REMISSYTTRANDE
1 (3)
Datum
Diarienr
2014-01-21
AdmD-645-2013
Ert datum
Ert diarienr
2013-09-24
Fi2013/3266
Finansdepartementet
Betänkandet Förbudet mot dubbla förfaranden och andra
rättssäkerhetsfrågor i skatteförfarandet (SOU 2013:62)
1. Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning
Kammarrätten avstyrker förslaget i denna del.
Som skäl för förslaget anges att behovet av hjälp ska kunna vara en omständighet
som medför att rätt till ersättning kan finnas och att behovet av hjälp i första hand
torde styras av den sökandes ekonomiska ställning. Kammarrätten anser inte att det
anförda skälet övertygar. Vidare konstaterar utredningen att med den föreslagna
ändringen får ersättningsbestämmelserna karaktär av skyddslagstiftning.
Kammarrätten ställer sig tveksam till behovet av detta. Visserligen kan skattemål
vara omfattande och komplexa till sin natur men behovet av hjälp bör väl i så fall
snarare styras av frågans svårighetsgrad och inte av den skattskyldiges ekonomiska
omständigheter. Kammarrätten anser därför inte att vad som anförts i utredningen
på något sätt övertygar om behovet av att införa en ekonomisk grund för ersättning
just i skattemål.
Kammarrätten vill också understryka att det inte bara är på skatteområdet som det
förekommer omfattande och komplexa mål och för det fall det anses finnas ett
behov av skyddslagstiftning så bör den inte begränsas till skatteområdet. Det finns
många andra måltyper, t.ex. på socialförsäkringens område, där målen kan vara nog
så komplexa och där den enskilde kan vara i ett mycket utsatt läge. Om ett behov
anses finnas bör frågan därför utredas i ett större sammanhang där bl.a.
omfattningen av domstolarnas utredningsansvar i sådant fall bör ingå.
Postadress
Box 2302
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg 5
E-post: [email protected]
Telefon
08-561 690 00
Telefax
08-14 98 89
Internet: www.kammarrattenistockholm.domstol.se
REMISSYTTRANDE
Förslaget om att rättshjälpstaxan som huvudregel ska vara tillämplig i
skattemålen är i mångt och mycket avhängigt av utredningens förslag om att
införa en fjärde alternativ grund för ersättning. Därutöver ska den myndighet
eller domstol som beslutar om ersättning även göra andra avvägningar såsom
om ombudet eller biträdet är särskilt skickligt och till vad det normalt sett kostar
att anlita ett sådant ombud som ärendets beskaffenhet kräver. Härigenom vill
utredningen dels införa en förenkling genom att en bestämd och enhetlig taxa
som huvudregel ska gälla, dels parametrar som kan vara svåra att tillämpa.
Kammarrätten anser inte att det framförs tillräckliga skäl för genomförandet av
någon av de föreslagna ändringarna.
2. Tredjemanskontroll
2.1. Tredjemansrevisioner
Kammarrätten tillstyrker de föreslagna ändringarna vad gäller
tredjemansrevision i stort.
Kammarrätten anser att det är ändamålsenligt med en uttrycklig definition av
begreppet tredjemansrevision. Vidare fyller tredjemansrevision, om än omstridd
som företeelse, en funktion som kontrollinstrument och är i vissa fall nödvändig
som ett komplement till de vanliga reglerna om revision.
Vad gäller generell tredjemansrevision framgår av betänkandet att antalet
generella tredjemansrevisioner inom Skatteverket uppgår till ett mycket
begränsat antal per år. Det bör inte vara särskilt brådskande att påbörja
revisionen eftersom Skatteverket oftast inte vet vem eller vilka kontrollen
kommer att avse. Samtidigt är revisionen en mycket ingripande åtgärd för det
företag eller den institution som utsätts för den. Ett beslut av Skatteverket att
företa en revision går inte att överklaga. Detta sammantaget gör att
kammarrätten anser att övervägande skäl talar för att beslut om generell
tredjemansrevision bör fattas av domstol. En sådan beslutsgång skulle på ett
mer rättssäkert sätt kunna tillgodose de presumtiva kontrollerade subjekten. För
det fall att generella tredjemansrevisioner förekommer inom Tullverkets
ansvarsområde bör samma överväganden göras.
2.2. Tredjemansförelägganden
Vad gäller tredjemansförelägganden använder Skatteverket ett stort antal
generella tredjemansförelägganden i sitt arbete. Antalet tredjemansförelägganden för 2012 uppgick totalt till 28 600. Enligt betänkandet uppskattar
Skatteverket att hälften av dessa är generella tredjemansförelägganden.
Kammarrätten efterlyser en grundligare analys av hur tredjemansförelägganden
2 (3)
REMISSYTTRANDE
används och en kontroll av om antalet generella tredjemansförelägganden
verkligen är så stort som anges i utredningen. Först då går det att dra några
konkreta slutsatser och ha några välunderbyggda synpunkter i denna del.
I avvaktan på sådant underlag anser kammarrätten att det är positivt att det
tydligare anges under vilka förutsättningar ett beslut om ett generellt
tredjemansföreläggande får fattas.
___________________
Detta yttrande har beslutats av tf. kammarrättspresidenten Mari Andersson,
kammarrättslagmannen Christina Eng och kammarrättsrådet Patricia Schömer,
föredragande.
Mari Andersson
Patricia Schömer
Kopia till
Övriga kammarrätter
Hovrätterna
Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm
Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM
Domstolsverket
Kammarrättens intranät
Tidningarnas telegrambyrå
3 (3)
