Interventioner vid strålbehandlingsinducerad diarré relaterat

Interventioner vid strålbehandlingsinducerad diarré
relaterat till cancer i abdomen och pelvis
- En litteraturstudie
Interventions against radiotherapy-induced diarrhea related to cancer in the abdomen
and the pelvis
- A literature study
Albin Långh
Carl Persson
Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Ämne/Utbildningsnivå: Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp
Handledare: Cecilia Olsson
Examinerande lärare: Maria Larsson
151120
SAMMANFATTNING
Titel:
Interventioner vid strålbehandlingsinducerad diarré relaterat till cancer i abdomen
och pelvis - En litteraturstudie
Interventions against radiotherapy-induced diarrhea related to cancer in the
abdomen and the pelvis - A literature study
Fakultet:
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution:
Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne:
Omvårdnad
Kurs:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare:
Albin Långh & Carl Persson
Handledare:
Cecilia Olsson
Sidor:
30
Nyckelord:
Omvårdnad, Interventioner, Strålbehandling, Diarré, Cancerpatienter
Introduktion: Diarré är en vanlig biverkning vid strålbehandling av cancer i abdomen och
pelvis. Diarré som biverkning uppstår i cirka 80% av fallen där patienter får strålbehandling
mot nämnda cancerområden vilket påverkar de drabbade både psykiskt, fysiskt och socialt.
Syfte: Att beskriva interventioner vid diarré relaterat till strålbehandling av cancer i
abdomen och pelvis. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt en niostegsmodell
baserad på Polit och Beck. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalen
genomfördes med på förhand utvalda kriterier. Ytterligare artiklar hittades med manuella
sökningar. 11 artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till databearbetningen
där tre teman identifierades. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman.
Tillskottsbaserade interventioner i form av probiotika och oralt glutamin.
Egenvårdsbaserade interventioner som information från sjuksköterska, kostförändringar
samt träning. Övriga interventioner var inkontinensskydd och alternativ behandling.
Slutsats: Strålbehandlingsinducerad diarré har visat sig vara ett stort problem. Trots detta är
bristen på evidensbaserade omvårdnadsstrategier omfattande. Även fast artiklarna i denna
litteraturstudie använde olika metoder så kom de fram till ungefär samma sak. Det är upp
till individen att hantera diarrén utifrån sina egna unika förutsättningar med hjälp av
interventioner i form av probiotikatillskott, information från sjuksköterska samt egenvård
men ytterligare forskning behövs absolut inom ovan nämnda områden.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ..................................................................................................................................... 4
Cancer i abdomen- och pelvisområdet .................................................................................................... 4
Strålbehandling......................................................................................................................................... 5
Diarré........................................................................................................................................................ 5
Upplevelser vid strålbehandlingsinducerad diarré ................................................................................... 6
Problemformulering ................................................................................................................................. 7
Syfte ......................................................................................................................................................... 7
METOD ...................................................................................................................................................... 8
Litteratursökning ...................................................................................................................................... 8
Inklusion-/Exklusionskriterier .................................................................................................................. 9
Urval ...................................................................................................................................................... 12
Databearbetning .................................................................................................................................... 12
Forskningsetiska ställningstaganden ..................................................................................................... 13
RESULTAT .............................................................................................................................................. 14
Tillskottsbaserade interventioner ........................................................................................................... 14
Egenvårdsbaserade interventioner.......................................................................................................... 16
Övriga interventioner ............................................................................................................................. 18
DISKUSSION ........................................................................................................................................... 20
Resultatdiskussion .................................................................................................................................. 20
Metoddiskussion..................................................................................................................................... 23
Klinisk betydelse .................................................................................................................................... 26
Förslag till fortsatt forskning .................................................................................................................. 26
Slutsats ................................................................................................................................................... 27
REFERENSER ......................................................................................................................................... 28
Bilaga 1 - Artikelmatris
INTRODUKTION
Enligt Socialstyrelsens dokument Cancerincidens i Sverige 2013 (2014) så insjuknade hela 57
830 personer i cancer under det nämnda året. Cancerinsidensen i Sverige har stadigt ökat
sedan de första registreringarna gjordes på 1950-talet. För att sätta perspektiv på det hela så
har statistikberäkning visat att i framtidens Sverige kommer en av tre personer att bli
diagnostiserade med cancer under sin livstid. De cancerformer som denna litteraturstudie
omfattar är alla typer av abdominal cancer. Ingår gör även cancer som drabbar organ och
fysiologiska strukturer i pelvis.
Strålbehandling av cancer har sedan det först introducerades i slutet av 1800-talet varit
förknippat med goda resultat när det gäller behandling av många olika sorters cancer
(American Cancer Society 2014). Nya framsteg på den medicinska fronten har eliminerat
många av de allvarligare biverkningarna, emellertid återstår vissa av dem fortfarande.
Exempel på dessa är uppsvälldhet, diarré och utmattning (Kataria & Kumar 2007)
Cancer i abdomen- och pelvisområdet
Abdominal cancer kan också benämnas gastrointestinal cancer och är en samling
sjukdomstillstånd med tumörer som gemensam nämnare som drabbar bukorgan samt
tarmpaket. Cancerformen i fråga är problematisk då det speciellt i tarmtrakten finns mycket
utrymme för tumören att växa utan att det märks förrän sent i cancerförloppet (Järhult &
Offenbartl 2010).
Tidiga symtom för cancer i magsäcken är halsbränna och illamående. I senare stadier av
sjukdomen tillkommer lokal smärta, aptitlöshet och viktminskning. För cancer belägen i
tarmen är tidiga symtom blod i avföringen och trötthet relaterat till anemi. I senare stadier så
kan abdominal smärta, dålig aptit och viktminskning uppstå. Vid ändtarmscancer så kan
symtomen likna de som uppstår vid tjocktarmscancer. Skillnaden är att patienten, i vissa fall,
kan känna en knöl i ändtarmsöppningen vid ändtarmscancer. Symtombilden för
ändtarmscancer är väldigt snarlik hemorrojder, något som är betydligt vanligare än det
förstnämnda (Socialstyrelsen 2013).
Pelvis kan även benämnas bäcken och huserar ett flertal olika organ och fysiologiska
strukturer. Området omfattar även ett antal cancerformer. Socialstyrelsen presenterade 2014
sin kartläggning av cancerfall i sin publikation Cancerincidens i Sverige 2013 (Socialstyrelsen
2014).
Cancerformer som ingår i pelvisområdet som också finns med i den aktuella publikationen är;
prostatacancer, testikelcancer, former som drabbar manligt/kvinnligt könsorgan,
urinblåsecancer samt andra cancerformer som drabbar urinvägarna. Ytterligare cancerformer
såsom äggstockscancer, livmodercancer på ospecifikt ställe, livmoderhalscancer,
placentacancer och livmoderkroppscancer ingår också. Tillsammans utgjorde de 13104 fall
under år 2013 (Socialstyrelsen 2014)
De olika cancerformerna i pelvisområdet har mycket varierande symtombilder som ofta
framträder innan diagnos. De vanligaste symtomen är smärta, aptitlöshet och trötthetskänsla.
Det samtliga cancerformer i abdomen och pelvisområdet har gemensamt är att prognosen ser
avsevärt mycket bättre ut om det upptäcks tidigt i sjukdomsförloppet. I de flesta fall så
opereras cancertumören bort och kompletteras ofta med strålbehandling och/eller
cytostatikabehandling. I vissa fall går det inte att operera och då blir behandlingen
strålbehandling och/eller cytostatikabehandling (Socialstyrelsen 2013).
4
Strålbehandling
Strålning för att behandla cancersjukdomar har som tidigare nämnts funnits under lång tid och
i och med nya tekniska framsteg samt bättre apparatur så har metoden förbättrats avsevärt.
Detta har resulterat i att biverkningarna minskat och antalet cancerfria patienter ökat (Adams
2009). Strålbehandling i sig kan dock fortfarande leda till en rad biverkningar för patienten.
Strålbehandling går till skillnad från cytostatikabehandling ut på att behandla det lokala
området där cancertumören befinner sig genom att med olika styrkor av strålning bekämpa
cancertumören och inte påverka hela kroppen som tidigare nämnda cytostatika gör. En
nackdel med strålbehandling är dock att trots fokus på små områden så strålas friska vävnader
likväl som sjuka vilket kan betyda att inte bara tumören tar skada av behandlingen. Även
friska vävnader kan skadas. Strålning mot speciellt det abdominala området har vid
undersökning visat sig leda till biverkningar i cirka 80 % av patientfallen. Men dessa
biverkningar är i regel milda och påverkar oftast inte behandlingsplanen (Resbeut et al. 1997).
Tecken som förenar cancer i abdomen och pelvis är viktminskning och nutritionsproblem.
Även om just dessa besvär både kan bero på själva sjukdomen likväl som på
strålbehandlingen. Det finns i nuläget dock ingen forskning som styrker detta påstående
(Persson et al. 1999). Exempel på dessa nutritionsproblem är aptitlöshet och matleda, något
som i förlängningen kan leda till undernäring.
Annan forskning har indikerat att strålbehandlingsinducerade biverkningar som till exempel
illamående, fatigue, minskat blodvärde och diarré i och med det omfattande strålningsområdet
(Adams 2009).
Diarré
En vanlig biverkning som uppkommer i samband med strålbehandling är diarré. Orsaken till
detta är att det vid strålbehandling uppstår en irritation i tarmen som resulterar i en
inflammation. Denna påverkan på tarmens bakterieflora leder i sin tur till att enzymaktiviten
minskar. Följden av detta blir minskad absorptionsyta i tarmen vilket minskar
tarmperistaltiken. Detta medför att tarmen minskar sitt upptag av nödvändiga mineraler,
vitamin B12, fetter, proteiner, kolhydrater och vätska. Detta är orsaken till att diarré uppstår
vid strålbehandling av tarmen (McGough et al. 2004). Obehandlad diarré kan i förlängningen
leda till uttorkning, undernäring, obalans i kroppens elektrolytnivåer, sjukhusinläggning eller
till och med död om det pågår tillräckligt länge. Antalet patienter som drabbas av diarré under
strålbehandling uppskattas till så mycket som 80% (Shaw & Taylor 2012).
Det finns ett flertal olika bedömningsinstrument för att klassificera cancer- och
strålbehandlingsrelaterad diarré. En av graderinsskalorna delar in diarrén i fyra steg.
Graderingsskalan som benämns National Cancer Institute Common Toxicity Criteria (NCI
CTC) beskriver grad 1 som den lindrigaste och grad 4 den svåraste. Graderna är indelade i
olika kriterier, se Figur 1 (Trotti et al. 2000).
5
• Ökning av antal avföringsbehov med < 4 gånger per dag.
GRAD
1
GRAD
2
GRAD
3
• Ökning av antal avföringsbehov med 4 - 6 gånger per dag alternativt lös
avföring.
• Antingen ökning av antal avföringsbehov med > 7 gånger per dag,
avföringsinkontinens eller behov av intravenös behandling på grund av
uttorkning.
• Behov av intensivvård på grund av fysisk kollaps.
GRAD
4
Figur 1. Graderingsskala för klassifikation av diarré. Översatt och strukturerad efter bästa
förmåga (Trotti et al. 2000).
Upplevelser vid strålbehandlingsinducerad diarré
De patienter som drabbas av strålbehandlingsinducerad diarré får ofta en påverkad
livskvalitet. En upplevelse av att känna sig oren och inte kunna leva det liv man vill är vanligt.
Att inte kunna vara aktiv eller delta i sociala sammanhang på grund av ovisshet kring diarrén,
att inte veta när och var påträngningskänslan kommer slå till påverkar patienterna såväl
psykiskt som fysiskt. Vilket leder till ett hinder i vardagen hos de drabbade patienterna.
Patienter uttrycker missnöjet med att inte kunna åka vart de vill för att de inte vet var närmsta
toalett kommer att finnas (Dunberger et al. 2010).
Patienterna upplever också en påverkad kognitiv- och sexuell funktion såväl som en förändrad
kroppsuppfattning (Kripp et al. 2012). I en studie gjord av Herman et al. (2013) kunde de se
att patienternas biverkningar som uppstått vid strålbehandling av rektalcancer gradvis blev
bättre med tiden. Den kognitiva funktionen och kroppsuppfattningen förbättrades medan den
sexuella funktionen var fortsatt oförändrad.
Interventioner vid diarré är problematiskt då biverkningen i fråga hänger samman med
patientens unika förutsättningar för att uthärda sitt ohälsotillstånd, hur han eller hon upplever
detta samt hur de hanterar sin situation. Dorothea Orem (2001) beskriver i sin bok Nursing:
Concepts of practice att en vital del inom omvårdnad är information till patienten med hänsyn
till dennes unika situation och sjukdomsbild. Genom ett sådant tillvägagångssätt så kan
sjukdomsinsikt skapas hos patienten vilket i förlängningen kan uppmuntra till egenvård.
Omvårdnadsteorin som Orem utarbetat utgår ifrån tre grader av egenvård. De som kan
appliceras på litteraturstudien är delvis kompenserad egenvård, det vill säga att patienten själv
kan utföra vissa saker samt stödjande/undervisande egenvård där patienten kan göra det
mesta själv. Graden som ej tillämpas i litteraturstudien är helt kompenserad egenvård där
patienten ej kan göra någonting, något som är aktuellt vid komaliknande tillstånd. Delvis
kompenserad- och stödjande/undervisande egenvård kan med fördel appliceras på
strålbehandlingsinducerad diarréproblematik då sjuksköterskan tillsammans med patienten
gemensamt kan komma fram till de egenvårdsinterventioner som passar patientens unika
tillstånd och förutsättningar, både ur psykisk, fysisk och social aspekt (Orem 2001).
6
Problemformulering
Vid cancer i områdena abdomen och pelvis så uppvisar patienten ofta multipla symtom både
från själva cancersjukdomen och i form av biverkningar från strålbehandlingen. Diarré kan
både vara orsakad av strålbehandlingen där upp till 80% av patienterna drabbas, eller av
cancerformen i sig. Oavsett vart diarrén kommer ifrån så skapar den en negativ påfrestning
hos patienten. Diarrén påverkar livskvalitet och begränsar det vardagliga livet hos drabbade
patienter. Detta är något som behöver behandlas eller förebyggas med hjälp av olika former
av interventioner eller med egenvårdsstrategier. Denna studie behövde genomföras för att
påvisa om det finns interventioner som lindrar strålbehandlingsinducerad diarré samt dessa
interventioners effektivitet.
Syfte
Att beskriva interventioner vid diarré relaterat till strålbehandling av cancer i abdomen och
pelvis.
7
METOD
En litteraturstudie grundar sig på vetenskapliga artiklar. Denna studie är en sammanställning
av forskning inom ett avgränsat område. Avgränsningen görs med hjälp av inklusion- och
exklusionskriterier som är utvalda på förhand. Metoden är utformad i nio steg och syns här
nedan översatt från Polit & Beck (2012). Ett av målen som uppnås med denna metod är att
den gör litteraturstudien replikerbar, vilket innebär att läsaren ska kunna genomföra samma
process och komma fram till samma resultat (Polit & Beck 2012).
Steg 1: Utforma ett syfte
och aktuella
frågeställningar.
Steg 2: Utforma en
sökstrategi genom val av
databaser samt sökord.
Steg 3: Genomför sökning.
Noggrann dokumentation
kring sök- och urvals
processen.
Steg 4: Granskning efter
relevans i utvalt material.
Urval ett av tre.
Steg 5: Gallring av artiklar
som inte svarar mot syftet.
Urval två av tre. Läsning
av kvarstående artiklar.
Steg 6: Identifiera relevant
fakta ur artiklarna.
Steg 7: Kritisk granskning
av valt material och
utvärdering av dess
innehåll. Urval tre av tre.
Steg 8: Kategorisering och
analys av utvald
information.
Steg 9: Summera och
sammanställ till ett
resultat.
Figur 2. Niostegsmodell. Översatt och strukturerad efter bästa förmåga (Polit & Beck 2012 s.
96).
Litteratursökning
Den första etappen i en litteraturstudie handlar om att utforma ett syfte och ställa upp ett antal
relevanta frågeställningar, detta enligt Steg 1 i niostegsmodellen (se Figur 2) tolkad från Polit
& Beck (2012). Först formulerades ett syfte med hjälp av handledare. Frågeställningar togs
sedan fram för att underlätta sökprocessen. I Steg 2 utformades en sökstrategi. Databaser
valdes ut i form av den omvårdnadsfokuserade CINAHL samt PubMed som i huvudsak är
medicinskt inriktad men som också innehåller studier relaterat till omvårdnad (Forsberg &
Wengström 2008).
Sökorden arbetades fram genom användande av de tillgängliga ämnesorden i de aktuella
databasernas ämnesordlista, Major headings [MH] för CINAHL samt MeSh-termer för
PubMed. I båda databaserna användes sökorden gastrointestinal neoplasms, pelvic neoplasms,
genital neoplasms (female), ovarian neoplasms, uterine neoplasms, colorectal neoplasms,
prostatic neoplasms samt genital neoplasms (male). Dessa cancerformer kombinerades sedan
med behandlingsformen radiotherapy, biverkningen diarrhea och interventionsfraserna
nursing care samt nursing practice (evidence based). All fields [AF] betyder fritextsökning
och användes för att bredda sökresultatet. I PubMed användes ej nursing practice (evidence
based) då det ej är en MeSh-term.
8
Vid sökningen brukades de booleska termerna OR och AND i båda databaserna. OR breddar
sökningen genom att inkludera artiklar som innehåller det ena eller det andra sökordet medan
AND gör sökningen smalare genom att bara inkludera artiklar som innehåller båda sökorden
(Forsberg & Wengström 2008).
Enligt Polit & Beck´s (2012) riktlinjer så ska sökningarnas resultat visas tydligt (Steg 3 i
Figur 2). Detta kan uppnås med hjälp av tabeller eller figurer (se Tabell 1,2 och 3). Metoden
används för att läsaren enkelt ska kunna följa sökprocessen. Tabell 1 representerar sökningen i
databasen CINAHL medan Tabell 2 visar sökningen i PubMed. Tabell 3 är i sin tur en
databasöversikt, en sammanfattning av de båda databassökningarna och de manuella
sökningarna som genomförts.
Även sökningar med nursing interventions och interventions prövades i olika kombinationer,
både som All Fields (AF) med och utan trunkering (täcker även sökordets potentiella
böjningar) samt som Major Headings (MH). Dessa sökord kombinerades med de övriga
sökorden i olika konstellationer med båda AND och OR men gav dock inga nya träffar som
inte redan hade påträffats vid de tidigare sökningarna. När det kom till sökorden nursing care
och nursing practice, evidence-based så finns de som Major Headings men när de
kombinerades med kärnbegreppen radiotherapy och diarrhea så resulterade det i noll träffar.
Andra tänkbara sökningar med tidigare nämnda sökord gjordes i kombination med diarrhea
och radiotherapy i CINAHL men med antingen noll träffar eller träffar som inte var relevanta
för området. Sökord som quality of life prövades också utan någon framgång då de artiklarna
redan dykt upp vid tidigare sökningar.
Inklusions-/Exklusionskriterier
De artiklar som blev utvalda till litteraturstudien ska vara skrivna på svenska, norska eller
engelska, då övriga språk ej behärskas. Sökningarna begränsades till 000101-151003.
Tidsspannet valdes för att smalna av sökningarna och för att få fram relativt ny och relevant
forskning. Artiklarna ska innehålla interventioner vid diarré. Studierna ska vara baserade på
sjukhus eller i hemmiljö.
De artiklar som exkluderats är de som beskriver medicinska- eller kirurgiska interventioner då
dessa inte svarar till studiens syfte som är att beskriva interventioner. Ytterligare artiklar som
exkluderats är de som är baserade på ett anhörigperspektiv. Detta beror på att det inte i första
hand är de anhöriga som lider av diarré. Review- och utveklingsartiklar har också exkluderats
då dessa är uppbyggda på redan genomförd forskning eller är mer av en riktlinje för området i
stort.
9
Tabell 1. Databassökning CINAHL (151003)
Databas
Sökord
CINAHL
(MH) Gastrointestinal neoplasms (1)
(MH) Pelvic neoplasms OR (MH)
Colorectal neoplasms (2)
(MH) Genital neoplasms, female OR
(MH) Ovarian neoplasms OR (MH)
Uterine neoplasms OR (MH)
Prostatic neoplasms OR (MH)
Genital neoplasms, male (3)
Antal träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
1358
8233
13708
(MH) Radiotherapy (4)
5547
(MH) Diarrhea (5)
3128
(MH) Nursing care OR (MH)
Nursing Practice, Evidence-Based
(6)
13842
(1) AND (4) OR (5)
32
4
2
2
(2) AND (4) AND (5)
6
2
0
0
(2) AND AF(4) AND AF(5)
9
5(2)*
3(1)*
3(1)*
(3) AND (4) AND (5)
5
1
1
0
(4) AND (5)
41
11(5)*
5(4)*
4(4)*
(5) AND (6)
16
3(1)*
0
0
Totalt:
26
11
9(5)*
()*Antal interna dubletter.
AF - All Fields
10
Tabell 2. Databassökning PubMed (151003)
Databas
Sökord
Antal träffar
PubMed
Gastrointestinal neoplasms
[MeSH Term] (1)
160514
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Pelvic neoplasms [MeSH
Term] OR Colorectal
neoplasms [MeSH Term] (2)
94520
Genital neoplasms, male
[MeSH Term] OR Prostatic
neoplasms [MeSH Term]
OR Uterine neoplasms
[MeSH Term] OR Ovarian
neoplasms [MeSH Term]
OR Genital neoplasms,
female [MeSH Term] (3)
162158
Radiotherapy [MeSH Term]
(4)
78433
Diarrhea [MeSH Term] (5)
16743
Nursing care [MeSH Term]
(6)
45852
(1) AND (4) AND (5)
63
11
7
2
(1) AND (4) OR (5) AND
(6)
158
1
0
0
(2) AND (4) AND (5)
74
10(4)*
0
0
(3) AND (4) AND (5)
86
7(4)*
2(1)*
2(1)*
(4) AND (5)
216
(4) OR (5) AND (6)
212
4
0
0
Totalt:
33
9
4(1)*
()*Antal interna dubletter.
Tabell 3. Databasöversikt.
Databas:
Urval 1
Urval 2
Urval 3
CINAHL
PubMed
Manuella
Totalt:
26(8)*
33(8)*
11(5)*
9(1)*
59(16)*
20(6)*
9(5)*
4(1)*
4
17(6)*
()*Antal interna dubletter.
11
Urval
Polit & Beck (2012) beskriver litteraturstudiens nästa steg som en gallring, ett första urval.
Genom att jämföra litteraturstudiens syfte med artiklarnas titlar och sammanfattning (se Steg
4) och sålla bort dem som inte passade så uppnåddes målen för Urval 1. Inklusions- och
exklusionskriterierna som bestämts på förhand hjälpte i detta skede till med att sålla bort de
artiklar som ej var relevanta. Efter det första urvalet så återstod 43 artiklar med titel och
sammanfattning som svarade mot syftet i litteraturstudien. Dessa 43 artiklar lästes sedan in
corpore i enlighet med Steg 5 i Polit & Beck´s (2012) tidigare nämnda modell. Där försvann
ytterligare 29 artiklar i vad som benämns Urval 2 (se tabell 1,2 och 3). Anledningen till att
dessa artiklar sållades bort var att lejonparten av dem efter fullständig genomläsning ej visade
sig svara mot litteraturstudiens syfte, medan resten sållades med hjälp av
exklusionskriterierna. En del av de som valdes bort var också reviewartiklar, det vill säga en
samanställning av redan publicerat material och de resterande artiklarna som sållades bort
bestod av medicinska interventioner.
I Steg 6 (se Figur 2) lästes de 14 återstående artiklarna igenom för att identifiera och välja ut
relevanta delar som kunde användas i studien. Detta enligt Polit & Beck (2012). Här
studerades även de berörda artiklarnas referenslistor för att undvika att relevant forskning som
kunde implementeras i litteraturstudiens resultat gick till spillo. Från referenslistorna togs tre
nya artiklar ut. Ytterligare en artikel söktes fram efter förslag via mejl från en av de utvalda
artiklarna författare. Dessa totalt fyra artiklar är en så kallad manuell sökning. I Urval 3, som
faller under Steg 7 (se Figur 2) användes mallarna Guide to an Overall Critique of a
Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research
Report från Polit & Beck (2012) för att granska artiklarna. Vid detta urval sållades en artikel
bort på grund av bristande etik enligt riktlinjer från Northern nurse´s federation (2003).
Studien i fråga kategoriserade människor efter hudfärg vilket var anledningen till att den ej
behölls. Sedan föll det bort sex stycken till, tre från CINAHL och tre från PubMed.
Anledningen till detta var att artiklarnas resultat ej gick att implementera i denna
litteraturstudie trots att syftet stämde överens. Det återstod alltså 11 stycken artiklar inför
databearbetningen. Dessa beskrivs mer ingående i en artikelmatris (Bilaga 1).
Databearbetning
För att bearbeta informationen i de utvalda artiklarna på ett grundligt och rättvist sätt så
användes kategorisering (se Steg 8 i Figur 2) enligt riktlinjer i Polit & Beck (2012) som
beskriver att temabildning och analys ska vara i fokus. Relevant fakta som svarade mot
studiens syfte identifierades och strukturerades genom understrykningar i artiklarnas
resultatdel följt av kategorisering av interventionstyp som slutligen utmynnade i tre teman.
Fokus lades i första hand på tillskottsbaserade- och egenvårdsbaserade interventioner då mest
material fanns där, de övriga interventionstyperna användes sedan för att skapa en helhetsbild,
ett interventionspaket. Polit & Beck (2012) beskriver det sista steget i en litteraturstudie som
en summering av de utvalda artiklarna, det vill säga en resultatdel (se Steg 9 i Figur 2).
Analysprocessen gick ut på att summera innehållet i de valda artiklarna på ett kortfattat sätt
(Backman 2008).
Sammanfattningsvis så avslutades alltså litteraturstudien med en resultatdel (text och figurer)
som redovisar nämnda teman, en efterföljande diskussionsdel samt en slutsats.
12
Forskningsetiska ställningstaganden
En av de absolut viktigaste aspekterna som ska vara närvarande när ett vetenskapligt arbete
genomförs är ett kritiskt och etiskt förhållningssätt. Kritik är betydelsefullt ur källsynpunkt
eftersom en uppsats kräver artiklar och facklitteratur med hög sanningshalt. Moral är något
som också är essentiellt vid uppsatsskrivning, detta på grund av att fusk och plagiat ej får
förekomma. Författaren har en moralisk och etisk skyldighet att använda referenser på ett
korrekt och rättvist sätt (Polit & Beck 2012; Forsberg & Wengström 2008).
Artiklarna har lästs och bearbetats gemensamt och individuellt, vilket minimerar risken för att
egna värderingar kommer med i slutprodukten (Forsberg & Wengström 2008). Samtliga
artiklar som innefattas i litteraturstudiens resultatdel är etiskt granskade efter gällande
riktlinjer för omvårdnadsforskning enligt Northern nurse´s federation (2003).
Alla artiklar som inkluderats i resultatdelen svarade mot litteraturstudiens syfte, oberoende av
vad de hade för slutsats. Ingen del av studiernas resultat har medvetet uteslutits eller
undanhållits. För att få en så korrekt bild av materialet som möjligt så har internetbaserade
lexikon använts då artiklarna är skrivna på engelska. Litteraturstudien är granskad enligt
gällande riktlinjer angående fusk- och plagiatkontroll vid Karlstads universitet (Åslund 2014).
13
RESULTAT
Resultatet i denna litteraturstudie baseras på 11 stycken vetenskapliga artiklar. Av dessa var
tio kvantitativa och en kvalitativ. Innehållet delades upp enligt interventionstyp. Tre
huvudteman identifierades med ett övergripande fokus på interventioner och egenvård mot
diarré relaterat till strålbehandling. Den utvalda informationen markerades som tidigare
nämnts genom understrykning och sorterades enligt de tre huvudtemanana. De olika
interventioner som framkom var till för att förebygga uppkomsten av diarré eller lindra den
om den redan uppstått.
Då syftet var att utröna olika interventionsstrategier så innehåller varje resultatpresentation en
kort beskrivning av den aktuella artikelns metod. Detta för att lättare kunna identifiera
samband mellan studiernas resultat och metoderna som använts för att få fram dessa.
Huvudtemana som valdes var Tillskottsbaserade interventioner i form av probiotika som är
en levande bakteriekultur som finns i kroppen, i vissa slags livsmedel och i olika tillskott.
Bakteriekulturen hjälper tarmen att behålla sin naturliga balans (Ciorba 2012). I detta tema
ingår även oralt glutamin som är en aminosyra som kroppen använder som bränsle för att
skapa nya celler (Li et al. 2007) vilket kan hjälpa patienten att förebygga och lindra diarré,
Egenvårdsbaserade interventioner som exempelvis kostförändringar samt allmän
information från sjuksköterska och annan relevant personal som uppmuntrar till egenvård hos
patienten. Området Övriga interventioner innefattar praktiska och alternativa interventioner
till exempel inkontinensskydd och örtbehandling. För att göra resultatet tydligare och mer
tillgängligt för läsaren så har de valda interventionssgrupperna strukturerats upp för att sedan
redovisas med hjälp av löpande text och förklarande citat. Huvudtemana presenteras
tillsammans med respektive områdes specifika artiklar i Figur 3.
TILLSKOTTSBASERADE
INTERVENTIONER
• Chitapanarux et al. (2010)
• Delia et al. (2007)
• Demers et al. (2014)
Rotovnik Kozjek et al. (2011)
Vidal-Casariego et al. (2015)
EGENVÅRDSBASERADE
INTERVENTIONER
• Abayomi et al. (2009)
• Dunberger et al. (2011)
• Gami et al. (2003)
Gillespie et al. (2007)
Hill et al. (2011)
Isenring et al. (2007)
ÖVRIGA INTERVENTIONER
• Dunberger et al. (2011)
Gillespie et al. (2007)
Figur 3. Huvudteman med tillhörande artiklar
Tillskottsbaserade interventioner
I artiklarna som berör tillskottsbaserade interventioner vid diarré relaterat till strålbehandling
återfanns två artiklar om oralt glutamin (Rotovnik Kozjek et al. 2011; Vidal-Casariego et al.
2015) samt tre artiklar om probiotika (Chitapanarux et al. 2010; Delia et al. 2007; Demers et
al. 2014).
14
Rotovnik Kozjek et al. (2011) undersökte tillskott av oralt glutamin som intervention vid
strålbehandlingsinducerade besvär hos patienter med rektalcancer. Patienterna i fråga delades
upp i två grupper. En grupp fick glutamin tre gånger om dagen och den andra gruppen fick ett
placebopreparat. Tillskotten gavs under fem veckor. Studiens resultat talade dock ej för att
glutamin hade någon lindrande effekt på varken diarré specifikt eller på några andra
biverkningar som beskrevs i artikeln.
Även Vidal-Casariego et al. (2015) undersökte effekten av glutamin. De kunde se en markant
skillnad i resultatet grupperna emellan. Patienterna som tilldelades glutamintillskottet ökade
sin avföringsfrekvens från en gång per dag till två gånger per dag, något som inte var väntat
då studiens syfte var att använda glutamin som profylax mot diarré. Placebogruppen stannade
kvar på en gång per dag. Resultatet pekade också på att gruppen som fick glutamin uppvisade
en ökad tarmperistaltik gentemot placebogruppen. 33.3% av tillskottsgruppen och 7.4% av
placebogruppen fick en ändrad avföringskonsistens under behandlingen. 16.7% av patienterna
i tillskottsgruppen fick diarré som biverkning i jämförelse med 11.1% i placebogruppen. Vid
studiens slut påvisades det att en patient i placebogruppen klassades som undernärd. Ingen i
gruppen som fick glutamin led av undernäring när studien avslutades (Vidal-Casariego et al.
2015).
I studien som genomfördes av Vidal-Casaregio et al. (2015) så delades patienterna upp i två
grupper, en som fick glutamin och en som var placebobaserad. Patienterna i den förstnämnda
gruppen började intaget av glutamin tre dagar innan behandlingen startade och sedan varje
dag fram till behandlingens slut.
En tillskottsinriktad artikel som däremot påvisade ett bra utfall utifrån valda interventioner var
Chitapanarux et al. (2010). En grupp patienter som var under pågående strålbehandling mot
pelvisområdet delades upp i två grupper. Hälften av patienterna fick inta levande
bakteriekultur i form av probiotika (lactobacillus acidophilus och bifidobacterium bifidum)
medan den andra hälften var placebobaserade. Studiens resultat visade tydligt hur
diarréfrekvensen minskade avsevärt hos patienterna som fick bakteriekultur som profylax i
jämförelse med de som ingick i placebogruppen (som ej fick inta bakteriekultur).
En klar förbättring i avföringskonsistens och en minskning av läkemedelsbehov mot diarré
sågs också i den förstnämnda halvan patienter (Chitapanarux et al. 2010). Demers et al.
(2014) däremot undersökte enbart probiotikan bifidobacterium bifidums effekt på
strålbehandlingsinducerad diarré.
I studien påvisades inte någon markant skillnad mellan de tre grupperna (placebo, standdardos
probiotika och förhöjd dos probiotika) när det kom till antalet patienter som drabbades av
grad 1-3 diarré. Studien slog däremot fast att patienter som hade genomgått ett kirurgiskt
ingrepp innan strålbehandlingen och fick standarddos av probiotika drabbades i mindre
utsträckning av grad 4 diarré i jämförelse med de som inte genomgått någon operation.
Resultatet kunde alltså inte visa på någon tydlig skillnad mellan de tre patientgrupperna
gällande lindring av strålbehandlingsinducerad diarré efter enbart intag av yoghurt förstärkt
med bifidobacterium bifidum (Demers et al. 2014).
Skillnaden de två studierna emellan var att i Demers et al. (2014) utformades tre grupper; en
placebogrupp, en grupp som fick standarddos probiotika och en tredje grupp som fick en
förhöjd dos och i Chitapanarux et al. (2010) var det två grupper, en placebobaserad samt en
som fick inta probiotika. I Chitapanarux et al. (2010) användes både lactobacillus acidophilus
och bifidobacterium bifidum medan Demers et al. (2014) bara använde bifidobacterium
bifidum.
15
I en studie gjord av Delia et al. (2007) så användes också den levande bakteriekulturen
probiotika. I den studien undersöktes bakterietypen lactobacillus eventuella inverkan på
strålbehandlingsinducerad diarré. Hälften av patienterna fick högpotent probitioka
kontinuerligt från och med den första dagen i strålbehandlingscykeln till den sista. Den andra
hälften patienter var en placebogrupp. I resultatet visade det sig vara en skillnad mellan
placebogruppen och de som fick probiotikan. I den sistnämnda gruppen var det nämligen färre
som drabbades av diarré som biverkning av strålbehandling än de patienter som ingick i
placebogruppen och därmed ej fick någon probiotika (Delia et al. 2007).
De tillskottsbaserade interventioner som framkom under litteraturstudiens gång och som hade
effekt på diarré orsakad av strålbehandling var alltså främst probiotika, det vill säga levande
bakteriekultur i olika former. Tillskott av glutamin oralt tillämpades också men gav ingen
lindrande effekt på diarrén.
Egenvårdsbaserade interventioner
Av de artiklar som hade fokus på egenvårdsbaserade interventioner vid
strålbehandlingsinducerad diarré så var en inriktad på fysisk träning samt kostförändringar
(Gillespie et al. 2007). Resterande fem hade kostförändringar som central punkt (Abayomi et
al. 2009; Dunberger et al. 2011; Gami et al. 2003; Isenring et al. 2007; Hill et al. 2011).
Abayomi et al. (2009) undersökte i sin studie hur patienter kan använda kost- och
dietförändringar för att lindra gastrointestinala besvär som till exempel diarré. Studien
genomfördes genom att kvinnor som genomgått strålbehandling mot pelvisområdet minst tre
månader tidigare fick svara på ett formulär.
Resultatet visade att lite mer än hälften av patienterna i studien ej gjort några ändringar i sin
kosthållning för att försöka lindra biverkningarna från strålbehandlingen de upplevde, där
diarré var ett av de största problemen. Studien visade också att ungefär samma antal patienter
varken hade fått några kostråd eller någon information kring olika dieter. Ingen tydlig skillnad
kunde ses mellan patienterna som ändrat sin kost gentemot de som ej gjort det. Det studien
kunde påvisa var att de patienter som genomfört ändringar i sin kosthållning förbrukade mer
läkemedel mot diarré och andra biverkningar än gruppen som ej ändrat sin kost (Abayomi et
al. 2009). I samma studie säger en av deltagarna så här:
„“I find that if I eat something that upsets my bowels I don‟t eat it again.
It‟s a case of trial and error”
(Abayomi et al. 2009, s.313)
En artikel som däremot visar på att egenvårdsbaserade kostförändringar gör skillnad vid
strålbehandlingsinducerad diarré är undersökningen gjord av Gami et al. (2003). Studien visar
tydligt hur ovanstående citat spelar en stor roll i hur fungerande kostförändringar tas fram av
patienterna själva.
I studien som genomförde fick 107 patienter som genomgått
strålbehandling mot pelvisområdet minst ett år tidigare svara på intervjufrågor angående
biverkningar de upplevt av behandlingen. De fick också en förfrågan huruvida de försökt
åtgärda biverkningarna och på vilket sätt. Studiens resultat visade att 87 av patienterna
upplevde någon form av gastrointestinal biverkan. 60 av patienterna som deltog i studien
upplevde diarré eller förstoppning som biverkning efter strålbehandling och av dem så tyckte
53 stycken att det påverkade deras livskvalitet.
16
Ur kostsynpunkt så försökte 55 patienter ändra sina matvanor. Något som gav god effekt mot
diarré och andra gastrointestinala besvär hos ett flertal patienter var att utesluta grönsaker
(tomat, gurka och sallad) ur dieten. Detta gav resultat för 14 av 15 patienter En annan
förändring var att dra ner på intaget av citrusfrukt samt vissa frukter med frön i. Detta gav
bara effekt i ett fåtal fall. Att utesluta oljor, fetter (44 patienter), rött kött (41 patienter) och
mejeriprodukter (39 patienter) var något som många patienter prövade men som bara hjälpte
mot diarrén i cirka hälften av fallen. 12 patienter valde att vända sig till en sjuksköterska för
rådgivning angående lindring av symtom och biverkningar, något som gav resultat för hälften
av dem (Gami et al. 2003).
Aptit är något som ofta blir lidande hos patienter som genomgår eller tidigare genomgått
strålbehandling, detta enligt Isenring et al. (2007). De undersöker i sin publikation skillnaden
mellan en patientgrupp som fick nutritionsinterventioner enligt riktlinjer i American Dietetic
Association Medical Nutrition Therapy Protocol for radiation oncology [ADA MNT] och en
grupp som fick ett allmänt nutritionssamtal och tillhörande informationsbroschyr av
sjuksköterska för att motverka gastrointestinala biverkningar (bland annat diarré) som
uppkommer vid strålbehandling. Enligt studien som genomförde så gav nutritionsbaserade
interventioner, dietistsamtal och kostinformation enligt ADA MNT en större andel välnärda
patienter gentemot allmän information och generella interventioner från sjuksköterska.
Studiens resultat visade alltså på tydliga skillnader i näringsintag grupperna emellan.
Nutritionsåtgärderna var effektiva då gastrointestinala symtom och biverkningar såsom diarré
hos patienterna minskade i och med att näringsintaget ökade (Isenring et al. 2007).
En bidragande faktor till att de två gruppernas resultat skildes åt var att det var fler undernärda
patienter i gruppen som fick interventioner enligt ADA MNT än i gruppen som fick det
allmänna samtalet och broschyren. Resultatet pekar alltså på att välnärda patienter ej drabbas
av gastrointestinala problem i lika stor utsträckning som undernärda patienter.
Dunberger et al. (2011) undersökte i sin studie den påfrestning som patienter drabbas av vid
diarré som biverkan av strålbehandling. I den aktuella studien så identifierades kvinnor som
under åren 1991-2003 genomgått strålbehandling mot pelvisområdet på två olika onkologiska
avdelningar i Sverige. Deltagarna i studien pekar på diarré som ett stort problem. De åtgärder
som patienterna själva vidtog var minskning av antal måltider per dag och ett aktivt val av
föda.
Hill et al. (2011) är ytterligare en studie som behandlar kostbaserade interventioner mot
strålbehandlingsinducerad diarré och annan gastrointestinal toxicitet. Patienter med
gastrointestinal cancer som var aktuella för studien fick under första vecka av
strålbehandlingen fylla i ett omfattande formulär för att kartlägga deras gastrointestinala
problem, bland annat diarré. I studien sågs en skillnad mellan de patienter som hade ett
hälsosamt intag av föda med en balanserad kost gentemot gruppen som klassades som
undernärda. Det som uppmärksammades var att de från start redan undernärda förlorade mer
vikt och drabbades av fler biverkningar som resultat av strålbehandlingen. De interventioner
mot strålbehandlingsinducerad gastrointestinal toxicitet, däribland diarré, som framkom i
studien var av nutritionskaraktär. Detta för att undvika undernäring och därmed ytterligare
toxicitet. Kopplingen som görs mellan undernäring och fortsatt viktnedgång är att undernärda
patienter drabbas av fler biverkningar, exempelvis diarré, som sedan leder till minskat
födointag vilket mynnar i fortsatt viktnedgång (Hill et al. 2011).
17
I studien gjord av Gillespie et al. (2007) var mer än 60% av patienterna villiga att träna 30
minuter varje dag för att lindra diarré och andra gastrointestinala biverkningar. Det var dock
bara 8% som provat träning på egen hand för att lindra de upplevda besvären. 21% av
patienterna prövade alternativa metoder på eget initiativ. 13% av männen och 23% av
kvinnorna berättade inte för behandlande läkare om sina problem då de antingen trodde det
skulle försvinna med tiden eller att de ansåg att det ej var relevant att ta upp. Gillespie et al.
(2007) rekryterade 75 Patienter genom utskick av ett studiespecifikt frågeformulär. De fick
först skriva ner vad de förväntade sig av studien. En förhoppning var:
“Please stop the daily diarrhoea as it prevents me from leading an active life”
78-year-old female, radiotherapy in 1980
(Gillespie et al. 2007, s.559)
De flesta patienter svarade med en förhoppning om att studien skulle hjälpa dem att lindra
diarrén och de andra gastrointestinala biverkningarna. Majoriteten av dem var dock skeptiska
till att studien skulle kunna återställa deras normala avföringsbalans samt avhjälpa de andra
gastrointestinala besvären. Män i genomsnitt visade sig ha fyra gastrointestinala problem
medan kvinnor hade sex stycken. Majoriteten av patienterna upplevde att deras problem
påverkade deras livskvalitet negativt. Över hälften hos både män och kvinnor var beredda att
göra permanenta kostförändringar för att få bukt med diarrén och de andra besvären (Gillespie
et al. 2007).
Många försökte på egen hand få bukt med sina upplevda problem. 29% av männen ändrade
sin diet och hela 73% av kvinnorna. Av de som prövade olika interventioner så var det 40%
av männen och 37% av kvinnorna som tyckte att det hade hjälpt, medan 31% av männen och
30% av kvinnorna inte upplevde någon förbättring. Det var större sannolikhet att kvinnor
prövade olika interventioner än män (Gillespie et al. 2007).
Sammanfattningsvis angående egenvård så har det tydligt visat sig att kostförändringar är i
majoritet ur en egenvårdssynpunkt. Specifika förändringar i kost som de aktuella artiklarna
kommit fram till för att lindra strålbehandlingsinducerad diarré i vissa fall var att minska intag
av grönsaker, citrusfrukt, en del frukter med frön i, fetter och oljor, rött kött samt
mejeriprodukter. Övriga kostförändringar som andra artiklar tagit fram hade det översiktliga
målet att öka näringsintaget för att lindra diarré och andra gastrointestinala biverkningar.
Fysisk träning prövades bara av ett fåtal patienter på egenvårdsbasis.
Övriga interventioner
I artiklarna som behandlar övriga interventioner så återfanns en som beskriver olika typer av
inkontinensskydd som intervention mot strålbehandlingsinducerad diarré (Dunberger et al.
2011) och en annan som påvisar hur och var diarrédrabbade patieter söker hjälp i form av
alternativa interventioner och läkarsamtal (Gami et al. 2003). Patienterna som ingick i den
tidigare nämnda studien av Dunberger et al. (2011) beskriver att deras hygien försämrades
genom diarrén. En upplevelse av att känna sig oren uppstod också. Patienterna i fråga
undviker i och med detta helst sociala sammankomster och offentliga tillställningar. I
Gillespie et al. (2007) uttryckte sig en av patienterna så här innan studien började:
“not always able to join in with activities particularly long walks which I have always been
keen to do”
65-year-old male, radiotherapy in 2005
(Gillespie et al. 2007, s.559)
18
I studien gjord av Dunberger et al. (2011) framkom det också att patienter ibland utan
förvarning läcker ut diarré när de är vakna vilket resulterar i att kläder fläckas ner och att en
odör utsöndras. Undersökningen belyser även hur stor mängd patienter som väljer att använda
inkontinensskydd eller annat skyddande material vid diarréproblem. Av de 592 patienter som
deltog i studien och hade kvarstående avföringsproblem efter strålbehandling så valde 239
utav dem att använda någon form av inkontinensskydd.
De former av inkontinensskydd som användes var till exempel papper, bindor eller trosskydd.
I studiens resultat så visade det sig även att faktorer som rökning eller en historia av rökning
påverkar patienternas risk att drabbas av diarré (Dunberger et al. 2011).
Gami et al. (2003) genomförde som tidigare nämnt en kvalitativ studie med intervjuer som
bas där 107 patienter som genomgått strålbehandling minst ett år tidigare blev inbjudna för att
svara på intervjufrågor angående biverkningar de upplevt av strålbehandling mot
pelvisområdet samt vilka åtgärder de vidtagit för att lindra dessa biverkningar. 60 av
patienterna i studien upplevde diarré eller förstoppning som ett problem efter
strålbehandlingen. Av dessa så valde 16 patienter alternativa interventioner såsom homeopati,
healing eller örtbehandling vilket hjälpte mot diarrén i samtliga fall. 50 patienter som valde att
besöka läkare fann detta hjälpsamt.
Sammanfattningsvis angående övriga interventionsformer utöver tillskottsbaserade och
egenvårdsbaserade sådana som hade effekt på strålbehandlingsinducerad diarré så visade sig
de mest framträdande vara olika typer av inkontinensskydd. Alternativa former av
interventioner som påvisades tydligt var läkarbesök, homeopati, healing samt örtbehandling.
19
DISKUSSION
Litteraturstudiens syfte var att undersöka och beskriva interventionsstrategier som kan
användas för att motverka eller lindra strålbehandlingsinducerad diarré hos patienter med
cancer i abdomen och pelvisområdet. I studiens resultat framkom tre olika typer av
interventioner, lejonparten tillskottsbaserade i form av probiotika och egenvårdsbaserade där
patienternas egna interventioner beskrevs samt undervisning av sjuksköterska men också
praktiska interventioner som till exempel inkontinensskydd ingick i de valda artiklarnas
resultatdel. Ett faktum som visat sig mer och mer är att dessa interventioner bör om möjligt
användas ihop för att skapa en så bra tillvaro som möjligt för patienten.
Resultatdiskussion
Tillskottsbaserade interventioner
Chitapanarux et al. (2010) visade på effektiviteten hos de probiotikabaserade tillskotten
lactobacillus acidophilus samt bifidobacterium bifidum genom användandet av dessa som
profylax mot strålbehandlingsinducerad diarré. Den patientgrupp som fick tillskotten påvisade
en tydlig förbättring avseende avföringskonsistens.
En av anledningarna till studiens relativt goda resultat kan vara kombinationen av två
probiotikasträngar (Chitapanarux et al. 2010) istället för en sträng som användes i Demers et
al. (2014) och som inte alls gav något märkbart resultat hos patienterna i fråga om diarré.
En studie som använde sig av enbart en probiotikasträng som däremot visade på en tydlig
minskning i antalet diarrér hos de berörda patienterna var Delia et al. (2007). Denna
probiotikaform var visserligen av högpotent typ vilket kan ha bidragit till att studien kom
fram till ett bättre resultat än till exempel Demers et al. (2014). En faktor som kan ha varit
bidragande till att Delia et al. (2007) fick relativt goda resultat i sin studie jämnfört med
Demers et al. (2014) var att den förstnämnda studiens patienter upplevde svårare
biverkningar, i det här fallet diarré, från strålbehandlingen än vad de i den sistnämnda gjorde.
Det kan i sin tur ha lett till att interventionerna som Delia et al. (2007) presenterade i sitt
reultat blivit missvisande. Detta på grund av att patienter som upplever värre biverkningar
svarar bättre på interventioner än patienter som upplever mildare sådana.
I studien gjord av Chitapanarux et al. (2010) så analyserades avföringen genom labbprover.
Dock så undersöktes inte avföringens egen bakteriekultur vilket kan försvaga studiens resultat
då bakteriekulturen i sig kan vara en orsak till diarré. Något som däremot talar för studiens
trovärdighet är faktumet att de gjorde en beräkning av antal vita blodkroppar i de berörda
patienternas avföring vilket kan användas för att utesluta diarré med infektionsrisk. Detta är
till fördel för resultatet då det var diarré relaterat till strålbehandling som skulle undersökas
och inte någon annan form av diarré.
I studien som Rotovnik Kozjek et al. (2011) genomförde så upplevde varken patientgruppen
som fick glutamin eller placebogruppen någon lindring av diarrén de drabbats av under den
preoperativa strålbehandlingen. Vidal-Casariego et al. (2015) kom däremot fram till att
avföringsfrekvensen ökade och att konsistensen blev sämre hos de patienter som fick
glutamintillskott i jämförelse med de som ingick i placebogruppen. Anledningen till att de två
studiernas resultat skiljer sig åt så pass mycket kan dels vara att patienterna i Rotovnik Kozjek
et al. (2011) strålades i pelvisområdet medan strålningen i Vidal-Caseriego et al. (2015) var
fokuserad kring abdomen. Detta faktum kan i sin tur peka på att diarré uppstår i större
utsträckning när det abdominala området strålas i jämförelse med när pelvisområdet strålas.
20
För att jämföra resultaten som framgått i artiklarna i denna studie mot de som tagits fram om
antiboitika-associerad diarré, så har de artiklarna om antibiotika-associerad diarré kommit
fram till ett annat resultat. De artiklarna som togs ut fick ett förbättrat resultat hos de
patienterna som ingick i tillskottsgruppen gentemot placebogruppen. I studien gjord av
Beausoleil et al. (2007) drabbades sju av 44 patienter i tillskottsgruppen av diarré och 16 av
45 i placebogruppen. Liknande resultat visade Hickson et al. (2007), där sju av 57 drabbades
av diarré i tillskottsgruppen och 19 av 56 i placebogruppen. Dessa två studier fick båda en
större skillnad mellan de två grupperna än någon av de artiklarna som användes i denna
litteraturstudies resultat. Det artiklarna om antibiotika-associerad diarré kunde visa på var att
probiotika hjälpte mot diarrén, men i de artiklar som handlar om strålbehandlingsinducerad
diarré kunde de inte se någon skillnad mellan tillskottsgrupperna och placebogrupperna, trotts
att metoderna är snarlik i artiklarna.
Det som framgår av dessa studier gjorda på kosttillskott är att de inte förvärrar tillståndet av
diarré, med undantag för Vidal-Casariego et al. (2015), vilket gör det möjligt för
sjuksköterskor att prova dessa tillskott på patienter som upplever problem med diarré. Dock
så är det problematiskt då de inte är klassade som evidensbaserade, något som gör det svårare
att implementera inom sjukvården eftersom interventioner som används helst ska vara
evidensbaserade, men forsking kring ämnet pågår (Ciorba 2012). Evidensbaserad omvårdnad
innebär omvårdnad som efter forskning och klinisk tillämpning har visat sig vara det bästa
sättet att lindra olika ohälsotillstånd med tillhörande symtom och biverkningar. En
omvårdnadsintervention är en åtgärd som ej kräver läkarordination (Willman et al. 2011).
Egenvårdsbaserade interventioner
Isenring et al. (2007) kom fram till att kostinterventioner enligt ADA MNT hade god effekt på
de berörda patienternas näringsintag vilket i sin tur minskade de gastrointestinala biverkningar
patienterna upplevde efter att ha genomgått strålbehandling. Något som dock kan ha påverkat
studiens resultat var att 35% som äntrade studien var undernärda, vilket kan ha mynnat i en
missvisande slutsats. Detta på grund av att när patienterna i fråga går in i studien som
undernärda så får kostinterventionerna en bättre effekt än om gruppen skulle gått in i studien
som välnärda. Då det bara ingick 60 personer i studien så blir 35% en relativt stor siffra i
sammanhanget. Forskning visar nämligen på att strålbehandling och viktnedgång hänger ihop,
samt att merparten av patienterna som genomgår strålbehandling drabbas av diarré och andra
gastrointestinala biverkningar (Isenring et al. 2007).
Även i studien som Hill et al. (2011) genomförde så tittar de på sambandet mellan
undernäring och strålbehandlingsinducerade biverkningar. Isenring et al. (2007) såg ej någon
statistisk skillnad grupperna emellan medan Hill et al. (2011) såg att de patienter som redan
var undernärda från start drabbades av fler biverkningar och fortsatte att gå ner i vikt. Detta
kan dock enligt Hill et al. (2011) ha berott på den låga patientfrekvensen i den aktuella studien
och med det menar de att de inte med säkerhet kan säga att andra studier visar samma resultat.
Detta bekräftas av Isenring et al. (2007).
Även i studien gjord av Abayomi et al. (2003) kunde de visa på en viktnedgång hos 14.7% av
deltagarna. Dock visade en större del (29.5%) av deras deltagare på en viktökning. I VidalCasariego et al. (2015) studie behöll majoriteten sin vikt under behandling. Endast fem
stycken gick ner i vikt (tre i tillskottsgruppen och två i placebogruppen). Inte heller i Rotovnik
Kozjek et al. (2011) kunde man se någon skillnad mellan grupperna när det kom till
viktnedgång. Dock kunde det fastställas att patienterna gick ner i vikt i båda grupperna.
21
Då studiens syfte är interventioner vid strålbehandlingsinducerad diarré och resultatet tydligt
pekar på att undernäring är ett stort problem som ökar risken för diarré och andra
gastrointestinala biverkningar relaterat till strålbehandling (Hill et al. 2011) så bör
undernäring förebyggas innan strålbehandling påbörjas. Problemet kan åtgärdas med relativt
enkla medel genom bland annat egenvårdsbaserade interventioner i form av förändringar i
diet eller genom att utesluta vissa livsmedel (Isenring et al. 2007).
Dessa punkter går att koppla till Orems omvårdnadsteori (2001) om uppmuntran till egenvård.
Det finns en tydlig skillnad i hur patienter når välbefinnande efter samtal och rådgivning av
sjuksköterska i jämförelse med patienter som bara får en läkarordination och ingen specifik
rådgivning. Det som sjuksköterskan eller i vissa fall dietisten gör är att uppmana till egenvård
samt ge information om bland annat kost och inkontinensskydd (vid till exempel diarré) samt
vad patienterna själva kan tänka på eller prova när de är hemma. Enligt Socialstyrelsens
kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) har sjuksköterskan som uppgift att
se patienten som en unik individ och separera denne från sitt sjukdomstillstånd. Detta är på
grund av att hela människan ska beaktas, inte bara sjukdomen i sig.
Det finns också forskning på att patienter aktivt väljer att hoppa över måltider för att minska
antalet diarréer per dag. Det i sin tur leder till en ökad viktminskning och längre
återhämtningstid. Andra lösningar patienterna själva provat är att lägga om sin kost
(Dunberger et al. 2011).
De försöker undvika att äta saker som de märker gör att deras diarréfrekvens ökar. Detta
påstående stärks av andra studier där patienterna försöker ändra sin kost för att slippa
diarréproblemen. Det är ingen av artiklarna som kan fastslå att en viss typ av föda är bättre än
den andra för att få bukt med sina problem, men det de visar på är att det är individbaserat och
att vissa saker kan hjälpa för en del, men inte för alla (Dunberger et al. 2011). Att undvika
bland annat grönsaker visade sig hjälpa en del av patienterna som ingick i studien som Gami
et al. (2003) genomförde. I Abayomi et al. (2009) så undvek en del av patienterna att äta frukt
vilket gav effekt hos några. Dessa åtgärder lindrade alltså inte diarréproblemet för alla som
provade dem, men det hjälpte för en del.
Det visar sig alltså i flertalet studier att patienter väljer att undvika viss föda eller rent av
hoppa över måltider för att slippa eller undvika förvärrad diarré. Detta är ett stort problem och
det verkar inte som någon har ett riktigt bra svar på det hela, utan råden de berörda patienterna
kan få är att pröva sig fram och se vad som fungerar för just den personen. Att patienter är
skeptiska till att olika typer av behandling ska hjälpa dem är ett problem när det kommer till
att få ett bra resultat då den mentala inställningen kan ha stor genomslagskraft gällande
interventionernas effektivitet. Att gå in med ett öppet sinne och inte döma ut interventionerna
på förhand är något som ger ett mer rättfärdigat resultat, då placeboeffekten alltså kan spela
en roll.
Övriga interventioner
Artiklarna som behandlar interventioner som ej är kostbaserade visar på att den mentala
påfrestningen vid diarré är ett stort problem för de berörda patienterna. I studien gjord av
Dunberger et al. (2011) uppmärksammas problemet med fekalt läckage vid sömn men också
vid sociala tillställningar och sammankomster. Även den pyskiska upplevelsen av att lida av
diarré är påfrestande. Att känna sig oren och rädd för att en olycka kan ske i offentlig miljö
eller vid sociala sammankomster kan kännas oerhört ansträngande psykiskt. Det kan upplevas
som en trygghet att ha ett inkontinensskydd, då det i vissa fall uppstår en påträngningskänsla
väldigt snabbt och en toalett inte alltid finns tillgänglig.
22
Trots att patienterna i Gillespie et al. (2007) fick möjlighet till att prata och träffa en dietist
eller läkare var de skeptiska till att detta skulle hjälpa. I Gami et al. (2003) var det bara 12
som provade rådgivning från en dietist eller sjuksköterska och enbart 6 av dem ansåg att råden
de fick hjälpte mot deras problem. 16 patienter provade alternativa interventioner i form av
homeopati, healing och örtbehandling och samtliga 16 ansåg att detta hjälpte.
De belyste även i sin diskussion problemet med att patienterna hellre frågade om huruvida
deras cancer blivit bättre än att uppmärksamma behandlande personal om biverkningar som
uppstått efter senaste strålbehandlingen. Patienterna säger dock att de inte uppmärksammar
problemen då de inte upplevde att de fick någon hjälp med deras biverkningar även om de
nämnde dessa (Gami et al. 2003). Detta gör det svårt att bedriva en effektiv omvårdnad då
problemet inte når den behandlande personalen. Detta problem är något som behandlande
personal måste vara uppmärksamma på och uppmana patienterna till att prata om problem
som uppstår genom att ställa frågor om patientens allmäntillstånd och förklara för dem vilka
som är de vanligaste biverkningarna och vilken hjälp som finns att få.
De alternativa interventionerna (homeopati, healing och örtbehandling) togs upp för att påvisa
svårigheten med att finna effektiva interventioner som fungerar vid strålbehandlingsinducerad
diarré och hur tillståndet ter sig från person till person vilket vidare styrker hur viktigt det är
att inkludera olika sorts interventioner och inte bara inom omvårdnad.
Metoddiskussion
Litteraturstudien är strukturerad enligt en niostegsmodell från Polit och Beck (2012), översatt
och tolkad efter bästa förmåga. Då litteraturstudiens syfte utgår ifrån interventioner vid
strålbehandlingsinducerad diarré vid cancer i abdomen och pelvis så valdes databaser och
sökord för att få en så bred och heltäckande sökning som möjligt. Detta på grund av de många
cancerformer, olika kostscheman och kosttillskott samt interventionsstrategier som syftet för
med sig.Databaserna som valdes ut till studien var CINAHL som har fokus på omvårdnad
samt PubMed som är mer medicinskt inriktad men som även har inslag av omvårdnad
(Forsberg & Wengström 2008). Valet av två databaser uppbyggda på olika sätt skapar en
bredd i sökningen som ej är möjlig vid användandet av en enskild databas. Grundsökningen
genomfördes 150828 med en efterföljande sökning 151003 för att kontrollera om några nya
artiklar relevanta för litteraturstudiens syfte tillkommit i de berörda databaserna. Då detta ej
gav något så valdes fyra artiklar ut genom en så kallad manuell sökning baserad i tidigare
artiklars referenslistor. Databassökningen gav till en början en stor mängd träffar vilket fick
som följd att sökorden sågs över för att få ett smalare sökresultat. Problemet som då uppstod
var att området blev alldeles för avgränsat, vilket resulterade i att artiklar som då ansågs
applicerbara på studiens resultat ej gick att använda eftersom en stor del av dessa var revieweller utvecklingsartiklar.
Detta ledde till att sökningen gjordes om med en större bredd av cancerformer, då fokus i
studien ligger på strålningslokalisation (abdomen och pelvis) och inte cancerformerna i sig.
Cancerformerna i fråga kombinerades sedan med den booleska termen OR för att få mer
kompakta tabeller och därmed mer lättöverskådligt sökresultat. Anledningen till att
uppdelningen av cancerformer ser ut som den gör var för att om en blocksökning med alla
cancerformer skulle gjorts så skulle detta ha lett till ett för stort antal träffar vilket i sin tur ej
främjar en lika effektiv databearbetning.
23
Angående inklusions- och exklusionskriterierna som ligger till grund för artikelurvalet så
sållades artiklar som ej var på svenska, norska eller engelska bort, detta för att enligt bästa
förmåga försöka undvika felöversättningar av språk som ej bemästras. Ytterligare en
diskussionspunkt som behandlar inkludering och exkludering är att artiklar som berör
anhörigperspektiv valdes bort. Detta kunde, vid inkludering, ha lett till intressanta resultat
gällande patientens samspel med sina anhöriga och hur problemet strålbehandlingsrelaterad
diarré hanteras i en familjemiljö. Trots det så valdes anhörigperspektivet bort då
litteraturstudiens resultat handlar om interventioner och inte om patientens upplevelse.
Ett tidsintervall för artiklar som valdes ut till litteraturstudien var en nödvändighet för att få
uppdaterad information gällande ämnena cancer, strålbehandling och interventioner. Till en
början sattes gränsen på 10 år men då artiklarna ej räckte till i den intervallen så sattes 15 år
som gräns istället, även fast utdaterad forskning riskerar att komma med. Intervallen i sig kan
också leda till att ännu äldre forskning relevant för studiens syfte faller bort. Emellertid så är
fördelarna med nya och uppdaterade forskningsresultat omfattande, vilket gör det tämligen
enkelt att exkludera de äldre artiklarna.
Litteraturstudiens introduktion är byggd på reviewartiklar, Socialstyrelsens publikationer samt
primärkällor som tagits från resultatartiklarnas introduktion vilket ledde till att de ibland blev
äldre än 15 år. Då det är introduktion och inte resultat det gäller så behölls dessa referenser då
informationen i fråga är fortsatt relevant. Detta är anledningen till att äldre artiklar använts i
studiens introduktion. Anledningen till att Socialstyrelsens publikationer valdes som referens
var att de redovisar siffror i Sverige och då litteraturstudien skrevs i Sverige ansågs detta
relevant för att få en inblick i en del av problemområdet samt för att se hur många som
potentiellt kan behöva strålbehandling.
I Urval 1 så lästes artiklarnas titel och sammanfattning. Denna ytliga läsning kan betyda att
värdefull information som finns i den berörda artikeln sållas på grund av att
sammanfattningen ej beskriver alla artikelns aspekter. I Urval 2 så jämfördes
litteraturstudiens syfte med de aktuella artiklarnas resultat vilket ledde till att en stor del
reviewartiklar sållades bort då de är sammanfattningar av tidigare forskning och ej innehåller
nya vetenskapliga undersökningar. Ett par av dessa användes i litteraturstudiens
introduktionsdel då de ofta innehåller mycket information.
I Urval 3 så användes Northern nurses federdations (2003) mall för att sålla bort en artikel
som ej var etiskt korrekt. Artikeln i fråga var mycket informativ men då den föll på etik så
valdes den bort helt och hållet från studien. Ytterligare sex artiklar föll bort då dessa artiklars
studieresultat ej gick att applicera på den berörda litteraturstudien. Detta var olyckligt då de
sex nämnda artiklarna såg mycket lovande ut ur ett omvårdnadsperspektiv till en början, men
som i slutändan ej räckte till. Anledningen till att de valdes bort trots att inklusionskriterierna
stämde var på grund av att de innehöll förslag på interventioner i diskussionsdelen men ej i
resultatdelen. Istället valdes som tidigare nämnt tre stycken andra studier ut från
referenslistorna i artiklar som fallit bort tidigare i urvalsprocessen och en via mejlkontakt med
en av författarna till en redan utvald artikel. Ytterligare manuella sökningar utfördes på detta
sätt men gav ej något då de flesta artikelförfattarna inom området strålningsinducerad diarré
använde samma grundmaterial.
24
Då artiklarna bearbetades gemensamt och individuellt i alla steg av urvalsprocessen så
minimerades risken för feltolkningar och missuppfattningar vilket borgar för ett starkt
studieresultat. En svaghet som dock visade sig efterhand var faktumet att enbart en av de
utvalda resultatartiklarna var publicerade i en omvårdnadsbaserad tidsskrift. Detta kan ha lett
till att resultatet i litteraturstudien ej är optimalt ur ett omvårdnadsperspektiv, men då studiens
syfte är interventioner vid strålbehandlingsinducerad diarré och artiklarna i fråga innehåller
sådana så behölls de, trots att de ej var tagna från tidsskrifter inriktade på omvårdnad.
Artiklarna som valdes ut till studien var ur ett globalt perspektiv mycket fördelaktiga då
undersökningarna genomförts i en rad olika länder, hela åtta stycken. De nationer som ingick
efter Urval 3 var; Thailand, Italien, Kanada, USA, Sverige, Australien, Storbritannien,
Slovenien och Spanien. Fördelen med detta breda spektrum av länder är att
interventionsstrategierna som framkommer i studien blir replikerbara både i Sverige och i
andra delar av världen (vid översättning från svenska).
En annan intressant aspekt som kan diskuteras gällande länder är de olika sjukvårdssystem
som finns världen över och huruvida interventioner kan användas över nationsgränser. En
intervention framtagen i Sverige kanske inte alls fungerar praktiskt i några av de andra
länderna då vissa av dem har mindre socioekonomiska resurser än till exempel Sverige.
Detta faktum talar emot ett resultat grundat på artiklar från vissa delar av världen då
applicerbarheten hos de framtagna interventionerna inte är optimal, men fördelarna med en
internationell artikelmatris kan emellertid ej förringas och bör absolut övervägas då det bidrar
till ett brett och mångfacetterat studieresultat trots ovan nämnd problematik.
11 vetenskapliga artiklar återstod efter Urval 3. Tio artiklar granskades enligt mallen Guide to
an Overall Critique of a Quantitative Research Report och en artikel granskades enligt mallen
Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report, båda tagna från Polit och
Beck (2012). Granskningsinstrument från Forsberg och Wengström (2008) övervägdes också
men i och med Polit och Becks (2012) mer utförliga mallar så valdes de istället.
I och med användningen av dessa instrument för kvalitetsgranskning så minimeras risken för
att artiklar som ej går att koppla samman med studiens syfte tar sig vidare i skrivprocessen.
Då litteraturstudien i fråga innehåller både kvantitativa och kvalitativa artiklar skapades ett
komplett resultat som innehåller både ett översiktsperspektiv taget från de kvantitativa
artiklarna samt ett djup som bara kvalitativa artiklar kan ge, även fast fler av de sistnämnda
kunde ha varit till fördel för studiens resultat.
De två artiklar innehållande enterit (Abayomi et al. 2009;Vidal-Casariego et al. 2015) som
användes i studiens resultat och diskussion behölls eftersom sjukdomstillståndet i fråga har
diarré som ett av sina mest framträdande symtom och liksom diarrén som är fokus i studien så
är denna typ av enterit också en biverkan av strålbehandling. Dessutom så har de berörda
artiklarna förslag på interventioner mot diarré vilket är ännu en orsak till att behålla dem i
litteraturstudiens resultat och diskussion. Även fast de utvalda artiklarnas resultat delades in i
tre olika interventionsteman; tillskottsbaserade interventioner, egenvårdsbaserade
interventioner och övriga interventioner för att få en så komplett bild som möjligt av vilka
interventionsalternativ som fanns att tillgå så betyder ej detta att de aktuella temana inte
kunde ha strukturerats upp på något annat sätt.
25
Studiens syfte var först omvårdnadsinterventioner vid diarré men då materialet visade sig vara
mer inriktat på interventioner i stort och inte nödvändigtvis omvårdnad så skiftades fokus mer
mot interventioner i stort vilket gav ett bredare spektrum i resultatet i och med de
egenvårdsbaserade interventionerna samtidigt som de alternativa interventionerna behölls. Till
en början så delades de artiklar som ej var kostbaserade upp i psykiska och fysiska
interventioner för att skapa ett så brett resultat som möjligt men då dessa teman ej bedömdes
tillräckligt omfattande så slogs de istället ihop till en i form av temat övriga interventioner.
Även avsnittet egenvårdsbaserade interventioner tillkom sent i processen. Detta för att kunna
implementera patienters egna interventioner och undervisning från sjuksköterska som
kopplades till Orems (2001) omvårdnadsteori om egenvård.
För att få en bredare ingång i introduktionen gällande interventioner så söktes två artiklar som
behandlade åtgärder mot ej strålbehandlingsinducerad diarré fram. Detta gav mer förståelse
för problematiken kring diarré i stort och insikt i att det finns ett flertal typer av tillståndet och
att de reagerar olika på olika typer av interventioner
Klinisk betydelse
Litteraturstudien har visat att diarré orsakad av strålbehandling är ett stort problem både i
Sverige och i övriga världen. De olika temagrupperna som framkommit går in i varandra och
kan därmed användas för att skapa ett interventionspaket med både kostschema, tillskott,
utbildning som uppmuntrar till egenvård samt inkontinensskydd. Att patienterna som drabbas
av strålbehandlingsrelaterad diarré har det jobbigt både psykiskt och fysiskt är tydligt i
forskningen. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal är medvetna
om detta. Det är ett problem som gärna inte tas upp av patienterna själva då de tror att det
kommer gå över med tiden, men det gör det inte alltid. Patienterna måste få information om
detta och vilken typ av hjälp det finns att få. Att vara medveten om problem och dess
eventuella lösningar underlättar för både patienten och vårdpersonalen och man kan
tillsammans lägga upp en plan för hur det ska hanteras om det uppstår, detta gäller de flesta
ohälsotillstånd och inte bara diarré.
Förslag till fortsatt forskning
Vid litteraturstudiens avslutande så hade tre temagrupper mot diarré identifierats och
undersökts på djupet. Det finns en markant skillnad i andel forskning kring kostbaserade
interventioner i jämförelse med övriga interventioner som inte alls har en lika omfattande
vetenskaplig databank att falla tillbaka på. Det tredje temat som ingick i resultatet var
egenvård vilket bör kunna kombineras med förslag på interventioner från sjuksköterska. Detta
för att kunna lindra diarré hos ett större antal patienter.
Något det skulle behövas mer forskning kring ur kostaspekten är interventioner mot canceroch strålningsinducerad undernäring då det i studien framkommit hur stor skillnad det är i
diarréfrekvensen och andra gastrointestinala besvär hos välnärda strålbehandlade patienter
gentemot undernärda sådana. Genom att ta fram interventioner som bevisligen ökar
näringsintag samt att grundligare undersöka vilka livsmedel som bör uteslutas för att lindra
inte bara strålbehandlingsinducerad diarré utan även andra liknande besvär kan komma att
spela en betydande roll i framtiden.
26
En kombination av olika interventioner kan med tiden skapa en komplett lösning för att få
bukt med problemet vid dess källa. Svårigheten ligger i att försöka kombinera interventioner
med sjuksköterskans kompetens och patienters unika förutsättningar samt ge förslag på
eventuella alternativa interventioner för att skapa en så bra tillvaro som möjligt för den
drabbade, något som det fortfarande finns begränsad forskning kring.
Slutsats
Slutsatserna som går att dra från denna litteraturstudie är flera. Strålningsinducerad diarré är
ett välkänt fenomen. Trots detta är bristen på effektiva och evidensbaserade
omvårdnadsinterventioner stor. Det som har belysts i denna litteraturstudie är att patienterna i
de flesta fall prövar sig fram i form av egenvård till något som lindrar just deras besvär av
diarré.
Forskningen kring probiotika och glutamin fortsätter och fokus ligger på att försöka hindra
diarrén från att uppstå och inte motverka den när den redan har uppstått. Trots den växande
forskningen inom områdena så fortsätter resultaten att inte visa på någon tydlig skillnad
mellan interventionsgrupperna och placebogrupperna vilket gör det svårt att se ett mönster.
Andra former av interventioner som är mer inriktade på att behandla diarré när det redan har
uppstått har visat sig handla mer om individuella förutsättningar, om en vilja att ändra sina
vanor och om fysisk hälsa. Faktumet att diarré påverkar patienter psykiskt såväl som fysiskt är
också tydligt. Att patienter väljer att hoppa över måltider för att undvika diarré och att de
genom detta går ner i vikt vilket i sin tur kan leda till ytterligare diarréer har studien tydligt
bevisat.
Forskningen måste fortsätta på området då strålbehandlingsinducerad diarré är ett högst
påtagligt besvär. Såvida inte en annan form av fungerande cancerbehandling framträder så
kommer strålbehandling att fortsätta vara en av de främsta behandlingsmetoderna och diarrén
relaterat till detta kommer att fortsätta vara ett problem.
27
REFERENSER
*Abayomi, J C., Kirwan, J & Hackett, A F (2009). Coping mechanisms used by women in an
attempt to avoid symptoms of chronic radiation enteritis. Journal of Human Nutrition and
Dietetics. 22. 310-316.
Adams, L. (2009). Managing side effects in radiation therapy patients. Radiation Therapist,
18 (2), 109-123.
American Cancer Society (2014). Evolution of cancer treatments: Radiation. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.cancer.org/cancer/cancerbasics/thehistoryofcancer/the-history-ofcancer-cancer-treatment-radiation [2015-10-06]
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Beausoleil, M., Fortier, N., Guenette, S., L’Ecuyer, A., Savoie, M., Franco, M., Lachaine, J.
& Weiss, K. (2007). Effect of a fermented milk combining lactobacillus acidophilus Cl1285
and lactobacillus casei in the prevention of antibiotic-associated diarrhea: A randomized,
double-blind, placebo-controlled trial. Cancadian Journal of Gastroenterology & Hepatology.
12 (11). 723-736.
Burke, C. & Sikora, K. (1993). Complementary and conventional cancer care: the intergration
of thwo cultures. Clinical Oncology. 5 (4). 220-227
*Chitapanarux, I., Chitapanarux, T., Traisathit, P., Kudumpee, S., Tharavichitkul, E &
Lorvidhaya, V. (2010). Randomized controlled trial of live lactobacillus acidophilus plus
bifidobacterium in prophylaxis of diarrhea during radiotherapy in cervical cancer patients.
Radiation Oncology. 5 (31).
Ciorba, M A. (2012). A Gastroenterologist's Guide to Probiotics. Clinical Gastroenterology
and Hepatology. 10 (9). 960-968.
*Delia, P., Sansotta, G., Donato, V., Frosina, P., Messina, G., De Renzis, C & Famularo, G.
(2007). Use of probiotics for prevention of radiation-induced diarrhea. World Journal of
Gastroenterology. 13 (6). 912-915.
*Demers, M., Dagnault, A & Desjardins, J. (2014). A randomized double-blind controlled
trial: Impact of probiotics on diarrhea in patients treated with pelvic radiation. Clinical
Nutrition. 33 (5). 761-767.
Dunberger, G., Lind, H., Steineck, G., Waldenström, A-C., Nyberg, T & Al-Abany, M.
(2010). Self-reported symptoms of faecal incontinence among long-term gynaecological
cancer survivors and population-based controls. European Journal of Cancer. 46 (3). 606615.
*Dunberger, G., Lind, H., Steineck, G., Waldenström, A-C., Onelöv, E & Åvall-Lundqvist, E.
(2011). Loose stools lead to fecal incontinence among gynecological cancer survivors. Acta
Oncologica. 50 (2). 233-242.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
28
*Gami, B., Harrington, K., Blake, P., Dearnaley, D., Tait, D & Davies, J (2003). How patients
manage gastrointestinal symptoms after pelvic radiotherapy. Aliment Pharmacology
Therapeutics. 18 (19). 987-994.
*Gillespie, C., Goode, C., Hackett, C. & Andreyev, H J N. (2007). The clinical needs of
patients with chronic gastrointestinal symptoms after pelvic radiotherapy. Alimentary
Pharmacology and Therapeutics. 26 (4). 555-563.
Herman, J M., Narang, A K., Griffith, K A., Zalupski, M M., Reese, J B., Gearhart, S L.,
Azad, N S., Chan, J., Olsen, L., Efron, J E., Lawrence, T S & Ben-Josef, E (2013). The
Quality-of-Life Effects of Neoadjuvant Chemoradiation in Locally Advanced Rectal Cancer.
International Journal of Radiation Oncology Biology and Physics. 85 (1). E15-E19.
Hickson, M., D’Souza, A L., Muthu, N., Rogers, T R., Want, S., Rajkumar, C. & Bulpitt, C J.
(2007). Use of probiotic Lactobacillus preparation to prevent diarrhoea associated with
antibiotics: randomised double blind placebo controlled trial. BMJ. Jul 14; 335(7610): 80.
*Hill, A., Kiss, N., Hodgson, B., Crowe, TC & Walsh, A D. (2011). Associations between
nutritional status, weight loss, radiotherapy treatment toxicity and treatment outcomes in
gastrointestinal cancer patients. Clinical Nutrition. 30 (1). 92-98.
*Isenring, E A., Bauer, J D & Capra, S. (2007). Nutrition Support using the American
Dietetic Association Medical Nutrition Therapy Protocol for Radiation Oncology Patients
Improves Dietary Intake Compared with Standard Practice. Journal of the AMERICAN
DIETETIC ASSOCIATION. 107. 404-412.
Järhult, J. & Offenbartl, K. (2010). Kirugiboken – Vård av patienter med urologiska och
ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber AB.
Kataria, T. & Kumar, S. (2007). Role of Radiotherapy in Ovarian Cancer. Indian Journal of
Medical & Paediatric Oncology. 28 (4). 18-22.
Kripp, M., Wieneke, J., Kienle, P., Welzel, G., Brade, J., Horisberger, K., Wenz, F., Post, S.,
Gencer, D., Hofmann, W K & Hofheinz, R-D. (2012). Intensified neoadjuvant
chemoradiotherapy in locally advanced rectal cancer - impact on long-term quality of life.
Journal of Cancer Surgery. (38). 472-477.
Li, P., Yin, Y L., Li, D., Kim, S W & Wu, G. (2007) Amino acids and immune function.
British Journal of Nutrition. 98 (2). 237-252.
McGough, C., Baldwin, C., Frost, G. & Anreyev, H J N. (2004). Role of nutritional
intervention in patients treated with radiotherapy for pelvic malignancy. British Journal of
Cancer. 90. 2278-2287.
Northern nurse´s federation. (2003). Ethical guidelines for nursing research in the Nordic
countries. Oslo: Allservice AS.
Orem, D. (2001). Nursing: concepts of practice. S:t Louis: Mosby.
Persson, C., Sjödén, P-O. & Glimelius, B. (1999). The Swedish version of the patientgenerated subjectiveglobal assessment of nutritional status: gastrointestinal vs urological
cancers. Clinical Nutrition. 18 (2). 71-77.
29
Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing
practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health / Lippincott Williams & Wilkins.
Resbeut, M., Marteu, P., Cowen, D., Richaud, P., Dourdin, S., Dubois, J B., Mere, P. &
N’Guyen, T D. (1997). A randomized double blind placebo controlled multicenter study of
medalazine for the prevention of acute radiation enteritis. Radiotherapy and Oncology. 44 (1).
59-63.
*Rotovnik, Kozjek, N., Kompan, Lidija., Soeters, P., Oblak, I., Mlakar Mastnak, D., Mozina,
B., Zadnik, V., Anderluh, F & Velenik, V. (2011). Oral glutamine supplementation during
preoperative radiochemotherapy in patients with rectal cancer: A randomised double blinded,
placebo controlled pilot study. Clinical Nutrition. (30). 567-570.
Shaw, C & Taylor, L. (2009). Treatment-Related Diarrhea in Patients With Cancer. Clinical
Journal of Oncology Nursing. 16 (4). 413-417.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf [2015-10-26]
Socialstyrelsen (2013). Cancerincidens i siffror 2013. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/2013-6-5.pdf [201509-01]
Socialstyrelsen (2014). Cancerincidens i Sverige 2013. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19613/2014-12-10.pdf [201509-01].
Trotti, A., Byhardt, R., Stetz, J., Gwede, C., Corn, B., Fu, K., Gunderson, L., McCormick, B.,
Morris, M., Rich, T., Shipley, W. & Curran, W. (2000). Common toxicity criteria: version
2.0. an improved reference for grading the acute effects of cancer treatment: impact on
radiotherapy. International Journal of Radiation Oncology*Biology*Physics. 47 (1). 13-47.
*Vidal-Casariego, A., Calleja-Fernandez, A., Cano-Rodrıguez, I., Cordido, F & BallesterosPomar, M D. (2015). Effects of oral glutamine during abdominal radiotherapy on chronic
radiation enteritis: A randomized controlled trial. Nutrition. 31. 200-204.
Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C. Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Åslund, A. (2014). Fusk och plagiat. Karlstad: Karlstads Universitet. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.kau.se/ar-student/mina-studier/tentamen/fusk-och-plagiat [2015-0830].
*Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat.
30
Bilaga 1 - Artikelmatris
Författare, årtal
& land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Abayomi, J C., Kirwan, J
& Hackett, A F
Coping mechanisms
used by women in an
attempt to avoid
symptoms of chronic
radiation enteritis
Att utforska
diethandledning och
ändringar i en kvinnas
diet för att se hur det
påverkar dem som
genomgår
strålbehandling.
Kvantitativ, retrospektivstudie.
Bedömningsinstrument:
Study-specific questionnarie. (Innehållande frågor
om gastrointestinala problem och feckalt läckage).
Urval: Kvinnor vid Liverpool Women‟s Hospital.
Fick en blankett med information och
frågeforumläret när de satt och väntade i
väntrummet på sin tur. Antingen kunde de fylla i
formuläret på plats i ett avskillt rum eller fylla i det
hemma och posta det till angiven adress. Totalt 109
patienter påbörjade studien och 95 fullföljde den.
Bortfall: 14
De kunde inte påvisa någon större
skillnad mellan de som ändrade sin diet
eller fick dietistråd gentemot de som inte
ändrade sin diet när det kom till lindring
av gastrointestinala problem. Dock kunde
de se att de som ändrade sin diet hade
högre förbrukning av läkemedel mot
diarré. Majoriteten av deltagarna påstod
sig inte ha ändrat sin diet (55%) och 52%
fick inte heller någon information kring
diet.
Att kartlägga
lactobacillus
acidophilus och
bifidobacterium
bifidums förmåga att
reducera
strålbehandlingsinduce
rad diarré hos patienter
med cervixcancer.
Kvantitativ, prospektiv, slumpmässig,
placebokontrollerad studie.
Bedömningsinstrument: National Cancer Institute
Common Toxicity Criteria (NCI CTC) version 2.
Patienterna utvärderderades varje vecka med hjälpa
av NCI CTC.tillskottet togs två gånger per dag
innan måltid, med start sju dagar innan behandling,
för att sedan fortsätta med samma dos under hela
behandlingen. Patienterna var tvungna att redovisa
hur mycket av den tilldelade medicinen de hade
förbrukat varje vecka.
Urval: Mellan januari 2007 och april 2009
rekryterades 63 patienter. 32 i tillskottsgruppen och
31 i placebogruppen. Urvalet skedde genom
inklusion- och exklusionkriterier.
Bortfall: 0.
Alla deltagare fick någon grad av diarré,
men det visade sig emellertid att de
probiotikabehandlade patienterna fick
mildare grad av diarré i jämförelse med
placebogruppen. Den grupp som gavs
tillskottet fick också en förbättrad
avföringskosistens. Probiotikagruppn
påvisade även ett minskat behov av
läkemedel mot diarré.
(2009)
Storbritannien
The official journal of
the british dietetic
association.
Chitapanarux, I.,
Chitapanarux, T.,
Traisathit, P., Kudumpee,
S., Tharavichitkul, E &
Lorvidhaya, V.
(2010)
Thailand
Randomized controlled
trial of live
lactobacillus
acidophilus plus
bifidobacterium in
prophylaxis of diarrhea
during radiotherapy in
cervical cancer
patients.
Radiation Oncology
1
Författare, årtal
& land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Delia, P., Sansotta, G.,
Donato, V., Frosina, P.,
Messina, G., De Renzis,
C., Famularo, G.
Use of probiotics for
prevention of radiationinduced diarrhea.
Att undersöka
effektiviteten hos
högpotent
probiotikabehandling
som intervention mot
strålbehandlingsinduce
rad diarré.
Kvantitativ, prospektiv, slumpmässig,
placebokontrollerad studie.
Bedömningsinstrument:
World Health Organization grading (mäter
gastrointestinal toxicitet). Patienterna följdes upp
veckovis från och med första strålningsdagen till
och med de schemalagda strålningscyklernas avslut
och sedan en månad efter detta.
Urval: Mellan maj 1999 och december 2005
rekryterades 490 patienter som var schemalagda för
postoperativ strålbehandling för antingen rektal-,
sigmodeum eller cervixcancer. Totalt 492 patienter
fullföljde studien.
Bortfall: 8.
Patientgruppen som fick inta probiotika
under strålbehandlingen drabbades inte
alls av diarré i lika stor utsträckning som
patienterna i placebogruppen.
Att utvärdera effekten
av bifidobacterium
bifidum (probiotika) på
måttlig till svår diarré,
vid strålbehandling av
pelvis.
Kvantitativ studie, prospektiv, slumpmässig,
placebokontrollerad studie.
Bedömningsinstrument:
European Organization for Research and
Treatment of cancer (EORTC) och (EORTC-QLQC30). World Health Organization (WHO). National
Cancer Institute (NCI version 3.0). Bristol scale.
Patienterna fick varje vecka utvärdera sin hälsa med
ovanstående instrument, samt återlämna alla
medicinflaskor de fått under veckan.
Urval: Mellan december 2006 och september 2010
valdes 246 patienter vid L´Hôtel-Dieu de Québecs
University Health Center ut slumpmässigt. Uravlet
skedde genom inklusion- och exklusionskriterier.
Deltagarna delades in i tre grupper; placebogrupp,
en grupp med standdardos probitoka och en grupp
med förhöjd dos. Totalt 229 fullföljde studien.
Bortfall: 17.
De kunde inte finna någon statistisk
skillnad mellan de tre grupperna och
någon minskning av
strålbehandlingsinducerad diarré. En
förbättring noterades dock hos de
patienter som hade genomgått ett
kirurgiskt ingrepp före behandlingen och
som fick en standardos av probiotikan
gentemot de patienter som inte hade
genomgått kirurgi innan behandling när
det kom till grad 4 diarré.
(2007)
World Journal of
Gastroenterology
Italien
Demers, M., Dagnault, A
& Desjardins, J.
(2014)
Kanada
A randomized doubleblind controlled trial:
Impact of probiotics on
diarrhea in patients
treated with pelvic
radiation.
Clinical Nutrition
2
Författare, årtal
& land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Dunberger, G., Lind, H.,
Steineck, G.,
Waldenström, A-C.,
Onelöv, E & ÅvallLundqvist, E.
Loose stools lead to
fecal incontinence
among gynecological
cancer survivors.
Att ta reda på huruvida
lös avföring kan leda
till fekal inkontinens
hos patienter som
överlevt gynekologisk
cancer.
Kvantitativ, prospektiv, longitudinell kohortstudie.
Bedömningsinstrument: Study-specific questionnare
(innehållande frågor om symtom/biverkningar från buk,
pelvis, urinblåsa, könsorgan, bäckenben samt ben. Frågor
om dysfunktionell sexualitet, livskvalité, social funktion
samt hurvida de hanterade deras gastrointestinala problem,
så som diarré, inkluderades också i formuläret). Kvinnor
som blev utvalda till studien och gav sitt samtycke fick ett
anonymitetskodat formulär postat till sig.
Urval: Mellan 1991 och 2003 identifierades 1800 kvinnor
som genomgått strålbehandling mot pelvis för någon form
av malign gynekologisk tumör. Efter dödsfall och
genomgång av exklusionskriterier så återstod 789 i
behandlingsgruppen och 486 i kontrollgruppen (som ej
genomgått strålbehandling) = Totalt 1275.
Totalt 960 kvinnor fullföljde studien.
Bortfall: 315.
Kvalitativ, retrospektiv, kohortstudie.
Bedömningsinstrument:
Study-specifik questionnarie. som svarades på genom en
intervju (innehållande frågor kring rektala blödningar,
feckalt läckage eller inkontinens, rektal eller
perineumsmärta, diarré, förstoppning, uppsvullnad,
ofullständig tömning, gaser, kramper, illamående och
kräkningar)
Urval: Mellan juni och september 2002 rekryterades
patienter som genomgått strålbehandling minst ett år
tidigare vid anal-, rektum-, urinblåse-, prostata- eller
gynekologiskcancer.
Totalt ingick 107 patienter i studien.
Bortfall: 0
Studiens resultat visade att 226 (37%) av
studiens 616 kvinnor som överlevt
gynekologisk cancer har diarrébesvär
minst en gång i veckan. 83%
rapporterade problem med trängningar i
kombination med fekalt läckage. Vissa
patienter som hade dessa bekymmer
valde då att hoppa över måltider (13%),
lägga om kosten (47%) samt
användandet av icke receptbelagda
läkemedel (36%) för att lindra
diarrébesvären. 239 patienter i studien
använde någon form av
inkontinensskydd.
Acta Oncologica
(2011)
Sverige
Gami, B., Harrington, K.,
Blake, P., Dearnaley, D.,
Tait, D & Davies, J
How patients manage
gastrointestinal
symptoms after pelvic
radiotherapy
(2003)
Storbritannien
Aliment Pharmacology
Therapeutics.
Studien ville uppnå tre
mål. Första var att
fastställa hur många
som drabbades av
gastrointestinala
toxiciteter och hur det
påverkade deras
livskvalitet. Det andra
var att se vilken typer
av hjälp de fick,
antingen ortodox eller
komplimentär. Samt
det tredje var att se hur
många som
manipulerade sin diet
för att motverka
toxiciteten.
Studien visade på att 87 av patienterna
fick någon form av gastrointestinal
biverkan. 60 patienter drabbades av
diarré som biverkan på
strålbehandlingen. 12 patienter valde att
söka hjälp hos en sjuksköterska. 6 av
dem tyckte det hjälpte. 16 patienter fann
att alternativa interventioner lindrat
biverkningarna och 50 ansåg att det
hjälpte när de fick hjälp av en läkare.
55 patienter försökte ändra sina
dietvanor. Fetter och oljor, rött kött och
mejeriprodukter var det vanligaste som
uteslöts från patienternas diet och hjälpte
i hälften av fallen. Att undvika tomat,
gurka och sallad gav resultat hos 14 av
15 patienter. 8 av 20 deltagare ansåg att
det hälpt att undvika citrusfrukter.
3
Författare, årtal
& land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Gillespie, C., Goode,
C., Hackett, C. &
Andreyev, H J N.
The clinical needs of
patients with chronic
gastrointestinal
symptoms after pelvic
radiotherapy.
Att undersöka
gastrointestinala
problem från dag till
dag, hos patienter
som genomgått
strålbehandling mot
pelvis.
Kvantitativ, prospektiv, beskrivandestudie.
Bedömningsinstrument:
Study-specifik questionnarie. (Bestående av 24
frågor och möjligheten att svara i fritext).
Urval: Studien pågick mellan april 2005 till juli
2006. Frågeformuläret skickades ut till 100st
patientern som mötte inklusionskriterierna. 76st
svarade på formuläret och skickade tillbaka och 75
av dem gick att använda till resultatet.
Bortfall: 25.
Att faställa huruvida
nutritionsstatus vid
början av en en
strålbehandling eller
förändringar i
nutritionsstatus under
behandlingsförloppet
är sammankopplade
med
behandlingstoxsisitet
och påverkan hos
patienter med
gastrointestinal
cancer.
Kvantitativ, prospektiv-/retrospektivstudie.
Bedömningsinstrument:
Patient-Generated Subjective Global Assessment
(PG-SGA). Upper or Lower GI Radiation Therapy
Acute Toxicity Scoring Tool.
Data samalades in från en databas innehållande
patienter med gastrointestinal cancer som
genomgått strålbehandling mellan november 2008
och mars 2009 (Retrospektiv). Samt patienter som
genomgått strålbehandling mellan mars och juni
2009 vart inbjudna till studien vid sitt första besök
(Prospektiv).
Urval: De patienter som ingick i den prospektiva
delen i studien fick gradera sig efter ovanämnda
skalor varje vecka. För att sedan jämnföras med de
som blivit uttagna via databasen. Totalt antal
deltagare i studien var 73st.
Bortfall: 0.
Män i genomsnitt visade sig ha fyra
gastrointestinala problem medan kvinnor hade sex
stycken. Majoriteten av patienterna upplevde deras
problem påverkade deras livskvalitet negativt. Över
hälften hos både män och kvinnor var beredda att
lägga om deras diet permanent för att få bukt med
problemen och mer än 60% var villiga att träna 30
minuter varje dag, för att hjälpa mot symtomen.
13% av männen och 23% av kvinnorna berättade
inte för behandlande läkare om sina problem, då de
antingen trodde de skulle försvinna med tiden eller
att det inte var relevant att ta upp. Många försökte
på egen hand få bukt med sina problem. 29% av
männen ändrade sin diet och hela 73% av
kvinnorna. 21% provade alternativa metoder och
8% provade träning. Det var större sannolikhet att
kvinnor prövade olika interventioner än män.
Innan behandlingen påbörjades ansågs 63.6% av
deltagarna som välnärda och resterande som
undernärda enligt PG-SGA. Efter behandlingen
hade de bytt plats, 63.6% ansågs som undernärda.
Interventioner som framkom var kostbaserade
interventioner för att främja välnäring och därmed
minska risken för gastrointestinala biverkningar.
De kunde se en skillnad mellan de som ansågs
välnärda och de undernärda när det kom till
strålbehandlingsrelaterad diarré och andra
biverkningar.
(2007)
Storbritannien.
Alimentary
Pharmacology and
Therapeutics.
Hill, A., Kiss, N.,
Hodgson, B., Crowe,
TC & Walsh, AD.
Associations between
nutritional status, weight
loss, radiotherapy
treatment toxicity and
treatment outcomes in
gastrointestinal cancer
patients.
(2011)
Australien
Clinical Nutrition
4
Författare, årtal
& land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Isenring, E A., Bauer, J D
& Capra, S.
Nutrition Support using
the American Dietetic
Association Medical
Nutrition Therapy
Protocol for Radiation
Oncology Patients
Improves Dietary
Intake Compared with
Standard Practice.
Att utröna
nutrionsbaserade
interventioners (enligt
ADA MNT) effekt
gentemot generella
riktlinjer gällande
födointag och
gastrointestinala besvär
hos patienter som
genomgår
strålbehandling.
Kvantitativ, prospektiv, slumpmässig kontrollstudie.
Bedömningsinstrument: Model 300 GS. Stadiometer.
Patient Generated-Subjective Global Assessments (PGSGA). European Organization for the Research and
Treatment of Cancer (EORTC) QLQ-C30 (Version 3).
Patienterna fick fylla i bedömningsformulären efter deras
behandling avslutats.
Urval: De som valdes ut för att närvara i studien var
patienter på ett privat cancerbehandlingscenter i Australien
som fått minst tjugo cyklers strålbehandling under en
tolvmånadersperiod. Totalt 60 patienter deltog i studien.
Bortfall: 4.
Patientgruppen som tog del av
kostinterventionerna (enligt ADA MNT)
hade ett högre intag av både energirik
kost samt proteiner vilket lindrar diarré
och andra gastrointestinala biverkningar
gentemot patienterna i gruppen som tog
del av de generella riktlinjerna angående
kost. Den förstnämnda gruppen patienter
bedömdes som mer välnärd än den sista.
Detta enligt PG-SGA-instrumentet.
Att ta reda på huruvida
oralt tillskott av
glutamin kan minska
den metabola stressen
och öka
gastrointestinalt
välmående hos
patienter som
genomgår preoperativ
strål/cytostatikabehandling
mot rektal cancer.
Kvantitativ, dubbelblind, placebokontrollerad pilotstudie.
Bedömningsinstrument:
Nutritional Risk Screening (NRS), Study-specific
questionnare (På rekommendation av National Cancer
Institute)
Före och efter behandlingen fick patieterna fylla i
formulären.
Urval: Slutna kuvert delades ut till de patienterna som
uppfyllde studiens kriterier. Studien påbörjades i maj 2008
och fortlöpte till mars 2009. 41 patienter påbörjade studien
och totalt 33 genomförde den.
Bortfall: 8.
Studiens resultat kunde ej visa på någon
markant skillnad mellan gruppen som
fick glutamin och placebogruppen när
det kom till minskad uppkomst av diarré
under behandlingen.
(2007)
Australien
Journal of the
AMERICAN
DIETETIC
ASSOCIATION
Rotovnik, Kozjek, N.,
Kompan, Lidija., Soeters,
P., Oblak, I., Mlakar
Mastnak, D., Mozina, B.,
Zadnik, V., Anderluh, F &
Velenik, V.
(2011)
Slovenien
Oral glutamine
supplementation during
preoperative
radiochemotherapy in
patients with rectal
cancer: A randomised
double blinded,
placebo controlled pilot
study.
Clinical Nutrition
5
Författare, årtal
& land
Titel & tidskrift
Syfte
Metod
Huvudresultat
Vidal-Casariego, A.,
Calleja-Fernandez, A.,
Cano-Rodrıguez, I.,
Cordido, F & BallesterosPomar, M D.
Effects of oral
glutamine during
abdominal radiotherapy
on chronic radiation
enteritis: A randomized
controlled trial
Att testa effektiviteten
av oralt glutamin i
förebyggande syfte vid
kronisk
strålningsinducerad
enterit (magtarminflammation).
Kvantitativ, retrospektiv, placebobaserad, slumpmässig
kontrollstudie.
Bedömningsinstrument:
Avföringskonsistens och utseende samt intestinala
toxiciteter, en gradingsskala från 1-5. Enligt riktlinjer från
Radio Therapy Oncology Group (RTOG). Subjective
Global Assesment (SGA). Body Mass Index (BMI).
Dynamo Meter. Fat-free mass (FFM).
Urval: 69 patienter rekryterades till studien. De började tre
dagar innan behandlingen att ta tillskottet och sedan varje
dag under behandlingsperioden. Det utvärderades under ett
år med hjälp av frågeformulären. Totalt 57 patienter
fullföljde studien.
Bortfall: 12
Gruppen som fick glutamin ökade sin
avföringsfrekvens från en gång/dag till
två gånger/dag, något som inte var väntat
då glutaminet var tänkt att minska
biverkningarna, medan placebogruppen
stannade kvar på en gång/dag. De kunde
också se att gruppen som fick glutamin
fick en ökad tarmperstaltik gentemot
placebogruppen. 33.3% av
tillskottsgruppen och 7.4% i
placebogruppen fick ändrad
avföringskonsistens under behandlingen.
16.7% i tillskottsgruppen fick diarré som
biverkan gentemot 11.1% i
placebogruppen.
Det var bara en i placebogruppen och
ingen i tillskottsgruppe som kunde
klassas som undernärd vid studiens slut.
(2015)
Nutrition
Spanien
6