via e-mail), hur många har besvarat dem?
A. Antal besvarade enkäter från skolor som uppger att de inte har romska elever: 3
B. Antal besvarade enkäter från skolor som har romska elever: 50
21
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
C. Totalt antal besvarade enkäter från skolor: 53
22 (39)
Av de 71 skolor som vi kontaktat har 15 % inte alls varit kontaktbara, 11 % av skolorna har
bemött oss negativt och 28 % har besvarat vår enkät. Liknande mönster återfinns i
Skolverkets rapport från 2013 där svarsfrekvensen från skolorna var låg.
Vi har under arbetet med behovsanalysen träffat rektorer, lärare, kuratorer, skolsköterskor,
mentorer m.fl. på 36 olika skolor. Generellt sett har vi fått ett positivt bemötande och på flera
skolor har ett samarbete utvecklats eller etablerats. Detta har bland annat varit i form av
trepartsmöten där romska tjänstemän från RIKC underlättat kommunikation mellan de olika
parterna, och ökat tryggheten för de familjer som upplevt osäkerhet i kontakt med skolan.
Vissa ärenden har inkluderat kontakt med socialtjänst, och flera ärenden pågår under längre
tidsperioder. Vidare har kompetensutveckling om romsk historia och romska livsvillkor för
skolpersonal genomförts, flera skolor har även uttryckt att de vid behov kommer att kontakta
RIKC.
Vid möten har Polisens registrering av romer, som Dagens Nyheter publicerade i september
2013, diskuterats och många har uttryckt osäkerhet kring att diskutera elevers situation
utifrån deras etnicitet. En stor del av skolorna beskrev ändå, ibland medvetet ibland
omedvetet, ett mönster kring de romska elevernas skolsituation. Ett antal möten avbokades
direkt efter att registret publicerats, och kontakten försvårades avsevärt med flera skolor.
Utifrån lärare och rektorers perspektiv är det största och främst återkommande problemet för
de romska eleverna i Malmö hög frånvaro. Detta konstateras även i flertalet andra rapporter
och studier på ämnet, vilket redogörs för under rubriken ”Tidigare forskning” i föreliggande
studie.
På ett fåtal skolor har vi vid besök eller telefonsamtal fått ett negativt eller mycket negativt
bemötande. De flesta av dessa har visat sig ointresserade, har haft svårt att hitta en tid för
22
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
23 (39)
mötet och heller inte velat ha vidare kontakt. Enstaka har direkt kritiserat eller ifrågasatt
RIKC:s verksamhet och uppdraget med behovsanalysen eftersom detta, menar de, pekar ut de
romska eleverna samt att skolan riskerar att framställas som en dålig skola. På några av de
skolor som uppgett att de inte vill ha kontakt eftersom de inte har romska elever har RIKC
varit i kontakt med romska elever och/eller föräldrar. Det är inte fastställt om skolpersonalen
faktiskt varit omedvetna om sina elevers romska ursprung eller om skolledningen endast varit
ovillig att delta i undersökningen.
De flesta skolor vi besökt har velat utveckla någon form av samarbete och även skolor utan
romska elever har efterfrågat kompetensutveckling om minoritetslagstiftning och romsk
historia.
Nedan följer en redogörelse för hur skolpersonal och skoledare svarat på frågorna i enkäten.
Hur upplever ni romska elevers situation på er skola?
Antal svarande: 6
Antal som ej besvarat denna fråga: 44
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dålig
Mycket dålig
Totalt
0
1
2
2
1
6
Denna fråga adderades till enkäten efter att vi gjort en uppdatering av frågorna, således har
inte alla svarande fått denna.
Eftersom det är en öppen fråga har de svarande fått möjlighet att själva formulera sina svar,
vi har därför under analysen av enkätsvaren tagit fram kategorier för att forma det till
övergripande statistik. Majoriteten har svarat kortfattat med ett fåtal ord och fem av sex
23
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
24 (39)
svaranden nämner frånvaro, hög frånvaro, dålig närvaro eller låg närvaro som karakteristiskt
för de romska elevernas skolgång. Vilket även framkommit i de flesta möten med rektorer,
lärare och annan skolpersonal. Många uttrycker frustration och maktlöshet i förhållande till
de romska elevernas skolsituation, eftersom eleverna har hög frånvaro samt att
kommunikationen med föräldrarna är bristfällig.
Hur upplever ni relationen till de romska föräldrarna?
Antal svarande: 6
Antal som ej besvarat denna fråga: 44
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Dålig
Mycket dålig
Totalt
0
1
0
5
0
6
Denna fråga adderades till enkäten efter att vi gjort en uppdatering av frågorna, således har
inte alla svarande fått denna.
Eftersom det är en öppen fråga har de svarande fått möjlighet att själva formulera sina svar,
vi har därför under analysen av enkätsvaren tagit fram kategorier för att forma det till
övergripande statistik.
En av de svarande upplever relationen som positiv, och svarar kortfattat ”God”. Övriga
enkätsvar beskriver situationen som problematisk där relationen mellan skola och hem är
dålig, det är svårt att få kontakt med föräldrar och kommunikationen är bristfällig. Vidare
uttrycker flertalet av de svarande att de romska föräldrarnas engagemang är lågt och att de är
”väldigt ointresserade” för barnens skolgång.
24
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
25 (39)
Anser ni att man når ut till de romska föräldrarna med information gällande deras
barn?
Antal svarande: 47
Antal som ej besvarat denna fråga: 3
Alltid
Ofta
Sällan
Inte alls
Vet ej
Totalt
5
10
12
16
4
47
Denna fråga fanns med på den ursprungliga enkäten och således har en majoritet besvarat
den. Eftersom frågan är formulerad på ett sätt som kan besvaras jakande eller nekande har
några svarat endast ”Nej” och enstaka har svarat ”Ja”. Flertalet har utvecklat sina svar och vi
har under analysen av enkäterna infogat dessa svar i ovan angivna kategorier.
Flera av de som upplever kontakten som välfungerande uppger även att de använder
”alternativa” kommunikationsmedel, exempelvis info via sms och muntligt.
Ungefär hälften uppger att kommunikationen inte fungerar alls eller bristfälligt. Utifrån
enkäterna framkommer att ett centralt problem för skolpersonal är att föräldrar inte kommer
på föräldramöten/utvecklingssamtal och heller inte svarar på andra försök till kontakt. Några
uppger även att barnen själva tar ansvar för sin skolgång, att föräldrarna inte är engagerade
samt att barnen får agera budbärare mellan skola och hem.
En majoritet av samtliga svaranden pekar på språksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter
hos de romska föräldrarna.
Några svarar även att kommunikationen är varierande, att den fungerar bra/dåligt i samma
utsträckning som till övriga elevers familjer. En uppger i sitt svar att hen inte vet vilka elever
som är romska.
25
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
26 (39)
En skola svarar att de önskar mer tid med den romska studiehandledaren för att fördjupa och
förbättra kontakten med de romska föräldrarna.
Anser ni att de romska föräldrarna är engagerade i sina barns skolgång?
Antal svarande: 47
Antal som ej besvarat denna fråga: 3
Alltid
Ofta
Sällan
Inte alls
I samma utsträckning som
andra
Vet ej
Totalt
3
4
14
18
4
4
47
62 % av de svarande uppger att romska föräldrar sällan eller inte alls är engagerade i sina
barns skolgång. Flera av dessa har kortfattat svarat ”Nej”.
Fyra stycken svarar att romska föräldrar behöver mer kunskap, stöd, mycket information eller
någon inom skolan som de litar på för att vara engagerade eller för att kunna ”hjälpa till på
rätt sätt”. En sådan tankegång återfinns såväl hos de som upplever att romska föräldrar är
engagerade som hos dem som menar att de är oengagerade.
De som blivit placerade i kategorin ”Alltid” har svarat bara ”Ja” på frågan om de upplever att
romska föräldrar är engagerade i sina barns skolgång.
I svaren från de fyra som upplever att romska föräldrar är engagerade i samma utsträckning
som andra framgår det inte om detta är en positiv eller negativ upplevelse.
26
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
27 (39)
Finns det romska barn som har studiehandledning/modersmålsundervisning på romani
chib på er skola?
Antal svarande: 50
Antal som ej besvarat denna fråga: 0
Ja
Nej
Vet ej
Totalt
15
22
13
50
44 % svarar att de inte har elever med modersmålsundervisning eller studiehandledning på
romani chib. Eftersom majoriteten av de svarande skolorna har romska elever är denna siffra
oproportionerligt hög och att få romska barn studerar sitt modersmål är även återkommande i
tidigare forskning. Vid besök framkom det vid flera tillfällen att skolpersonalen inte kände
till att romani är ett nationellt minoritetsspråk och på några skolor där kunskapen fanns kände
man inte till reglerna gällande modersmålsundervisning för nationella minoriteter.
Vad anser ni bör göras för att förbättra romska barns skolgång/ Vad anser ni krävs för
att romska elevers skolgång ska kunna förbättras?
Antal svarande: 33
Antal som ej besvarat denna fråga: 17
Öka närvaro
Följa skolans regelverk
Utveckla personal
Informera/utveckla föräldrar
Bygga upp tillit
Romsk assistent/brobyggare
Öka förståelse/samverkan mellan skola/hem
4
5
4
18
4
9
12
27
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
Likvärdighetsprincip
3
28 (39)
Eftersom frågan ställts på ett öppet vis har många av de svarande besvarat den med flertalet
olika alternativ. Svaren har kategoriserats in utifrån gemensamma beröringspunkter och
teman.
Som framgår i tabellen ovan fokuserar flera av de svarande på de romska föräldrarna, att de
behöver utvecklas, att de behöver mer kunskap, att de måste utveckla förståelse för vikten av
skola/utbildning. Exempel på formuleringar följer nedan:
”Att föräldrar och barn förstår hur viktigt det är med skolgång”
”Man måste på något sätt uppmuntra föräldrar och informera dom om vikten av att utbilda
sig.”
”Förändra romska barns förutsättningar. Traditioner som finns, som e. flickornas situation
måste ändras. Barn måste få vara barn och inte tvingas på ett liv som vuxna när de 14-15 år.
Det blir så fel!”
I svaren på denna fråga framträder ett mönster av att ansvaret för problemtiken för de romska
eleverna tillskrivs faktorer utanför skolan, främst föräldrar. 30 % framhåller att föräldrarna
behöver utvecklas i förhållande till 6,7 % som menar att skolpersonalen behöver utveckla
sina metoder och sin kunskap.
Vad gör ni för att förbättra romska barns skolgång?
Antal svarande: 33
Antal som ej besvarat denna fråga: 17
Stödinsatser i skolan
Kontakt m. föräldrar
Anmälan till socialtjänsten
8
16
1
28
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
29 (39)
Samarbete m. RIKC
Elevanpassa undervisning
Bygga tillit
Positivt mottagande av eleven
Öka förståelse mellan skola/hem
Inget/mkt lite
Samma som för andra
4
7
3
6
8
2
4
Svaren på denna fråga kretsar i stor utsträckning kring samma faktorer som i föregående
fråga. Att kontakta eller försöka kontakta romska föräldrar är det främst återkommande
svaret. Även stödinsatser i form av extra hjälp och uppmuntran, stödpersonal, anpassade
skoluppgifter m.m. omnämns upprepade gånger, dock är de betydligt färre än de som
hänvisar till föräldrakontakt.
”Att göra föräldrarna medvetna om att det är obligatoriskt och viktigt att gå till skolan”
”Tät kontakt med barn och föräldrar. Talar mycket och ofta med dem och försöker peppa dem
till att komma till skolan och göra läxor.”
”Vi försöker kontakta familjerna. Vi ger extra stöd i form av speciallärare och extra läxhjälp.”
Vissa svar kan tolkas ingå i flera av de framtagna kategorierna. Ett återkommande exempel är
att bygga tillit och använda sig av en romsk brobyggare eller annan resurspersonal. Eftersom
flertalet av de som anger brobyggare söker bygga upp ökad tillit samt förbättra
kommunikation/förståelse mellan hem och skola. I kategoriseringen av materialet har vi
största möjliga utsträckning utgått från de ord/begrepp som de svarande använder.
På vilket sätt strävar ni efter att uppfylla läroplanen avseende varje enskild elevs
behov? På vilket sätt strävar ni efter att uppfylla läroplanen avseende kunskap om de
nationella minoriteterna?
29
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
Antal skolor som fått frågan:
30 (39)
9
6
Antal skolor som besvarat frågan:
Tre av de svarande på denna fråga har uppgett att de inte har romska elever, de har då
besvarat enkäten som specifikt riktar sig till skolor utan romska elever. Dessa två frågor
gällande minoritetslagstiftning och läroplanen är dock desamma i båda enkäterna, därför
presenteras de tillsammans nedan.
Tre av de som besvarat enkäten där frågan gällande läroplanen finns med har valt att inte
svara på just denna fråga och har markerat frågan med ett streck. Det framgår emellertid inte
varför.
”Detta är viktigt att rektorer ansvarar över. Trots att föräldrarna oftast är födda i Sverige så
uppvisar barnen oftast utanförskap. I samtal med kuratorn så berättar eleverna att de känner
sig utanför, de förstår inte läraranas instruktioner men vill inte visa att de inte förstått. De
berättar att de inte hittar kompisar, känner utanförskap. Föräldrarna kommer till möten när
lärarna och rektorer kallar dem till ett möte men föräldrarna kan också utebli från möten, då
utan att meddela läraren. Det är många detaljer i umgängesformen mellan föräldrar och
skolpersonal som blir fel. Språkförbistringar är ett stort problem. Jag har alltid undrat över att
ingenting görs för att förbättra romernas livsvillkor, det bara fortsätter!”
”Undervisning är alltid anpassad efter enskild elevs behov. Tack vare hög personaltäthet och
special kompetens. Nat. minoriteter kommer in i de olika ämnena enligt läroplanen. Och
speciellt om vi har elever från någon annan grupp.”
”IUP (Individuell utvecklingsplan) samtal med föräldrar och elever.”
Svar från skolor som uppgett att de inte har några romska elever:
”Vi har med det i undervisningen”
”I det vardagliga arbetet med barn och unga på skolan”
”Det är egentligen en stor fråga att svara på. Vi strävar inte efter detta utan vi arbetar intensivt
att hela tiden följa LGR 11 och skollagen. Barn med särskilda behov får sina behov
tillgodosedda med t.ex. tekniska hjälpmedel, elevassistenter os. De barn som har andra behov
kanske speciellt duktiga elever får sina behov uppfyllda för att de ska nå A. På vår skola finns
speciellt särbegåvade elever som behöver sina behov tillgodosedda, en av våra tvåor läser
t.ex. NO med år 6. Närmare får man läsa våra kvalitetsplaner osv. I detta ingår för oss
självklart de nationella minoriteterna. Vi måste se till alla elevers behov.”
Är ni bekanta med Sveriges fem nationella minoriteter samt den svenska
minoritetslagstiftningen? Hur arbetar ni i så fall för att implementera/uppfylla den?
Antal som fått frågan:
Antal som besvarat frågan:
9
9
30
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
31 (39)
Tre av de svarande på denna fråga har uppgett att de inte har romska elever, de har då
besvarat enkäten som specifikt riktar sig till skolor utan romska elever. De två frågorna
gällande minoritetslagstiftning och läroplanen är dock desamma i båda enkäterna, därför
presenteras de tillsammans.
”Ja. Informationsmöten”
”Som kurator så vet jag (ofta/ibland inte) vem som är judisk, rom eller annan tillhörighet men
har inte förhållit mig eller bedömt elev annorlunda- men i enskilt samtal kan jag inse att elev
tillhörande minoritet kan ha andra behov.”
”Ja. Modersmål för den som önskar samt i sh-undervisningen, historia, religion.
Hänsyn/intresse för traditioner.”
”Ja. Genom föräldramöten”
”Ja. Det görs inte mycket för att det ska uppfyllas”
”Ja, tror det. Det har jag ingen kännedom av”
Svar från skolor som uppgett att de inte har några romska elever:
”Vi är bekanta med de fem nationella minoriteterna. Vi tar upp det i SO undervisningen.”
”JA, vi arbetar enligt kursplanerna och där står att vi ska ta upp frågorna i svenskämnet och i
SO-ämnena. Detta ansvarar undervisande lärare för”
”Ja detta är självklart. Vid implementering av LGR 11 vi även återigen implementeringen av
den svenska minoritetslagstiftningen. I ett område som vårt i Malmö är detta en naturlig del,
vi har elever från hela världen.”
Sammanfattning
Utifrån ovan redovisade resultat framgår att romska föräldrar betraktas som en central, i
många fall avgörande faktor i skolpersonalens och skolledares problemformulering av
romska barns skolgång. Både på frågan om vad de svarande tycker krävs för att förbättra
skolsituationen och på frågan om vad de i dagsläget gör, är romska föräldrar den kategori
som flest svar hamnat i. Att kontakten mellan skola och föräldrar fungerar menar skolorna, i
princip unisont, är avgörande för de romska eleverna och flera av de svarande upplever själva
att de söker kontakt och försöker etablera en relation men att motparten inte är
mottaglig/villig. Således tillskrivs de romska hemmen stort ansvar för att kommunikationen
inte fungerar; att barnen har hög frånvaro; inte gör sina läxor osv. Ett svar hänvisar även
implementeringen av minoritetslagstiftningen till ”föräldramöten”. Många svar vittnar om en
föreställning av romska föräldrar som oförstående till vikten av utbildning och okunniga om
skolans organisation. Utifrån dessa föreställningar formuleras lösningar för romska elever
baserade på utveckling och upplysning av föräldrar (och elever) gällande skolans funktion
31
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
32 (39)
och regler. En generell slutsats som kan dras utifrån vårt material och tidigare forskning är
således att skolpersonal och skolledare i stor utsträckning formulerar problem och således
lösningar för de romska barnens skolsituation utanför skolans ramar och organisation. Till
skillnad från andra rapporter exempelvis Skolverkets, som snarare betonar de enskilda
skolornas ansvar.
På frågan om skolorna är bekanta med Minoritetslagstiftningen och dess innehåll svarar
samtliga att de känner till den och några ger även exempel på hur de implementerar den. Av
de nio som besvarat frågan hänvisar fyra till läroplanen (LGR 11) och att undervisning om
nationella minoriteter ingår i olika ämnen såsom svenska, samhällskunskap och historia. Tre
av dessa skolor uppger att de inte har romska elever, således har endast en av fem skolor med
romska elever svarat att minoritetslagstiftningen ingår i undervisningen. Övriga hänvisar
implementering till ”informationsmöten”, ”föräldramöten”, kurators enskilda samtal med
elever, att de personligen inte vet eller att ”det görs inte mycket…”. Dessa svar i kombination
med de möten som hållits under arbetet med föreliggande analys samt tidigare erfarenheter på
RIKC indikerar att kunskapen om minoritetslagstiftningen är låg och att få skolor på ett
systematiskt, kontinuerligt vis implementerar den. Ett illustrativt exempel på detta är ett möte
som hölls med två tjänstemän från RIKC och rektor, biträdande rektor samt kurator på en
grundskola i Malmö. Under mötet diskuterades modersmålsundervisning för romska elever
och villkoren för detta. Rektorn hävdade att det på skolan fanns god kännedom om
minoritetslagstiftningen, ändå påpekade denne att minst fem elever måste ansöka om
modersmål för att skolan ska vara skyldiga att anordna detta. De närvarande tjänstemännen
från RIKC betonade att för de nationella minoriteterna räcker det med ansökan från en elev,
skolpersonalen fortsatte ändå att argumentera för sitt påstående. Dagens situation präglas
också av att den romska minoriteten systematiskt och medvetet utestängts från den svenska
skolan ända in på 1960-talet, en historia som många i Sverige inklusive skolpersonal, inte är
medvetna om. Den romska minoritetens historia i Sverige, som bl.a. beskrivs i Den mörka
och okända historien- vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet, har
resulterat i en stark misstro gentemot majoritetssamhällets myndigheter och institutioner, där
även skolan ingår. Följaktligen präglas relationen mellan romska familjer och skolan av en
misstro mellan de båda parterna.
Inom skolans styrdokument fastställs idag att alla elever efter genomgången grundskola
respektive gymnasieskola ska ha kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk,
religion och historia.67 Trots stödet i lagen att detta skall ske är skolpersonalens kunskap om
den nationella minoriteten romer generellt sett otillräcklig.68 Utifrån våra insamlade
enkätsvar, möten med skolor samt tidigare forskning drar vi slutsatsen att kunskapen om
innehållet och innebörden av minoritetslagstiftningen bland grundskolor i Malmö behöver
stärkas för att på ett fruktbart sätt kunna implementeras, vilket även omfattar
modersmålsundervisningen på romani. Detta indikerar att de romska eleverna inte får sina
minoritetsrättigheter tillgodosedda i utbildningssituationer. Denna slutsats återfinns även i
67
Lrg11, Lgrsä11, Lsspec11, Lsam11, Läroplanen för gymnasieskolan 2011
68
DO 2008; de los Reyes 2009; Rodell Olgaç 2011; Skolverket 2013
32
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
33 (39)
tidigare forskning. En granskning av 24 läroböcker för grund- och gymnasieskolan utifrån
läroplanens värdegrund gjordes av Runblom där det konkluderas att behandlingen av de
nationella minoriteterna samt beskrivningar och problematiseringar av det mångkulturella
samhället lyste med sin frånvaro.69 Därmed kan de granskade böckerna i detta avseende
betraktas som ett misslyckande. De slutsatserna avseende skolan som redovisas i betänkandet
”Främlingsfienden inom oss” SOU 2012:74 om ett effektivare arbete mot
främlingsfientlighet baseras på myndigheternas och forskarnas undersökningar av och
rapporter om de granskade skolorna som refereras till men antas även indikera problemen och
behoven i andra skolor. Det föreslås att arbetet mot främlingsfientlighet måste bedrivas
långsiktigt och kontinuerligt, där lärarna får ökade möjligheter till kompetensutveckling och
bättre stöd i arbetet med värdegrund och främlingsfientlighet och liknande former av
intolerans och där rektorns ansvar att det inom skolan finns en sammanhållen syn på hur detta
arbete ska bedrivas lyfts fram.70 Även i betänkandet av utredningen om skolans
kommunalisering ”Staten får inte abdikera” SOU 2014:5 lyfts lärarna fram som skolans
viktigaste resurs samt att framtidens skola, oberoende av huvudmannaskap, rekommenderas
utformas utifrån denna insikt i syfte att ge lärarna goda förutsättningar för undervisningen
och mötet med eleverna.
69
Runblom 2006
70
”Främlingsfienden inom oss” SOU 2012:74
33
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
34 (39)
Analys
Arbete med romer och utbildningsfrågor är ett av de avgörande områden som man bör rikta
både kortsiktiga och långsiktiga insatser emot. Värdet av utbildningssatsningar för romer i
kombination med andra insatser kan svårligen överskattas. Forskningen har belyst olika
faktorers betydelse för måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund, bl.a.
socioekonomiska förhållandena, vilket förstås gäller för alla elever,71 och den strukturella
diskrimineringen inom skolan.72 Ytterligare faktorer som påverkar elevers måluppfyllelse är;
brist på interkulturell kompetens inom skolan73, obalans mellan den monokulturella skolan
och det mångkulturella samhället74, brist på beskrivningar och analys av det mångkulturella
samhället i läroböcker75,”vi och dom” tänkandet och samhällets stigmatiserande syn på
mångkulturella miljöer76 osv.
När det gäller romska elevers skolsituation handlar det förmodligen om alla dessa faktorers
flerdimensionella samspel i olika kontexter eftersom romska elever klassas som elever med
en annan bakgrund än etnisk svensk. Inom den befintliga skolforskningen med fokus på
romska elevers lägre studieresultat påpekas olika faktorer; de socioekonomiska, de romska
rättigheterna, tillhörande en nationell minoritet, låg förankring inom skolan, historiska
orättvisor som lämnat sina spår77, nedvärderande och exotiska berättelser om romer,
fördomar mot romer samt brist på förebilder, nätverk, delaktighet och skoltradition.78 Detta
innebär att man långsiktigt och kontinuerligt bör arbeta med att förbättra socioekonomiska
förhållanden, förebygga ”vi och dom” tänkandet, ta fram och påvisa förebilder, få och
förankra studietradition i hemmet, anställa romska assistenter på skolan, ha stöd i läxläsning
på skolan, utveckla studie- och yrkesvägledning med utgångspunkt i unga romers villkor, i
skolan erkänna romska erfarenheter från andra lärmiljöer samt aktivt arbeta för att motverka
diskrimineringen av romer.79 Ett exempel på initiativ som tagits för att på ett övergripande,
långsiktigt och holistiskt vis utforma åtgärder är samverkan mellan Romskt informations- och
kunskapscenter och de tre skolförvaltningsdirektörerna med ledningsgrupper i Malmö stad.
Samverkan kommer att påbörjas under hösten 2014.
Strukturell diskriminering inom alla samhällsområden påverkar skolgången. Arbetet med
föreliggande studie påverkades i stor utsträckning av uppdagandet av ett omfattande register
71
Skolverket 2004
72
SOU 2006:40
73
Stigendal 2004, Lahdenperä 2004, 2008
74
Linde 2001, Ljungberg 2005
75
Runblom 2006
76
Bunar 2007, 2009
77
Se Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. Ds
2014:8, Arbetsmarknadsdepartementet, Regeringskansliet 2014
78
Skolverket, 2007, Paulina de los Reyes, 2009
79
Ibid.
34
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
35 (39)
hos Polisen där flertalet romska familjer och släkter kartlagts. Detta ökade misstron
ytterligare från den romska minoriteten till majoritetssamhället, en misstro som även omfattar
skolan. Även skolpersonalens vilja att diskutera sina romska elever och delta i vår
undersökning påverkades av detta.
Utifrån de svar som samlats in från skolor i Malmö, den tidigare forskning som granskats
samt den kunskaps- och erfarenhetsbank som finns på Romskt informations- och
kunskapscenter utkristalliseras två tydliga spår. Flera rapporter konkluderar att det finns
omfattande brister i skolorna i form av organisation, kompetens, personaltäthet m.m. De
skolor som vi kommit i kontakt med framhåller liknande faktorer som problematiska, men en
övervägande del av svaren pekar på de romska föräldrarna som det grundläggande problemet.
Således finns två områden utifrån vilka problemen med de romska barnens skolsituation i
Sverige formuleras idag; de enskilda skolornas brister att leva upp till sitt ansvar och de
enskilda föräldrarna/familjernas bristfälliga ansvar för sina barns skolgång. Problemet
individualiseras på så vis med utgångspunkt i specifika skolor eller familjer. Eftersom
problematiken är likartad överallt och har varit över en längre tid finns starka skäl för att anta
en mer systematisk och strukturell ansats och lyfta blicken från de individuella skolorna och
familjerna och se till övergripande, strukturella problem. Detta kan bland annat innebära ett
koordinerat arbete på såväl operativ som strukturell nivå med en holistisk utgångspunkt i
romska familjers livssituation; boende, diskriminering, utbildning, försörjning, fysisk och
psykisk hälsa osv.
35
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
36 (39)
Rekommendationer
Utifrån ovan redovisade resultat ges en övergripande rekommendation att ett vidare,
strukturellt perspektiv antas i såväl formulering av problematik som lösningar gällande
romska elevers skolgång. Således kan fokus förflyttas från dels enskilda skolor och lärare
dels från romska familjer och den romska ”kulturen”, till de strukturer och normer som
genomsyrar hela det svenska samhället.

Anta ett holistiskt perspektiv i både formulering av och förståelse för problem
och utformning av lösningar. Där ett holistiskt arbetssätt innebär att ta hänsyn till hela
livssituationen för romska elever och att skolsituationen för romska barn i Sverige
placeras i sin historiska, socio- kulturella, psykologiska och språkliga kontext.

Arbeta koordinerat både på operativt och strukturellt plan. Romsk
resurspersonal har i många fall visat sig vara en nödvändig insats, men den är inte
tillräcklig. Dels krävs betydligt mer för att åtgärda den komplexa och mångfacetterade
relationen mellan majoritetssamhället och den romska minoriteten, dels krävs trygga
och långsiktiga satsningar på den romska resurspersonalen.

Stärka den interkulturella kompetensen samt kunskapen om den svenska
minoritetslagstiftningen hos skolledare och skolpersonal. På så vis kan exempelvis ett
normkritiskt förhållningssätt till skolan och undervisningen främjas.

Utifrån ovanstående skapa förutsättningar för tillitsbygge mellan den romska
minoriteten och skolan samt majoritetssamhällets övriga institutioner, där kontinuitet,
trygghet och delaktighet styr och leder processen.

Bygga upp skoltradition inom den romska minoriteten genom att skapa en
tillgänglig, trygg och inkluderande skolmiljö, där elevers olika förutsättningar
beaktas.


Belysa och främja romska förebilder för barn och ungdomar.
Bryta ner ”vi och dom” tänkande inom såväl den romska minoriteten som inom
majoritetssamhället, och utifrån det främja kommunikation och förståelse mellan
skola och romska familjer.
Författare: Mujo Halilovic (verksamhetschef RIKC), Eugen Millnell (projektassistent RIKC)
och Julia Sällström (projektassistent RIKC)
36
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
37 (39)
Källförteckning
Bunar, Nihad (2009). När marknaden kom till förorten. Lund: Studentlitteratur.
Bunar, Nihad & Kallstenius, Jenny (2007). Valfrihet, integration och segregation.
Stockholm: Utbildningsförvaltningen.
DO (2008). Diskriminering av nationella minoriteter inom utbildningsväsendet. DO:s
rapportserie 2008:2.
DO (2011) Romers rättigheter – Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan
bidra till en förändring av romers livsvillkor, Sandesjö, Håkan och Pikkarainen, Heidi
Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004). Interkulturellpedagogik i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur
Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap – förändring i mångfald. Lund:
Studentlitteratur
Liedholm, Marianne och Lindberg, Göran (2010) Romska barn i skolor Lund
Linde, Göran (red.) (2001). Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur.
Ljungberg, Caroline (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox?
Linköpingsuniversitet: institutionen för tematisk utbildning och forskning i Norrköping.
Palosuo, Laura (2008). En inventering av forskning om romer i Sverige. Uppsala universitet
Centrum för multietnisk forskning: Ett uppdrag från Delegationen för romska frågor.
de los Reyes, Paulina (2009). Unga romers situation – en intervjustudie. Ungdomsstyrelse:
Rapport till Delegation för romska frågor.
37
Romskt inf orma tions - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
38 (39)
Rodell Olgaç, Christina (2011). Lärarstudenter i mötet med den romska minoriteten. I Peter
Strandbrink, Beatriz Lindqvist & Håkan Forsberg (red.), Tvära möten: om
utbildningsvetenskap och kritiskt lärande. Studies in Education 1. Huddinge: Södertörn
högskola.
Runblom, Harald (2006). En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enighet med skolans värdegrund”:
http://skolverket.se/publikationer?id=1659
Stigendal, Mikael (2008). Biblioteket i samhället – en gränsöverskridande mötesplats? Lund
Btj
Stigendal, Mikael (2004). Framgångsalternativ. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2007) Romer i skolan – en fördjupad studie, Rapport 292
Skolverket (2004) Elever med utländsk bakgrund, Dnr 75 – 2004:545
Skolverket (2013) Mamma ska säga att jag är rom? Rodell Olgac, Christina och DimiterTaikon, Angelina
Skolverket (2013). Delredovisning av regeringsuppdrag inom regerings strategi för romsk
inkludering. Dnr: A2012/1387/DISK & Dnr: 2012:518
SOU 2006:40. Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis.
Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Redaktörer:
Lena Sawyer & Masoud Kamali. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2012:74. Främlingsfienden inom oss. Betänkande från Utredningen om ett effektivare
arbete mot främlingsfientlighet. Utredaren: Bengt Westerberg. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer.
SOU 2014:5. Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan.
Betänkande av Utredning om skolans kommunalisering. Stockholm: Fritzes offentliga
publikationer.
38
Romskt inf ormations - och kunskapscenter
Sociala resursförvaltningen
Malmö stad
39 (39)
Söderman, Emma och Ström, Britta (2008) Romers situation i Malmö En rapport om Malmös
minoritetspolitik utifrån romernas perspektiv Malmö Stadskontor
http://www.malmo.se/Medborgare/Forskola--utbildning/Grundskola.html
Hämtad 2014-03-04
39