Nationellt nätverk för dricksvatten

Planering och
kontroll av
dricksvatten
Nationellt nätverk för
dricksvatten
Arbetsgruppen för offentlig kontroll
Syfte
Arbetar med förslag på hur Sveriges viktigaste livsmedel ska få
Sveriges bästa kontroll.
Hur kan dricksvattenkontrollen bli effektivare, riskbaserad,
nationell med lokal förankring.
Gruppen bildades på initiativ av SKL
Möten 4 ggr per år
Medlemmar
Gruppen består av:
Michael Öhlund (ordf) SKL
Agneta Tollin/Christer Johansson Livsmedelsverket,
Barbro Illiou Länsstyrelsen i Västmanlands län
Jon Elfving, Generalläkaren,
Ann Charlotte Johansson Östersunds kommun
Carina Lindberg Umeå kommun
Bernadett Weber Göteborgs stad
Maria Pihlajärvi Norrköpings kommun
Lena Palm Halmstad kommun
Eva Johansson Nyköpings kommun
2015
Tema –Kompetens
 Nulägesanalys, Önskat läge, Prioriteringar
 Kompetensprofil
 Lista nätverk och utbildningar
 Vilka utbildningar och nätverk saknas?
 Livsmedelsverket kontrollprojekt, riktade utbildningar i län
 SKL dricksvattenkonferens 20 augusti planering/utförande
Vad gör vi på SKL inom
livsmedelsområdet?

Frågor från kommunerna
•
Taxor, taxor och taxor
•
Organisationsfrågor
•
Juridiska frågeställningar
•
m.m.

Remisshantering

Medverkar i grupper/nätverk

Tar fram underlag för taxor, delegationsordningar, samverkansformer etc.

Tillfälliga projekt

Håller/medverkar i utbildningar (myndighetsfrågor, näringsliv, livsmedel
m.m.)

Möten, skrivelser och uppvaktningar till departement, riksdagsutskott,
centrala myndigheter, Riksrevisionen, Statskontoret,
branschorganisationer m.fl.
Kontrollplanering
Vad är viktigt att veta när man gör sin
planering?
 BUDGET
- Finansiering av tjänster, utrustning mm
 Kontrollbehov
- Behovsutredning
 Kompetens
- Hur ser utvecklingsplanen ut? Vad krävs? Vad saknas?
 Kontrollstatus
- Resultat föregående år, kontrollskulder.
Budget
 Håll reda på vilka delar i dricksvattenkontrollen som är kontroll
och därmed avgiftsfinansierad och vilka delar som är
kommunbidrag (rådgivning, planering och beredskap mm)
 Taxa för livsmedelskontroll
 Riskklassning
 Avgift för extra offentlig kontroll (§ 11 SLVFS 2006:804)
 Utrustning – vilken krävs?
 Provtagning?
Kontrollbehov
 Behovsutredning
- Ska tjänsten samplaneras med livsmedelskontroll (synergi med ex
restauranger, industrier) ? Eller med miljöbalken (synergi med
bostäder och vattenskydd)?
- Hur mycket tid krävs?
Oavsett hur ni planerar håll reda på kontrolltiden!
 Lyft fram resurser för dricksvattenarbetet inklusive beredskap,
rådgivning mm
 Prata med politiken – är dricksvatten viktigt?
Kompetens
Hur planerar man för långsiktig kompetens?
Har ni utbildningsplaner?
Har ni en aktiv samverkan?
Exempel på kompetensmatris
Kontrollstatus
 Resultatanalys
- Vilka kontroller gjorde vi?
- Vilka kontroller hanns inte med?
- Vilka kontrollmetoder använde vi oss av?
- Vilken effekt hade vår kontroll?
 Kontrollskuld
- Behövs särskilda åtgärder sättas in mot bakgrund av resultatet?
Kontrollskuld - resultatöverföring
Tillämpning vad gäller intäkter för tillsynsverksamhet inom
miljö- och hälsoskyddsområdet
Det finns några olika varianter för hur tillsyn utförs som kan
påverka möjligheterna till resultatöverföring.
1. Tillsyn utförs årligen för alla avgiftsobjekt
2. Tillsyn utförs årligen för vissa avgiftsobjekt över en viss
storlek. För andra objekt mer sällan.
3. Tillsyn utförs med vissa intervaller men längre än ett år
emellan.
4. Tillsyn utförs vid behov
Kontrollskuld - resultatöverföring
När kan det vara aktuellt med skuldbokföring?
A. Man planerar att utföra tillsynen året som kommer och taxan
bygger på årlig tillsyn (variant 1 och 2)
B. Man släpar efter med tillsynen och har möjligheter att arbeta
ikapp genom rekrytering eller konsultinsats. (variant 2, 3 och 4)
I alternativ B ställs betydligt större krav på att verkligen kunna visa
att man planerar att arbeta ikapp eftersläpningen för att få ta med
överskottet.
Prata med er ekonomiavdelning!
Att planera smart
Vad är målet med kontrollen?
- Hur vill vi att resultatet ska bli?
- Vad vill vi undvika?
Titta i NKP!!
Att planera smart
Tid
Frekvens (antal besök)
Hur ofta ska kontroll ske? (översätt kontrolltiden till frekvens)
 Riskbaserad kontroll – kontrollera de största riskerna först
 Hur ska kontroll ske? (metod)
 Vad ska kontrolleras?(kontrollområden)
 När ska kontroll ske? (årstidshänsyn, sprintar?)
 Uppföljning av kontroll
- Effekt
- Analys av resultatet
- Bättre/Sämre?
Att planera smart
Uppföljning av kontroll
Börja sammanställa data om företagen
Visualisera resultatet så blir det lättare för alla att förstå
Hur bra sköter sig företagen?
Målvärden
Att planera smart
Börja sammanställa data om avvikelserna
Finns det
trender?
Totalt antal avvikelser per år
Utgående kvalitet
Underhåll
Rutiner för Larm
Provtagningsprogram
2012
2013
2014
2015
4
1
2
1
3
3
2
0
3
4
3
0
1
6
3
0
Att planera smart
Avvikelsehantering
Illustrera erfarenhetsklassningen för bättre överblick
Fördelning erfarenhetsklasser
6
4
2
0
Erfarenhetsklass A
Erfarenhetsklass B
Erfarenhetsklass C
 Vilka avvikelser är vanligast?
 Vilka är allvarligast?
 Koppla avvikelser mot kontrollmetod – upptäcker vi allt?
Att planera smart
Planera för det oförutsedda
Om vi inte hinner
Fundera på vilka åtgärder som ska vidtas om ni exempelvis får en
vakans
Ska branscher flyttas om? Eller enbart den bransch/projekt som har
problem?
Vad gör vi när vi upptäcker brister?
Vilka rutiner har vi för sanktioner gällande vattenverk?
Sanktioner och dricksvatten
Dricksvatten är i princip konsumerat i samma ögonblick som det
har producerats och lämnat vattenverket. Det finns inga möjligheter
att återkalla, beslagta eller sätta dricksvatten i karantän. Det är inte
heller lämpligt att stänga ett vattenverk som producerar dåligt
dricksvatten eftersom konsumenterna är beroende av dricksvattnet
för fler hushållsändamål än mat och dryck, exempelvis tvätt, disk,
dusch, bad och toalettspolning. Av den anledningen ställer
dricksvattenföreskrifterna krav på verksamhetsutövaren att
informera kontrollmyndigheter och konsumenter vid allvarliga
problem med dricksvatten.
Dricksvattenutredningen
Önskat läge
Vad behövs för att Sverige ska ha en effektiv
dricksvattenkontroll med stor effekt?
1. Tydliga mål och aktiviteter.
2. Kontrollansvaret måste tydliggöras.
3. Myndigheternas resurser ska användas effektivt.
4. Kunskapsunderlaget om hur dricksvattenkontrollen fungerar
måste öka.
5. Bättre kompetensförsörjning och ökad status på
dricksvattenkontrollen.
6. Riskbedömningar från staten måste samordnas och få nationell
spridning.
Kompetens
Ahrenfeldt 2001
Kompetens
En satsning på högre kvalitet och bättre effektivitet hos
dricksvattenkontroll
Vad betyder högre kompetens?
 Ökad fakta, kunskap
 Tillgång till mer stöd och rådgivning
 Den leder till tidsbesparing (mindre tid för inläsning)
 Den är bättre resurssäkrad
Kompetensprofil
Önskad grundnivå
Kompetensprofil (Bilaga II Kapitel 1 882/2004)
Enligt lagen
1 kontrollmetoder
Särskilt för vatteninspektör
Ingen kompetens som är särpräglad från övriga
inspektörer.
2 Kontrollförfarande
Metoder
Sanktioner
Uppdraget som kontrollmyndighet.
Kontrollförfarande ingår att ta ansvar för
kontrollen från planering till rapportering.
Bemötande
Framträdande krav på revisionsteknik.
Provtagning vid klagomål och i krissituationer,
även kunna utföra provtagning själv. Bedöma
trendanalyser.
Fastställande av program för regelbundna
undersökningar.
3 Kunskap om relevant lagstiftning
(förvaltning)
Det är svensk livsmedelslagstiftning som gäller
före kranen hos användare, exempelvis hygienoch kontrollföreskrifterna.
2001:30 och 2008:13 med vägledningar
Lag om sekretess
4 Olika processer inom livsmedelsområdet
Material i kontakt med dricksvatten, eftersom
FCM-lagstiftningen inte gäller före kran hos
användare - undantaget finns i artikel 1 punkt
2c i 1935/2004
Vad är ett råvatten och var kommer det från?
Hur fungerar ett vattenverk, reningstekniker
och desinfektion, processkemikalier.
5, 6 och 7 Förmåga att koppla ihop och
tillämpa teoretisk kunskap om processer,
vad som kan vara en risk för människors
hälsa, kemi mikrobiologisk och lagstiftning
Larm och larmgränser. Placering av larmen.
Övervakning att larmen har rätt gränser och
ger rätt effekt.
Åtgärder
Kontrollskuld - resultatöverföring
Enligt lagen
Särskilt för vatteninspektör
8 och 9 kan vänta med för individen,
men det ska finnas inom myndigheten
Övervakningssystem, kunskap om
onlinemetoder och analyser som används
för att säkerställa en bra process
10 Inspektören ska ha kunskap och
myndighetens rutiner för beredskap.
Veta vad man ska göra när någon
rapporterar in. Även RASSF.
Medial kunskap, aktiv roll men hålla sig
inom myndighetsrollen, medvetenhet om
smittskyddet.
Veta vad det innebär med
kokningsrekommendation och
”2 incidentsprincipen”.
11 Inspektören ska ha kunskap och
myndigheten rutiner för sanktioner,
delegationsordning, tjänstefel,
skadestånd.
Det är lika viktigt att förelägga och
sanktionera dricksvattenanläggningar som
andra livsmedelsverksamheter.
12 Märkning, fusk, export-import
hänger ihop med 1 och 2.
Fastställa program för regelbundna
undersökningar.
Bedömning av analysresultat
Omprov
Utvärdering av sammanställning av
analyser på nätet.
Trendanalyser
13 Du ska kunna det du jobbar med!
Åtgärder
Kompetens sammanfattning
 Viktigt med omvärldsbevakning
 Samverkan en central del i lösningen – både vertikalt och
horisontellt
 Viktigt att formulera mål
 Öka styrningen av kontrollen genom utbildning
 Fler utbildningstillfällen
 Samordna och renodla kompetens med utövarna
Till sist
Alla ska aktivt få i gång samverkan i ert län
Fyll i kompetens på Livstecknet (dricksvatten)
Sök på medlem i ditt län
Börja diskutera dricksvatten – så dyker frågorna upp
Prata med Länsstyrelsen om att ordna plattform
Bjud in Livsmedelsverket
Mentimeterfrågor
Hinner ni med att kontrollera alla dricksvattenanläggningar?
Är det svårare kontrollera dricksvattenanläggningar med mindre
kontrolltid (kommersiella/samfälligheter) mm?
Vad kännetecknar dricksvattenkontroll ? (skriv ett ord)
Vad är viktigast för att utveckla dricksvattenkontrollen?
Vad är svårast i dricksvattenkontrollen?
Vilka mål ska dricksvatten ha?
Tips:
Underhåll och kontroll av små grundvattenverk (Finlands
miljöcentral)