D-uppsats Vackrare tänder Kommunikation

Vackrare tänder! Kan det ha något att göra med hur
tandläkare och tandtekniker kommunicerar?
En kvantitativ enkätundersökning med tandtekniker och
tandläkare.
Tandteknikerutbildningen
Huddinge
D- uppsats
2004
Författare: Karin Nordin Ivanow
Handledare:
Gunilla Nordenram
Odontologiska institutionen
Karolinska Institutet
1
Förord
Jag vill tacka min handledare Gunilla Nordenram för det stora stöd som jag upplevt
när detta arbete växt fram.
Det är en ynnest att ha någon närstående som är intresserad av ens arbete och
studier, i mitt fall är det min make Thomas Ivanow som varit mitt stöd under medoch motgång. Ni har båda två varit ett stort stöd i att vägleda mig i textens
utformning och läsbarhet.
Ni mina arbetskamrater, Margaretha Seiden, Jan Ringvall, Ove Lind, Fadi el Homsi
och Eva Adamchak är också värda ett tack för att ni har kunnat göra det möjligt för
mig att genomföra detta arbete men också för alla goda råd, tankar och datahjälp.
Tack Sverker Toreskog för att du gav dig tid att ställa upp på en intervju med mig.
Tack också alla ni som gav er tid att ställa upp på min pilotstudie och ni som
svarade på enkäten.
Än en gång tack till er alla
Järna februari 2004
2
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att söka kunskap om hur kliniskt verksamma
tandtekniker och tandläkare ser på vikten av en inbördes kommunikation. Kan man
med ökad kommunikation få fram bättre tandtekniska konstruktioner?
I denna kvantitativa studie ingick en teorigenomgång, en kvalitativ intervju med en
kliniskt verksam tandläkare med inriktning på estetik och en enkät till sextio
tandtekniker och sextio tandläkare. Studiens syfte var att undersöka
samstämmigheten mellan de åsikter som framkommit i en tidigare kvalitativ
intervjuundersökning om betydelse av inbördes kommunikation ( Nordin Ivanow
2001) med hur man i realiteten kommunicerar.
Både tandläkare och tandtekniker i enkäten var i stor utsträckning (78 %) överens
om att kommunikationen behöver utökas om man vill ha tandtekniska arbeten med
hög kvalitet. Många tyckte dock, ej lika många (59 %), att man dessutom behöver
hitta flera olika sätt att kommunicera på. För att man skall uppnå ett riktigt bra
tandtekniskt arbete behöver tandläkaren och tandteknikern kommunicera mycket
och tandteknikern behöver som ett minimum träffa patienten i inledningsskedet och
dessutom se det färdiga arbetet i munnen enligt resultatet i min tidigare kvalitativa
studie men även enligt Sverker Toreskog som intervjuats i detta ämne. I denna enkät
framgick att mycket få tandtekniker träffar patienten i inledningsskedet eller ser det
färdiga arbetet i munnen. Drygt hälften, femtiotre procent, av tandteknikerna anser
att de inte får tillräcklig information i arbetes inledningsskede medan sextiosju
procent av tandläkarna anser att tandtekniker får tillräcklig information. Här finns
således en diskrepans i synsättet. Det var också mycket färre tandläkare än
tandtekniker som ansåg att det är utvecklande för tandteknikern att se det färdiga
arbetet i munnen. Få arbetar i samma lokaler vilket innebär att man borde hitta
alternativa sätt för tandteknikern att se det färdiga arbetet i munnen. Det var dock få
som såg möjligheter i att dokumentera med bilder som skickas via post eller
Internet. Hoppingivande är dock att sjuttioen procent av tandteknikerna och
femtioen procent av tandläkarna ser möjligheter i att man är ömsesidigt beroende av
varandra för att det skall bli ett bra arbete. Hinder finns dock, t.ex. ser
tandteknikerna ekonomin som ett problem. Att ständigt behöva förhandla med
varandra om priser är ingen bra förutsättning för ett bra samarbete. Frågan är skulle
tandtekniker och tandläkare ha nytta av att tänka igenom och rannsaka hur de
fungerar när de kommunicerar, eftersom en del brister framkom inom det
kommunikationsteoretiska området?
3
Innehåll
Inledning............................................................................................................... 5
Syfte……………………………………………………………………………... 7
Teoretisk referensram………………………………………………………… 8
Problemanalys…………………………………………………………………… 8
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv……………………………………. 9
B. Yrkeskulturer………………………………………………………........... 16
C. Maktperspektiv…………………………………………………………… 18
D. Genusekonomiskt perspektiv……………………………………………... 19
Ett bra samarbetssystem mellan tandl. o tandtekn. ” tät kommunikation”… 21
En tandläkares synsätt………………………………………………………….. 23
Genomförande och metod…………………………………………………… 30
Resultat…………………………………………………………………….......... 35
I.
Svarsfrekvens………………………………………………………... 35
II.
Bakgrundsvariabler…………………………………………………. 36
Antal år inom yrket………………………………………………… 36
Typ av anställning………………………………………………….. 37
Typ av terapi som kräver samarbete……………………………….. 37
Antal samarbetspartners……………………………………………. 37
Antal avslutade samarbetspartners…………………………………. 38
Skäl till varför ett samarbete avslutas……………………………… 38
Valt bort terapi där tandtekniker måste kopplas in………………… 38
III.
Hur går samarbetet till idag finns en ”tät kommunikation”?......... 39
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv…………………………….. 39
Har tandtekn. o tandl. en ”tät kommunikation” idag?...................... 39
Psykologiskt tät kommunikation…………………………………. 41
Geografiskt avstånd………………………………………………. 41
Beslutsfattare vid terapibeslut…………………………………….. 42
Presenter av patienten…………………………………………….. 42
IV.
Olika synsätt kring ”tät kommunikation”………………………… 43
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv…………………………... 43
Får tandtekn. tillräckligt med information?.................................... 43
Vem skall ta terapibeslutet?............................................................ 43
Ska tandtekniker se det färdiga arbetet i munnen?......................... 44
Viktiga psykologiska komponenter i ett effektivt samarbete……. 45
Möjligheter att höja och förbättra kvaliteten på tandtekn.arb……. 45
Attityder till tät kommunikation………………………………..... 46
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv, B. Yrkeskulturer,
C. Maktperspektiv och D. Genusekonomiskt perspektiv………….. 46
Hinder för effektiv kommunikation……………………………… 46
Prioritering av funktion kontra estetik…………………………… 47
Har olika kulturell bakgrund någon betydelse för samarbetet?...... 47
Diskussion……………………………………………………………………… 48
Tillförlitlighetsfrågor............................................................................................ 53
Slutsats…………………………………………………………………………… 55
Litteratur………………………………………………………………………… 58
Bilaga 1, följebrev till enkäten…………………………………………………… 60
Bilaga 2, enkät……………………………………………………………………. 61
4
Inledning
Är det möjligt att genom en ökad kommunikation mellan tandläkare och
tandtekniker åstadkomma ett ännu bättre tandtekniskt arbete i munnen men med en
så hög kvalitet som möjligt, ur funktionell och materialteknisk och estetisk
synpunkt? Om så är fallet uppnås säkert bästa resultatet om hela tandvårdsteamet
och patienten är involverade i kommunikationen om hur arbetet skall utformas. I
detta arbete ligger intresset fokuserat på relationen tandläkare – tandtekniker. Hur
har kommunikationen utvecklats mellan tandläkare och tandtekniker genom åren?
Det finns inte mycket skrivet om eller undersökt om kommunikationens betydelse
inom tandvårdsteamet. En historisk återblick av hur de två yrkena växt fram finns
sammanställd i min tidigare kvalitativa studie (Nordin Ivanow 2001).
Sammanfattningsvis kan dock nämnas att tandläkaryrket i Sverige började utvecklas
i början av 1800-talet, år 1898 öppnades den första statliga tandläkarutbildningen i
Sverige. Om en patient behövde en tandteknisk konstruktion i munnen så gjorde
tandläkare hela behandlingen själva i början av 1800-talet men någon gång kring
mitten av 1800-talet började tandläkare lära upp tandtekniskt kunniga personer. På
detta sätt har tandteknikeryrket växt fram sakta och diffust. Så småningom blev det
dock en kamp mellan tandläkare och dessa tandtekniskt kunniga personer om den
tandtekniska professionen, år 1888 bildades därför Svenska Tandteknikerföreningen. Först 1947/48 startades en statlig svensk tandteknikerutbildning. Inte
förrän 1993 har landets samtliga fyra skolor genomfört en reform samtidigt så att de
nu har likadan organisation och ett mer enhetligt upplägg av undervisningen
Ett av målen med att flytta in tandteknikerutbildningen och tandläkarutbildningen
under samma tak, var att man ville öka integreringen mellan utbildningarna, och
därmed skapa mer förståelse för att problemen är gemensamma och löses bäst
tillsammans. Kommunikationens funktion och betydelse mellan tandläkare och
tandtekniker har inte belysts särskilt ingående på utbildningarna. I Huddinge har
samarbetsövningar påbörjats mellan tandläkar- och tandteknikerstudenter sen
1995. Den mest omfattande övningen innebär att tandläkarstudenten preparerar
för en guldkrona på en fantom och tar avtryck. Därefter framställer tandteknikerstudenten en krona på denna modell och då skall tandläkarstudenten närvara och
följa arbetet. Tandtekniker- och tandläkarstudenten visar upp det färdiga
resultatet tillsammans för en lärare.
Enligt lagen om medicintekniska produkter SOSFS 1993:584 har tandläkaren
idag det slutgiltiga ansvaret för den behandling patienten får, även när patienten
får en tandteknisk konstruktion. Vilken betydelse har dessa traditioner för
relationen mellan tandläkare och tandtekniker?
I Socialstyrelsens rapport 1999-00-095 ”Framtida kompetensfördelning och
utbildningskapacitet för olika yrkeskategorier inom tandvården” gjordes en
probleminventering av läget inom dagens tandvård. Bland svagheterna
omnämndes konflikter mellan olika yrkeskategorier. Dålig lönsamhet, låga löner
och låg yrkesstatus var andra exempel på svagheter. Som möjligheter framhölls
ett ökat munhälsomedvetande hos befolkningen samt att tandvården bör kunna få
en ökad roll i folkhälsoarbetet. Patienter blir mer medvetna och kunniga. Bland
de viktigaste förändringarna av tandvården nämndes att patienternas makt
kommer att öka. I denna rapport nämns bara tandläkare, tandhygienister och
5
tandsköterskor men ovanstående påverkar även tandtekniker.
Behöver kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker utvecklas? Hur
mycket kan utbildningarna påverka att ett bra samarbete utvecklas redan när
studenterna befinner sig i startgroparna?
Jag har varit med om att initiera kommunikationsövningen på Odontologiska
institutionen i Huddinge inom det protetiska området. Min förhoppning är att vi kan
utveckla avsnittet som handlar om samarbetet mellan tandläkare och tandtekniker,
för att, om möjligt, fördjupa studenternas insikter om vikten av en god
kommunikation redan under utbildningen. Min bedömning är att en utgångspunkt i
detta arbete skulle kunna vara en undersökning av hur det ser ut på fältet. Därför
började jag med att göra kvalitativa intervjuer år 2001 och utifrån dessa svar vill jag
nu gå vidare och fråga flera tandtekniker och tandläkare om deras synpunkter.
6
Syfte:
Syftet med denna studie är att undersöka om kliniskt verksamma tandtekniker och
tandläkare uppfattar kvaliteten på sin kommunikation som betydelsefull för det
tandtekniska slutresultatet ur estetisk, funktionell och materialteknisk synpunkt.
Anser tandläkare och tandtekniker i gemen att det blir bättre kvalitet på det
tandtekniska arbetet om de kommunicerar tätare?
7
Teoretisk referensram
Problemanalys:
Denna studie fokuserar på fenomenet kommunikation mellan tandläkare och
tandtekniker och på de eventuella mönster, som antingen kan vara konstruktiva
eller destruktiva med avseende på samarbetet och dess mål, dvs. det färdiga
arbetsresultatet, t.ex. i form av återkommande missförstånd mellan just dessa två
yrkesgrupper. I undersökningen finns också tankar kring möjliga orsaker till
varför kommunikationen ser ut som den gör.
Kan orsaker finnas inom:
A:
Ett kommunikationsteoretiskt
perspektiv/ram
Bra eller mindre bra metoder i kommunikationen och samarbetet.
B:
Yrkeskulturer
Traditioner i kommunikationen mellan tandläkare
och tandtekniker. Dvs. ” Vi
har alltid gjort så här!”
Effektiv kommunikation är det något
som den enskilde
individen kan påverka?
Samhälleliga
och
historiska
orsaker?
Fördomar
Fördomar
C:
Ett maktperspektiv
-Betydelse av hierarkiska
skillnader mellan de båda yrkesgrupperna
-Yrkesfantasier om varandra
-Etnisk/kulturell bakgrund
D:
Ett genus/ekonomiskt
perspektiv
Position:
-Manligt/Kvinnligt
-Anställd/Egen företagare
Figur 1. Modell över denna studies fyra tänkta perspektiv.
De fyra olika tänkta perspektiven ger upphov till nedanstående följdfrågor.
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv
• Hur fungerar effektiv kommunikation?
• Hur ser en effektiv verksamhet ut?
• Vilka individuella behov styr oss människor?
• Social kompetens/emotionell kompetens går de att utveckla?
• Hur ser effektiv konflikthantering ut?
8
•
Kan vägledande teorier vara ett verktyg och hjälpa oss att förbättra vår
kommunikation?
B: Yrkeskulturer
• Gör traditionerna att vi har svårt att se andra lösningar?
• Uppstår så låsta positioner/roller i inarbetade arbetsmönster att inte någon har
mod, vilja eller ser att man kan bryta dem?
• Det sitter i väggarna ” Vi tandläkare/tekniker har alltid gjort så här”
• ”Vi” och ”Dom” tänkande
C: Maktperspektiv
• Anser tandläkare respektive tandtekniker att det finns en hierarkisk skillnad
mellan de två yrkesgrupperna?
• Vari består i så fall denna skillnad?
• Har den eventuella skillnaden stor betydelse vid kommunikation?
• Eventuella yrkesfantasier dvs.
• Hur ser man på varandras yrken
• Hur ser jag som tandtekniker på tandläkare, vad tror tandläkare om oss
tandtekniker?
• Hur ser jag som tandläkare på tandtekniker vad tror tandtekniker om oss
tandläkare?
• Vilken betydelse har den etnisk/kulturella och språkliga bakgrunden?
D: Genus/Ekonomiskt perspektiv
• Kvinnor och män, ger en viss könsposition låsningar?
• Skiljer sig män och kvinnors kommunikation, i så fall hur?
• Finns tillräckliga ekonomiska resurser och därmed tid för att göra både
estetiska och funktionella konstruktioner till hela befolkningen?
Dessa fyra antagna orsaksområden finns med för att söka få en så bred belysning av
tandteknikers och tandläkares kommunikation som möjligt och utgör alltså denna
studies teoriram.
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv
Denna teorigenomgång inleds med olika synpunkter på fenomenet kommunikation med avseende på, å ena sidan mellanmänsklig kommunikation i arbetsgrupper å andra sidan kommunikation mellan olika yrkesgrupper. Vilka behov
styr oss när vi kommunicerar? Hur kan en effektiv kommunikation se ut?
Därpå följer en genomgång av några möjliga orsaker till varför konflikter
uppstår.
Kommunikation
Kommunikation definieras som ”överföring av information mellan människor,
djur, växter eller apparater”, ”ömsesidigt utbyte”, ”göra gemensamt”, ”låta få
del i”, ”få del av”, ”meddela”. ”Människan har ett primärt behov av att
kommunicera. Detta märks redan hos det nyfödda barnet vars tillfredställande
i olika former under hela livet utgör en förutsättning för en fullvärdig psykisk,
social och kulturell utveckling. Under historiens gång har människan utvecklat
olika språk och koder för kommunikation” (Nationalencyklopedin, 1993).
9
Kommunikation betyder ”stå i förbindelse med” detta innebär att det finns
någon form av kanaler eller nätverk mellan människor. Det är viktigt att
kanaler , kontakter och förbindelser finns. Man bör vara generös med
kommunikationen så att dessa vägar och kanaler går att hitta enkelt. Detta
innebär att funktionen ställs i fokus (Brännlund, 1991).
Vilken funktion har kommunikation?
Brännlund frågar sig ”Varför pratar vi så mycket med varandra på arbetet?”
Det skulle vara så lugnt och skönt och inget trassel om var och en gjorde sitt.
Vi vill genom att prata med varandra skapa en känsla av kontakt, öppenhet
och delaktighet inom organisationen. Brännlund menar också att det vi kanske
framför allt behöver är att ”kunna signalera våra känslor och behov till andra”.
Detta skulle i så fall betyda att direkt kommunikation mellan människor ligger
på en känslomässig nivå.
Olika kommunikationsnivåer
Vad skiljer kommunikation och information? När någon vill ha kommunikation
uttrycks behov av kontakt, uppmärksamhet och delaktighet. Vid önskan om
information vill vederbörande ha fakta.
Information --- Faktaförmedling --- Innehållet --- Intellektuell
(=upplysning)
i fokus
nivå
Kommunikation --- Kanaler --- Funktionen --- Känslomässig
(=stå i förbindeli fokus
nivå
se med)
Skapa:
Kontakt
Öppenhet
Delaktighet
Signalera: Känslor och behov
Figur 2
Våra båda kommunikationsnivåer (Brännlund)
Sändaren
Brännlund menar att vi ofta byter kommunikationsnivå medvetet eller
omedvetet. Vi börjar ofta i en ände när vi har behov att förmedla något till
någon men efter några sekunder kommer vi på vad vi egentligen vill säga.
Detta medför att huvudbudskapet kommer i slutet av vårt inlägg. Ofta ligger
då också huvudbudskapet på en annan nivå än när vi började. I såna fall blir
det lätt missförstånd, feltolkningar och i värsta fall konflikt.
Mottagaren
Kommunikationsforskare världen över konstaterar att genomsnittsmottagaren i
en genomsnittlig kommunikationssituation endast lyssnar på ca tjugofem
procent av det sända budskapet. Sedan börjar mottagaren att behandla dessa
tjugofem procent av budskapet, samt räknar ut ett svar. När ”sändaren”
kommit halvvägs med sitt budskap, är ”mottagaren” redan klar med sitt svar
och väntar otåligt på att få svara. När svaret sedan kommer känner ”sändaren”
sig ofta missförstådd eller avvisad. Svaret gäller något annat än sändarens
avsåg med sitt budskap.
10
Figur 3. Kommunikativa nivåer och uttryckssätt, 20 % verbal, 40 % vokal (dvs. hur vi använder vår
röst med olika styrka, tonfall, fraseringar och pauseringar), 40 % kroppsspråk (Brännlund)
Sändare - mottagare – filter
Vid en kommunikationssituation bär ”mottagaren” ett filter inom sig genom
vilket ”sändarens” budskap filtreras. Det som sägs överensstämmer inte alltid
med det som uppfattas av mottagaren, att motta ett budskap innebär att tolka
det som sägs, dvs. filtrera budskapet. Filtren som vi alla bär med oss växer
fram ur de erfarenheter vi gör genom livet, vi stoppar dessa erfarenheter i vår
”ryggsäck” och bär det med oss genom livet, detta sker ibland medvetet ibland
omedvetet (Ahrenfeldt, Berner,1992).
Figur 4. Det är det som finns under ytan som bestämmer utfallet av kommunikationen.(Ahrenfeldt,
Berner, 1992)
Brännlund menar att vi har tre filter. Vi utelämnar, förvränger och
generaliserar frekvent och omedvetet inkommande budskap efter egna
referensramar och aktuella behov. Om vi hör något som vi inte riktigt
uppfattade, t.ex. en nonsensmening så som ”Katten år råttan” då försöker vi
snabbt och omedvetet att tolka innebörden så att det får en mening och
struktur för oss, dvs. ”Katten åt råttan”. Det vanligaste är då att vi anpassar
våra tolkningar efter de egna referensramarna, ”egna ryggsäcken”. Vi
generaliserar utifrån våra erfarenheter så att innehållet passar in i den egna
världsbilden. Var och en uppfattar världen helt subjektivt och är ofta mycket
säker på riktigheten i sin egen uppfattning. Det stämmer med ens egna
kriterier men ofta inte med andras. På detta sätt börjar ofta ett stort antal
konflikter i världen. Konflikter kan ha sin grund i bristfällig kommunikation
och därur uppkomna missuppfattningar.
11
Feedback – Återkoppling
Mottagaren kan bekräfta det budskap sändaren skickat ut, dvs. repetera vad
den uppfattat. Om mottagaren reagerar med synpunkter på sändarens uttalande
eller beteende, kallas detta feedback.
Vår uppfattning och identitet är en produkt av omgivningens feedback, dvs.
den återkoppling och det gensvar vi får på vår person och våra handlingar.
Feedbacken är en högst subjektiv reaktion från en medmänniska och inte en
sanning. Medmänniskan reagerar på min person, eller mitt beteende utifrån
sina egna subjektiva referensramar. Det gäller att kunna analysera vad
medmänniskans reaktion (återkoppling) står för.
1. Är det en generös gåva till mig? Någon som tar risken och engagerar sig i
mig och påtar sig den vanskliga uppgiften att ge mig något jag kan ha
nytta av. Med risk att bli otacksamt bemött.
2. Reaktionen är inte alltid given i ett konstruktivt syfte, utan kan vara
projektioner av givarens sämre egenskaper, som givaren vill slippa och
försöker behäfta andra med.
3. Det kan också vara ett försök att tillfoga andra skada för att skydda sig
själv.
Brännlund (1991)
Kommunikation ur ett filosofiskt perspektiv
Jurgen Habermas (1990) menar enligt Thurén, (1995) att det går att resonera
rationellt om kommunikation även om det är svårt. Det centrala är språket och
vi människor kan anta fem olika förhållningssätt.
1. Mot den objektiva världen handlar vi sakligt, instrumentellt och
målrationellt. T.ex. att få en apparat att fungera, bygga en bro eller leta
fakta i en databas. Man kan inte imponera på en databas eller utbyta tankar
med den. Men när en människa behandlas på samma sätt som en maskin är
det oerhört kränkande, som t.ex. när en arbetsgivare behandlar sina
medarbetare som produktionsfaktorer, jämförbara med maskinparken.
2. Gentemot människor kan man handla normativt reglerat, det vill säga man
tänker inte efter, man bara gör som det förväntas av en. Man ”gör som
Svensson gör”.
3. Gentemot människor kan man även handla strategiskt. Man tar hänsyn till
andra människors tankar och känslor men gör det bara för att vinna egna
fördelar. I spel och politik handlar man ofta strategiskt. En del cyniker
menar att all mänsklig kommunikation i grund och botten är strategisk.
Man syftar bara till att vinna egna fördelar.
4. Habermas menar att det finns något utöver det instrumentella handlandet.
Det är det kommunikativa handlandet, där båda parter befinner sig på
jämställd fot. De vill inte vinna fördelar av varandra utan i stället byta
tankar med varandra och uttrycka känslor. Vänskaps- och kärleksrelationer
är kommunikativa relationer.
5. För att det man gör ska kunna kallas kommunikativt krävs:
-sanning . Man ska inte ljuga, undanhålla väsentliga uppgifter eller
förvränga verkligheten.
-normmässig riktighet. Man ska hålla sig till de moralregler som gäller i
det samhälle där man lever.
12
-sannfärdighet. Man ska mena vad man säger. Den som hycklar och låtsas
känslor och åsikter är inte kommunikativ.
-begriplighet. Man ska lägga sig vinn om att vara tydlig så att mottagaren
verkligen har en möjlighet att förstå.
Vad styr individen och oss i grunden när vi kommunicerar?
Brännlund (1991) menar att vi har tre grundbehov som vi hela tiden söker
tillfredställa. Dessa behov styrs av våra känsloupplevelser. För att fungera i en
kommunikationssituation måste vi bli bemötta med respekt. När det gäller de tre
första behoven nedan skall behovet på den lägre nivån vara tillfredställt innan vi går
vidare till nästa nivå. I annat fall fixerar man sig på den nivå som ej tillgodosetts.
Grundbehov:
• Trygghetsbehovet
• De sociala behoven
• Behovet av mål och mening
Känsloupplevelser:
• Våra känslor
• Vårt behov av att bli sedda, bekräftade, respekterade och att få känna oss
delaktiga.
Trygghetsbehovet
För vår överlevnad behöver vi föda, dryck, vila och sömn. Detta räcker dock ej för
att vi ska bli grundtrygga och ha god självtillit. Vi behöver också värme, kärlek,
närhet, kroppskontakt, beröring och ömhet. Vi föds med trygghetsbehovet, vi
signalerar, någon måste höra och vi behöver gensvar. Grundtryggheten är beroende
av hur snabbt vi får svar. Vad är trygghet?
”Trygghet är vad jag känner, när jag vet att jag kan få det jag behöver”.
För lite grundtrygghet i vårt första livsskede leder oftast till att vi försöker få makt
och kontroll på olika sätt. Pengar, makt, status och kontroll ökar chimärt vår
trygghetskänsla. Vi människor tycks allt för ofta styras av de otryggaste bland oss.
Kanske är det bara sådana människor, som kan tänka sig att avstå så mycket av ett
naturligt liv. De är i många fall inte primärt inriktade på att skapa oss människor en
bättre värld, utan främst på att öka den egna känslan av trygghet. Först när individen
uppnått en viss grad av trygghet, kan den börja utveckla nästa kategori av behov.
De sociala behoven
Social utveckling är att få en identitet i gruppen, veta vem man är i förhållande
till andra och känna att man duger som man är. Därför söker vi också på olika
sätt göra oss oumbärliga för gruppen och gör vad vi kan för att få
medlemmarnas uppskattning. Under hela livet söker vi oss till olika
grupptillhörigheter. Det kan vara inom musik, idrott, politik eller religion, hela
tiden med den centrala känslan att få bekräftat att jag duger och behövs.
13
Behovet av mål och mening
Detta behov handlar om de existentiella frågorna. Behovet att ha något att leva
för och något att kämpa för. Vad som är väsentligt att leva för varierar för
olika individer. Huvudfunktionen är att få kämpa för något,
självförverkligande, utveckla idéer och att kunna sätta sina egna mål. ”Lämna
spår i historien”
I meningsfull kommunikation är grunden för nya insikter att man respekterar och
utnyttjar åsiktsskillnader ty dessa kan berika och utveckla individen. I en havererad
kommunikation inriktar man sig på att visa hur fel alla andra har, gärna genom
misstolkning och förvrängning.
För att få jämvikt i en effektiv organisation behövs individer som befinner sig inom
ovanstående 3 behovsnivåer. Det är viktigt med några som är drivande men för att
nå framgång behövs också ett visst mått av eftertänksamhet. Det kan bli friktioner
och låsningar mellan den drivande och bromsande individen och då behövs den
sociala, smörjande kraften.
Känslor och intellekt, våra funktionsnivåer
Enligt Brännlund (1991) har vi två funktionsnivåer i vårt mentala liv. En medveten
nivå och en omedveten nivå. I den medvetna nivån tänker vi och har vårt intellekt.
Intellektet representerar vår medvetna, viljestyrda funktion. Vi kan tänka på något
som vi bestämmer oss för. I västerlandet har många av oss en hög intellektuell nivå
med hög utbildning och mycket kunskaper. Med den höga levnadsstandard vi har
borde vi må mycket bra. Det finns dock skäl att tvivla på detta om man t.ex. studerar
statistik på självmord, drogmissbruk, kriminalitet och skilsmässor. Vi missar
tydligen något i vår strävan efter välfärd. I den omedvetna nivån finns bl.a. våra
känslor, drömmar och intuition som icke viljestyrda aktiviteter.
Att vi både tänker och känner är allmänt erkänt, ändå inrättar vi våra liv och
samhällen som om känslor var något ovidkommande och störande. Vi tycks ofta
premiera dem som håller inne med känslor och straffa dem som visar känslor. Det
kan tyckas självklart det som sägs här om känslor men det skadar inte att fördjupa
frågan.
Figur 5. Våra två funktionsnivåer, det medvetna och det omedvetna. (Brännlund 1991)
14
Vad är en känsla?
En känsla är en enkel stimulus-responsmekanism vilket här betyder ”det gensvar,
som följer på en retning, av något slag.
-Allt väsentligt i vårt liv börjar med en känsla.
-Känslor finns lagrade i det omedvetna som ett kroppsminne.
-De är spontana, ofrivilliga och oplanerade.
-De är utanför vår viljemässiga kontroll.
-Känslor är energi som om de ej uttrycks finns kvar, styr och påverkar
omedvetet. De måste hanteras och få ett utlopp.
-Du känner alltid rätt! Känslor går ej att ifrågasätta. En tokig handling som kan
vara ett resultat av en känsla kan däremot ifrågasättas.
Hur bör vi hantera känslor?
-Vi kan endast respektera varandras känslor. Vi kan inte göras ansvariga för hur vi
känner men för hur vi handlar.
-Känslor kan enbart konstateras inte åläggas värderingar eller moraliska aspekter, de
ligger utanför viljemässig kontroll.
-Att kväva känslor sätter en människa i vanmakt eftersom det inte går att
viljemässigt styra sina känslor.
-Vi tycks vara ”det vi känner” det betyder, att när mina känslor blir avvisade,
ifrågasatta, förnekade eller förlöjligade, är det hela jag som drabbas.
-Ingen vet vad någon annan känner eftersom känslor är helt subjektiva produkter av
vars och ens egna, högst unika referensramar.
Effektiva kommunikationsmönster
Behov av bemötande för att fungera effektivt
Vi behöver bli:
•
•
•
•
Hörda
Bekräftade
Respekterade
Känna oss delaktiga
Hörd och bekräftad
För att lyckas bra i alla typer av relationer behöver vi bli bemötta på alla fyra
ovanstående punkter. När det gått mindre bra, har vi missat någon eller flera av dem,
vilket är lätt hänt om man själv är i affekt. Den första förutsättningen för att kunna
förstå varandra är någon som lyssnar och ser oss. Det är också viktigt att bli
bekräftad, dvs. lyssnaren återger vad den uppfattat och avsändaren kontrollerar om
budskapet gått fram. Avsändaren har nu möjlighet att korrigera och komplettera det
som saknas. Ibland tror vi oss vinna tid på att inte bekräfta det vi hört men det kan
vara en tidsvinst på flera månader eller år att lägga ett par minuter extra på att
bekräfta. Att bekräfta är enbart att, helt utan egna värderingar och synpunkter, visa
hur vi uppfattat budskapet. Bekräftelse är helt skilt ifrån att acceptera budskapet.
Respekt
Att respektera andra är att tillåta andra känslor än de egna. Först när vi slipper
andras avvisanden, ifrågasättanden eller förlöjliganden av våra känslomässiga
behov, känner vi oss respekterade. Även om våra behov inte alltid kan tillmötesgås,
så behöver vi känna att de uppfattas och blir respekterade. Vi kan förstås inte
15
acceptera vad som helst och viss typ av känslostyrt beteende måste man sätta
gränser för. När vi känner oss respekterade kan vi tänka oss att kompromissa.
Delaktighet
För att utvecklas till en självständig individ med stark självtillit behöver man få
uppleva omvärldens tilltro till den egna förmågan. För att bry sig om ett problem
måste man känna att det man gör är viktigt. Känslan av delaktighet ökar
motivationen att göra det bästa, även om det är ett motigt problem.
Ömsesidig tillit och respekt är bästa tänkbara utgångspunkt för samtal, samarbete
och för relationer över huvudtaget. Dessa fyra punkter utgör en bra hjälp vid
konflikthantering och de bidrar till att minska känslan av hot och vanmakt hos
parterna i en konflikt (Brännlund, 1991).
Lyssna
Att lyssna är en konst. När vi skall lyssna på en annan människa behöver vi ha alla
sinnen påkopplade (Steinberg, 1987). Lyssna på det verbalt sagda men iaktta också
hur det sägs och läs av kroppsspråket. En fälla vi ofta går i när vi lyssnar är enligt
(Ash, 1998) att de flesta lyssnar för att kunna svara inte för att kunna förstå. Ash
menar också att när vi lyssnar är det viktigt att i första hand lyssna efter
underliggande känslor.
Hur övertyga?
Det finns enl Brännlund (1991) tre gyllene regler för att lyckas med information det
är att, BEGRÄNSA, FÖRENKLA och KONCENTRERA sitt budskap eller projekt
maximalt. Tar man med för mycket, för säkerhets skull, kan det vara just detta, som
stjälper det hela.
Retorik handlar om att känna respekt för medmänniskan. För att bli stark i sitt
budskap och kunna övertyga någon om något bör man handla i 3 steg (Langer,
2000).
• Sätta den man vill övertyga i en förflyttning, ge en bild av en
situation. ”När jag gjorde din förra procerakrona blev den för opak
minns du det…”
• Berätta helt kort lite fakta. ”En procerakeram kräver utrymme för
både aluminiumkärnan och porslinet…”
• Visa engagemang. ”Jag vill göra kronor som hamnar så nära
verkligheten som möjligt, men det kräver vissa förutsättningar, visst
vore det kul om vi lyckades…”
B. Yrkeskulturer
På en arbetsplats överförs både ett tekniskt praktiskt kunnande men också normer
som växt fram på arbetsplatsen under, kanske mycket lång tid. Det handlar om
överföring av kollektiva erfarenheter, t.ex. att på den här arbetsplatsen sätter sig
aldrig tandtekniker och tandläkare vid samma fikabord. Det kan också vara att man
som tandtekniker så småningom efter lång erfarenhet lär sig vad begreppet ”lagom”
innebär när man frågar hur mycket ska jag ta bort. I ett pedagogiskt sammanhang
kan man enligt Höghielm (1998) se yrkeskultur som förhållanden och uppfattningar
i samhället som på ett smygande sätt påverkar individen men som inte är tydligt
16
uttalat. Detta blir effektivt eftersom det förekommer i människors
vardagssituationer. När man vistas i en viss yrkesmiljö påverkas människors
uppfattningar och värderingar på ett sätt som är yrkesrelaterade och skapar en
yrkesidentitet.
Roller
Man tar på sig olika roller i olika sammanhang utifrån det arbete som ska uträttas.
För individen är rollerna en hjälp i strävan att undgå osäkerhet och ångest. För en
grupp är det en möjlighet att fördela det arbete som ska göras så att alla inte behöver
känna ansvar för allt arbete.” En vanlig rollkonflikt är att motstridiga förväntningar
riktas från olika håll mot en och samma person. Olika intressenter har sina speciella
värderingar och övertygelser om att det finns ett bästa sätt att fylla rollen, så att den
blir så funktionell som möjligt Det finns självklart också historiska rolltraditioner
som ibland kan upplevas som föråldrade av medlemmar ur den yngre generationen.
De vill forma sin yrkesroll utifrån andra förutsättningar. Detta leder till att
yrkesrollskonflikter och generationskonflikter ofta går hand i hand i arbetslivet”
(Lenneer-Axelson, Thylefors, 1991). Detta kan vara orsaken till att påståenden som
”Det sitter i väggarna på denna arbetsplats” förekommer. Så fort någon slutar i en
grupp tar en annan individ på sig den roll som plötsligt försvann. På så sätt kan ett
rollmönster leva kvar trots att medlemmar slutar och nya kommer in.
’Vi’ och ’dom’
”Ett fenomen som lätt uppstår mellan grupper där gränserna är låsta
och kommunikationen bristfällig, brukar kallas för ett ”Vi och Domtänkande”. Vi- gruppen är den egna gruppen och ’Vi’ är aktiva,
engagerade, ansvarsfulla och målmedvetna. Gentemot våra
medlemmar uttrycks stor förståelse och tolerans. Dom-gruppen är en
eller flera andra grupper. De anses vara passiva, oengagerade, tar
inte sitt ansvar utan försöker bara sko sig och skaffa egna fördelar
(A. Sjölund, 1979). ’Vi’ och ’dom’ tänkande är vanligt mellan olika
enheter i en organisation, där man har begränsad direktkunskap om
varandras arbetsvillkor. Istället odlas lätt fantasier av negativ
karaktär. Dessa kan ses som projektioner av egna känslor av
underlägsenhet och bristande kompetens. Nedvärderingen av andra
får den självbedrägligt positiva konsekvensen att de egna förmågorna
kan framhävas eller skulden lastas på andras inkompetens. Men ’vi’
och ’dom’ tänkandet är inte möjligt, när det finns positiva relationer
till och kunskap om den andra gruppen. Fenomenet förutsätter (liksom
fördomar överhuvudtaget) att det finns en okunnighet om andra.”
(R. Granér, 1991)
I Socialstyrelsens rapport 1999-00-095 blir kliniskt verksamma tandläkare,
tandhygienister och tandsköterskor tillfrågade om bl.a. vilka svagheter svensk
tandvård har idag. Både tandhygienister och tandsköterskor nämner då,
revirtänkande mellan olika yrkeskategorier.
Tandläkaryrket har som vi sett ovan växt fram inom en akademisk yrkestradition
emedan tandteknikeryrket mer växt fram som ett yrke inom en hantverkstradition.
Inte förrän år 1993 ligger tandteknikerutbildningen i Sverige på högskolenivå och
17
det krävs gymnasium för att komma in på utbildningen. Att förändra den
tandtekniska yrkeskulturen till att uppleva sig och att upplevas av andra som ett
akademiskt yrke kommer att ta tid. Två yrkeskårer skall samarbeta, de har olika
akademisk status och olika yrkeskulturer har växt fram inom respektive yrke. Detta
innebär att två olika yrkeskulturer skall interagera och då kan ett ”vi” och ”dom”
tänkande växa fram mellan dem.
C. Maktperspektiv
Ett av de vanligaste sätten att förenkla verkligheten är att dela upp den i två delar,
dikotomisering. Detta bygger på vårt behov av jämförelser. Vi använder
dikotomisering både till vardags och inom vetenskap, ofta utan att ens tänka på det,
trots att verkligheten är mera komplicerad än så (Thurén, 1995). Exempel på grova
generaliseringar kan vara ’förr och nu’, ’rätt och fel’, ’vi och dom’, ’manligt och
kvinnligt’, ’chef och anställd’ eller ’konflikt - konsensus’.
Konflikt – konsensus
Frågan är om tillvaron uppfattas som i grunden konfliktfylld eller som väsentligen
harmonisk. ”Den som resonerar i termer av konflikt ser maktrelationer och
intressemotsättningar i de flesta sammanhang – mellan förälder och barn, lärare och
elev, man och hustru, chef och anställd, politiker och väljare, mellan stater,
samhällsklasser, kulturer och religioner. Konsensusteoretikern, däremot betonar inte
konflikterna utan uppfattar det mesta som frid och harmoni. Man kan därför säga att
det inte handlar om hur det förhåller sig ’där ute’, utan att konflikt och konsensus är
konstruktioner ’där inne’ i människornas tankar. Ingendera uppfattningen kan
bevisas vara sann” (Thurén, 1995). Enligt det postmoderna tänkandet, som idag
utgör en bred rörelse i nutidens filosofi och humanvetenskaper, finns ingen objektiv
sanning. Verkligheten består istället av hur olika människor tänker och utifrån sin
syn på verkligheten handlar man.(Kvale, 1997)
”Alla konflikter är inte lika viktiga. Därför måste man göra klart för sig var man
anser att den väsentliga konfliktlinjen går, när man ska analysera en konfliktfylld
situation. En del konflikter är skenkonflikter som döljer vad de egentligen handlar
om. Vissa grupper kanske utses till syndabockar som får skulden för problem som
andra bär ansvaret för. I dag finns t.ex. tendenser att i flera länder, även Sverige, ge
invandrarna skulden för landets svårigheter.” (Thurén, 1995) Exempel på verkliga
konflikter kan vara:
• Mellan dem som har makt och dem som saknar makt
• Mellan samhällsklasser
• Mellan religioner
• Mellan män och kvinnor
• Mellan rika och fattiga
”Den som har en konsensusinställning förnekar inte att det finns konflikter. Det kan
ingen vettig människa göra som världen ser ut idag. Men han eller hon anser att det
finns gemensamma intressen som är viktigare än konflikterna.”(Thurén 1995). Med
en annan utgångspunkt kan konflikter ses på två olika sätt. Antingen som något man
vill undvika och förneka. De kan också ses som något positivt, en möjlighet till att
utvecklas. (Lenner-Axelsson, Thylefors, 1991)
18
I Socialstyrelsens rapport 1999-00-095 om framtida kompetensfördelning nämner
tandhygienister och tandsköterskor bl.a. följande som svaga sidor inom svensk
tandvård.
- Stark hierarki som fullständigt förhindrar en utveckling. Det måste bli en mycket
mer jämställd organisation med andra karriärmöjligheter.
- Dåliga ledare, innebär att det återstår mycket att göra när det gäller tandvårdens
ledarskap. Det finns en konservatism så att man inte fullt ut använder de
kompetenser som idag redan finns ute på fältet.
Etnisk/kulturell bakgrund
Ända sedan slutet på 1970-talet har utbildningen för tandläkare och tandtekniker
haft ett stort inslag av studenter med utländsk bakgrund. Detta har naturligtvis lett
till att det finns många med olika etnisk bakgrund ute i arbetslivet på
tandläkarpraktikerna och laboratorierna i Sverige idag. Jim Cummins i Sjöqvist,
(2001) menar, när han talar om arbete i skolan, att man måste utgå från elevers
etniska/kulturella och språkliga bakgrund historiskt, ekonomiskt och politiskt. För
att förstå varför vissa elevgrupper inte lyckas i skolan måste man förstå de
bakomliggande maktrelationerna som finns och har funnits. Detta ställer höga krav
på lärares kunskaper men kanske framför allt på den goda viljan att lära sig förstå
dessa maktrelationer. Idag måste vi se betydelsen av etnisk/kulturell bakgrund som
en viktig faktor för skolframgång.
Dessa teorier bör kunna överföras på tandteknikers och tandläkares arbetssituation.
Den etniska bakgrunden påverkar även maktrelationerna inom tandvårdsteamet.
Öppenhet för olika etniska synsätt är viktigt för tandvårdspersonalen, viljan att se att
mångfald är en resurs.
D. Genus/ekonomiskt perspektiv
Kvinnligt-manligt
Män och kvinnor kommunicerar olika. Med en grov generalisering kan man säga att
kvinnor talar i känslotermer medan män oftast utelämnar dessa. Skillnaderna har
troligen sitt ursprung i både biologi och i inlärda könsroller. Ofta används ordet kön
för det biologiska könet och genus för det inlärda (Thurén 1995). Man skulle kunna
tro att män och kvinnor kommer från två helt olika kulturer, med helt olika
kommunikation och konversationssätt. Dessa skillnader leder lätt till missförstånd,
frustration och konflikter. Båda könen har sina starka och svaga sidor när det gäller
kommunikation. Vi har mycket att lära av varandra (Ahrenfeldt & Berner 1992).
Brännlund (1991) gör en kort sammanfattande och generaliserad uppdelning i
manligt och kvinnligt beteende.
19
Manligt:
Kvinnligt:
Logik och detaljsyn
Intuition och helhetssyn
Sinnesorientering
Känslo- och behovsorientering
Analytisk förmåga och
strukturerat tänkande
Kreativitet och flexibelt tänkande
Absoluta normer
Relativa normer
Resultat- och effektivitetsinriktning
Social medvetenhet och omsorg
Hierarkisk världsbild med
klara roller och gränser
Social nätverkssyn med diffusa och
flexibla roller och gränser
Statustänkande
Omsorgstänkande
Det är lätt att förstå när man läser ovanstående lista att en hel del av vardagslivets
konflikter kan ha sin grund i dessa skilda könsrollsbeteenden, biologiskt eller inlärt
betingat. Det är också lätt att förstå att de olika könen har helt olika konfliktbeteenden. Det är också lätt att inse att en kombination av manligt och kvinnligt
beteende bör kunna ge maximal utdelning både i samarbets- och kommunikationsfrågor över huvud taget. Att ensidigt hävda den ena sidans förträfflighet ger inte alls
lika stor utdelning som en kombination av manligt och kvinnligt beteende utan leder
bara till meningslösa och tröttsamma låsningar.
Ekonomi
Sedan början av 90-talet har Sverige gått in i en period med sämre ekonomi. Detta
har lett till stora neddragningar inom vård och omsorg. Den fasta tandtekniska taxan
som ersattes av försäkringskassan togs bort 1996 och varje tandtekniker och
tandläkare skall idag själva komma överens om priset. Ungefär samtidigt dec 1997,
reducerades ersättningen från försäkringskassan för patienterna. Första januari 1999
kom ytterligare reduktion av ersättningsnivån och en fri prissättning för tandläkarna
gentemot patienterna. I Socialstyrelsens två rapporter 1998-0-109 ”Rapport från en
enkätundersökning om besöksfrekvens, attityder, kostnader och betalningsvillighet
avseende tandvård inom vissa landsting” och 2000-00-34 ”Tandvården i fyra län.
En intervjuundersökning 1999”, rapporteras vuxna svenskars betalningsvillighet
m.m. vad gäller tandvård relaterat till socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Båda
studierna som gällde fyra län i Sverige visade att en fjärdedel av befolkningen,
tjugofyra procent inte hade varit hos tandläkaren det senaste året och dessa befann
sig bland låginkomsttagarna. Den reducerade tandvårdsförsäkringen, allmänhetens
försämrade köpkraft och tandteknikernas benägenhet att börja dumpa priser, har
vare sig underlättat eller ökat möjligheter och tillfälle eller tid till att utveckla
kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker. Många tandteknikerlabb har
under denna period lagts ned. Den verksamma tandteknikergruppen i Sverige har
reducerats från 2 500 till 1 500 under 90-talet. Dessa neddragningar har skett både
inom folktandvården och på den privata sidan.
20
Inom folktandvården har resurserna stramats åt på grund av hårdare ekonomiska
villkor, vilket lett till att tandläkarna känner sig än mer pressade att producera mera
och snabbare. Det finns då inte mycket tid att utveckla samarbetet med
tandteknikerna. Upphandlingen på senare delen av nittiotalet som innebar en central
styrning av vilka tandtekniker tandläkare inom den offentliga tandvården får anlita,
har ytterligare försämrat villkoren när det gäller möjligheten att bygga upp goda
relationer mellan tandtekniker och tandläkare. Många tandläkare blev tvungna att
sluta att samarbeta med de tandtekniker som de var inarbetade med och inleda nya
kontakter som var centralt styrda. Underleverantörer blev en lösning där man kunde
fortsätta med sin gamla tandtekniker som underleverantörer till upphandlade
laboratorier. Detta blev dock ofta en dyrare lösning i slutändan.
Ett bra samarbetssystem
I min tidigare kvalitativa studie (Nordin Ivanow, 2001) myntade några av
respondenterna begreppet ”tät kommunikation”. Med detta ville man peka på att en
”tät kommunikation” mellan tandläkare och tandtekniker kan öppna upp nya
möjligheter för det tandtekniska slutresultatet. Flera av respondenterna menade
också att dessa nya möjligheter ser man nog inte om man inte provat en tätare
arbetsform eller om man hamnar i olika problem som gör att man börjar fördjupa
sina tankegångar kring denna problematik.
Här följer en sammanställning över vad begreppet en ”tät kommunikation kan stå
för. Men först några ord om hur ett traditionellt kommunikationssystem kan se ut
idag mellan våra kliniker och lab. Även detta kommer från intervjuerna i min
kvalitativa studie.
Traditionellt kommunikationssystem
Ett traditionellt kommunikationssystem där tandtekniker och tandläkare inte
befinner sig i samma lokaler består oftast av:
•
•
•
Möjligen ett telefonsamtal om vilken tid man kan sätta på arbetet.
En skriven beställningssedel.
Möjligen ett telefonsamtal om något speciellt behöver kommenteras eller om
tandteknikern undrar över något.
Tät kommunikation
Den ”täta kommunikationen” kan delas upp i en psykologisk aspekt och en
geografisk. Den psykologiska: att ha ett nära samarbete och ta tag i varandra så fort
minsta lilla problem uppstår kan underlättas om man befinner sig geografiskt nära
varandra. Den psykologiska aspekten sker dock inte automatiskt utan kräver som
nämnts tidigare ömsesidighet och respektfullhet för att fungera som effektiv tät
kommunikation.
Det går att arbeta ”tätt” även om man inte befinner sig i samma lokaler men det
kräver stor medvetenhet kring problematiken att våga kontakta varandra även vid
små problem för att därigenom ytterligare höja kvaliteten på det tandtekniska
arbetet.
21
”Tät kommunikation” vid fast protetik
Följande arbetsgång underlättas om tandläkaren och tandteknikern befinner sig i
samma hus, men kan naturligtvis, i möjligaste mån, genomföras ändå.
• Tandteknikern är med vid metod- och materialdiskussionen, t.ex. vid
planeringen av ett implantat, kan en diskussion om var fixturerna ska placeras
kirurgiskt, vara bra för att uppnå optimal estetik. Ett annat exempel är
diskussionen om vilken keramisk konstruktion som skall väljas, utifrån hur
arbetet skall cementeras och hur preparationen då ska se ut.
• Vid problem som syns, när modellen slagits ut, kan tandteknikern och
tandläkaren ha en problemlösande diskussion.
• Om det finns speciella problem med patienten, så informeras tandteknikern om
dem, för att kunna ta hänsyn till dessa vid sitt möte med denna patient.
• Tandteknikern tar färg innan preparationen.
• Om problem uppstår under det tandtekniska arbetet diskuterar tandteknikern och
tandläkaren detta direkt, gärna när båda studerar modellen.
• Tandteknikern färgar in keramikkonstruktionen innan cementering, gärna då
med patienten närvarande.
• Tandteknikern studerar sitt arbete i cementerat skick, och kan på detta sätt dra
lärdom av slutresultatet till kommande arbeten. Tandteknikern och tandläkaren
kan tillsammans på detta sätt, bygga upp en gemensam ”erfarenhetsbank” som
diskussionsunderlag för kommande problem.
Om man inte befinner sig i samma hus.
• Det är bra att prata om material och teknikval. Det är även i detta fall viktigt att
ringa varandra så fort man ser problem. En positiv inställning är att, så fort man
kan formulera ett problem, så kan man också lösa det tillsammans.
• Det bästa resultatet uppnås om patienten personligen kommer till tandteknikern
för färgtagning. Detta är särskilt viktigt när det gäller tänder i fronten.
• Det är också en fördel att göra den slutliga infärgningen hos tandteknikern.
• Om det är för långt avstånd mellan tandläkaren och tandteknikern, bygger det
nära samarbetet på att tala mycket i telefon. Per telefon meddelar tandteknikern
ifall färgproverna ändrat nyans osv. Tandläkaren och tandteknikern samtalar då
noga om de avvikelser som önskas i t.ex. färg, vilken färg de olika delarna av
tanden har incisalt, mitt på och cervikalt. Det är även bra att skicka med bilder
på just sådana detaljer. Idag finns system för bra patientbilder på Internet, där
man t.ex. kan se på vilket sätt just den aktuella patientens incisala område breder
ut sig och ser ut.
• Det är också viktigt att ha ett efterprat, om hur resultatet blev och kanske också
skicka bilder på hur det såg ut i munnen, med tanke på den gemensamma
erfarenhetsbakgrunden.
”Tät kommunikation” vid avtagbar protetik
• Tandteknikern ser först patienten, för att få en bild av hela patientens utseende,
innan tanduppsättningen och det eventuella valet av stil och färg på tänder.
(Mycket ovanligt att det sker)
• Tandteknikern behöver se tanduppsättningen i vax i munnen för att bättre kunna
göra funktionella eller estetiska justeringar.
• Justeringar går att göra snabbt om tandteknikern och tandläkaren finns på
samma plats. Det är ofta svårt att rätt beskriva tydligt de justeringar som önskas,
22
skriftligt eller per telefon. Slutresultatet blir bättre om tandteknikern sett
patienten.
Allmän ”tät kommunikation” som underlättar arbetet
• Tandläkare och tandtekniker som arbetar i samma hus ses dagligen t.ex. i
fikarummet vid lunchen eller vid putsmaskiner, blästrar osv. De kan då otvunget
diskutera sådana småproblem som man aldrig annars skulle ringa om, men om
man ses ofta, blir det av och det höjer kvalitén ytterligare ett steg.
• Det är bra för tandläkare och tandtekniker att träffas vid klinikmöten, seminarier,
fester och resor. Här finns möjlighet att utveckla en avspänd samarbetsatmosfär
men även möjligheter att tillsammans kläcka nya djärva idéer.
• Bra med gemensam kompetensutbildning för tandläkare och tandtekniker.
En tandläkares synsätt på hur ett bra kommunikationssätt kan vara
Tandläkare Sverker Toreskog är privatpraktiserande protetiker och har ett stort
kunnande inom området. För detta blev han år 2000 utnämnd till odontologie
hedersdoktor vid medicinska fakulteten i Göteborg. Sverker Toreskog har vid sina
föreläsningar och kurser om estetisk tandvård ofta kommit in på frågor kring
kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker. Han har inte dokumenterat
mycket kring detta och därför genomfördes en intervju i denna studie. Intervjun
används här som en komplettering av teoribakgrunden inför enkätens framställande.
Sverker Toreskogs svar i intervjun redovisas här utifrån denna studies teoretiska
referensram, för att få samma röda tråd som följer arbetet igenom. I redovisningen
av intervjun finns insprängt teoretiska kommentarer från litteratur om
kommunikation. En tandläkare eller en tandtekniker kan naturligtvis vara en kvinna
eller en man, i följande text har dock ’han’ använts genomgående. På följande sju
sidor redovisas intervjun med Sverker Toreskog.
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv, enligt Toreskogs synsätt
Förutsättningar för ett bra samarbete
Ett gott slutresultat kräver god kommunikation mellan patienten tandläkaren,
tandsköterskan och tandteknikern. En förutsättning för att kunna föra en bra dialog
med patienten om vad som går att göra och vad som inte går att göra, är att
tandläkaren har en trygghet där han precis vet vad han kan göra tillsammans med
tandteknikern. Den tryggheten mellan tandläkare och tandtekniker är viktigare än att
tandteknikern och tandläkaren var för sig är skickliga hantverkare. Om tandläkaren
är en duktig tandläkare men inte kan kommunicera med sin tekniker blir slutresultat
i patientens mun inte bra. Har tandläkaren och tandteknikern en bra kommunikation
uppstår den växeldragning som finns i ett fungerande samarbete. Växeldragningen
innebär att man som tandläkare och tandtekniker kan säga till varandra att just nu är
det inte lika bra som det brukar vara, eller just nu är du inte lika bra som du brukar
vara. I många samarbeten blir det en låsning om man kommunicerar på det sättet
men det bör istället fungera som en källa till inspiration. Det innebär att man är så
trygga med varandra att man vet att vi fungerar ihop, vi vet vad vi vill åstadkomma
tillsammans, vi vill utvecklas ihop, vi vill bli bättre.
Feed-back
För att tandläkaren och tandteknikern skall bli bättre ihop måste tandläkaren och
tandteknikern ha möjlighet till feedback. Detta kan bl.a. innebära att tandteknikern
23
själv behöver se arbetena i munnen, det räcker inte med att få höra att det var bra,
det är inte tillräckligt för att utvecklas vidare. Att se konkret med egna ögon är
viktigt! Bäst är om tandteknikern ser patienten i inledningsskedet och när arbetet är
klart. Måste man välja så är ”efteråt” viktigast. Här kan också tilläggas att får
tandteknikern presenter av patienterna kan det vara ett tecken på att patienten träffat
tandteknikern vid slutet av behandlingen och att alltså tandteknikern deltar i
kommunikationen med patienten.
Terapibeslut
Eftersom tandteknikern skall göra ena delen av arbetet, är det klart att han utifrån
sina kunskaper skall vara med och påverka vilken terapi som skall göras. Om en
bakgrund är alldeles för mörk för bondat porslin, säger teknikern att, här behöver vi
göra något annat.
Arbete på distans
Idag är det dock svårt för tandteknikern att få se patienten personligen. När
tandläkaren och tandteknikern befinner sig långt ifrån varandra blir bilder och
dokumentation med bilder enormt viktigt. Man måste kunna titta på att ”då var det
så och nu är det så”, det är bl.a. därför man tar röntgenbilder. Varför behöver man
inte på samma sätt ta bilder på och i patientens mun?
En förutsättning för att tandläkaren och teknikern skall utvecklas ihop är att
teknikern har bilderna så snabbt som möjligt, helst dagen efter. Det är därför bra att
på praktiken ha ett väl utvecklat system för uppföljning, dokumentation med bilder
som lätt kan sättas in i datorn. Då kan man gå in i datorn och slå upp fru Johansson
och titta vad som gjordes för 20 år sen, vad som gjorts senare och jämföra hur det
ser ut nu. När tandläkare och tandtekniker har en sådan gemensam dokumentation
kan de lätt och snabbt skicka bilder till varandra. Då får man också en bra
kvalitetssäkring. Allting som händer ska man ta kort på, t.ex. en Empresskrona som
inte flöt, vilken design den hade osv.
Studiemodeller
Vid arbete på distans bör också bilder kompletteras med studiemodeller, för att få en
uppfattning om hur fallet ser ut.
Färgtagning på distans
Här följer ett exempel på en färgtagning när man befinner sig i olika lokaler. Först
måste man inse att färg är en väldigt liten del av hela tanden/kronan. Tänder har
varierande färg och smälter in ganska bra ändå och det märks på t.ex. bondade
konstruktioner. Det är också mycket annat som påverkar. Ett exempel kan vara broar
när det är preparerat tunt cervikalt och det lyser ljust igenom då kan detta vara ett
större problem än själva färgen. Färgtagningen i olika lokaler startar med att
tandläkaren tar färgen plus två bilder med färgskaleprovet bredvid den tand som
skall göras och en bild där färgskalans numrering syns. Man får då en relation
mellan en befintlig färgskala och en tand.
Man kan dock inte ta färg efter bara foto. Patienten bör om möjligt gå till labb efter
avtryckstagningen så att tandteknikern kan titta på färgen. Om tanden är uttorkad
efter preparationen så får patienten återkomma en annan dag till tandteknikern och
24
ta färgen. Det är bra om tandteknikern tar huvudfärgen även om tandläkaren också
tittar. Om det inte är tandteknikern som tar färgen så finns det utarbetade
beställningssedlar där man prickar in färgton, mättnad osv.
Arbete i samma lokaler
Kvaliteten på kommunikation bygger på om man kan lyssna och uttrycka sig själv
pedagogiskt.
• Först lyssnar tandläkaren av patientens förväntningar tillsammans med
tandsköterskan.
• Sen bekräftar tandläkaren vad patienten önskar. Enligt Brännlund (1991) ska
lyssnaren återge vad den uppfattat och avsändaren kontrollerar om budskapet
gått fram, avsändaren har nu möjlighet att korrigera och komplettera det som
saknas. På sikt kan man vinna mycket tid även om det tar lite tid i stunden.
• Därefter informerar tandläkaren om de möjligheter som finns för just denna
patient utifrån vad tandläkaren och teknikern kan göra. Med respekt enligt
Brännlund (1991) utifrån patientens önskningar.
• Sedan kopplas tandteknikern in, patienten och tandläkaren kommer med
hjälp av tandteknikerns synpunkter fram till vilken terapi man skall välja.
Här får både patienten och tandteknikern möjlighet att känna sig delaktig.
Enligt Brännlund (1991), måste man känna att det är viktigt vad man gör och
anser för att bry sig om ett problem. Känslan av delaktighet ökar
motivationen att göra sitt bästa, även om det är ett svårt fall. Ömsesidig tillit
och respekt är bästa tänkbara utgångspunkt för samtal och samarbete.
• Tandläkaren tar ett primäravtryck som teknikern och tandläkaren tittar på
tillsammans. Teknikern kan då ha synpunkter på om det är några
småförändringar, lite för vasst någonstans eller något liknande eller om det
är bra från början. Sedan bestämmer tandläkaren och tandtekniker
tillsammans att det är dags för definitivt avtryck. Detta ger möjlighet till
förbättringsvarianter. Tandläkaren får feedback av tandteknikern och tandläkaren blir trygg med teknikern när han vet att teknikern är nöjd till 100 %.
• Särskilt vid enstaka tänder och små broar i fronten bör tandteknikern vara
med och ta färg.
Ovanstående system går att använda även då man arbetar i olika lokaler så när som
på att man då får kommunicera med teknikern via dator eller telefon och bilder per
post, vilket tar längre tid.
Vad händer om tandläkaren inte har kommunicerat först med patienten och sedan
med tandteknikern vid t.ex. en keramikkonstruktion? Kanske går det snett med
teknikern och tandläkaren skyller på att teknikern inte har gjort rätt färg. Men
grundproblemet är brist i kommunikationen först med patienten och därefter med
tandteknikern. Teknikern har inte fått se någon bild på att tanden t.ex. är för mörk,
vilket gör att det är svårt att protestera och begära att det mörka underlaget åtgärdas
innan kronan kan göras om.
Kritik
En tandläkare som får kritik av sin tandtekniker kanske väljer att byta tandtekniker
men det gör inte, de egna preparationerna bättre. Man utvecklas och lär sig ihop hela
tiden om man vågar ta emot konstruktiv kritik.
25
Känslor
Känslor är med och styr när vi kommunicerar det kan man inte undvika.
Kurser – utbildning i kommunikationsteori?
Sverker Toreskog tycker att det är svårt att bedöma om man kan lära
kommunikationsteknik men man måste ändå göra folk medvetna om sådana frågor.
Vid problem i en tandvårdssituation kan det ha inletts med en brist i
kommunikationen mellan tandläkaren och patienten i behandlingssituationens första
skede. Denna medvetenhet behöver ökas eftersom inledande kommunikationsproblem sedan hänger med under hela behandlingen.
Ett av de mest aktuella kursämnena i många länder inom odontologi just nu är
”Ömsesidigt beroende” dvs. ”En av er kan inte göra det ensam utan båda två
tillsammans”. Dessa kurser avser främst samarbete mellan specialister men i viss
mån också samarbetet mellan tandläkare, sköterskor och tekniker. Sverker
Toreskog tror att kurser av den här typen kommer att bli alltmera efterfrågade men
det krävs att man vill arbeta med inställningen att vi är ”ömsesidigt beroende”.
B. Yrkeskulturer ur Toreskogs synvinkel
Ett ”Vi och Dom” tänkande finns, det är vanligt men när du blir vän med din
arbetspartner då försvinner sånt som ”Vi och Dom”. Hur kan man arbeta ett helt liv
tillsammans utan att bli vänner? Man måste inse att det är en ömsesidig tillvaro.
Fenomen ett ”Vi och Dom” tänkande beskrivs i Granér (1991), se även sid 14 denna
studie.
C. Ett maktperspektiv enligt Toreskogs synsätt
Hierarki
Det är viktigt att vara trygg i sin kunskap och yrkesroll för att inte behöva sätta sig
på varandra. Det gynnar ett samarbete att båda känner sig trygga i sin egen
kompetens och vet var medarbetarens kompetens ligger. Tandläkaren kan anse att
han är förmer än teknikern eller tvärtom men om respekten finns så går mycket att
göra.
Toreskog säger att den tidigare tandvårdsförsäkringen i Sverige gjorde nytta på så
vis att tandläkarna blev lite ödmjuka gentemot tandteknikerna. Vi i Sverige har
världens bästa sociala förhållande mellan tandläkare och tandtekniker. Det är ännu
ej helt bra men är ändå bättre än i många andra länder. Det finns mer hierarkiska
tankar hos de äldre tandläkarna och tandteknikerna än hos de yngre i Sverige.
Vanliga frågor när Sverker Toreskog föreläser utomlands är:
• Vilket porslin använder du?
• Var är din tandtekniker?
• Hur lär du din tekniker att göra detta?
Svaret blir då: - Jag lär inte tandteknikern någonting, vi lär oss tillsammans. Vi
strävar åt samma håll och så lär vi oss tillsammans, vi lär varandra. Det är vår
grundinställning. Toreskog anser att
26
”Det vore bra om man kan göra nya unga tandläkare medvetna om att
dom inte kan det här med protetik när de är nyutexaminerade. Så att
de inte tänker att nu skall jag hålla tandteknikern stramt. Detsamma
kan gälla en nyutexaminerad tandtekniker.
Hur skall jag få min tandläkare att preparera så här? Respektive hur
ska jag få min tandtekniker att göra detta? Frågan är fel ställd. Den är
istället – Hur ska vi tillsammans? Det ömsesidiga beroendet skall
färga samarbetet. Den ena gruppen tror inte att den andra kan göra
t.ex. bondat porslin. Det kan dom kanske inte heller men det är
tillsammans dom måste göra det.”
Sverker Toreskog anser att en orsak till varför vi hamnat i ett hierarkiskt tänkande
skulle kunna vara att lärarna på skolorna initierar ett sådant tänkande till
studenterna. Att denna hierarki överförs på skolorna skulle kunna bero på ett
gammaldags synsätt om t.ex. en del av lärarna är osäkra, dom tappar rutin de
förmodas kunna något som dom inte kan. På grund av förväntningar från
omgivningen måste de då sätta sig på en nivå där de egentligen inte befinner sig
istället för att säga att detta känner jag inte till.
D. Ett genus/ekonomiskt perspektiv enligt Toreskogs synsätt
Ekonomi - samarbetsproblem
En viktig orsak till att samarbetet mellan tandläkare och tandtekniker inte fungerar
optimalt anser Toreskog vara den allmänna tandvårdsekonomin.
• Vår svenska tandvårdsförsäkring gör att systemet blir mindre flexibelt. Om vi
har en fattig patient t.ex. då skulle tandläkare och tandtekniker kunna komma
överens inbördes att dela på guldkostnaden. Sådant är omöjligt idag.
• Att man ofta ändrar på de ekonomiska förutsättningarna mellan tekniker och
tandläkare är inte bra.
• Det är inte bra att tandläkare kan pressa tandtekniker att sänka priserna. Det
underlättar inte ett bra samarbete.
• En fri taxeersättning skulle ge tandläkaren möjlighet att sätta det pris han vill ha
uppåt och teknikern kunde sätta det pris han behöver ha? Men det verkar inte
vara många som tänker så. Istället för att ”flyga vidare tillsammans” försöker
tandläkaren minska utgifterna genom att pressa teknikerna att sänka sina priser.
• Man måste inse att kvalitet kostar.
Genusskillnader i kommunikation
Sverker Toreskog anser att det finns skillnader i hur män och kvinnor kommunicerar
och det beror bl.a. på vilken självkänsla man har, utifrån det kommunicerar man.
Som exempel på detta berättade Toreskog att han föreläste på tandteknikerutbildningen i Göteborg i mitten på 80-talet och då gjorde han ett experiment. Under
en 5-årsperiod frågade han tandteknikerstudenterna inför tentan hur bra de var och
hur många poäng de skulle få. Han menade att man i våra yrken måste veta vad man
kan och vad man inte kan, men man måste för den skull inte kunna allt. Resultatet
var intressant, de kvinnliga eleverna undervärderade sig och de manliga eleverna
övervärderade sig i förhållande till vad de sen presterade. Detta ser han som en form
av könsbundna fördomar kring självkänslan. Men ibland kan det vara en fördel vid
kommunikation att spela lite på våra könsskillnader i hur vi kommunicerar. Ibland
27
kanske man kommer lite längre med det. Det kan alltså finnas både för- och
nackdelar med tvåkönade arbetsrelationer. Brännlund (1991) menar att en
kombination av manligt och kvinnligt beteende ger bäst utdelning i en samarbetsoch kommunikationssituation.
Sammanfattning av viktiga psykologiska ingredienser i ett bra arbetssystem
Trygghet
• Tandläkaren måste sätta patienten på rätt förväntansnivå så att patienten har
adekvata förväntningar när behandlingen börjar.
• Tandläkaren vet exakt vad han och teknikern kan åstadkomma ihop, och kan på
det viset få patienten på rätt förväntansnivå.
• Tandteknikern och tandläkaren måste ge varandra feedback på ett mycket
konkret sätt så att de vet precis hur skickliga de är för närvarande. Tandläkaren
kan t.ex. säga – bra, bara för att vara ”snäll” och kanske då bara i förhållande till
som han tycker smärre avvikelser i tandteknikerns normala skicklighet. Men om
tandtekniker får en chans att veta precis vad han har presterat nu, då blir han
trygg och kan vilja utvecklas mer.
• Konstruktiv kritik.
• Lyssna, bekräfta, respektera och låta alla inblandade bli delaktiga. Detta är
enligt Brännlund (1991) ett sätt att få alla att vilja prestera et yttersta.
• Viktigt att känslor får finnas med och enligt Brännlund (1991) inte förträngs
eller ignoreras.
Ytterliggare komponenter som påverkar samarbetet
• Det är bra att ha en annan relation än bara det direkta arbetet. Det underlättar
samarbetet om man har trevligt ihop vid andra tillfällen. Det underlättar också
samarbetet om man tycker om varandra. Att umgås privat kan alltså vara viktigt
för att stärka samarbetet.
• Vänskapen och respekten måste fungera för att det ska bli ett bra samarbete och
därmed ett arbete med hög kvalitet.
Hinder för att utveckla ett bra samarbete
Det är problem att tandläkare och tandtekniker vid misslyckanden tenderar att skylla
på varandra. Det är klart att båda två har ansvar. Försvarsställningsvarianten är inte
bra. Man behöver inse att det är patienten som är det viktiga, det är viktigt att
konstruktionen blir bra. Man måste bortse från meningsskiljaktigheter och
ekonomiska problem. Arbetet är det viktiga så länge man arbetar ihop. Man kan
avsluta ett samarbete, när patienten är klar om man inte kan finna en gemensam
linje.
En stor orsak till konflikter är ekonomiska mellanhavanden. Om något händer så vill
man inte gå in i diskussion för då kan det bli jag själv som får betala. Grundorsaken
är snäv tandvårdsekonomi där varken tandtekniker eller tandläkare vill få extra
kostnader.
Toreskog antar att prestige och fördomar kan vara en förklaring framförallt hos äldre
tandläkare till samarbetsproblem.
Möjligheter till utveckling av ett samarbete
Att man dokumenterar och följer upp saker som händer är kvalitetssäkring.
28
Att fånga upp nyheter som man ser är en form av utveckling. Tandsparande teknik
bör prövas och utvecklas. Tänderna skall vara kvar i det längsta, så t.ex. hellre
ortodonti än extraktion, hellre entandsimplantat än en treledsbro, hellre bondat
porslin än helkeramkronor. Att ta bort minimalt av tandsubstans borde vara ett
huvudmål och att efterlikna naturen så mycket som möjligt.
Seminarier är ett forum där samarbete kan främjas mellan tandläkare och
tandtekniker. På seminarierna träffas man under trevliga former och har
diskussioner eller föredrag kring gemensamma frågor.
Vänskap är en viktig ingrediens om man vill kunna utvecklas tillsammans och kunna
göra det där lilla extra.
Att ge gemensamma kurser för tandtekniker och tandläkare är ett sätt att utvecklas
tillsammans, man identifierar områden där man behöver förbättra sig och man
utvecklar då även kommunikationsdelen.
Tandläkare och tandtekniker måste ändra på grundinställningen att den andra skall
ändra sig för att arbetena skall bli bättre och sluta att skylla på varandra. Istället skall
man lära tillsammans, vi vill åt samma håll och då lär vi varandra. Detta går bara att
göra ihop, en kan inte göra det ensam. T.ex: - Nu har vi ett problem,
den här kronan gick sönder låt oss analysera vad det kan vara för möjliga problem.
”Jag vet en tandläkare som började arbeta som tandtekniker också.
Han började bonda porslin. Jag sa: –”Vad var det första du
gjorde?” Han svarade då: –”Jag rundade av alla preparationer!
När jag satt på labb gick ju allting sönder när det var vasst.”
Om teknikern nu inte överför informationen till tandläkaren att det är för vassa
kanter på dina preparationer och att det då ofta spricker redan på labb då är klart att
detta kommer att vara ett problem även i framtiden. Det är klart att det kommer att
vara spänningar i kronan som gör att den kan spricka i munnen också. En enkel sak
istället för att tandläkaren säger –”Nu har jag ändå tagit av så mycket tandsubstans
och ändå gick den sönder, vad har du (tandteknikern) gjort för fel nu då? ” Den
typen av samarbetsproblem måste man intellektuellt kunna lösa i ett samarbete.
Professionalism innebär att man är en bra yrkesman men också att kunna påvisa sin
kompetens. Man kan inte bara säga det, det måste också dokumenteras.
Man kan vara världens bästa tandtekniker eller tandläkare men om man inte trivs
med samarbetet med sin medarbetare bör man välja att arbeta med någon annan. Det
är omständigheterna som man arbetar under som är avgörande. Man kan trots en
lägre kompetensnivå yrkesmässigt bli mycket bättre med en medarbetare som man
har ett bra och utvecklande samarbete med. Samarbetet är det verkligt viktiga i
sammanhanget.
29
Genomförande och metod
En del av denna studie var att skaffa en teoretisk referensram. Detta gjordes på tre
sätt dels genom att söka i litteratur och dels genom att reflektera över min C-uppsats
med kvalitativa intervjuer, Nordin Ivanow (2001) men också genom att genomföra
en intervju med Sverker Toreskog som är protetiktandläkare med inriktning på
vävnadsbevarande estetisk tandvård.
Nästa del var att framställa en enkät utifrån den teoretiska referensramen uppbyggd
av ovanstående tre delar och att sen med hjälp av den kontrollera hur 60 tandläkare
och 60 tandtekniker ser på vikten av kommunikation sinsemellan. Hur stämde dessa
120 personers uppfattning med de uppfattningar som kom fram i min tidigare
kvalitativa studie, Nordin Ivanow (2001). Enkätstudien genomfördes hösten 2002.
Tid
Studiestart
Framställan
av teoretisk
referens
ram
Utbyggd
teoretisk
referensram i
form av
intervju med
S. Toreskog o
erfarenhet från
C-uppsats
Enkät
utformning
Enkät
studie
C-uppsats
Med kvalitativa
intervjuer
Figur 6. Framväxten av denna studie i schematisk form
Här följer först en redovisning och motivering av metodvalet därefter beskrivs
uppläggningen av studien.
30
Metodval
Vid val av metod står valet mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Av tradition
finns en dikotomiserad vetenskapssyn där den kvantitativa sidan ofta framhålles
framför den kvalitativa. Den kvantitativa undersökningen betraktas ofta som mera
riktig och mer tillförlitlig. Förenklat skulle man kunna säga att den bygger på siffror,
hur mycket, hur stort. Den kvalitativa metoden syftar mer till att hitta arten,
beskaffenheten av något, hitta mönster eller eventuella sammanhang. Författare som
Starrin (1991) och Kvale (1997) menar att den kvalitativa och kvantitativa metoden
är olika verktyg som forskaren har att tillgå utifrån hur forskningsfrågorna ställs.
Det finns ingen anledning att upprätthålla en sträng åtskillnad mellan kvantitativa
och kvalitativa metoder. De ser båda möjligheten i att en kombination av de två
metoderna kan ge en större täckning av verkligheten. I en kvalitativ intervju kan det
framkomma intressanta uppfattningar medan ett frågeformulär gör det möjligt att
testa hur vanliga dessa uppfattningar är bland ett stort antal personer (Kvale 1997).
Detta gör att en kombination av de två metoderna ofta ger en bättre helhetsbild av
verkligheten än om bara den ena metoden används. Projektet är uppdelat i en
kvalitativ och en kvantitativ del, där denna studie i huvudsak är den uppföljande
kvantitativa undersökningen.
Utgångspunkten i den tidigare kvalitativa undersökningen var att försöka förstå eller
hitta mönster i hur kommunikationen mellan tandläkare och tandtekniker fungerar.
Detta gjordes genom sex kvalitativa intervjuer, Nordin Ivanow (2001). Utifrån
resultatet i de kvalitativa intervjuerna blir denna studies mål att fråga ett större antal
personer i en enkät, hur de ser på de frågor eller fenomen, som kom fram vid de
kvalitativa intervjuerna. Genom ovan beskrivna arbetssätt, hoppas jag, få fram en
bättre helhetsbild av, hur tandtekniker och tandläkare ser på behovet av
kommunikation och dess kvalitet.
Intervjun med Sverker Toreskog genomfördes som en kvalitativ intervju, eftersom
utgångspunkten med intervjun var att försöka förstå eller hitta mönster i hur
kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker fungerar för att ha som underlag
till enkäten.
Denna enkätundersökning är en beskrivande undersökning. I en beskrivande
undersökning kan man bl.a. spegla olika uppfattningar i olika frågor som i detta fall
blir, tandläkares och tandteknikers olika syn på behovet av god kommunikation,
kvalitativ1 kommunikation, som ett sätt att få fram bättre tandtekniska
konstruktioner. Sammanfattningsvis vill man i en beskrivande undersökning ha svar
på frågor av typen, - Hur många...? - Hur stor andel..? - Hur mycket..? - Hur
länge….? (Dahmström 1996). Detta är sålunda en attitydundersökning av hur många
som tycker att det är relevant att prata om betydelsen av en bra kvaliteten1 på
kommunikation mellan tandtekniker och tandläkare. Hur bör kommunikationen
vara? Men det finns också frågor kring hur respondenterna arbetar med
kommunikation idag.
1
I denna uppsats talas det om kvalitativ studie vid flera tillfällen Observera att det dock är något helt
annat än det som här nämns om kvalitet på kommunikationen. Med kvalitet på kommunikationen
menas att tandläkare och tandtekniker har bra kvalitet i sitt sätt att kommunicera. T.ex. att de har
kontakt ofta under ett gemensamt arbete och att de alltid kommunicerar vid minsta lilla problem som
uppstår. De är också noga med att ge varandra feed-back
31
Uppläggning och genomförande
I detta kapitel redovisas undersökningens tillvägagångssätt.
Kvalitativ intervju
Intervjun med Sverker Toreskog genomfördes med bandspelare under ca en och en
halv timme. För att undvika missförstånd gavs tillfälle för respondenten att läsa
igenom den utskrivna intervjun.
Enkätundersökning
En enkät framställdes utifrån den kvalitativa uppsatsens resultat (Nordin Ivanow
2001) och utifrån den kvalitativa intervjun med tandläkare Sverker Toreskog.
När man konstruerar ett frågeformulär är det viktigt att ha klargjort syftet med
undersökningen och dess frågeställning samt att man definierar mätbara variabler.
Dahmström (1996). Vid tillverkning av enkätfrågorna gjordes en operationalisering
från teori till empiri där de fyra teoretiska perspektiven i denna undersökning ligger
som utgångspunkt och grund. Övergången från teori till empiri är en kritisk fas i
undersökningen. Det är här den formulerade teorin skall göras till en konkret praxis.
Det innebär en förbindelselänk mellan min och undersökningspersonernas
uppfattning om verkligheten. Detta är ett problem av kommunikativ karaktär. Även
om jag utifrån min egen uppfattning har gjort en operationalisering av min teoretiska
utgångspunkt som jag anser vara täckande och fruktbar, kan jag inte utifrån den
sluta mig till att olika undersökningspersoner är av samma uppfattning.
Operationaliseringen tar sin utgångspunkt i den teoriram som gjorts i denna studie
och även från resultatet av de kvalitativa intervjuerna. Teorin måste preciseras och i
möjligaste mån ges en entydig innebörd. Ju mer entydiga begreppen är, desto mer
precisa svar får man. Problemet gäller om man får svar på det man egentligen är
intresserad av att få svar på. Det är avgörande att den operationalisering som gjorts
kommer att uppfattas som fruktbar och täckand. Den ska vara täckande både för mig
själv och för dem som deltar i undersökningen. För båda parter måste
uppfattningarna i så stor utsträckning som möjligt sammanfalla. Det går inte att få
några garantier för att det blir på det sättet men genom en förundersökning går det
att pröva hur uppläggningen och operationaliseringen fungerar.
I denna studie har bl.a. begreppet ”tät kommunikation” definierats och då blev t.ex.
några av operationaliseringarna ”om tandteknikern träffar patienten i början av
behandlingen”, ”om tandteknikern deltar i terapidiskussionen” eller ”om
tandteknikern får se arbetet i munnen när det är färdigt”. Till dessa
operationaliseringar sattes sen en svarsskala på ordinalskalenivå. I enkäten
förekommer även frågor på intervallskalenivå (Holme & Solvang 1997).
Förundersökning
Därefter genomfördes en förundersökning för att kontrollera om frågorna verkade
att fungera och enkätfrågornas validitet testades därmed. Tre tandläkare och tre
tandtekniker svarade på enkäten och uttalade sig dessutom om vad som var otydligt
och tvetydigt. Deras tankar gav flera vinkar om att frågorna behövde förändras lite
för att nå så hög validitet som möjligt, men även för att gå att bearbeta på ett
överskådligt sätt.
32
Undersökningsgrupp
Denna undersökning har begränsats till 120 postenkäter, 60 tandläkarenkäter och 60
till tandtekniker från en svensk storstadsregion. Ursprungsidén var att få svar på vad
tandtekniker och tandläkare i Sverige anser. För att kunna uttala sig om vad
tandtekniker och tandläkare tycker i Sverige hade det enligt en powerberäkning
behövts ett mycket stort antal enkäter för att kunna få generaliserbara svar.
Bristande resurser satte stopp för denna idé.
Stratifierat2 urval gjordes i denna undersökning. Urvalet skulle representera både
landstingsanställda och privatanställda tandläkare och tandtekniker samt specialister
och allmänpraktiserande tandläkare. Utifrån de svar jag fick i min kvalitativa studie
om kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker togs också ett beslut att
könsfördelningen skulle vara jämnt fördelad då man i vissa fall kan ha olika åsikt
utifrån genus.
Tandtekniker
Det finns ca 1 600 tandtekniker i Sverige enligt Sveriges Tandteknikerförbund.
Enligt Dental Produktguide är 968 verksamma som tandtekniker idag.
Tandläkare
Det finns 16 000 tandläkare i Sverige registrerade hos Socialstyrelsen varav ca
8 000 är medlemmar i Sveriges Tandläkarförbund. Enligt Dental Produktguide är
8 110 aktiva tandläkare idag.
Urval av tandtekniker för enkätstudien
Trettio tandtekniker som arbetade till folktandvården på upphandlade lab deltog i
studien. Kvoten kunde inte fyllas av tandtekniker som arbetade direkt på
landstingslaboratorier eftersom dessa var så få. Bland de få tandtekniker som finns
på specialistkliniker fanns endast kvinnor varav två utvaldes för studien.
Trettio tandteknikerna valdes från tandtekniska laboratorier med Obundet
slumpmässigt urval, OSU3 ur Gula sidorna.
Urval av tandläkare för enkätstudien
Bland de landstingsanställda tandläkarna valdes 8 stycken specialister i protetik ut,
varav 4 män och 4 kvinnor. Resten av de landstingsanställda tandläkarna, 22
stycken, drogs slumpmässigt bland de tandläkare som arbetar med allmäntandvård,
ur gula sidorna på Internet.
För de privatpraktiserande tandläkarna användes Apotekets regionala
Läkarföreningens förteckning vid urvalet. Också här valdes 8 stycken specialister i
protetik ut. Eftersom det endast fanns 2 kvinnliga blev könsfördelningen 2/6 för de
privata specialisterna. Övriga privattandläkare, 22 stycken, drogs slumpmässigt ur
Apotekets regionala läkar/tandläkarförteckning. Enkäten skickades alltså till
2
Stratifierat urval=Om vi vill säkerställa att ett bestämt antal av vissa enheter kommer med i urvalet
kan vi stratifiera populationen. De enskilda enheterna hamnar då i sina ”egna” skikt/strata. Därefter
kan vi göra ett slumpmässigt urval OSU inom respektive strata. Man kan styra hur många element
som väljs ut från från varje strata. Holme&Solvang (1997)
3
OSU =En urvalsmetod där man inte på något sätt ”styr ”urvalet, utan det är helt och hållet slumpen
som bestämmer.
33
sammanlagt 60 tandläkare varav 30 landstingsanställda och 30 privatpraktiserande
tandläkare i en svensk storstadsregion
Utskick av enkäterna
Enkäterna kodades och skickades ut per post, med frankerade svarskuvert. En
påminnelse skickades ut till dem som inte svarade inom 2-3 veckor.
Etiska aspekter
I följebrev till enkäten (se bilaga 1) informerades respondenterna om att svaren
lämnas anonymt och att de kommer att redovisas med full sekretess så att varken
arbetsplats eller vem som svarat skulle gå att identifiera.
Sverker Toreskog bestämde att hans intervjusvar inte behövde vara anonyma men
han fick ändå möjligheten att läsa igenom texten så att inga missuppfattningar
kommit med.
Analysmetod
Den kvalitativa intervjun har analyserats med ”Meningskoncentrering” vilket
innebär att de meningar som respondenten uttryckt formuleras mer koncist. Långa
uttalanden har pressats samman till korta uttalanden med det mest väsentliga
innehållet.
På grund av bristande resurser, är denna enkätstudie bara upplagd med beskrivande
statistik. Det innebär att tabeller och diagram och några medelvärden och
standardavvikelser redovisas.
34
Resultat
I detta kapitel har enkätsvaren sammanställts för att belysa studiens frågeställningar.
Syftet med denna enkät var att söka svar på hur kliniskt verksamma tandläkare och
tandtekniker bedömer betydelsen av kommunikationen mellan tandläkare och
tandtekniker för att få ett så optimalt tandtekniskt arbete som möjligt. I enkäten
ingick både frågor kring synsätt och åsikter men också frågor om hur tandtekniker
och tandläkare arbetar idag, hur tät kommunikation de faktiskt använder. I de
tabeller som följer är svaren sorterade i fallande ordning.
I. Svarsfrekvens
Tandtekniker
Totalt svarade 49 tandtekniker (82 %), på enkäten. Elva av dessa svarade efter en
påminnelse. Svarsfrekvensen bland de manliga tandteknikerna var 25/30 och bland
de kvinnliga 24/30.
Bortfall
Tio enkäter kom inte tillbaka trots påminnelse och svaret från en kvinnlig tekniker
bortföll därför att hon arbetade som porslinstekniker och hade guldtekniker som
beställare, hon var alltså en underleverantör. Det förekommer också bortfall på vissa
frågor som inte besvarats.
Tandläkare
Totalt svarade 49 tandläkare (82 %) på enkäten. Åtta av dessa svarade efter en
påminnelse. Svarsfrekvensen bland de manliga tandläkarna var 23/30 och bland de
kvinnliga 26/30.
Totalt svarsfrekvens från de landstingsanställda tandläkarna var 26/30 varav tre
stycken även arbetar privat. Bland privatpraktiserande tandläkare svarade 26/30
stycken varav 3 stycken även arbetade i folktandvården. Av de landstinganställda
var 15 kvinnor och 11 män, varav 3 stycken även arbetade privat. Bland de
privatpraktiserande var 11 kvinnor och 15 män varav tre stycken arbetade även inom
folktandvården (Tabell nr 1).
Tabell 1 Tandläkarnas svarsfrekvens
*3 män arbetade både privatpraktiserande och inom folktandvården och en arbetade både statligt och
inom folktandvården. n=49
Folktandvård
Privatpraktiserande
Totalt
Kvinnor
15
11
26
Män
11*
15*
26–3*=23
Totalt
26*
26*
52-3* = 49
Bortfall
Elva tandläkarenkäter, 7 män och 4 kvinnor, besvarades inte trots påminnelse.
Bland i de inkomna enkäterna förekommer bortfall på vissa frågor som inte
besvarats.
35
II. Bakgrundsvariabler
Könsfördelningen var jämn bland de inkomna svaren i de båda yrkesgrupperna.
Bland tandteknikerna var 51 % män och 49 % kvinnor och bland tandläkarna var
53 % av män och 47 % av kvinnor.
Antal år inom yrket
Bland tandteknikerna totalt låg medelvärdet för hur många år de hade varit
yrkesverksamma på 27,37 med en standardavvikelse på 10,79 och med en range på
5 – 50 år. Kvinnornas medelvärde låg på 22,91 och standardavvikelsen på 10,69
med en range på 5 - 40 år. Männens medelvärde var 31,83 och en standardavvikelse
på 9,07 med en range på 13 – 50 år (Figur 7).
8
6
Män
4
2
0
Kvinnor
å
-2 r
0
21 år
-2
5
26 år
-3
0
31 år
-3
5
36 år
.4
0
41 år
-5
0
år
5
16
-1
1-
11
10
år
Antal tandtekn
Tandteknikernas
arbetslivserfarenhet i år
Figur 7 Tandteknikernas antal år inom yrket.
n=49
Tandläkarnas år inom yrket totalt hade ett medelvärde på 22,93 och en
standardavvikelse på 7,95 med en range på 5 – 40, för de kvinnliga tandläkarna låg
medelvärdet på 22,73 och standardavvikelsen på 7,8 och deras range låg mellan 5 35 år emedan de manliga tandläkarnas medelvärde låg på 23,17 och
standardavvikelsen på 8,29 med en range på 5 - 40 år (Figur 8).
10
8
6
4
2
0
år
år
Kvinnor
36
-4
0
5
31
-3
0
år
år
26
-3
5
år
-2
0
21
16
-2
5
-1
11
1-
år
år
Män
10
Antal tandläkare
Tandläkarnas arbetslivserfarenhet i
tid
Arbetat antal år
Figur 8 Tandläkarnas antal år inom yrket.
n=49
36
Typ av anställning
Tandteknikerna arbetade nästan uteslutande på privata laboratorier så när som på tre
kvinnor som arbetade inom folktandvården.
Bland de 49 tandläkarna fördelade sig anställningstypen enligt Tabell 2.
Tabell 2 Fördelning av tandläkarnas anställning.
n=49
Typ av anställning
Privatpraktiserande
Privat specialist
Folktandvård
Landstingsanställd specialist
Totalt
Män
8*
7
9*
2*
26-3* =23
Kvinnor
9
2
12
3
26
* Tre män arbetade både som privatpraktiker och inom landstinget, varav en tandläkare som arbetade
både privat och inom folktandvården också arbetade statligt. Ytterliggare en man arbetade privat och
statligt. En av de privata manliga specialisterna var också förtroendetandläkare.
Typ av terapi som kräver samarbete med tandläkare respektive tandtekniker
Bland svaren från de 49 tandteknikerna var fast och avtagbar protetik och implantat
de stora samarbetsområdena. Några få samarbetade också med ortodonti,
bettfysiologi och Cobolt-Crom, CoCr (Tabell 3).
Bland de 49 tandläkarrespondenternas var fast och avtagbar protetik, implantat och
bettfysiologi de stora samarbetsområdena emedan ett fåtal även samarbetade med
ortodonti (Tabell nr 3).
Tabell 3 Huvudsakliga samarbetsområden, Bland tandläkarna arbetade 45 stycken med flera olika
terapier och bland tandteknikerna arbetade 38 stycken med flera olika terapier.
Typ av terapi
Fast protetik
Avtagbar protetik
Implantat
Ortodonti
Bettfysiologi
CoCr
Tandtekniker
39
22
30
3
6
2
Tandläkare
48
45
26
6
25
Antal samarbetspartners
Knappt hälften av tandteknikerna (22 st) arbetade med 6 till 15 tandläkare, medan
knappt 1/4 (11st) hade mellan 46 och 75 arbetspartners (Tabell 4).
Tabell 4 Medelvärden och standardavvikelser för antal samarbetspartners.
n=49
Tandtekniker
MD ttekn
Tandläkare
4,6
MD
28,73
SD ttekn
2,79
SD
27,75
Range ttekn
2 -13
MD lab
2,67
Range
4 - 150
SD lab
1,04
Range lab
1-4
Knappt hälften av tandläkarna (20 st) arbetade med 3-4 tandtekniker och 1-4 olika
laboratorier (33 st).
37
Antal avslutade samarbetspartners
I 22/49 svar bland tandteknikerna redovisades mellan 1 upp till 20 tandläkare där
samarbetet avslutats. Fem stycken tandtekniker hade avslutat samarbetet med 91 500 tandläkare. (Tabell 5)
Tabell 5 Medelvärden och standardavvikelser för antal avslutade samarbeten.
n=36 tandtekniker och n=48 tandläkare, varav en svarade vet ej. (20 st svarade på tandtekniker och
41 st svarade på lab)
Tandtekniker
MD
52,21
MD ttekn SD ttekn
Tandläkare
8,9
11,54
SD
95,16
Range ttekn
1 - 50
MD lab
4,78
Range
1 - 500
SD lab
4,80
Range lab
1 - 30
16/20 tandläkare hade 1-10 avslutade samarbeten med enskilda tandtekniker. I
39/41 svar när det gällde avslutade samarbeten med tandteknikerlaboratorier
uppgavs detta ha berört 1-10 laboratorier
Skäl till varför ett samarbete avslutats
Olika orsaker till avslutade samarbeten framgår av tabell nr 6. Praktiska skäl kunde
vara sådant som tjänstledighet, graviditetsledigt, bytt arbetsplats, pensionering och
att medarbetaren avlidit mm. (Tabell 6)
Tabell 6 Orsaker till avslutat samarbete.
n= 49
*Tyvärr kom inte detta alternativ med i tandläkarenkäten
Orsaker
Praktiska skäl
Tdl slutade skicka arbeten
Ekonomi, svårt komma överens
Motparten ej hantverksskicklig/slarvig
Kommunikationssvårigheter
För många omgörningar
Dålig samarbetsvilja från motparten
Annat….
Tandtekniker
37
35 *
31
20
15
11
11
9
Tandläkare
29
5
30
9
13
10
8
Under punkten Annat… nämnde tandtekniker sådant som upphandling,
avregleringsproblematik, upphört delägarskap och startade eget lab.
Tandläkarna nämnde under punkten Annat… skäl som central upphandling, labbet
upphörde, för stora geografiska avstånd, posten fungerade inte, gillade inte riktigt
form och utseende på arbeten, tandläkaren bytte arbetsställe och ville ha
tandteknikern så nära som möjligt så att både tandläkaren själv och patienten kan
besöka tandteknikern och att arbetsrelationerna ändrats med åren pga.
specialistbehandling med egen tekniker.
Valt bort terapi där tandtekniker måste kopplas in
Denna fråga fick bara tandläkarna. 6/49 tandläkare hade någon gång valt bort en
terapi där tandtekniker måste kopplas in.
38
III. Hur går samarbetet till idag, finns en ”tät kommunikation”?
Svaren i enkäten är uppdelade i två avdelningar, en om ”Hur tandläkare och
tandtekniker arbetar idag” och en om ”Vilka åsikter de har om hur de borde
arbeta”. I följande avsnitt redovisas ”Hur tandtekniker och tandläkare arbetar idag”.
Svaren har sammanställts utifrån denna studies teoretiska referensram.
A. kommunikationsteoretiskt perspektiv
Har tandtekniker och tandläkare en ”tät kommunikation” idag?
För att kunna tolka denna fråga behöver indelningen i svaret definieras, vad
räknades till ”tät kommunikation”, ”medeltät kommunikation” och ”icke tät
kommunikation”. Denna fråga handlade om hur de konkret kommunicerade i sitt
direkta arbete, följande moment ingick i frågan. (Se bilaga 2, fråga 8 resp 10)
1. Tandsköterskan bokar tid.
2. Tandläkaren bokar tid och diskuterar eventuellt arbetet.
3. En följesedel följer med arbetet.
4. Tandläkaren eller tandteknikern ringer om problem finns eller uppstår.
5. Tandteknikern träffar patienten i inledningsskedet.
6. Tandteknikern deltar i terapidiskussionen.
7. Tandteknikern får foto innan behandlingen påbörjas.
8. Tandläkaren tar färg innan preparation.
9. Tandteknikern tar färg.
10. Tandteknikern får studiemodell
11. Tandteknikern träffar patienten innan tanduppsättningen.
12. Tandteknikern får en studiemodell innan tandregleringen påbörjas.
13. Tandteknikern karaktäriserar/Färgar in porslinskronor och broar.
14. Tandteknikern ser tanduppsättningen i munnen om justering skall göras.
15. Tandteknikern ser det färdiga arbetet i munnen.
16. Tandläkaren tar bilder.
17. Tandteknikern tar bilder.
Respondenterna skulle fylla i om de använde sig av varje moment enligt en skala,
Alltid
-
Ofta
-
Ibland
-
Aldrig
Definition av Tät kommunikation
Om sex eller flera av punkt 4 – 17 hamnade inom ’Alltid’ eller ’Ofta’ bedömdes de
som ”Tät kommunikation”. Om nummer 3, följesedel följer med arbetet, angavs
’Alltid’ eller ’Ofta’ så räknades den som ”tät” om dessutom nummer 4 angavs som
’Alltid’ eller ’Ofta’. Om enbart nummer 3 redovisades som `Alltid´ eller ´Ofta´ utan
motsvarande kontaktfrekvens på nummer 4, räknades kommunikationen inte som
tät.
Definition av Medeltät kommunikation
”Medeltät kommunikation” innebar att ’Ibland’ prickats för i sex eller fler av
momenten inom 4 – 17. Det var också avgörande hur många ’Alltid’ eller ’Ofta’ det
var med respektive hur många ’Aldrig’.
39
Definition av Icke tät kommunikation
Som ’Icke tät kommunikation’ räknades de som redovisade ’Aldrig’ vid sex eller fler
moment.
Med ovanstående definition kan inte ”Medeltät kommunikation” räknas som
speciellt tät kommunikation.
Tät kommunikation
För 16 % av tandteknikerna och 27 % av tandläkarna bedömdes att de hade ”Tät
kommunikation” vilket innebär att de har många sätt som de kommunicerar ’Alltid’
eller ’Ofta’ på.
Bland de som ingår i gruppen ”medeltät” som bara har tät kommunikation ibland,
befann sig tandteknikerna med sextio procent och tandläkarna med fyrtiosex
procent. En ”icke tät” kommunikation svarade tjugofyra procent att de har bland
tandteknikerna och tjugosju procent bland tandläkarna. (Figur 9)
Antal ttekn som
har tät kontakt
Hur tät arbetsgång har tandteknikern
med sin tandläkare?
30
25
20
15
10
5
0
Tät
Medeltät
Kvinnor
Män
Totalt
Icke tät
Tandtekniker
Figur 9 fördelning av hur tät arbetsgången är mellan manliga
och kvinnliga tandtekniker och deras tandläkare.
n=49
Bland tandläkarna hade något fler män en ”tät kommunikation” och något färre
kvinnor hade en ”icke tät” kommunikation enligt ovanstående definition av ”tät
kommunikation” (Figur 10).
Antal tdl som har tät
kontakt
Hur tät arbetsgång har tandläkaren
med sin tandtekniker?
25
20
15
10
5
0
Tät
Medeltät
Icke tät
Kvinnor
Män
Totalt
Tandläkare
Figur 10 Fördelning av hur tät arbetsgången är mellan manliga
respektive kvinnliga tandl och deras tandtekniker. n=49
40
Sammanfattningsvis har drygt 1/4 av tandläkarna och 1/6 av tandteknikerna en ”tät
kommunikation” enligt ovanstående definition av ”tät kommunikation”. i
arbetsgången. I följande fråga framkom ytterliggare kommunikationsformer som
kan förekomma mellan tandtekniker och tandläkare där möjligheter finns att
utveckla tätare kommunikation.
Olika kommunikationsvägar där det är möjligt att utveckla en psykologiskt tät
kommunikation
Av tabell 7 framgår att de flesta inte kommunicerar på så många alternativa sätt.
Under punkten ”annat… ”ingick olika kommentarer kring att arbeten diskuteras vid
lämningar eller hämtningar, som göres av tandteknikern eller tandläkaren.
Tabell 7 På vilka olika sätt har tandtekniker och tandläkare kommunikation?
Ringer o diskuterar lösningar
Skriver följesedel
Träffas o diskuterar lösningar
Har arbetsmöten
Har gemensamma fester
Annat….
Gemensamma resor/konferenser
Digital kommunikation
Gemensamma seminarier
Vänner privat
Tandtekniker (N=49)
47
29
7
4
9
4
3
6
3
3
Tandläkare (N=49)
42
16
12
11
7
7
7
2
5
2
Geografiskt avstånd mellan samarbetsparterna
Det är inte många tandtekniker som numera arbetar i samma lokaler som
tandläkarna. De flesta befinner sig inom samma ort men på annan adress. (Figur 11)
50
40
30
20
10
0
Tandl
An
t
na
An
na
n
ad
re
ss
Sa
m
m
a
lok
al
ad
st
na
n
la
nd
Tandtekn
An
An
na
t
Antal som har ett visst
avstånd
Vilket avstånd har du till din
arbetspartner?
Figur 11 Geografiskt avstånd
Tandteknikerns deltagande i terapidiskussionen
Det är inte speciellt vanligt att tandteknikerna deltar i terapidiskussionen. (Figur 12)
41
Antal tandtekniker
Deltar tandtekniker i terapidiskussionen
enligt tandläkarna respektive tteknikerna?
40
30
Tandl.
20
Tandtekn.
10
0
Ofta
Ibland
Aldrig
Bortfall
Figur 12 Är tandteknikern med i inledningskedet av arbetet.
n=49
Beslutsfattare vid terapibeslut
Enligt lagen är det tandläkaren som har det slutgiltiga ansvaret för en behandling.
Gör tandläkaren terapival själv eller är andra med och tycker till?
Tandl själv = Tandläkaren bestämmer själv och informerar patienten hur det ska bli.
Pat o tandl = Tandläkaren visar på olika terapilösningar som han anser möjliga och
samråder med patienten.
Pat, tandl o ttekn = Tandläkaren visar olika alternativ för patienten och konsulterar
även tandteknikern (Figur 13).
Antal
Terapibeslut
30
25
20
15
10
5
0
Tandl
Tandtekn
n
lv
dl
an
tek
sjä
ot
dl
ot
l
t
n
d
Ta
Pa
an
t, t
Pa
te
t in
Ve
Beslutsfattare
Figur 13 Vem är beslutsfattare vid terapival, Varje individ kan här
svara flera alternativ Här fanns 4 tandtekn bortfall och
5 tandtekn som prickat i, Annat….
n=40
Ser tandteknikern färdigt arbete i munnen?
Det är inte vanligt att tandtekniker ser det färdiga arbetet i munnen. (Figur 14)
Presenter av patienten
En tandtekniker och 7 tandläkare svarade att de brukade få presenter och 25
tandtekniker och 39 tandläkare får presenter ”ibland”. Vid en fråga till tandläkarna
om de känner till om deras tandtekniker brukar få presenter svarade 32/49 att de
”inte visste”, 12/49 ”ibland” och 5/49 ”aldrig”.
42
Hur många ttekn ser färdigt arbete i munnen enl.
tandläkaren resp enl. tandteknikern?
Antal
30
20
Tandl.
10
Tandtekn.
0
Ofta
Ibland
Aldrig
Ej svarat
Figur 14
Att se det färdiga tandtekniska arbetet i munnen kan vara lärorikt.
n= 49
IV. Olika synsätt kring ”tät kommunikation”
Svaren i enkäten är uppdelade i två avdelningar, en om ”Hur tandläkare och
tandtekniker arbetar idag” och en om ”Vilka åsikter de har om hur de borde
arbeta”. I följande avsnitt redovisas ”Vilka åsikter de har om hur de borde arbeta”.
Svaren har sammanställts utifrån denna studies teoretiska referensram.
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv
Antal
Anser du att tandtekniker får tillräckligt med information i inledningsskedet
av ett arbete?
Drygt hälften av tandteknikerna ansåg att de inte får tillräcklig information eller
borde få mer information (Figur 15).
40
30
20
10
0
Anser du att tandteknikern får
tillräcklig info i inledningsskedet?
Tandl
Ja
Nej
Borde
få mer
Vet ej
Tandtekn
Tillräcklig info
Figur 15 Åsikter om tillräcklig inledande informationen ges inför ett nytt arbete.
Vem anser du ska ta terapibeslutet?
Anmärkningsvärt är att få tandtekniker anser att tandteknikern skall vara med vid
terapibeslutet (Figur 16).
43
Antal
Vem anser du ska ta terapibeslutet?
30
25
20
15
10
5
0
Tandl
Tandtekn
Tdl
Tdl o pat
Ttekn Tdl, pat
har synp o ttekn
Beslutsfattare
Figur 16 Syn på vem som skall besluta. Td l= tandläkaren,
Tdl o pat = tandläkaren och patienten, Ttekn har synp = Tandteknikern kommer med synpunkter, Tdl, pat o ttekn = tandläkaren
patienten och tandteknikern beslutar ihop
n=47 tandtekn och n=48 tandl
Ska tandtekniker se det färdiga arbetet i munnen?
Tandtekniker
Av 26 tandtekniker som svarade på denna fråga ansåg 18 att det är viktigt för
kommande arbeten. Om man ska kunna utvecklas som tandtekniker behöver man se
det färdiga arbetet i munnen.
”Ger större insikt om hur arbetet verkligen ser ut och fungerar i
munnen. Lär en alltid något för kommande arbete.”
”För att utvecklas i yrket, Motivation och feedback, positiv respons.”
”Naturligtvis bra för mig, för att bli bättre. Frågan är hur kul
patienten tycker det är att åka till mig igen?”
Sju av tandteknikersvaren poängterade endast att det är viktigt att se ett arbete i
munnen.
”Många gånger arbetar man i blindo vore mycket bra att få se
resultatet, både bra och dåliga arbeten.”
”Det går bra att se hur form och färg blir när det sitter på plast,”
Tandläkare
Av de 26 tandläkare som gav kommentarer på varför det kan vara bra för en
tandtekniker att se det färdiga arbetet i munnen svarade 6 att det är ”utvecklande för
tandteknikern inför kommande arbeten”.
”Vore bra för bättre vidareutveckling, samarbetet Tandläkare –
Tandtekniker”
”Jag tror att resultaten förbättras om tandteknikern får se patienten”
”Stimulerande och utvecklande för teknikern att få se resultatet av sitt
arbete. När så är praktiskt möjligt”.
44
Syn på vad som är viktiga psykologiska komponenter i ett effektivt samarbete
I tabell 8 redovisas vad mer än 50 % av tandteknikerna och tandläkarna uppgav som
särskilt viktigt för ett effektivt samarbete.
Tabell 8 Vanliga åsikter om hur ett effektivt samarbete kan se ut.
n=49
Olika synpunkter på effektivt samarbete
Att tandteknikern är noga med att läsa följesedeln löser
många problem
Att tandl är noga med att fylla i följesedeln tydligt för att
undvika missförstånd
Att ge beröm underlättar framtida kommunikation
Att vara tydlig
Att eftersträva en ärlig o öppen dialog
Lyssna o vara öppen för alternativ
Lära ihop om man vågar hantera konstruktiv kritik
Våga säga ifrån
Våga be om råd
Omgörning utan syndabock
Tandl måste lära sin tandtekn hur han/hon vill ha arbetet
Ta sig tid att träffas o se varandras situation
Skaffa sig kännedom om problem, ej undanhålla problem
Visa humor
Antal tandl respektive
tandtekn som ansåg
detta
Tandtekn
Tandl
44
29
41
37
20
33
34
35
35
35
26
26
15
23
22
21
40
37
36
35
27
20
34
33
25
17
19
20
I tabell 9 redovisas vad mindre än 50 % av tandteknikerna och tandläkarna ansåg
vara viktigt för ett effektivt samarbete.
Tabell 9 Åsikter som var mindre representerade kring hur ett effektivt samarbete kan se ut
n=49
Olika synpunkter på effektivt samarbete
Att jag signalerar intresse och är inspirerad
Ha kul ihop, fester o liknande öppnar ännu fler
kommunikationsvägar
Tandtekn
18
13
Tandl
13
17
Åsikter kring möjligheter att höja och förbättra kvaliteten på det tandtekniska
arbetet
Svarsalternativens fördelning redovisas i tabell nr 10.
45
Tabell 10 Synsätt på möjligheter till förbättring av det tandtekniska arbetet, rent
kommunikationsmässigt.
Lösa svårigheter tillsammans
Tdl o ttekn ömsesidigt beroende
Mer tid att instruera din
motpart/medarbetare
Tandl o ttekn hänger med i utvecklingen
Lägga mer tid att söka duktig motpart
Arbeta mer m bilder, t.ex. C-takt Link
Dokumentera mer med bilder
Arbeta i samma lokaler
Ökat samarbete blir för dyrt
Annat…
Tandtekniker (N=49)
39
35
32
Tandläkare (N=49)
34
25
22
22
18
14
12
6
0
4
18
9
7
12
6
5
5
Attityder till ”Tät kommunikation”
Att tandtekniker och tandläkare träffas ofta, vilken effekt har det?
I både tandteknikergruppen och tandläkargruppen svarade 38/49 (78 %) att det har
effekt på det tandtekniska arbetets kvalitet om tandläkaren och tandteknikern träffas
ofta.
Flera olika kommunikationssätt
På frågan om fler kommunikationssätt kan höja kvaliteten på tandteknikerarbetet
svarade 29 tandtekniker 59 % och 29 tandläkare 59 %, jakande. Av 49 svarande i
varje yrkeskategori svarade 8 tandtekniker och 5 tandläkare ”nej, fler kommunikationssätt höjer inte kvaliteten”. Tio tandtekniker 14 tandläkare svarade ’vet ej’
och i tre enkäter saknades svar på denna fråga.
A. Kommunikationsteoretiskt perspektiv, B. Yrkeskulturer, C. Maktperspektiv och
D. Genusekonomiskt perspektiv
Syn på hinder för effektiv kommunikation
När det gäller hinder skiljer tandteknikerna och tandläkarna sig åt i synen på vad
man upplever som avgörande hinder. Tandteknikerna anser ’Ekonomi’, ’Vi och
Dom’ tänkande´, ’Brister i insikter om ömsesidigt beroende’ och ’Svårigheter att ge
och ta kritik’ som mer betydelsefullt än vad tandläkarna gör.
Fler tandläkare (20) än tandtekniker (14) anser däremot att det inte finns något som
hindrar effektiv kommunikation. (Tabell 11)
46
Tabell 11 Syn på hinder för effektiv kommunikation
n=49
Stress och tidsbrist
’Vi och dom’tänkande
Brister i insikt om ömsesidigt beroende
Ekonomi
Svårt att ge o ta kritik
Finns inget som hindrar
Ttekn ser pat för lite
Saknas öppenhet för diskussion o problemlösning
Prestige
Hierarkiskt tänkande
Order utan diskussion
Arbetar för långt ifrån varandra
För många omgörningar
Annat
Olika kön resonerar olika
Tandtekniker Tandläkare
40
41
26
15
27
7
21
8
21
14
14
20
19
19
19
13
17
15
15
11
12
13
4
10
5
4
3
4
3
2
Antal som anser
Prioritering av funktion kontra estetik
Hur tandläkare och tandtekniker prioriterar mellan funktion och estetik framgår av
figur 17.
Tandl o ttekn:s syn på vad som de
prioriterar, funktion el. estetik
40
30
20
10
0
st
iga
ikt
v
n
tio
nk
Fu
Tandl
ik
ik
tet
tet
es
Es
m
mt
sa
ön
l
O
An
t
na
Ttekn
Figur 17 Prioritering av funktion kontra estetik
n=49
Delar man upp åsikter om estetik och funktion på kön framkommer att fler
kvinnliga 22/26 än manliga 10/23 tandläkare prioriterar estetik. Bland
tandteknikerna prioriterar 17/25 män och 13/24 kvinnor estetik. Bland både manliga
och kvinnliga tandtekniker ansåg 15 stycken att funktion är viktigast medan det
bland tandläkarna var 10/23 män och 5/26 kvinnor som gjorde denna prioritering.
Har olika kulturell bakgrund någon betydelse för samarbetet?
Bland dem som arbetat med en samarbetspartner från en annan kultur än vad de
själva kom ifrån, ansåg 20/40 tandtekniker och 3/17 tandläkare att det kan ha
betydelse för förståelsen och kommunikationen dem emellan. Sjutton tandtekniker
och 11 tandläkare ansåg inte att det har någon betydelse.
47
Diskussion
Syftet med denna studie var att genom en enkät ta reda på hur en större grupp
tandläkare respektive tandtekniker förhåller sig till påståendet att kvaliteten på
kommunikationen har betydelse för det slutliga tandtekniska resultatet. I enkäten
fanns frågor kring Hur de faktiskt arbetar och frågor kring Attityder runt vikten av
effektivt samarbete sinsemellan.
Hur arbetar de?
Det är inte så många tandläkare och tandtekniker som arbetar med en ”tät
kommunikation”, (såsom t.ex. att tandteknikern träffar patienten och sen diskuterar
fallet med tandläkaren på olika sätt). Endast 27 % av tandläkarna och 16 % av
tandteknikerna har en tät kommunikation i sitt samarbete. Detta kontrollerades i två
frågor ställda på olika vis och svaren gav överensstämmande besked.
I samband med detta tillfrågades också respondenterna om i vilken utsträckning de
använder sig av kommunikationsformer där det finns möjlighet till att utveckla en
psykologiskt tät kommunikation. Det visar sig att det mest rör sig om att ringa
varandra och skriva till varandra. Endast en liten del av respondenterna använder sig
av andra mötesformer förutom att kommunicera via arbetssedel och telefon.
Att arbeta i samma lokaler var ovanligt emedan de flesta hade tandläkare eller
tandtekniker på annan adress inom samma ort. Många hade också sina
arbetspartners på annan ort.
Både tandläkare och tandtekniker säger att tandteknikern ibland deltar i
terapidiskussionen. Enligt tandteknikerna och tandläkarna tas sen terapibeslutet
oftast i en grupp bestående av patient, tandläkare och tandtekniker men
tandteknikerna säger också att det är vanligt att tandläkaren själv tar terapibeslutet.
Många tandläkare säger däremot att beslutet tas av bara tandläkare och patient.
De flesta tandteknikerna ser sällan eller aldrig det färdiga arbetet i munnen.
Tandteknikerna hade avslutat samarbetet med fler arbetspartners än vad tandläkarna
hade. Bland skälen till varför man slutat samarbeta fanns svårigheter att komma
överens i ekonomiska frågor enligt tandteknikerna, detta var ej så vanligt synsätt
bland tandläkarna. Högt på listan för båda yrkesgrupperna kom därefter skäl som att
arbetspartnern ej är tillräckligt hantverksskicklig och därefter kom
kommunikationssvårigheter.
Attityder kring effektivt samarbete mellan tandläkare och tandtekniker
Drygt hälften av tandteknikerna ansåg att de inte får tillräcklig information eller
borde få mer information i början av ett nytt arbete. Emedan sextiosju procent av
tandläkarna anser att tandtekniker får tillräcklig information för att kunna göra ett
fullgott arbete. Anmärkningsvärt är att knappt hälften av tandteknikerna anser att de
bör vara med vid terapibeslutet.
På frågan om tandteknikern bör se det färdiga arbetet i munnen skulle man motivera
varför tandteknikern skall se arbetet när det är färdigt. Endast 26 tandtekniker och
26 tandläkare svarade på denna fråga. Av tandteknikerna ansåg 18 att det är viktigt
48
att se det färdiga arbetet i munnen därför att det är utvecklande. Av tandläkarnas
svar framgick att endast 6 stycken anser att det kan vara utvecklande för
tandteknikern.
Viktiga komponenter i ett effektivt samarbete var bl.a. att skriva tydliga arbetssedlar
som läses noggrant, att ge beröm, anstränga sig att vara tydlig och ärlig, lyssna och
vara öppen för alternativ.
När det gäller möjligheter att höja och förbättra kvaliteten på det tandtekniska
arbetet så nämnde båda yrkesgrupperna som viktiga komponenter sådant som att
”lösa svårigheter tillsammans” och ”insikten om att vara ömsesidigt beroende” som
viktiga komponenter. Bland tandläkarna poängterade dock fler att man ”bör lägga
mer tid på att instruera sin motpart/medarbetare”.
Sjuttioåtta procent av både tandteknikerna och tandläkarna anser att det tandtekniska
arbetets kvalitet blir bättre om tandläkaren och tandtekniker har kontakt ofta. På
frågan om det har effekt på det tandtekniska arbetets kvalitet om man använder
varierande kommunikationssätt var siffran däremot lägre. Femtionio procent i båda
yrkeskårerna ansåg att det är bra med många olika sätt.
När det gäller synen på hinder för att kunna etablera ett effektivt samarbete var
många överens om att stress och tidsbrist är ett problem. Tandtekniker framhöll att
’Vi och Dom tänkande’, ’Ekonomiska hinder’ och ’Brister i insikter om ömsesidigt
beroende’ har stor negativ inverkan. Detta var inte lika uttalat bland tandläkarna.
Tjugo tandläkare ansåg att det oftast inte finns hinder i kommunikationen och det
höll fjorton tandtekniker med om.
Bland tandläkarna ansåg ytterst få 3/17 att kulturell bakgrund har någon betydelse
för kommunikationen emedan 20/40 bland tandteknikerna ansåg att det kan ha
betydelse.
Reflektioner kring resultatet
Här följer några synpunkter på ”tät kontakt” och sen några tankar kring möjligheter
och hinder.
Har tät kontakt
Tjugosju procent av tandläkarna och sexton procent av tandteknikerna har en tät
kontakt (enligt denna studies definition av tät kontakt.) Det är en förhållandevis liten
grupp.
Attityd till tät kontakt
Sjuttioåtta procent av alla anser att kontakt ofta är viktigt för kvaliteten och
femtionio procent anser att man behöver ses på fler olika sätt. Det förefaller
motsägelsefullt att man inser att kvaliteten på arbetet blir bättre om man
kommunicerar mera men ändå är det nästan tjugo procent färre som anser att man
behöver hitta fler kommunikationssätt.
I enkätsvaren framkommer att stress och tidsbrist är ett problem. Tandteknikerna
betonar något starkare att det finns ett hierarkiskt perspektiv i relationen mellan
tandläkare och tandtekniker. De betonar också mer svårigheter med de ekonomiska
49
överenskommelserna. Olika förmåga och kompetens sett ur ett
kommunikationsteoretiskt perspektiv dvs. hur olika människor faktiskt
kommunicerar kan vara ett hinder anser trettionio procent av tandteknikerna och
trettioen procent bland tandläkarna. Man kan ifrågasätta om det är några som arbetar
på att skapa en tätare kontakt. Utifrån svaren i denna enkät är det lätt att tolka det
som att få arbetar på att få till en tätare kontakt. Medvetenhet om att det kan vara
effektivt att hitta former för att samarbeta tätare tycks vara ringa.
Presenter
Sju tandläkare svarade att de ibland får presenter av patienten. Trettiotvå visste inte
om tandteknikern får några presenter av patienterna och tolv sa att det händer ibland.
En tanke med frågan riktad till tandläkaren ”om du respektive tandteknikern får
någon present av patienten någon gång”, var att se om han/hon visste om
tandteknikern får presenter så borde det vara en indikation på en ”tät
kommunikation”. Om tandteknikerna får presenter så borde det visa på att
tandteknikern kopplats in i arbetet med patienten. Utifrån svaren, kan man göra
denna koppling, men man kan ändå fundera över hur mycket patienten och
tandteknikern haft möjlighet att kommunicera?
Möjligheter
Arbeta i samma lokaler
Att det skulle kunna vara en möjlighet att utveckla kvaliteten på det tandtekniska
arbetet genom att arbeta i samma lokaler ansåg bara 6/49 tandtekniker och 6/49
tandläkare, i den här studien. Detta kan jämföras med att 4/49 tandtekniker och 9/49
tandläkare arbetar i samma lokaler och flera av dessa betonar att det är mycket
värdefullt att arbeta så.
”Mycket
värdefullt att arbeta i samma lokaler där man umgås och ofta
kan diskutera över patienter och/eller modeller.”
Det är alltså inte så många som arbetar i samma lokaler men de som gör det verkar
ha erfarenheter som talar för att det finns många fördelar som man kanske inte
tänker på om man inte arbetar på detta sätt. I min tidigare uppsats (Nordin Ivanow,
2001) frågade jag mig om bristen på kunskap och erfarenhet kring detta kan göra att
man inte inser vad man går miste om. Dessa tankar kommer även nu efter dessa
enkätsvar. Hur skulle tandläkare och tandtekniker kunna hitta bättre former för sitt
samarbete utifrån denna tanke?
Att arbeta i samma lokaler såg respondenterna både tandtekniker och tandläkare i
min kvalitativa studie (Nordin Ivanow, 2001) som en stor möjlighet att då kunna
vidareutveckla det gemensamma arbetet. En tandtekniker sa t.ex. att
”Tandläkaren och tandteknikern ser kanske inte värdet av den täta
kommunikationen man kan ha när man arbetar i samma lokaler,
förrän man själv har provat och blivit väckt. I början kan nog
tandteknikern uppleva det som skrämmande och få en känsla av
kontroll, men det är innan man upptäckt alla vinsterna och de fina
slutresultaten. Det är både roligt och utvecklande att arbeta så här.”
50
Sverker Toreskog arbetar i samma lokaler som sin tandtekniker. Han menar att det
går att arbeta med väl utvecklad kommunikation utan att man är i samma lokaler
men det är mindre tidskrävande om man är i samma lokaler, det underlättar t.ex. när
en terapidiskussion behövs och tandteknikern får alltid se det färdiga arbetet i
munnen. Det går då också att utveckla ”det lilla extra” ännu mer.
När det gäller olika åsikter om vikten av att arbeta i samma lokaler kan det bero på
olika teoretisk kompetensnivå, i hur man tänker, vilket också framkom i min tidigare
studie (Nordin Ivanow, 2001). Sandberg och Targama (1986) menar liksom Dreyfus
och Dreyfus (1986) att man kan befinna sig på olika kompetensnivå inom ett
område. Tandläkare och tandtekniker som har haft förmånen att arbeta i samma
lokaler med en ”tät kommunikation” har en högre kompetensnivå i sin syn på vikten
av ”tät kommunikation” än de som ej provat detta arbetssätt!
Tät kommunikation om man inte befinner sig i samma lokaler
Eftersom förhållandevis få idag verkar ha en tät kontakt, behöver man hitta fler
kommunikationsformer. Idag är det svårt för tandteknikern att få träffa patienten
personligen och då blir dokumentation med bilder ett desto mer viktigt redskap.
Man måste kunna visuellt ta in att ”så var det då och nu är det så här” Därför ska
man ta bilder för att ha nu men också för att kunna gå tillbaka till. Trots att så få
arbetar i samma lokaler är det förvånande att så få anser det som en bra idé att
dokumentera med bilder så att tandteknikern kan få tillgång till dessa åtminstone i
inledningsskedet och för att kunna se det färdiga arbetet i munnen. Enligt mina
kvalitativa intervjuer och Toreskog skulle det kunna ge stora möjligheter till
vidareutveckling tillsammans. Här borde en snabb växeldragning mellan
tandläkaren och tandteknikern ske snabbast via dator. Hoppingivande är att
sjuttionio procent av tandteknikerna och sextionio procent av tandläkarna anser att
svårigheter ändå bäst löses tillsammans.
Terapidiskussion – se det färdiga arbetet i munnen
Sverker Toreskog och respondenterna i min kvalitativa intervjuundersökning
menade att om tandteknikern deltar i terapidiskussionen och ser det färdiga arbetet i
munnen så är det två viktiga komponenter i ett nära samarbete om man vill kunna
utvecklas tillsammans. I den här studien ser vi, att detta arbetssätt förekommer
ibland, men att det inte är så vanligt (Figur 13 och 15). Drygt hälften av
tandteknikerna ansåg t.o.m. att de får för knapphändig information i
inledningsskedet emedan sextiosju procent av tandläkarna ansåg att informationen
till teknikern i början räcker. Det är en stor diskrepans i inställningen kring
tandteknikerns delaktighet i arbetet som är värd att beakta.
Om tandteknikern är med vid planeringen av arbetet kan många små förtretligheter
undvikas, t.ex. en felaktig preparation för den valda terapin. Det kan vara så enkelt
som lite för vasst i ocklusala övergången för en preparation till en helkeram.
Sverker Toreskog menar att en förutsättning för att tandläkaren och tandteknikern
skall samarbeta bättre är att tandteknikern ges möjlighet till feedback. Det innebär
att tandteknikern behöver se arbetena i munnen själv. Det räcker inte med att bara få
tandläkarens bedömning att det var bra, för att själv utvecklas. Man behöver få de
konkreta detaljerna på näthinnan och inte bara höra att det var bra. Trettionio
procent av respondenterna i enkäten anser att tandteknikern ser patienten för lite.
51
Att se det färdiga arbetet i munnen ansåg 6/26 tandläkare och 18/26 tandtekniker var
utvecklande för tandteknikern. Jag vill påstå att det är utvecklande för dem båda
som team tillsammans och det är endast tillsammans de kan utvecklas och bli riktigt
bra. Om tandläkare och tandtekniker arbetade för att öka tandteknikerns möjligheter
att se patienten mer, skulle detta troligen öka den slutliga tandtekniska kvaliteten.
Hinder
Är hierarki ett hinder för effektiv kommunikation?
Det framkom att flera tandtekniker än tandläkare ansåg att, ’Vi och Dom tänkande’,
’Brister i insikt om ömsesidigt beroende’ och ’Svårigheter att ge och ta kritik’ är
hinder. Fler tandtekniker ansåg även att sådana förhållningssätt som att ’Det saknas
öppenhet för diskussion och problemlösning’ och ’Prestige’ är hinder för effektiv
kommunikation. På den direkta frågan om hierarki är ett hinder för effektiv
kommunikation svarade trettioen procent av tandteknikerna och tjugotvå procent av
tandläkarna jakande.
Dessa olika påståenden pekar på att tandtekniker i hög grad faktiskt upplever ett
hierarkiskt tänkande. Det framkommer även att en del tandläkare ser det så, men de
är betydligt färre än tandteknikerna.
Om någon i en grupp uppfattar något som ett problem så blir detta i sig ett problem
för alla i gruppen enligt synsättet om Firo-teorin, (Schultz 1984). Firo-teorin är en
teori om hur effektiva grupper fungerar som utarbetats i amerikanska flottan. Den
handlar om hur en grupp kan bli effektiv tillsammans trots olika individers olika
förutsättningar och skicklighet. Vilket kan vara tänkvärt vid diskussionen om
hierarkiproblem. Självklart existerar inte hierarkiproblemet för alla, många arbetar
utvecklat. För att vara fri från hierarkiproblemet gäller dock att båda parter måste
vara nöjda. I denna enkät finns dock ett uttryck för att hierarkiproblematiken
existerar och detta bör då tagas i beaktande och hanteras på ett effektivt sätt.
Ekonomiska hinder
I min kvalitativa studie om synen på vikten av kommunikation (Nordin Ivanow,
2001) framgick att tandläkarna och tandteknikerna hade olika åsikt om huruvida
gemensamma ekonomiska överenskommelser var ett problem. Tandteknikerna anser
att såna problem förstör möjligheter till ett sinsemellan utvecklat samarbete+ detta
framkommer också i enkäten. Det kunde vara ett skäl till varför ett samarbete
avslutades ansåg många fler 31/49 tandtekniker än 5/49 tandläkare. På frågan om
vad respondenterna såg som hinder till en effektiv kommunikation framkom också
att många fler 21/49 tandtekniker lyfte fram ekonomin som ett hinder än vad
tandläkarna, 5/49 gjorde. Detta kan tolkas som att ekonomiska överenskommelser är
ett problem ur tandteknikernas synvinkel. Om ekonomin är ett problem för
tandteknikerna blir det även så indirekt för tandläkarna och både patienten och det
tandtekniska arbetets kvalitet blir i slutändan påverkade. Även om tandläkarna inte
är fokuserade på just detta, så kan det bli ett problem även för dem eftersom det
påverkar den slutliga tandtekniska kvaliteten.
Tandläkarenkäten
Någon tandläkare menade att det visserligen är viktigt för tandteknikern att få se det
färdiga tandtekniska arbetet i munnen, för att tandteknikern skall kunna utveckla sig
men anser dock att det är problem p.g.a. tidsbrist och besvär för patienten. Här borde
52
man kunna använda kamera och många patienter skulle säkert vara beredda att ta
detta extra besvär för att få fina och bra tänder.
Tillförlitlighet och trovärdighet
De båda undersökningsmetoderna som jag använt i mina två undersökningar ger
tillsammans en liknande bild av hur tandtekniker och tandläkare ser på huruvida
ökad kommunikation ger bättre tandteknikerarbeten. För att enkätundersökningen
skall vara helt tillförlitlig hade en powerberäkning behövts för att se hur många
respondenter som behövts för att sen kunna uttala sig om vad tandläkare och
tandtekniker i Sverige anser om kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker.
Den tidigare intervjuundersökningen och intervjun i denna studie med en kliniskt
verksam tandläkare är av så liten omfattning så att inga generaliseringar kan göras
men enkätundersökningen styrker till viss del resultatet från intervjuundersökningen
där fanns dock vissa skillnader i synsätt. För att verkligen kunna göra
generaliseringar behövs alltså fler enkäter. Kvale (1997) menar att en god teoretisk
bakgrund ökar en undersöknings validitet och reliabilitet varför jag valt att göra det
avsnittet omfattande och beskrivande för läsaren. Det gav mig också ett brett
underlag till de båda undersökningarna och de begrepp jag avsåg att studera.
Validitet
Enligt ett positivistiskt förhållningssätt begränsar sig vetenskaplig validitet till
gjorda mätningar, är de giltiga? t.ex. ”Mäter du vad du tror att du mäter?”
Frågan om vad som är valid kunskap innefattar den filosofiska frågan om vad är
sanning. Enligt det positivistiska synsättet finns valid kunskap i en objektiv sanning.
Inom det postmoderna synsättet har denna syn upplösts för att istället påstå att,
”sanning skapas genom dialog; valida kunskapsspråk framträder när
konkurrerande tolkningar och handlingsalternativ diskuteras och blir föremål för
förhandlingar bland medlemmarna av en gemenskap” Kvale (1997). I denna studie
hade det utelämnat allt för mycket av komplexiteten i kommunikationssituationen
om jag bara sökt kommunikationsvariabler utan att titta på orsaker, dvs. de fyra
antagna orsaksperspektiven, se sid. 8. För att så långt som möjligt göra denna studie
valid har jag tagit hänsyn till följande.
•
•
•
•
I teoribakgrunden anges i problemanalysen de olika teoretiska
perspektiv som denna studie har utgått ifrån. Det kan alltid diskuteras
om valet av perspektiv och litteratur är det rätta för denna studie eller
om ett bättre val kunnat göras.
En undersöknings innehåll och syfte kommer före metoden. Därför var
det viktigt i denna studie att först svara på frågorna ”vad” och ”varför”,
innan frågan ”hur” dvs. hur enkäten skulle genomföras.
Det är framför allt vid mätning av attityder och abstrakta begrepp som
en operationalisering till mätbara variabler blir avgörande för
validiteten. En operationalisering av de teoretiska variablerna gjordes
så att den teoretiskt definierade variabeln sammanföll så mycket som
möjligt med den operationaliserade variabeln.
Med utgångspunkt från tidigare kunskaper och erfarenheter har vissa
områden valts ut. Kring dessa teman, har frågor formulerats i den
tidigare kvalitativa intervjun. Enkätens frågor har sen utvecklats utifrån
den tidigare studien och intervjun med Sverker Toreskog.
53
•
•
För att kontrollera om frågorna i enkäten verkade mäta det jag avsåg
att mäta, gjordes en pilotstudie med två tandtekniker och två
tandläkare. Utifrån deras svar och kommentarer omarbetades en del
frågor för att minska risken för tvetydigheter.
Undersökningen syftade till att undersöka hur tandtekniker och
tandläkare ser på sin gemensamma kommunikation, har den betydelse
för kvaliteten på den slutliga produkten? Jag anser att det finns en
koppling mellan frågeställningen och de svar som erhållits.
Reliabilitet
Är resultaten tillförlitliga, trovärdiga och pålitliga? Kan man lita på tolkningen
av materialet? Hur har mätningen utförts med vilken noggrannhet?
• Ett sätt att öka reliabiliteten i denna studie var att skriva ut hela
intervjun med Toreskog.
• För att motverka en snedvriden tolkning har Toreskog fått kontrollera
utskriften från intervjun så att den inte blivit misstolkad.
• Tolkningen av enkätens pilotstudie gav tankar kring hur frågesvaren
kunde misstolkas, därför omformulerades en del frågor och
erfarenheterna från pilotstudien togs i beaktande vid tolkningen av den
definitiva enkäten.
• Några av fenomenen i enkäten togs upp i flera frågor för att se om det
blev en samstämmighet i svaren.
Brister eller felkällor
Jag kunde ha arbetat ännu mer med att tänka igenom sammanställningen av frågorna
i pilotstudien för jag har nu upptäckt att frågorna ibland kan vara tvetydiga. I fem av
frågorna upptäckte jag att det fanns tvetydigheter i svaren. En idé kunde ha varit att
tydligare dela upp enkäten i 3 delar med ”Svarsfrekvens och bakgrundvariabler”
som en del, därefter en avdelning med ”Hur de arbetar idag” och slutligen en med
”Attityder”.
Andra felkällor i denna studie kan vara urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och
bearbetningsfel. Bland mätfelen kan frågeformuläret nämnas men även att
respondenten i sig kan utgöra en källa till mätfel med sådant som att: avsiktligt svara
fel, kanske inte kan eller vet svaret, förträngning eller glömska.
När det gäller urvalsfel har stratifierat urval använts med en beskrivning av hur detta
gick till. För att undvika misstolkningar har individuellt bortfall redovisats och vid
varje fråga finns antal svar redovisat. När det gäller mätfel så testades
frågeformuläret och ett sätt att minska bearbetningsfelen var att i planeringsstadiet
av enkäten tänka igenom vilka tabeller och diagram som skulle användas.
Metoddiskussion
Den kvantitativa enkäten i denna studie har bekräftat mina hypoteser om hur
tandtekniker och tandläkare ute på fältet tänker om kommunikation. Min
tidigare studie med sex intervjuer var ett sätt att fånga upp olika sätt att tänka
kring detta. För att få en bild av hur kliniskt verksamma tandläkare och
tandtekniker tänker har nu denna enkätstudie följt upp de tankar som kom
fram i de kvalitativa intervjuerna. Fortfarande kan jag inte uttala mig om att
54
tandtekniker och tandläkare i gemen tänker på detta sätt urvalet på 120
personer var för litet. Som jag nämnt under tillförlitlighetsfrågor behöver
enkäten vidareutvecklas, för att bli mer entydig. Jag känner mig dock redan
stärkt i min tro att kommunikation går att utveckla mycket och är viktigt. Jag
tror att detta arbetssätt, att först fånga upp idéer och sen kontrollera om de har
någon relevans är ett bra angreppssätt i detta fall och kan ge en bra bild av hur
kliniskt verksamma tandläkare och tandtekniker tänker och arbetar.
Likheter och skillnader i den kvalitativa studien och denna uppföljande enkät
I min tidigare studie framgick att tandläkare och tandtekniker ansåg att en ökad
kommunikation dvs. både fler antal tillfällen men även att det är bra att
kommunicera på olika sätt vore bra för att uppnå ett så bra tandteknikerarbete som
möjligt.
I denna enkätstudie var många tandtekniker och tandläkare överens om att man
behöver ses mer, ha mer kontakt för att prestera bättre tandtekniska arbeten.
Däremot ansåg inte lika många att man behöver hitta fler olika
kommunikationsvägar.
I enkäten såg inte många tandläkare eller tandtekniker möjligheter i att förbättra
kvaliteten på det tandtekniska arbetet genom att dokumentera mer med bilder och att
kommunicera med bilder via Internet. Toreskog menar att detta är ett bra alternativ
för att tandteknikern skall få feedback på det färdiga arbetet i munnen nu när de
flesta inte arbetar i samma lokaler. Att arbeta i samma lokaler är nog det mest
optimala för att få hög kvalitet på tandteknikerarbetet, anser Toreskog och
respondenterna i min tidigare kvalitativa studie. I enkäten var det inte många alls
som såg detta med att arbeta i samma lokaler som en möjlighet till förbättring av det
tandtekniska arbetet. Här verkar vara en stor diskrepans mellan mina kvalitativa
intervjuer och enkätsvaren, kan det vara så att det är skillnad mellan dem som hinner
reflektera över dessa frågor och de som är inne i hög produktionstakt och kanske
inte har mycket tid för reflektion, eftertanke och nytänkande eller har inte detta med
samma lokaler eller dokumentation någon effekt?
I mina tidigare kvalitativa intervjuer framkom att både tandläkare och tandtekniker
trodde att om det finns någon skillnad i hur män och kvinnor resonerar i
kommunikationen sinsemellan så är det hur man prioriterar estetik. De trodde att
kvinnor prioriterar estetik och männen prioriterar funktion. I denna enkätstudie
framkom inte detta med samma tydlighet men bland tandläkarna prioriterade man
estetik mer än funktion och här var kvinnorna den största gruppen 22/26 och
männen 10/23. Bland tandteknikerna finns inte samma tydliga tendens snarare
prioriterade männen 17/25 estetiken mer än kvinnorna 13/24. När det gäller funktion
ansåg tandteknikerna att det är viktigare än vad tandläkarna tyckte.
Slutsats
Om tandteknikern inte får delta i arbetets inledningsskede och framför allt inte får se
det färdiga arbetet i munnen minskar möjligheterna för tandläkaren och
tandteknikern att utvecklas tillsammans i sitt arbete och därigenom få ett bättre
tandtekniskt arbete.
55
Tandläkare och tandtekniker bör ta i beaktande att om de vill nå en högre kvalitet på
det tandtekniska slutresultatet i munnen så finns en del att bearbeta eftersom
tandtekniker och tandläkare till att börja med har olika syn på om tandteknikern får
tillräcklig information i början av ett arbete. De båda yrkesgrupperna har också olika
syn på om det är viktigt för tandteknikern att se det färdiga tandtekniska arbetet i
munnen.
Att arbeta i samma lokaler eller dokumentera med bilder underlättar om
tandtekniker skall få se sina färdiga arbeten i munnen.
Ekonomi, stress, tidsbrist, hur man kommunicerar, ”vi och dom” tänkande och
möjligen också en del, hierarkiska funktioner, sätter upp hinder för en effektiv
kommunikation. Detta innebär att man behöver bearbeta hur man tänker kring dessa
frågor men även att en del praktiska/politiska förhållanden som ekonomin
sinsemellan och därigenom vilken tidspress man utsätts för bör omvärderas om man
vill höja kvaliteten på de tandtekniska arbetena.
Sjuttioen procent av tandteknikerna och femtioen bland tandläkarna ser en möjlighet
i att man är ömsesidigt beroende av varandra. Sjuttionio procent av tandteknikerna
sextionio procent av tandläkarna och anser också att svårigheter löses bäst
tillsammans. Detta är trots allt en öppning som kan inge hopp om att det finns ett
intresse för att öka kommunikationsvägarna.
Med de rådande ekonomiska förhållandena mellan tandläkare och tandtekniker finns
en del hinder för att kunna bli ömsesidig. Jag tror att det är mycket svårt att få igång
ett riktigt bra och tätt samarbete så länge tandläkaren och tandteknikern skall
förhandla med varandra om priserna. Det kan också vara så att en medvetenhet finns
om att man borde arbeta tätare men det är svårt rent praktiskt, formellt och
ekonomiskt att börja ändra arbetssättet. Ja ”det kanske sitter i väggarna”?
Kan det vara en idé att tandläkare och tandtekniker som vill kvalitetssäkra sig måste
följa konkreta anvisningar kring vilka samarbetsrutiner som krävs?
Det är väl idag allmänt vedertaget att man alltid kan kommunicera bättre om man
känner varandra och känner till varandras problem. Om detta är fallet så tror jag att
folk ute på kliniker och laboratorier behöver lägga mer tid på att träffas och lära
känna varandra och se varandras problem och situation. Ett motargument är förståss
att det inte finns tid och resurser för det. Detta beror på hur man tänker. Har man satt
upp ett gemensamt mål att bli bättre på den tandtekniska kvaliteten så betalar det sig
nog på sikt att arbeta fram ett bättre system. Detta skulle säkert vara lättare om
patienterna börjar att kräva högre kvalitet. I Socialstyrelsens rapport om ”Framtida
kompetensfördelning…” (1999) säger man att patienters makt kommer att öka i
framtiden. I tandtekniker- och tandläkarkretsar sprids ryktet om att kvaliteten på
tandtekniska arbeten i Sverige idag har sjunkit. Estetiskt ligger många länder före
oss i kvalitet. Är detta sant? Vill vi göra något åt detta?
Efter mina kvalitativa intervjuer och denna enkät känner jag mig stärkt i tron att om
man vill uppnå konstgjorda tänder som är så lika de naturliga tänderna som möjligt
ja då måste tandläkare och tandtekniker samarbeta mer. De behöver se att naturligt
56
utseende på tänderna är ett gemensamt problem som de bara löser om de
kommunicerar mer kring olika lösningar.
Kanske skulle det kunna tillföra tandtekniker och tandläkare något att tänka igenom
och rannsaka sig själva i hur de fungerar när de kommunicerar. Hur uttrycker jag
mig egentligen? Är jag tydlig i mitt budskap? Uttrycker jag mig som en överordnad,
underordnad eller en jämställd medmänniska med specifik kunskap på ett visst
område? Har jag tillräcklig träning i hur man kommunicerar eller styr min
personlighet mig så att jag är otydlig i mitt budskap? Skulle jag ha nytta av att träna
min skicklighet i hur man formulerar meningar på ett tydligt sätt?
Transaktionsanalys4 eller transaktionsanalysliknande arbetsformer skulle kunna vara
intressant i detta sammanhang att fördjupa sig i.
Framtida studie
•
Att göra korsjämförelser på detta material i denna studie t.ex. Hur resonerar
den som har en ”icke tät kommunikation ” respektive hur resonerar den som
har en ”tät kommunikation”.
•
Att göra ytterliggare en likadan kvantitativ studie och ta reda på hur
tandläkare och tandtekniker i mindre orter och på landsbygden resonerar
kring dessa frågor. Finns det någon skillnad i hur man tänker i en storstad
respektive i landsorten?
•
Någon typ av fältstudie där man undersöker en klinik där tätt samarbete
förekommer, att de t.ex. arbetar i samma lokaler och en klinik där det inte är
lika tätt samarbete. Ev. med någon studie av hur de olika klinikernas
tandtekniska kvalitet ser ut.
4
Transaktionsanalys är en psykoterapeutisk teori och metod som handlar om att tidiga
livserfarenheter kan ge upphov till s.k. skript, ett slags inre föreskrift som medför tendenser till
psykologiska spel i sociala sammanhang. Transaktionerna förstås i termer av de inblandade
personernas barn-, vuxen-, och förälder- jagtillstånd. Terapin syftar till frigörelse genom förändring
av inre skript och yttre transaktionella mönster.
57
Litteratur
Ahrenfeldt, B. Berner, R. (1992) Konflikthanteringsboken, om vardagliga konflikter
på jobbet. Malmö: Liber-Hermods
Ash, R. (1998) Are you listening ? Journal of Dental Technology, volume 15
Brännlund, L. (1991) Konflikthantering, Handbok för realister. Falkenberg: Natur
och kultur
Dahmström, K (1996) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk
undersökning. Lund: Studentlitteratur
Granér, R. (1991) Arbetsgruppen, Den professionella gruppens psykologi. Lund:
Studentlitteratur
Holme, I.M. Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur
Höghielm, R. (1998) Från Wittgenstein till degknådning – om yrkeskunskap och
yrkeskultur. Stockholm: Lhs
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lennéer-Axelsson, B. Thylefors, I. (1991) Arbetsgruppens psykologi. Stockholm:
Natur och kultur
Nationalencyklopedin (1993) Höganäs: Bra böcker AB
Nordin Ivanow, K. (2001) Vackrare tänder! Är kvaliteten på kommunikationen
mellan tandtekniker och tandläkare då viktig? Huddinge: Tandteknikerutbildningen,
Odontologiska institutionen
Sandberg, J. Targama, A. (1998) Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv
på organisationer. Lund: Studentlitteratur
Schultz, W. ( 1989) Firo: a three dimensional theory of interpersonal behavior.
(3 uppl.) Mill Valley
Sjölund. A. (1979) Gruppsykologi. Stockholm: Rabén & Sjögren
Sjöquist, L. (2001, april) Mitt möte med Cummins. Pedagogiska magasinet nr 2
Socialstyrelsen, (dec 1998) Rapport från enkätundersökning om besöksfrekvens,
attityder, kostnader och betalningsvillighet avseende tandvård inom vissa landsting.
Stockholm
Socialstyrelsen, (dec1999) Framtida kompetensfördelning och utbildningskapacitet
för olika yrkeskategorier inom tandvården. Stockholm
58
Starrin, B. Larsson, G Dahlgren, L. Styrborn, S. (1991) Från upptäckt till
presentation, Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Lund:
Studentlitteratur
Steinberg, J.M. (1987) Positiv påverkan. Malmö: UPAB
Thurén, T. (1995) ”Tanken, språket och verkligheten” Stockholm: Tigers förlag
Föreläsningar:
Langer, J. (2000, okt.) Retorik. Lärarnas hus, Stockholm
59
KAROLINSKA INSTITUTET
Bil.1
Huddinge den 4 december
2002
Odontologiska institutionen
Bästa
Jag heter Karin Nordin Ivanow och är lärare på tandteknikerutbildningen på
Karolinska Institutet. Jag ska skriva en Magisteruppsats i tandteknik om
kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker. Jag vill undersöka hur
tandläkare och tandtekniker tänker om sin inbördes kommunikation.
Jag skulle därför vilja ha Din hjälp att svara på följande enkät. Enkäten tar ca 20
minuter att fylla i.
Dina svar lämnas anonymt och de kommer att redovisas med full sekretess så att
varken arbetsplats eller vem som svarat går att identifiera.
Som tack för hjälpen skickar jag uppsatsen när den är färdig.
TACK FÖR DIN HJÄLP!
När Du har besvarat enkäten, lägg den i bifogade frankerade kuvert. Jag är tacksam
om Du kan fylla i enkäten inom en vecka.
Din enkät är numrerad. När Du skickat in Ditt svar slipper Du ett påminnelsesamtal
eftersom Ditt enkätnummer då tas bort från utsändslistan.
Vid frågor ring mig gärna!
Telefon hem: 08 – 551 745 30 säkrast måndagar och onsdagar
Telefon arbetet: 08 – 728 80 76 säkrast tisdagar, torsdagar och fredagar
Vänliga hälsningar
Karin Nordin Ivanow
Karolinska institutet
Tandteknikerutbildningen plan 4
Box 40 64
141 04 Huddinge
E-post [email protected]
Handledare: Gunilla Nordenram
[email protected]
60
Bil. 2
Enkät angående kommunikation mellan tandläkare och tandtekniker
Fyll i ett av svarsalternativen på varje fråga, om inget annat framgår. Använd gärna
utrymmet under frågorna för egna kommentarer och funderingar! Om inte utrymmet
räcker till, använd gärna baksidan.
1. Är du?
Man
Kvinna
2. Hur många år har du arbetat som tandläkare?
Antal…………………………………………………………………………..
3. Vilken typ av anställning har du? (Flera alternativ möjliga)
Privat praktiserande
Statligt anställd
Folktandvård
Specialist i……………………………….
Annat, nämligen ……………………………………………………………...
4. Vilken typ av terapi, som kräver samarbete med tandtekniker, arbetar du
huvudsakligen med? (Fler alternativ är möjliga.)
Fast protetik
Ortodonti
Avtagbar protetik
Bettfysiologi
Implantat
Annat nämligen………………………….
…………………………………………………………………………………..
5. Hur många tandtekniker arbetar du med nu? (regelbundet eller enstaka
gånger) Se även fråga 6!
Antal tandtekniker………………….
6. Eller, du kanske inte vet vilken/vilka tandtekniker du får om du skickar till
ett stort labb, svara i dessa fall på antal tandteknikerlabb istället för som ovan
antal tandtekniker
Antal tandteknikerlabb……………….
7. Hur många tandtekniker/tandteknikerlabb har du slutat arbeta med under din
tid som verksam tandläkare?
Antal tandtekniker…………………..Antal tandteknikerlabb…………………….
8. Jag slutade arbeta med dessa tandtekniker/tandteknikerlabb för att:
(Här kan flera alternativ fyllas i om så behövs, du kan ju ha slutat arbeta med
flera tandtekniker, fyll därför gärna i hur många du slutat med av respektive
skäl)
Antal som
Du slutat
arbeta med
Slutade p.g.a. olika praktiska skäl t.ex. tjänstledighet, teknikern
slutade sin tjänst, graviditetsledighet m.m. (Dessa
praktiska skäl kan gälla både teknikern och tandläkaren)
………..
Tandteknikern slarvade eller var inte tillräckligt duktig,
hantverksskicklig
………..
Samarbetsviljan var dålig från tandteknikerns sida
………..
Vi hade kommunikationssvårigheter
………..
Det gick inte att kommunicera med detta labb, svårt att få
kontakt med rätt tandtekniker
………..
Det blev för många omgörningar
………..
Vi hade svårt att komma överens i de ekonomiska frågorna
………..
61
Annat, nämligen…………………………………………………………..
9. Har du någon gång valt bort en terapi där tandtekniker måste kopplas in i
arbetet?
Ja
Nej
Minns ej
10. Följande moment kan ingå i arbetsgången mellan tandläkare och
tandtekniker. Vilka moment använder du och din/dina tandtekniker? (Kryssa
för så många rutor som du behöver och som är relevanta för ditt
arbetsområde)
- Tandsköterskan kontaktar teknikern om hur lång tid som behövs för det
tandtekniska arbetet
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Du som tandläkare kontaktar själv tandteknikern för tider och diskussion kring
arbetet
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Följesedel med instruktioner för arbetet följer med arbetet som skickas till
teknikern
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Vi ringer varandra om det blir krångel
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern träffar patienten innan behandlingen påbörjas
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern deltar i terapidiskussioner
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern får foto/digitalbilder på hur patienten ser ut i ansiktet och i
munnen innan behandling
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandläkaren tar färg innan preparationen (fast protetik)
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern tar färg och form själv, åtminstone i frontpartiet (fast prot. o
implantat)
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern får en studiemodell på hur det såg ut innan preparation (fast
protetik)
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern träffar patienten innan tanduppsättningen (avtagbar protetik)
62
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern får studiemodell innan tandreglering påbörjas (ortodonti)
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern karaktäriserar (gör infärgning) när patienten kommer till
tandteknikern innan cementering av färdig krona eller bro (fast protetik och
implantat)
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern ser färdig tanduppsättning i munnen när justering av
tanduppsättningen behöver göras (avtagbar protetik)
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern får se det färdiga arbetet i mun, direkt på patienten eller på
bilder
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandläkaren tar bilder på allt som misslyckas för att bl.a. ha till gemensam
problemdiskussion och vidareutveckling med tandteknikern
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Tandteknikern tar bilder på allt som misslyckas för att bl.a. ha till gemensam
problemdiskussion och vidareutveckling med tandläkaren
Ja alltid
Ja ofta
Ibland
Aldrig
- Annat,
nämligen………………………………………………………………
11. Om du anser att tandteknikern ska se det färdiga arbetet i munnen, ange i så
fall dina skäl!
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
12. Hur nära eller långt ifrån varandra arbetar du och dina tandtekniker? (Flera
alternativ finns om du arbetar med flera olika tandtekniker, kryssa då för
antal)
Antal
Annat land
………
Annan stad
………
Annan adress inom samma ort
………
Samma lokaler/hus
………
Annat, nämligen
………
……………………………………………………………………………………
13. Hur gör du för att minska sannolikheten för att patienten ska bli besviken på
det slutliga tandtekniska resultatet i munnen?
Jag bestämmer vilken terapi det skall bli och informerar sen patienten om
vilken terapi som skall göras
Jag visar för patienten på alla möjliga olika terapilösningar som jag kan
tänka mig att göra och låter patienten få betänketid innan vi tar beslutet
Jag visar på alla möjliga terapilösningar för patienten och konsulterar även
tandteknikern (åtminstone vid problematiska fall) innan beslutet definitivt
63
tas
Annat, nämligen……………………………………………………………..
14. Vilka möjligheter kan du se för egen del att höja och förbättra kvaliteten på
det tandtekniska arbetet (Fler svarsalternativ är möjliga!)
Lägga mer tid på att söka duktiga tandtekniker att arbeta med
Lägga mer tid på att instruera din tandtekniker om hur du vill ha det
tandtekniska arbetet
Öka samarbetet med tandteknikern och vara öppen för att svårigheter som
uppstår löses bäst tillsammans
Utveckla insikten om att tandteknikern och jag är ömsesidigt beroende av
varandra för att nå ett bra slutresultat
Att öka samarbetet mer för att nå högre kvalitet tar för mycket tid, det blir
för dyrt
Tandteknikern och jag borde arbeta i samma lokaler eller samma hus
Tandteknikern och jag borde arbeta mer med bilder som t.ex. C-takt Link5
Tandteknikern och jag borde dokumentera mer av vårt arbete med bilder
Att vi, tandteknikern och jag, hänger med i utvecklingen, provar nya
konstruktioner och material
Gemensam fortbildning
Annat, nämligen………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………….
15. Tror du att dina tandtekniker anser att de får tillräcklig information av dig i
inledningsskedet av ett nytt arbete?
Ja
Nej
Borde få mer
Vet ej
16. Hur skall terapibeslutet gå till, vem bestämmer?
Det är tandläkaren som har det slutliga ansvaret, alltså bestämmer
tandläkaren själv
En bra terapi innefattar, att tandteknikern också kommer med sina
synpunkter innan beslutet slutligen tas
Patienten, tandläkaren och tandteknikern bör diskutera fram en lösning för
att beslut skall kunna tas
Tandläkaren och patienten bestämmer ihop vad som blir bäst
Annat förslag, nämligen………………………………………………………
…………………………………………………………………………………….
17. a) Brukar du få presenter av patienten?
Ja
Nej
Ibland
b) Känner du till hur ofta din/dina tandtekniker får presenter av patienten?
Lika ofta som du själv Ibland Sällan
Aldrig
Vet ej
18. På vilka olika sätt har du kommunikation med din/dina tandtekniker?(Fler
alternativ är möjliga!)
Träffas diskuterar lösningar eftersom vi arbetar i samma lokaler
Ringer varandra och diskuterar lösningar
Skriver oftast bara en följesedel
Kommunicerar digitalt
Har arbetsmöten
5
C-takt Link är ett kommunikationssystem över Internet, ett av de få systemen med sekretess för
patientbilderna.
64
Har seminarier kring olika teman
Har fester
Reser tillsammans och/eller träffas på konferenser
Är vänner och umgås på fritiden
Annat,
nämligen………………………………………………………………………….
……………………………………………………………………………………
19. Anser du att det har effekt på det tandtekniska arbetets kvalitet om du och
din tandtekniker kommunicerar/träffas på många olika sätt?
Ja
Nej
Vet ej
20. Vad ser du som särskilt viktigt i ett effektivt samarbete mellan en tandläkare
och en tandtekniker? (Fyll i alla de alternativ nedan som du anser vara
viktiga!)
Man måste vara bra på att motivera
Tandläkaren måste lära sin tandtekniker hur hon/han vill ha arbetet
Ta sig tid att träffas och se varandras situation
Man lär sig ihop hela tiden om man vågar hantera konstruktiv kritik
Lyssna och vara öppen för alternativ
Våga säga ifrån
Order/instruktioner om hur arbetet skall vara, helst utan diskussioner som tar
dyrbar tid
Att eftersträva en ärlig och öppen dialog
Det är viktigt att tandteknikern förstår att det är tandläkaren som har det
slutliga ansvaret
Visa humor
Våga be om råd
Det tar för mycket tid att diskutera olika estetiska alternativ
Sluta arbeta med en tandtekniker som ej följer dina instruktioner
Att skaffa sig kännedom om problem, att ej undanhålla problem
Att jag som tandläkare är noga med att fylla i följesedeln tydligt för att
undvika missförstånd
Att tandteknikern är noga med att läsa följesedeln löser många problem
Att ge beröm underlättar framtida kommunikation
Att vara tydlig
Tandteknikern bör själv påverka beslutet att få se patienten på något sätt
Att jag signalerar intresse och är inspirerad
Omgörning utan syndabock
Ha kul ihop, fester och liknande öppnar ännu fler kommunikationsvägar
Annat, nämligen………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
21. Vilket av följande påståenden stämmer bäst med ditt synsätt, när det gäller
det tandtekniska slutresultatet?
Funktionen är det viktigaste och estetiska hänsyn får man ibland göra avkall
på
För mig känns det mycket viktigt att lägga tid på det estetiska, för att på det
viset ”nå det där lilla extra” estetiska slutresultatet
65
Det kan bli olönsamt att lägga för mycket tid på estetiken
Annat nämligen………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
22. Anser du att det är möjligt att höja kvaliteten på det tandtekniska arbetet
genom att tandteknikern och du hittar fler kommunikationssätt, än vad ni har
idag?
Ja
Nej
Vet ej
23. Vad anser du hindrar effektiv kommunikation mellan tandläkare och
tandtekniker? (Fler svarsalternativ är möjliga)
Stress och eller tidsbrist
När olika yrkesgrupper har ett ”Vi” och ”Dom” tänkande, kan detta bli
låsande, det blir då svårare att förstå varandras problem och att kommunicera
effektivt
Man kommunicerar på olika sätt utifrån om man är man eller kvinna, det kan
skapa missförstånd när två av olika kön kommunicerar
Det brister i insikten om att vi, tandläkare och tandtekniker, är beroende av
varandra för att få ett bra slutresultat
Ett hierarkiskt tänkande skapar hinder
Order utan diskussion
Prestige, brist på ödmjukhet
Saknas öppenhet för diskussion och problemlösning
Svårt att ge och ta konstruktiv kritik
Tandteknikern får se patienten för lite
Tandteknikern och jag arbetar för långt ifrån varandra
För många omgörningar
Ekonomi, prisöverenskommelser, upphandlingar m.m.
Det finns inget som hindrar, jag anser att jag har effektiv kommunikation
med mina tandtekniker
Annat, nämligen
……………………………………………………………………………………
24. Har du arbetat med några tandtekniker som kommer från ett annat land än
vad du själv kommer ifrån, annan kultur?
Ja
Nej
Om du svarar, Ja, på denna fråga svara då på nästa fråga nr 25, hoppa annars
över nr 25!
25. Anser du att det har någon betydelse för kommunikationen/förståelsen er
emellan om din tandtekniker kommer från att annat land än vad du själv
kommer ifrån, annan kultur?
Ja
Nej
Vet ej
26. Här kan du skriva annat som du tror har betydelse för denna undersökning.
Alla synpunkter är värdefulla!
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
66