GEOGRAFI
År 7
KLIMAT OCH ENERGI
Årstiden, väder och klimat
Årstider
Årstiderna delas upp i höst, vinter, vår och sommar. På norra halvklotet är det
sommar under juni, juli och augusti. När det är sommar på norra halvklotet är det
vinter på södra halvklotet. Beroende på var man bor på jordklotet, märks
växlingen mellan olika årstider olika mycket. Att vi har olika årstider beror på att
jordaxelns lutning. Vid sommarsolståndet 21 juni vänder jorden det norra
halvklotet mot solen. Solen står i zenit (rakt upp på himlen) vid norra vändkretsen.
Då är dagarnapå norra halvklotet långa och nätterna korta. Norr om polcirkeln kan
man se solen hela dygnet. Det kallas för midnattsol. På södra halvklotet är det
tvärt om, där är dagarna korta och nätterna långa. Den 21 december vänder jorden
det södra halvklotet mot solen. Solen står i zenit vid södra vändkretsen
(vintersolståndet). Norr om polcirkeln kan man inte se solen alls.
Väder och klimat
Väder kan skilja sig från en dag till en annan. Ena dagen är det regn och nästa dag
är det solsken. Klimat är det genomsnittliga vädret under en längre period,
vanligen 30 år. Det vanligaste sättet att beskriva klimat på en plats är att ange hur
vamt det är och hur mycket det regnar – i genomsnitt. De temperaturer man anger
är dygnets medeltemperatur under varje månad av året. Nederbörden är den
sammanlagda nederbördsmängden under årets olika månader. Även i fråga om
nederbörd räknar man fram ett genomsnitt av 30 år. Ett år med mycket kall vinter
eller väldigt stor nederbörd kan därför jämföras med genomsnittet.
Klimatzoner
Utgår man från temperaturen så kan jordklotet delas in i fyra zoner räknat från
polerna mot ekvatorn: polarzonerna (den kalla zonen), den tempererade zonen
(den medelvarma zonen), den subtropiska zonen och den tropiska zonen.
Runt ekvatorn ligger den tropiska zonen. Där är det ofta varmt och fuktigt. I den
tropiska zonen finns det bl.a. regnskogar. Norr och söder om ekvatorn, runt
vändkretsarna, ligger de subtropiska zonerna. De subtropsiaka zonerna är också
mycket varma, men här regnar det mer sällan. Här finns det tydliga regn- och
torrperioder. Här finns många av jordens öknar, savanner och stäpper. Mellan
vändkretsarna och polcirklarna ligger den tempererade zonen. Sverige och större
delen av Europa, Nordamerika och Asien ligger i den tempererande zonen. Längst
uppe i norr och längst ner i söder ligger polarzonerna, arktis och antarktis, jordens
kallaste områden. Här är vintrarna långa, mörka och kalla och somrarna är korta,
ljusa och svala. Eftersom somrarna är kalla och korta hinner vinterns snö bara
delvis smälta bort.
Klimatet påverkar människan
Klimatet avgör vilka växter som finns i ett område. På så vis uppstår olika
vegetationszoner. Det kan t.ex. vara zoner med tundra, barrskog, öken eller stäpp.
Klimatet påverkar var vi människor väljer att bosätta oss och vilka grödor vi kan
odla. Förändras klimatet så påverkar det också människan och vårt samhälle. Man
kan kanske inte längre bo kvar i områden som blir för varma eller om vattnet
stiger på grund av att havsnivån stiger.
Varför har vi olika klimat i olika delar av världen?
Att klimatet på jorden varierar beror på en mängd olika saker, t.ex. om breddgrad,
topografi, kalla och varma luft- och vattenströmmar.
Nederbörd
I olika klimat är det olika varmt och olika mycket nederbörd, dvs. regn eller snö.
Det finns tre olika sorters sorters nederbörd, orografisk nederbörd, frontnederbörd
och konvektionsnederbörd. Gemensamt för alla tre är att varm och fuktig luft
måste stiga uppåt. När den varma och fuktiga luften kyls av, börjar det att regna.
Orografisk nederbörd
Frontnederbörd
Konvektionsnederbörd
Orografisk nederbörd (bergsnederbörd) är vanlig i t.ex. västra Norge. Där
kommer varm och fuktig luft in från Atlanten. När den når bergen så tvingas
luften stiga och det börjar regna. På östra sidan om bergen regnar det inte lika
mycket. Området ligger i nederbödsskugga. Därför regnar det mer på Norges
västkust än i Sverige.
Frontnederbörd inträffar när varm och fuktig luft möter kall. Eftersom varm luft
är lättare än kall, tvingas den varma och fuktiga luften uppåt. Detta leder till att
den kyls av och det börjar regna. Detta är den vanligaste anledningen till att det
regnar i södra Sverige.
Konvektionsnederbörd (varmluftsregn) är vanliga i områden där det är mycket
fuktigt, t.ex. vid ekvatorn. Regnen kommer reglbundet, ofta varje dag. Luften
värms av solen, vattnet avdunstar och det bildas moln. När molnen kommit
tillräckligt högt upp börjar det regna. Efter regnskurarna löses molnet upp och så
skiner solen igen. I Sverige kan det under varma sommardagar bildas stackmoln
på förmiddagen som övergår i ett häfigt regn, ibland i samband med åska. Efter
regnet klarnar det upp igen.
Breddgrad
Ju längre närmare vi är polerna, dessto kallare klimat. Eftersom jorden är ett klot
och dessutom lutar, blir den ojämnt belyst. Området mellan ekvatorn och
vändkretsarna träffas av flest solstrålar. Där står solen mycket högt på himlen året
runt och solstrålarna lyser rakt ner på jorden. Därför blir det mycket hett och
skillnaden mellan årstiderna är liten. Vid polerna däremot, står solen alltid lågt på
himlen och solstrålarna träffas jordytan mycket snett.
Topografin
Topografin, dvs. hur landskapet ser ut, påverkar klimatet. Det är svalare uppe i
bergen än nere i en dal. Death Valley i Kaliforninen, USA, är en av världens
varmaste platser. Där kan temperaturen kan nå över 50˚ C. Dalen ligger nästan 90
meter under havet.
Havsströmmar
Större delen av Sverige ligger lika långt norr ut som Alaska. Ändå är det inte lika
kallt i Sverige. Det beror på Golfströmmen som för varmt vatten från Mexikanska
Golfen över Atlanten och till norra Europa. Hade det inte varit för Golfströmmen
så hade det varit mycket kallare i norra Europa.
Inland- och kustklimat
Havet har en utjämnande effekt. Det betyder att ett område nära kusten har
mildare årstider än ett område som ligger längre in åt landet. I inlandet är det
större temperaturskillnader mellan vinter och sommar. I Sverige är det mindre
temperaturskillnad än i inre Ryssland.
Vindar
Vindarna har stor betydelse för klimatet på jorden. Det är bland annat med hjälp
av dem som mycket av värmen från området från ekvatorn transporteras till de
norra och södra delarna av jordklotet. Samtidigt strömmar lite svalare luft mot
ekvatorn.
När jordytan värms, blir också luften varmare. Den blir lättare och stiger, vilket
minskar trycket mot jordytan; det bildas ett lågtryck. Den luft som stiger ersätts av
annan luft som blåser in från sidorna där tycket är högre. Ju större tryckskillnad,
destor starkare blåser vindarna. När luften som stiger kyls av, blir den tyngre
vilket leder till att trycket ökar mot jordytan; det bli ett högtryck.
Då luften vid ekvatorn värms upp av solens heta strålar, blir den lättare och stiger.
Den luft som då försvinner ersätts med annan luft som blåser in från
vändkretsarna. På grund av jordens rotation blåser vindarna från nordost på norra
halvklotet och från sydost på södra halvklotet. Dessa vindar kallas för
passadvindar. När luften från ekvatorn når vändkretsarna, sjunker den för att
ersätta den luft som blåser in mot ekvatorn. När luft sjunker så är de
nederbördshämmande. Därför regnar det sällan vid vändkretsarna.
KLIMATFÖRÄNDRING
Naturliga förändringar
Klimatet på jorden har alltid förändrats. För 125 000 år sedan var det ungefär lika
varmt som idag. Sedan blev det snabbt kallare och vi fick en istid. För 18 000 år
sedan var det mycket kallare än idag. Då nådde inlandsisen in över Danmark,
norra Tysklan och Polen. Sedan blev det åter varmare och ismassorna drog sig
tillbaka och för ca: 11 000 år sedan var hela Sydsverige fritt från is.
Växthuseffekten
Växthuseffekten är den process i atmosfären som förhindrar delar av solens
värmestrålning från att lämna jorden, som glaset i ett växthus. Utan
växthuseffekten skulle jorden vara en mycket kall plats att leva på.
Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. De senaste 200 åren har
dock människans verksamheter ökat halten av växthusgaser på jorden, vilket leder
till att mindre värme reflekteras ut i rymden igen vilket leder till att jorden blir
varmare. Detta kallas ibland för den globala uppvärmningen.
Effekter av den globala uppvärmningen
Ett varmare klimat på vår jord skulle få många olika effekter. Länder runt
ekvatorn skulle med stigande temeraturer utsättas för torka och mindre
livsmedelsproduktion. Hetta och torka kan rasera skördar och leda till
svältkatastrofer. Nederbörden förväntas öka i områden som redan idag är regnrika
och minska i områden som redan idag lider brist på vatten. Det kan leda till
översvämningar i nederbördsrika områden.
Den stigande temperaturen leder till upptining av världens glaciärer, vilket leder
till stigande havsnivåer. Låglänta områden kan komma att hamna under vatten och
återkommande översvämningar öka. Desstuom kan det vara så att upptiningen av
världens glaciärer påverka vattenströmmar , som t.ex. Golfströmmen. Om
Golfströmmen skulle ändra riktning så skulle klimatet i Norden bli mycket
kallare.
Med stigande temperatur blir det med största sannolikhet vanligare med kraftiga
stormar, i synnerhet de som går över Stilla havet och Indiska oceanen. Anlednigen
är att det krävs en yttemperatur på 26˚C för att en tropoisk orkan ska kunna
uppstå. Med varmare vatten finns det större förutsättning för tropiska orkaner att
bildas. Tropiska orkaner kan skapar stor förödelse över de städer och områden
som de drar över.
Den globala uppvärmingen påverkar vårt ekosystem samt var människan kan
bosätta sig. Det påverkar våra möjligheter till överlevnad och våra möjligheter att
försörja oss. Ett sätt att förändra detta är att använda mindre fossia bränslen.
Energikällor
Man brukar skilja på förnybara källor (vindkraft, vattenkraft och solkraft) och
icke förnybara källor (kolkraft, olja och kärnkraft). De förnybara källorna tar inte
slut, som t.ex. kol, olja och uran. Vårt samhälle är beroende av dessa energikällor.
Utan dessa skulle t.ex. inte ha el till skolan. Användandet av främst kol och olja
(fossila bränslen) är den största källan till utsläpp av växthusgasar som bidrar till
den globala uppvärmningen. Ungefär 80% av världens energiförbrukning och
30% av Sveriges energiförbrukning kommer från fossila bränslen. Genom att
använda förnybara källor, släcka lampor, cykla eller ta tåget istället för att åka bil,
bidrar vi till att minska utsläppet av växthusgaser. Vi kan också välja att köpa
varor som är närproducerade, dvs. varor som inte har åkt långa vägar för att
komma hit.
