December 2012
I detta nummer
• Positiv utveckling för
Bergslagens gruvor
• Mässa om gruvjobben
• Nya WeBerGIS lanseras
• Injektering – bra miljölösning
för gamla gruvdeponier
• Vilken arbetskraft behövs till
Berslagens gruvor och vem
ska utbilda?
• Följeforskare följer upp
Bergskraft
• Inspirerande kvinnlig
nätverksträff i Örebro
• Bergskraft besökte riksdagen
Ansvarig utgivare:
Stefan Sädbom
Bergskraft Bergslagen
[email protected]
Nyhetsbrev
Positiv utveckling för
Bergslagens gruvnäring
Bergslagen är en av Europas mineral- och metallrikaste
regioner. En av Bergskrafts uppgifter är att verka för att dessa resurser tas till vara på bästa sätt, för att skapa tillväxt och
nya arbetstillfällen. Och glädjande nog händer det just nu
väldigt mycket inom Bergslagens gruvnäring, både vad gäller
gruvprojekt och gruvprospekteringar.
Några exempel:
Dannemora gruva. Återinvigdes i somras av ingen mindre än konung
Carl XVI Gustaf. Förutom en del inkörningsproblem fungerar järnmalmsproduktionen enligt planerna.
Blötberget och Håksberg. Bolaget Nordic Iron har som mål att återuppta gruvdriften i Blötberget och Håksberg till 2016. Provborrningar
pågår just nu vid Blötberget. I planeringen ingår ett gemensamt anrikningsverk för de två gruvorna. Planerad årsproduktion vid full drift är
cirka 5,5 miljoner ton järnmalm.
Grängesberg. Grängesberg Iron har ansökt om bearbetningskoncession hos Bergsstaten. Förstudierna visar goda möjligheter till
framgångsrik och kostnadseffektiv gruvdrift, med mycket god
lönsamhet. Grängesbergsgruvan var under stora delar av 1900-talet
en av Sveriges viktigaste järnmalmsgruvor, men 1989 blev driften
Forts sid 2
Mässa om gruvjobben
Redaktör:
Weine Ahlstrand
[email protected]
Bergskraft 11•13
Gruvnäringen behöver arbetskraft! - Är du beredd? är rubriken på
en informationsmässa som Bergskraft och Arbetsförmedlingen
arrangerar i Borlänge 12 december. Här får besökarna bland annat information om vilka arbetskraftsbehov branschen har framöver
och vilka utbildningar som krävs. Mässan vänder sig i till arbetslösa
och andra med intresserade för branschen.
nerlagd. Nu närmar sig en omstart.
Tvistbogruvan. Kopparberg Mineral AB beviljades i våras bearbet
ningskoncession
för Tvistbogruvan,
norr om Ludvika. Här handlar det
om zink-blyförekomster men även
koppar och silver. Företaget
prospekterar även vid Håkansboda
Koppargruva.
Sala. Tumi Resources fortsätter borrningarna under Sala Silvergruva. Betydande zink-bly-silvermineraliseringar
har identifierats.
Granmuren. Drake Resources har
hittat stora nickel- och kopparfyndigheter vid Granmuren utanför
Sala. Drake har även hittat järnmalm i dagbrottsposition vid Orsen,
sydväst om Hedemora, som ser
lovande ut
Gränna. Nämnas bör också de
intressanta prospekteringarna vid
Norra Kärr, Gränna, även om det
ligger lite utanför Bergslagen. Här
handlar det om de lovande fynden
av så kallade REE (rare earth elements/sällsynta jordartsmetaller).
Bergskrafts roll
I den här återkomsten för gruvnäringen i regionen är det framför allt
tre viktiga stöd som Bergskraft bidrar med:
Bergslagens mineralförekomster och gruvor. Producerande gruvor och stenbrott: ■ järnmalm ■ basmetaller, sulfider ■ industriella bergarter. Stora historiska producenter: ● järnmalm, ● basmetaller ● industrimineraler.
Rådgivning till företag, allmänheten
och
offentliga
aktörer.
Borrkärnearkivet i Bångbro har haft
mycket besök de senaste åren. Här
kan gruv- och prospekteringsbolagen nyttja de arkiverade borrkär-
norna och även studera sitt eget
borrkärnematerial.
Genom Bergskrafts kartportal
WeBerGIS och det omfattande
digitala arkivet kan den som behöver söka mängder av informa-
tion
om
gamla
gruvor,
tidigareprospekteringar,
bergskvalitet, metallhalter och
annat. Hittills har över en kvarts
miljon dokument scannats in.
Nya WeBerGIS lanseras
I december lanseras en ny version av Bergskrafts kartportal
WeBerGIS. Den nya versionen
har flera kvalitetsförbättringar,
bland annat bättre sökfunktioner
och ett nytt koordinatsystem. Nya
WeBerGIS har 88 nya kartskikt,
exempelvis Bergstatens skikt om
beviljade undersökningstillstånd
och
bearbetningskoncessioner
mm, SGU:s skikt med geologi,
jordarter, gruvor mm och Länsstyrelsernas skikt med nationalparker, naturreservat mm.
Totalt innehåller digitala arkivet
idag en kvarts miljon sidor, och
varje månad fylls den på med
några tusen till. Omfattningen är
svår att greppa med bara siffror.
Men om beskrivningen görs på
ett annat sätt blir det lättare.
”Om alla dokument inom
WeBerGIS skulle skrivas ut på
A4-papper och läggas bredvid
varandra så räcker arken över
52 km, eller längs hela
bilvägen Asker-sund-Örebro.”
Injektering – en metod för gamla gruvdeponier
Avfall plus avfall blir tillsammans lösningen på ett miljöproblem
En av de största källorna för
spridning
av tungmetaller
till
Avfall
från historisk
har varit exnaturenförärluftens
läckage
frånnedergamponerat
syre,
la
gruvavfallsdeponier.
Forsbörd och erosion under lång tid,
kare gör
vid Bergskraft
harstoppa
i
vilket
det svårt att
samarbete med
nedbrytningen
av Örebro
avfallet unioch
spridningen
av metallerna
till naversitet under
flera år arbetat
turen.
med Den
att taäldre
fram gruvbrytningen
en kostnadshar
inte heller
haft
effektiva
effektiv
metod
förlika
att minska
sorteringsmetoder
och nuanrikmiljöproblemen. Och
finns
ningsprocesser
som
dagens
en lösning inom räckhåll. gruSmå
vor
vilket görförsök
att historiska
ochhar,
storskaliga
med
deponier
innehåller
högre
metallinjektering
visar så
goda
halter
än moderna
deponier.
resultat
att det är
dags att
använda metoden i ”verkligheten”.
Avfall från historisk brytning har
varit exponerat för luftens syre,
nederbörd och erosion under lång
tid, vilket gör det svårt att stoppa
nedbrytningen av avfallet och
spridningen
av
metallerna
till
naturen.
Den
äldre
gruvbrytningen har inte heller haft
lika effektiva sorteringsmetoder
och anrikningsprocesser som
dagens gruvor har, vilket gör att
historiska deponier innehåller
högre metallhalter än moderna
deponier.
Vad går då den nu framforskade
injekteringsmetodiken ut på? Enkelt uttryckt handlar det om att
metallernas mobilitet ökar vid lågt
pH och minskar vid ökat pH. Små
och storskaliga forskningsförsök
bekräftar att höjt pH är viktigaste
parametern för att minska utläckage av tungmetaller som koppar,
zink och bly från deponierna.
Forskningen visar också att injektering av alkaliska restprodukter
är bästa metoden för att höja pH
och binda kvar metallerna. Och
det görs i sin tur bäst genom att
pumpa in en slurry (blandning av
alkali och vatten) som sprider sig i
deponin.
Den miljöinriktade forskningen
inom Bergskraft leds av Lotta
Injektering av alkalisk slurry vid Gåsgruvan,
Filipstad.
Sartz. I forskningen har flera
alkaliska rest- och avfallsprodukter testats, filterkalk, flygaskaor,
mesakalk och grönlutsslam och
stålslagg. Materialet måste vara
tillräckligt alkaliskt för att kunna
höja pH i deponin, det måste
stanna kvar i deponin, och det får
självklart inte vara beskaffat så
att det tillför andra miljöstörande
ämnen. Den mer tekniska delen
handlar om hur tunn eller tjock
slurryn ska vara, hur den ska
pumpas ner i deponin, hur kanalerna ska se ut, med mera.
Storskaliga försök
Under sommaren 2011 genomfördes det första storskaliga försöket med injektering av en upplagd kalkstenshög inom SMA
Mineral AB:s område vid Gåsgruvan, Filipstad. Det alkaliska
material som användes var Spectra, en restprodukt från kalkbränningen. Kalkstenshögen var
limpformad (storlek 20x10x2 m)
och byggdes för att likna en
historisk
varphög.
Via
rör
pumpades olika blandningar av Spectraslurry in i högen.
Vid utgrävningen några månader
senare kunde forskarna noggrant
studera hur Spectraslurryn fördelat sig i högen. Först och främst
Kraftigt vittrad varphög vid Slättberg, Dalarna.
visade försöken att Spectra är ett
mycket lämpligt material att injektera i sura varpdeponier. Materialet har hög alkalisk verkan och
fyller ut hålrummen i gruvavfallet
på ett bra sätt.
– Två restprodukter, avfall plus
avfall, blir tillsammans lösningen
på ett problem, konstaterar Lotta
Sartz.
Kulturhistoriskt värde
Injekteringsmetodiken som forskarna inom Bergskraft nu tagit
fram är speciellt lämpad för historiska, vittrade varpdeponier. Eftersom alkali tillförs under ytan
påverkas inte deponins utseende
i någon hög grad. Genom att
bevara överytans utseende så
bevarar man också kulturhistoriska värden.
– Tekniken kan med lite variation
passa för de flesta av landets
historiska deponier. Det är också
en billigare metod än att täcka
över hela deponin, menar Lotta
Sartz.
Fortfarande behövs mer forskning, men Lotta Sartz och hennes kollegor menar att kunskapen nu är så stor att det är dags
att testa metoden på en riktig
varpdeponi.
Vilken arbetskraft behövs till
Bergslagens gruvor och vem kan utbilda?
Viktiga frågor för Bergslagens kompetensförsörjningsgrupp
På initiativ från Bergskraft finns
sedan ett år tillbaka en kompetensförsörjningsgrupp för gruvnäringen i Bergslagen. I gruppen
finns representanter från Länsstyrelsen Västmanland, Regionförbundet Örebro, Region Dalarna, Region Värmland, Region
Uppsala, Region Gävleborg,
Arbetsförmedlingen och SveMin.
På uppdrag av kompetensförsörjningsgruppen har Länsstyrelsen Västmanland bekostat en
rapport om vilka utbildningar som
finns i Sverige med inriktning på
gruvnäringen eller som kan relateras till gruvnäringen. Rapporten
täcker över sex län (Västmanland, Örebro, Dalarna, Uppsala,
Gävleborg och Värmland) och
delvis även vidare än så.
Utbildningsrapporten kan kopplas till en lika nygjord kompetensbehovsanalys, där aktuella
bolag har beskrivit vilka behov av
kompetens de behöver fram till
2017. Vid SweMins höstmöte i
Stockholm 29 november presenterade Bergskrafts Tomas Lasson och Stefan Sädbom utbildningsrapporten och behovsanalysen för branschfolket. Rubriken
var ”Vilken arbetskraft behövs till
Bergslagens gruvor och vem kan
utbilda dem?”
Gruvarbetare – ett framtidsyrke.
mer även att behövas många
betong- och träarbetare, geologer, stabsanställda med flera.
Utöver det räknar branschen att
det går ytterligare tre arbetstillfällen per gruvarbetare inom olika
stödfunktioner som skola, barnomsorg, boende och annat.
900 nya anställningar
I Bergslagen idag är cirka 1100
personer verksamma i gruvverksamheten hos gruvbolagen eller
entreprenörer. Fram till 2017
behöver branschen anställa ytterligare 900 personer.
Utbildningar finns, men…
Vilka utbildningar finns det idag
som passar in på gruvnäringen?
Analysen avser Bergslagens
Högskolor, Universitet, Yrkeshögskolor,
Vuxenutbildningar,
Gymnasieskolor, Företagsutbildningar och Arbetsmarknadsutbildningar.
Främst behövs bergarbetare
(290),
maskinförare/chaufförer
ovan och under jord (180) och
mekaniker (160). Men det kom-
Materialet ska nu ligga som
grund för fortsatta diskussioner
och aktiviteter för att säkra kompetensförsörjningen inom Berg-
-
slagens gruvnäring.
– Idag matchar inte arbetskraftbehovet och utbildningarna varandra speciellt bra. Det behövs
bättre samordning på det här
området, så att det fungerar när
vi har skarpt läge, säger Tomas
Larsson.
– Det handlar också om att
hjälpa unga att upptäcka att det
finns en jobbframtid inom gruvnäringen här i Bergslagen.
Sedan 2010 har länen ett regeringsuppdrag att upprätta regionala kompetensplattformar för att
bättre klara kompetensförsörjningen i respektive region. I det
arbetet krävs arenor för samverkan och samförstånd. Här har
Bergskraft och Bergskrafts kompetensförsörjningsgrupp en viktig
strategisk roll.
Följeforskare
följer upp Bergskraft
Inspirerande kvinnlig
nätverksträff i Örebro
Den 8 november arrangerade
BQ Bergskraft och Intierra RMG,
som nu tillsammans går under
namnet WIM Sweden (Women in
Mining), en nätverksträff i
Örebro. Träffen lockade ett
tjugo-tal personer.
Alla större EU-finansierade projekt, så även Bergskraft 11.13, har
ända sedan starten granskats via så kallad följeforskning. Det innebär
en löpande uppföljning, utvärdering och ett kontinuerligt lärande under
projektets gång. ”Följeforskning är att hjälpa projekt att inte köra i diket”.
Följeforskningen inom Bergskraft genomförs av APeL FoU. Nu finns
två delrapporter tillgängliga. Delrapport 1 har namnet ”Tillbakablick och
nuläge 2012” och handlar om just det. Delrapport 2 fokuserar på
Bergskraft Bergslagen Service AB som bildades 2011.
Dagen inleddes med ett studiebesök på Atlas Copco Drills AB,
där nätverksdeltagarna fick en
inblick i företagets omfattande
verksamhet och produktion i
Örebro och andra delar av världen.
Några utdrag ur rapporterna:
Bergskraft har arbetat mycket aktivt med att synliggöra projektet under
alla projektperioder bakåt. Detta tillsammans med det tryck som vuxit
fram från intressenter/aktörer och allmänhet när det gäller att få veta
mer om gruvnäringsfrågan, har gjort att projektet nu inte hinner med
alla förfrågningar och inbjudningar som kommer.
Projektorganisationen har samtidigt med detta arbetat mycket med att
upparbeta substans i projektet, en ekonomisk förening, två aktiebolag
och ett flertal sidoprojekt har startats, en stor databas med digitaliserade gamla dokument med mineralrelaterad information har byggts
upp. Nätverk, där ett består av företagande kvinnor, har bildats.
I rapporten framhålls vidare att man inom Bergskraft ansträngt sig för
att informera politiker och andra intressenter om projektet och vad som
händer på gruvfronten i Bergslagen. Bergskraft är en samlande kraft
för olika aktörer och intressen (näringen, myndigheter, politiker).
De områden där man arbetat hårdast under senare tid handlar om
infrastruktur och kompetensförsörjning. Inom båda områdena pågår ett
aktivt arbete där Bergskraft fungerar som ett nav mellan andra aktörer,
och som ett inofficiellt kompetens- och kunskapscentrum.
Det är tydligt att Bergskraft svarar upp emot ett växande behov av
information - ett behov som vi inte sett att någon annan aktör eller
myndighet uppfyller, menar följeforskarna.
Båda rapporterna kommer inom
kort att finns på www.bergskraft.se
-
Eftermiddagen var vikt för föreläsningar.
- Det blev en spännande och
inspirerande dag där alla kunde
vara med och diskutera, sammanfattar Bergskrafts Gunilla
Pöchhacker.
Bergskrafts kvinnonätverk har
nära samarbete med WIM Sweden (som du hittar på Facebook)
och en del andra kvinnliga nätverk. Är du intresserad och vill
veta mer? Kontakta Gunilla på epost: [email protected]
Bergskraft besökte
Sveriges riksdag
För andra året i rad var Bergskraft tillsammans med Intresseföreningen Bergslaget inbjudna att
informera Bergslagens riksdagsmän.
Den här gången hade informationen fokus på infrastruktur och
av den anledningen fanns även
trafikutskottets ledamöter med.
God Jul och Gott Nytt År
önskar Bergskraft Bergslagen
Tidigare har Bergskraft även
informerat näringslivsutskottet,
Finansdepartementets
budgetavdelning och enskilda
riksdagsmän.
Bergskraft 11•13 finansiärer
