unga som resurs
för att bygga det hållbara samhället
Innehållsförteckning
Kumulus
sid 1
Unga som resurs
sid 1
Barn skriver för barn om vindkraft; S-VINDEL
sid 2
Pedagogiska vinster i att arbeta med hållbara projekt
sid 4
Barnen växer i mötet med verkligheten
sid 6
Barnen som resurs åt experter
sid 8
S-vindeln binder samman och skapar good-will
sid 10
Metoder och råd för att förankra hållbar utveckling i skolan
sid 12
Användbara länkar
sid 14
Kumulus
Unga som resurs
Kumulus är en av sex ungdomspolitiska
stödjepunkter i landet. På initiativ från
Ungdomsstyrelsen driver Kalmar kommun
och Regionförbundet i Kalmar län tillsammans stödjepunkten Kumulus. Kumulus
arbetar med att utveckla den lokala och
regionala ungdomspolitiken med en tydlig
internationell inriktning.
Utgångspunkt för denna studie är att se
unga som resurs i skolprojektet S-VINDEL
med barnkraft. Projektet startade som
temaarbete i Bergkvara skola i Torsås
Kommun, och som utvecklades till en
bok där barn berättar för andra barn om
vindkraft.
VI BELYSER:
Barnen är resurs åt experterna
Kontakt:
Projektledare Charlotte Gustafsson
Tel: 0480 450174
Fax: 0480 450161
E-post: [email protected]
www.kumulus.se
Studien har framställts genom samtal med
elever, projektledarna Carina Gyllerfelt och
Cristina Fransén samt rektor Nils-Harald
Eiderstedt från Bergkvara skola. Perspektiv
från vindkraftbranschen kommer från
Vindkraftsamordnare Göran S Eriksson,
Kommunalrådet i Torsås Håkan Algotsson,
Statens Energimyndighet, Svensk Energi,
Vindkraftleverantörerna, Kalmar Energi,
vindkraftsamordnare Agne Hansson samt
Energikontor sydost. Vi tackar alla för
medverkan!
Text, layout och illustration Lizette Lindmark
för Kumulus, Kalmar kommun
”Material ur Vindkraftsboken är återgivet med upphovsrättsägarens tillstånd. Copyright Projekt S-Vindel”
Som stödjepunkt är Kumulus en källa att
ösa ur för exempelvis kommuner, skolor
eller ideella organisationer som utvecklar
sin lokala ungdomspolitik.
Pedagogiska vinster med att
arbeta med unga som resurs
Barnen växer i mötet med verkligheten
Relationsskapande och good-will
Sammanfattning; Metoder och råd
för att förankra hållbar utveckling
i skolan.
De långsiktiga vinsterna i att få
en mer hållbarhetstänkande
generation.
Användbara länkar för mer
information
1
Barn skriver för barn om vindkraft; S-VINDEL
Chans att föra in samhällsutveckling i undervisningen
Klass Solen följer byggande av
vindkraften utanför Bergkvara
Intervjuer, foton, teckningar
med i undervisningen
Elevernas arbete visades som
utställning på Vindkraft Expo
Skapa en bok så att barnen
kan berätta för andra barn
Vill informera och väcka
nyfikenhet för energifrågor i
undervisningen
Bok av barn för barn och för vuxna!
2
Lärarna Kristina Fransén och Carina
Gyllerfelt på Bergkvara skola berättar att
projektet startade år 2000 då en elev kom
med tidningsartikeln ”Vindkraften är på
intågande”. Lärarna såg direkt chansen att
följa upp vindkraftsutbyggnaden och att
föra in lokal samhällsutveckling i undervisningen.
Eleverna och lärarna följde arbetet vid
hamnen i Bergkvara. Eleverna berättar att
de på nära håll följde byggandet av Vindkraft i Kalmarsund. De tyckte att det var
så spännande och hade så många frågor,
att de bjöd in experter inom området till
klassen. Barnen intervjuade, tog foton,
ritade teckningar och dokumenterade arbetet och lärarna förde in de olika delarna
som vindkraftsutvecklingen innebar i undervisningen. Resultatet av barnens arbete
visades vid vindkraftexpo i Bergkvara. Där
presenterades även elevernas egna förslag
om att etablera en tillverkningsfabrik för
vindkraft i Bergkvara.
Utställningen vid expot väckte intresse för
uppdrag för elever och lärare på Bergkvara
skola. Göran S Eriksson är regional vindkraftsamordnare och arbetar på uppdrag
av Regionförbundet i Kalmar län. Göran
hade vid besök på vindkraftexpot tagit del
av elevernas arbete och med en bakgrund
som lärare såg han möjligheterna att tillsammans med skolan arbeta vidare med
vindkraft som tema mer frekvent.
Eleverna i klass Solen, åk 4-6, berättar att
de gärna ville berätta vidare för andra barn
om allt de lärt sig om vindkraften och hur
bra den är. Under läsåret 2005 och 2006
samarbetade därför eleverna och lärarna
Kristina Fransén och Carina Gyllerfelt
med Vindkraftsamordnaren Göran S
Eriksson från Regionförbundet. Eleverna
arbetade tillsammans med boken parallellt
med övrig undervisning under 1h och
20 min per vecka samt en hel avslutande
vecka.
Barnen kallade boken för S-VINDEL
vilket står för solen, vind och el. Boken är
utgiven med stöd från Regionförbundet i
Kalmar län, Energimyndigheten, Vindkraft
i Kalmarsund, Torsås Kommun.
Enligt projektledarna Kristina Fransén och
Carina Gyllerfelt är målet med projektet att
sprida kunskap till andra barn om vindkraft,
att väcka deras intresse och nyfikenhet för
teknikfrågor och att visa på en utveckling
av arbetsmetodik inom ämnen, för en mer
hållbar utveckling i samhället. Vidare är
en vinst med projektet att få inblick i hur
man gör en bok och förhoppningen är att
boken ska vara en idébank för lärare samt
att man ska kunna följa arbetsmodellen att
arbeta med tema i undervisningen.
Jag såg möjligheten att använda barnen
som informationskanal, där vi kan förankra
information på ett naturligt sätt. Det är inte
endast en bok av barn för barn, det är även
en bok av barn för barn och vuxna, berättar
Göran S Eriksson.
Källa: Vindkraftboken, Copyright Projekt S-Vindel”.
3
Pedagogiska vinster i att arbeta med hållbara projekt
Eleverna lär sig arbeta i projekt
För att ändra beteenden om
hållbar utveckling måste vi
börja tidigt i skolan
Hålla samman ämnesområden;
Fokus för lärare och elever
Nya perspektiv på traditionella
pedagogiska metoder
Lära varandra och andra med
lättillgänglig och tydligt textoch bildspråk
4
Enligt lärarna och projektledarna Kristina
Fransén och Carina Gyllerfelt, är det
mycket viktigt att ta del av det som händer i
samhället som undervisningstema. Barnen
har genom S-VINDEL fått lära sig arbeta
i projekt och samtidigt upplevt betydelsen
att arbeta mot ett hållbart samhälle. För
att få ett fokus på hållbar utveckling i
samhället måste vi enligt Kerstin Eriksson,
Energikontor Sydost, få till ett ändrat
beteende. - Vi måste börja när barnen är
små, menar Kerstin.
Enligt Maria Malmqvist, Svenska energimyndigheten, är skolprojekt inom hållbar
utveckling i dagsläget ganska splittrade.
Svenska energimyndigheten gör nedslag
för finansiering i olika projekt. Tanken
är god och jätteviktig och därför arbetar
Svenska energimynigheten nu med att få
ett samlat grepp kring skolprojekt som metod, dels som information men i huvudsak
som pedagogisk idé.
Enligt Kerstin Eriksson har Myndigheten
för skolutveckling genom direktiv från FN
arbetat fram ett utvecklingskoncept för
skolor ”Lärande för hållbar utveckling”.
(www.skolutveckling.se)
Konceptet fokuseras på att belysa hur
man kan arbeta med hållbar utveckling i
undervisningen. Enligt Kerstin är det nödvändigt att arbeta med hållbar utveckling i
skolan. Kerstin påpekar att vi måste visa
på fördelarna med att arbeta ämnesövergripande i skolan och i projekt.
Genom att arbeta i projekt kan vi se helheter
inom ämnen, barnen får kopplingar mellan
olika ämnen och får en förståelse för hur
kunskaperna kan appliceras i verkligheten,
menar Kerstin Eriksson.
Enligt Bergkvara skolas rektor Nils Harald
Eiderstedt har projektet medfört att skolan
ser på pedagogik ur ett mer vågat perspektiv där man samtidigt får med alla delar ur
undervisningsplanen.
Nils Harald menar att det är svårt att
ändra inställningen hos lärare och deras
perspektiv på traditionella pedagogiska
metoder. Det är denna form för projekt
som visar på hur man kan utveckla
projektformen i undervisningen, och hur
barnen får användning av sina fem sinnen
under processen.
Fördelen med att arbeta med ett konkret
projekt har varit att de kunnat hålla
samman olika ämnesområden och på så sätt
bidragit till en mer fokuserad arbetsform för
eleverna, menar lärarna Kristina Fransén
och Carina Gyllerfelt
Några exempel på hur klassen arbetat
med att föra in arbetet kring vindkraft
är att barnen har i hemkunskapen bakat
fikabröd till besökande vindkraftsexperter,
i svenska och samhällskunskap har man
skrivit till politiker, tagit reda på hur miljön
påverkas, ritat bilder om sina upplevelser,
gjort experiment och räknat matematik
kring vindkraftverkens kapacitet och
storlek
Barnen har utifrån sitt egna perspektiv
ritat, skrivit och presenterat hur vindkraft
fungerar och förklarat olika företeelser
kring vindkraften. Göran S Eriksson menar
att boken är unik då den bygger på barnens
idéer, tankar och egna engagemang vilket
gör informationen i boken lättillgänglig
för alla.
Barnen ritar och förklarar utifrån sina egna
perspektiv på ett sätt som de själva förstår,
vilket skapar en helt ny förståelse för vad
barn uppfattar och tycker är viktigt, menar
rektor Nils Harald Eiderstedt.
Källa: Vindkraftboken, Copyright Projekt S-Vindel”.
Nils Harald påpekar att han som erfaren
lärare och rektor aldrig har sett en tydligare beskrivning över ”Hur blir det vindar?”
som barnen beskriver i boken.
Källa: Vindkraftboken, Copyright Projekt S-Vindel”.
5
Barnen växer i mötet med verkligheten
Arbetsglädje
Egna initiativ
Utveckling, mod och
självförverkligande
Verklighetsanknytning och
medvetenhet om samhället
Kunskapen har en mottagare
Konkreta resultat
Alla är med och arbetar mot
gemensamma mål
6
Barnen har visat arbetsglädje inför
projektet. Kristina och Carina menar att
det beror på att vindkraft är något som
barnen själva visade intresse för och ville
arbeta med. Det blev ett projekt helt
från elevernas initiativ, vilket skapar mer
intresse och engagemang.
Ett exempel på elevernas egna initiativ
är enligt Aino Pakarinen, projektledare
på Vindkraft Expo, att barnen under sitt
projekt tyckte att man borde bygga en
vindkraftfabrik i Bergvkara. Barnen menade
att delarna av miljöskäl skulle tillverkas på
plats i stället för att transporteras samt för
att skapa mer arbetstillfällen i Bergkvara.
Aino menar att barnen tänker till, är
engagerade och också tagit vidare kontakt
med beslutsfattare och vindkraftsexperter
för att få mer information.
Göran S Eriksson säger att eleverna
utvecklar ett mod och en självkänsla då
de tar ansvar för informationssökning, tar
olika kontakter, anordnar seminarium och
möten, håller tal, ställer frågor, och inte
minst besvarar frågor.
Källa: Eget fotografi av elevernas modell av
vindkraftsfabrik, Vindkraft Expo
Barnens kontakt med olika beslutfattare
medför att barnen får möjligheten uppfatta
dem som vanliga människor som har olika
uppgifter i samhället. Kontakterna med
verkligheten berättar även om olika yrkesområden som i framtiden kan ha betydelse
för barnens yrkesvägledning och intressen,
menar Göran.
Lärarna Kristina och Carina menar att
projektet speciellt har medfört att barnen
har sett hur ämnen kan användas i
verkligheten och ser också konkreta resultat
med sitt arbete. Barnen känner att de
arbetar med ”riktiga tankar” då de relaterar
till saker som händer runt dem och hjälper
dem då att tolka sin omvärld. Barnen växer
enormt när de förstår att det är de som är
experterna när de beskriver sitt projekt.
Barnen tycker att de genom sin forskning
har fått kunskap som är värdefull och att
det är kul att veta saker som andra inte vet.
Barnen tycker att det är speciellt roligt när
deras resultat har en konkret mottagare.
Genom lansering av boken kan barnen
berätta och påverka andra, menar lärarna
Kristina Fransén och Carina Gyllerfelt
Barnen växer som individer men utvecklas
även som grupp. Nils Harald Eiderstedt
menar att det är positivt att de är olika
åldersgrupper, samt att elever med olika
begåvningar tillsammans har arbetat för
ett gemensamt resultat - Alla kan se att de
deltagit på ett eller annat sätt.
Källa: Eget fotografi av elevernas arbetsprocess, Elevernas utställning vid Vindkraft Expo.
7
Barnen som resurs åt experter
Vilka informationsluckor som
behöver fyllas
”Rätt” information från barnen
Skapa förtroende
Ta och ge informationvara på plats och bemöta
Viktigt att barnen vet vad de
företräder
Barnen blir ambassadörer
Genom att arbeta nära barnen kan Göran
S Eriksson som vindkraftsamordnare tydligare se vilken information som behöver
tydliggöras gentemot samhället. Göran
menar att han även får mer inblick i vilka
frågor som är viktiga hemma i familjen och
ser på så sätt tydligare vilken roll jag fyller
som vindkraftsamorndare och vad jag kan
bidra med för att skapa en positiv respons
om vindkraft.
När Göran började arbeta med vindkraft
fick han höra från befolkningen att vindkraft lät, var fult och hade ett antal dåliga
effekter på kroppen. Göran påpekar att
han själv hade en negativ syn på vindkraft
när det blev populärt som energikälla. När
han sedan satte sig in i det och skapade sig
kunskap, förstod han att det finns behov av
bättre information.
Informationen måste bygga på att ge och ta
information. Det handlar om att skapa förtroende och förmedla ”rätt information”,
vilket vi kan göra med hjälp av barnen,
menar Göran S Eriksson
8
Göran berättar att man som myndighet/
verksamhet måste kunna stå upp och stå
till svars för frågor, speciellt när det gäller
frågor där man går ut till medborgarna och
informerar. När det nu gäller vindkraft så
måste man visa sitt intresse för vad medborgarna tycker och skapa sig kunskap om
vad medborgarna har för uppfattning för
att kunna skapa förtroende.
I Bergkvara skapas detta förtroende till
stor del av barnen och deras kontakt med
branschen, menar Göran. Fackmän och
byggare har varit på plats för att bemöta
och låta sig utfrågas. Det har varit en
närvaro från branschen vilket ger en styrka
och en informationsplattform som är
betryggande, menar Göran. Det är viktigt
då barnen tar till sig information då de
arbetar och uppfattar vindkraft på plats.
Information som de sedan förmedlar till
sin omgivning.
Barnen har i boken själva tagit del av vad
medborgarna tycker om vindkraft samt
även belyst vad de ser som positivt med
vindkraft.
Svenska energimyndigheten, genom Fredrik
Dahlström, ser projektet som mycket lyckat
när det gäller förbättring av samhällsmedborgarnas uppfattning om vindkraften.
Barnen skriver i boken att det finns människor som tycker att vindkraften bullrar för
mycket, att det finns människor som inte
tycker om när vindkraften skuggar deras
mark, att en del tycker inte om att man gräver ner kablar i marken som de äger och att
en del människor tycker att vindkraftverken
stör landskapsbilden.
Barnen fungerar som ambassadörer vilka
lär och påverkar sina föräldrar och sin
omgivning, menar Fredrik Dahlström.
Håkan Algotsson, kommunalråd i Torsås,
menar att vindkraft är en kontroversiell
fråga och det är unikt att man i Bergkvara
är positiva till utvecklingen. Barnens arbete
har lyft upp frågan och branschen har tagit
tillvara på den positiva andan.
Barnen berättar vidare att vindkraften är
bra för att den inte smutsar ner vår natur,
den ger el på miljövänligt sätt, den stör inte
djur och växter så mycket, man behöver inte
tillsätta några kemikaliska ämnen, den drivs
bara på vind samt att vindkraften sköter sig
mycket själv genom övervakning av datorer.
Ett konkret exempel på hur barnen är ambassadörer i sin närmiljö är när de anordnade ett föräldraseminarium. Barnen höll
under seminariet föredrag om projektet och
de studiebesök de gjort.
Gunnar Fredriksson, Vindkraftleverantörerna, menar att det är kanonbra att förankra
vindkraft hos barnen då de påverkar sin
omgivning.
Källa: Eget fotografi från Expo.
Vid arbete med barn bör man dock vara
försiktig. Det är viktigt att barnen förstår
vad de informerar om, så att de inte lockas
att företräda något de inte står för, påpekar
Gunnar Fredriksson.
9
S-vindeln binder samman och skapar good-will
Uppmärksamhet från andra i
branschen.
Uppfattas som vindkraftsvänlig
kommun
Relationsfrämjande aktiviteter
Publicitet
Genom projektet har Torsås kommun fått
mycket uppmärksamhet och vi drar till
oss intresse från andra i branschen, menar
Torsås kommunalråd Håkan Algotsson.
Vidare menar Aino Pakarinen, projektledare på Vindkraft Expo, kan vindkraftsbranschen samlas i Bergkvara utan att folk
kastar ägg på dem.
Torsås ses nu som en vindkraftsvänlig kommun både nationellt och internationellt. På
grund av den positiva andan i Bergvara
siktar nu kommunen på att etablera ett kunskapscentrum för forskning och vindkraft i
området, berättar Håkan Algotsson
Hela Kalmar Energis organisation åkte
därefter till Vindkraft Expo i Bergkvara för
att möta elever och projektledare och lära
sig om arbetet. Vidare bjöd Kalmar energi in
projektledare, lärare och elever till invigningen
av ett nytt vindkraftverk i Degerhamn, Öland.
Enligt Staffan ville man sammanföra elever
och arbete med vindkraft från olika delar av
regionen, två sidor av sundet.
Vidare har ytterligare kontakter skapats
genom projektet. Staffan Larsson, marknadschef på Kalmar energi, berättar att
Regionförbundet genom Göran S Eriksson kontaktade Kalmar energi och berättade om projektet S-vindel.
10
Kalmar energi startade en ekonomisk förening i mars 2006; Kalmarsund Vind. De
gick tidigt ut och marknadsförde föreningen med små medel och intresserade sig för
projektet som en tänkbar aktivitet.
Källa: Kalmar energi, fotografering från invigning i
Degerhamn, Öland
Vindkraftens Dag firas runt om i landet och
den 9-10 september 2006, firades det lite extra när barnen mötte vindkraftbranschen för
en riksomfattande release av Vindkraftboken.
Enligt Göran S Eriksson kunde han som
vindkraftsamordnare även engagera barnens
föräldrar till denna Vindkraftens Dag och det
gav händelsen ett perspektiv av positiv familjehögtid och stolthet för barnens arbete.
Vidare menar Göran att man vid liknande
aktiviteter kan belysa att man arbetar med
unga som resurs, och för att man arbetar med
ett nytt perspektiv på information. Barnens
arbete gör att intresse skapas och främjar
relationer.
För mig som samordnare för vindkraft i regionen har vi genom att arbeta med eleverna
och boken förstärkt ingången till Mona Sahlin
som fungerat som en beskyddare. Detta i sin
tur gjorde att vi fick finansiering från Svenska
Energimyndigheten, menar Göran S Eriksson
11
Metoder och råd för att förankra hållbar utveckling i skolan
Läromedel; Energi människa
samhälle
Lärarhandledning
Utbildning; Energi och Hållbar
utveckling, 5 poäng
Utbildningen sporrar lärarna
Svensk Energi arbetar enligt Gunilla
Harrysson-Nellevad med ett läromedel
som heter: Energi, människa och
samhälle. Arbetsområdet tar upp dagens
energifrågor men ger också inblick i hur
framtidens energilösningar kan se ut för
att vi ska nå fram till ett hållbart samhälle.
Till arbetsområdet finns en lärarhandledning som ger förslag på studieupplägg,
laborativa inslag, projektarbeten, studiebesök samt förslag till lokala mål och betygskriterier.
Gunilla menar att det är viktigt att lärarna
har bra kunskap och är intresserade. För
att förankra hållbar utveckling har Svensk
Energi tillsammans med Lärarhögskolan
i Stockholm, Göteborgs universitet,
Chalmers tekniska högskola, och
Högskolan i kalmar genomfört fristående
kurser för främst yrkesverksamma och
blivande lärare. Kursen heter Energi och
Hållbar utveckling, 5 poäng och enligt
Gunilla har Svensk Energi fått mycket
positiv respons för vårt arbete från lärare.
12
Utbildningen med studiebesök sporrar
lärarna att ta del av mer energifrågor i
undervisningen, det visar en möjlighet för
skolan att komma ut och möta verkligheten
kring ett spännande tema. Kommentarer
från utvärdering med kursdeltagare;
Jag har fått mycket inspiration, många uppslag och bra material som jag har stor lust
att vidareförmedla till mina elever, Jag har
dragit igång två teman om energi, Bra att få
utveckla enkla koncept och få elevperspektiv.
Staffan Larsson, marknadschef på Kalmar
energi menar att arbete pågår med att ta
fram nästa generations energianläggning
– ett kraftvärmeverk som producerar både
el och värme. Förslag till lokalisering är vid
Moskogen utanför Kalmar, intill befintlig
avfalls- behandlingsanläggning. Det kommer enligt Staffan påverka de boende i
området, vad gäller exempel infrastruktur,
miljö och fritisområde.
Staffan Larsson har därmed som avsikt att
starta ett projekt tillsammans med skolklasser i Trekanten och Smedby. Ser man till
kringeffekter av projektet och förankringen
i Bergvara, ser vi det mycket positivt att arbeta med unga och skolan i området.
Vi ser det som mycket viktigt att etablera
kontakter och information i området och
bland de boende. Vi kan därför tillsätta resurser för ett projekt genom skolan, menar
Staffan Larsson.
Just som Göran S Eriksson har påpekat,
anser Staffan Larsson att det är viktigt att
skapa förtroende genom att visa sitt intresse för vad medborgarna tycker och bemöta
för frågor på plats.
Staffan menar därför att Kalmar energi vill
samarbeta med barnen och svara på frågor
och visa hur det är tänkt.
Staffan vill att Kalmar energi ska vara samarbetspartner och sakägare, men tror dock
att det är bättre om initiativet kommer från
annat håll, exempelvis Kumulus eller skolan.
Att förankra ett skolprojekt kan ha fler ingångar och uttryck. I Bergkvara kom initiativet från barnen, vilket är bra då barnen får
ett eget utgångsläge. En ingång är att Kumulus eller liknande organisation förankrar
Unga som resurs och de mervärden som
finns med temaarbeten inom hållbar utveckling i skolan.
Vill genomföra ett skolprojekt
Utveckling av energianläggning
som kommer påverka närboende
Viktigt att etablera kontakt och
information i området
Var ska initiativet komma från?
För att genomföra ett temaarbete som går
över ämnesområden, krävs engagerade lärare. Genom distribution av Vindkraftboken
tillsammans med en lärarhandledning kan
projektarbetet belysas. Vidare kan en fortutbildning för lärare inom hållbar utveckling
främja skolans intresse av att införa temaprojetk liknande vindkraft eller kraftvärmeverk.
13
Denna lilla skrift vill visa på hur barn
och unga kan verka en avgörande resurs
för hållbar utveckling - både i nutid och i
framtid.
Det är viktigt att komma ihåg att hållbar
utveckling inte endast handlar om miljö
och ekologi, den måste gå hand i hand med
social hållbar utveckling samt ekonomisk
hållbar utveckling. Socialt handlar det om
ett samhälle och en värld som är hållbar
för alla. En värld som är jämställd (och då
givetvis även för barn), rättvis, hälsosam
och inbjuder till delaktighet i det toleranta
samhälle man lever i. Även här har barn
och unga en hel del att berätta.
Det handlar om att ställa frågorna så att vi får del av barnens expertkunskaper!
ANVÄNDBARA LÄNKAR:
14
Stödjepunkten Kumulus
www.kumulus.se
Regionförbundet i Kalmar län
www.regionforbundet.se
Myndigheten för skolutveckling
www.skolutveckling.se
Det globala skolan
www.denglobalaskolan.com
