Sammanställning från
gruppdiskussioner från workshop
den 4 april 2014
1
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
1
Kommunikation, tekniska försörjningssystem ................................................................. 3
2
Ras, skred, erosion och översvämningar .......................................................................... 5
3
Dricksvatten och avloppsvatten ....................................................................................... 7
4
Areella näringar och turism.............................................................................................. 9
5
Hälsa .............................................................................................................................. 13
6
Bebyggelse, boende och kulturarv ................................................................................. 16
7
Naturmiljön och miljömålen .......................................................................................... 21
8
Slutligen – lite anteckningar från eftermiddagens slutdiskussion .................................. 25
2
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
1 Kommunikation, tekniska försörjningssystem
Diskussionsledare: Alexandra Ohlsson
Medverkande:
Alexandra Ohlsson, SMHI
Johan Andréasson, SMHI
Anna Boman, Linköpings universitet
Bo Lind, SGI
Eva Liljegren, Trafikverket
Inga-Lill Dalstål, Trafikverket
Pia Sundbergh, Trafikanalys
Håkan Swedenborg, PTS
Stina Sares, Swedavia
Reflektioner efter förmiddagen: skicka gärna ut presentationerna till alla. Gärna även
ange mailadresser till deltagarna.
Trafikverket betonade att nollgenomgångarna ökar över hela landet i samband med
klimatförändringarna.
Trafikverket har mer underlag i form av interna rapporter. Dessa kommer att skickas till
SMHI. Just nu pågår fyra stycken examensarbeten som väntas vara klara till sommaren,
ny kunskap i samband med dessa kommer kompletteras till uppdraget.
Trafikverket tar redan idag hänsyn till framtida klimat om exempelvis en trumma ska
bytas ut. Inom denna myndighet har regelverket ändrats så att det tas hänsyn både till
dagens och framtida förhållanden. NNH är ett mycket kraftfullt verktyg för att identifiera
risker så som översvämningskänsliga områden, samt identifiera var trummor kan finnas.
Den nya höjddatabasen är ett oerhört viktigt, nytt verktyg för Trafikverket och
informationen härifrån underlättar arbetet med att identifiera känsliga områden så det
finns möjlighet till åtgärder. Om det skulle bli problem såsom ras av någon bro är
Trafikverket idag förberedda eftersom de har ett upplag av reservbror. En provisorisk
bro kan vara på plats inom ett par dagar.
Trafikanalys lyfte fram att det i de tranportpolitiska målen inte finns någon
klimatanpassning i dagsläget. Detta tas med och kommer lyftas till diskussion inom
denna myndighet.
I samband med sopförbränningen transporteras omkring 2 miljoner ton aska till Oslo.
Kan vi ta fram kunskap hur vi själva kan ta hand om denna aska, och exempelvis
använda vid vägbygge istället?
En frågeställning som kom fram var om transporterna framöver väntas inträffa vid
samma årstid. Med klimatförändringarna kan det ju finnas en möjlighet att det blir ökad
trafik till Sverige från södra Europa, då en del möjligen vill ta sig till svalare områden.
Detta kan gälla både under sommarmånaderna då exempelvis Medelhavsområdet får det
väldigt varmt och många då tycker Sverige har ett mer behagligt luftklimat, men även
under vintermånaderna då man kan tvingas ta sig bra bit norrut för att komma till
snöklädda landskap.
3
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Det saknas inventeringar om var klimatförändringar kommer att ge störst problem,
framförallt avseende på ras, skred och översvämningar. Det saknas även kunskap om var
pumpstationerna finns. Dessa pumpstationer har en giltighetstid på 15 år, vilket vid
identifiering möjliggör att de nya kan anpassas till förändrade väderförhållanden.
Det har förekommit en del diskussioner om snödrev i Skåne då det längs vissa
vägsträckor blir stora problem när det blåser i kombination med snö. Ploginsatser kan då
behövas göras oavbrutet, då det kan dreva igen snabbt igen. En möjlig åtgärd kan vara
läplanteringar, något som gjorts via E6:an. Genom att plantera träd eller buskar i
områden där man vet att det är känsligt för vindar kan eventuellt snödrev fastna i dessa
planteringar och minska problemen på vägarna.
Det finns en önskan om att varje myndighet borde ha en klimatanpassningssamordnare
som blir den självklara person utomstående vänder sig till med frågor som rör klimatet.
Med Klimatanpassningsportalen finns den informationen till en del myndigheter, men
vore önskvärt med liknande kontaktperson på övriga myndigheter. Det ses även gärna att
ett departement har ett övergripande ansvar.
Framöver finns en del utmaningar att möta. Klimatanpassning finns idag inte alltid som
en naturlig del av verksamheten i flera av myndigheterna och anpassningsåtgärder skulle
behövas kopplas till det redan existerande underhållsarbetet. Det finns ett kunskapsgap
hos planerare och underhållsfolk men även högt upp till ledningsnivå kan det finnas
kunskapsbrister. Det ställer behov om mer kunskapsspridning till de som inte är
specialister. Det kan även finnas ett behov att se över regelverk och ta fram mer riktlinjer
som fokuserar på kunskapsspridning.
Bidrag med text till underlag
Håkan Swedenborg kan komplettera med lite mer texter.
Swedavia tar informationen vidare till sina kollegor.
Eva Liljegren och Inga-Lill Dalstål på Trafikverket hjälper gärna till med att skriva
sammanfattande text om kunskapsläget.
Att ta kontakt med
VTI, bland annat se vilket arbete de gjorde tillsammans med danskarna med att ta fram
metoden Blue spot. Även se om de har andra utredningar som borde lyftas fram som ny
kunskap eller som gett råd om åtgärder.
4
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
2 Ras, skred, erosion och översvämningar
Diskussionledare: Sten Bergström, SMHI
Deltagare:Cecilia Alfredsson, Maria Bartsch, Per Danielsson, Lars Nyberg, Hans Hansson,
Eva Uggla, Wibeke Harders, Max van Meeningen.
1.Vad är den viktiga nya kunskapen sedan klimat- och sårbarhetsutredningen?
Mycket ny kunskap har tillkommit genom stora utredningar kring Mälaren (MSB),
Vänern och Göta älv (GÄU). Den senare har visat att det svårt att hitta enkla lösningar
vid sårbarhetsanalyser rörande ras och skred. Kartor används ibland okritiskt.
Medvetenheten hos planerare har ökat men det finns också en del frustration. Vägledning
efterfrågas.
Ett produktionssystem för extrema flöden i ett varmare klimat har utvecklats tack vare
vattenkraftindustrins engagemang. Den nya nationella höjdmodellen är ett stort steg
framåt. Presentationstekniken har utvecklats. Nu pågår projekt ”grunda vatten”
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Nationellplattform/Aktiviteter/Matning-pa-grunda-vatten/
Inom området kusterosion börjar mjuka lösningar diskuteras mer på allvar. ”Skåne
strand” är ett nytt projekt http://www.sgu.se/sgu/sv/geol_kartering/projekt/projektskanestrand.html
Skyfallen har kommit mer i fokus på grund av aktuella händelser (Köpenhamn,
Jönköping, Söderhamn).
2. Inkluderar detta något om möjlig påverkan i Sverige av klimatförändringar i
omvärlden?
Ganska lite belyst fråga idag. Men globaliseringen gör oss alltmer sårbara för stora
naturkatastrofer utomlands. Bangkoks översvämningar påverkade många
komponenttillverkare. Återförsäkringssystemet påverkar försäkringsbranschen.
Svensk turistindustri kan komma att gynnas.
Vi är alla indragna i IPCC-processen.
3.Hur påverkar alternativt hur bör denna kunskap påverka nuvarande och framtida
arbete med klimatanpassning?
Vi bör utveckla visualiseringsverktyg i tre dimensioner.
Den regionala och nationella ansvarsfördelningen behöver förtydligas.
Myndigheterna och universiteten bör samverka bättre.
Kompetensförsörjning och kontinuitet i expertrollen är viktiga frågor.
4. Vilken kunskap om klimatförändringarnas effekter på samhällsviktiga funktioner
inom aktuell sektor saknas på lokal, regional och nationell nivå?
Följande synpunkter fördes fram:
Det behövs mätningar av vågor och erosion.
5
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Det behövs statistik över mer vanliga händelser (5 till 10 års återkomsttid) och deras
varaktighet.
Kunskap om vattenhastigheter och erosion längs stränder efterlystes.
Markavvattningsanordningar borde läggas in på fastighetskartan.
Kunskapen om samhällspåverkan och dess kostnader behöver utvecklas.
5. Vad mer (kopplat till kunskap och tillgång till kunskapsunderlag) behövs för att
säkerställa ett ändamålsenligt arbete med klimatanpassning?
Kunskapen om hela området juridik, lagstiftning och motstående intressen behöver
utvecklas.
6. Vem kan bidra med texter?
De deltagande myndigheterna uttryckte sig positiva till att hjälpa till med granskning och
komplettering av våra texter. Universitetsrepresentanterna (Nyberg och Hansson) deltar
också gärna i denna process.
6
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
3 Dricksvatten och avloppsvatten
Diskussionsledare: Anna Eklund och Linda Aspegren
Medverkande:
Anna Eklund, SMHI
Linda Aspegren, SMHI
Lovisa Lagerblad, Länsstyrelsen Stockholm
Emil Vikberg, SGU
Anne Adrup, Svenskt vatten
Kerstin Grönman, Miljödepartementet
Folke K Larsson, Regeringskansliet
1. Vad är den viktiga nya kunskapen sedan klimat- och sårbarhetsutredningen?
Rapporter från länsstyrelserna
Klimatanalyser för länen
Klimatscenarier
Ökad kunskap; skyfall, havsnivåer, låga och höga flöden och grundvatten i ett framtida
klimat
Vattenförsörjningsplaner för län och kommuner
Lantmäteriets höjddatabas
Studier – Mälaren och Göta älv m.fl.
Uppmärksammade händelser som regnet i Köpenhamn och Östersunds Cryptosporidium
var en väckarklocka för många
2. Inkluderar detta något om möjlig påverkan i Sverige av klimatförändringar i
omvärlden?
Det är förhållandevis lätt att avsalta vatten så troligtvis kommer Sverige inte att
exportera vatten
Klimatflyktingar till Sverige kan göra att efterfrågan på rent vatten kommer öka
Minskad import av livsmedel ger ökad bevattning inom det svenska jordbruket vilket
kan komma i konflikt med råvatten
3. Hur påverkar alternativt hur bör denna kunskap påverka nuvarande och framtida
arbete med klimatanpassning?
Det finns stor kunskap om frågorna men klimatanpassningen inkluderas inte i planarbetet
i så stor utsträckning. Länsstyrelserna har gjort mycket arbete men hur kommer arbetet
ner till kommunal nivå?
Boverket har tagit fram en vägledning men dagvattenhantering behöver inkluderas i
planarbetet.
Klimatanpassningsarbetet kommer inte in i arbetet med vattenskyddsområden, borde det
göras?
7
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Bristande kontroll av råvatten detta borde bli bättre (kommunalt och enskilt)
4.Vilken kunskap om klimatförändringarnas effekter på samhällsviktiga funktioner
inom aktuell sektor saknas på lokal, regional och nationell nivå?
Samhällsförändringen går fortare än klimatförändringen. Hur ser Sverige ut 2100?
Bättre kunskap om grundvattentillgång och kvalitet och även vattenkvalitet i ytvatten
Studier av vattentemperatur i ett framtida klimat
Studier av smittspridning i dricksvatten i ett framtida klimat
5. Vad mer (kopplat till kunskap och tillgång till kunskapsunderlag) behövs för att
säkerställa ett ändamålsenligt arbete med klimatanpassning?
Kunskapsspridning, hur kommuniceras den stora kunskap som finns?
Kunskap finns om vad som behöver göras men kunskap om hur eller vem som ska
göra vad är bristande (finansiering, dagvatten, dricksvatten etc)
Underlätta de administrativa (lagstiftning)
Att tillhandhålla vattnet är kommunalt ansvar men vad finns det för motiv att
samverka på regional nivå? Stöd i planeringen efterfrågas.
6. Vem kan bidra med texter?
Svenskt Vatten och SGU lämnat underlag men ställer upp om något mer efterfrågas.
Dricksvattenutredningen och Kontrollstation 2015 ska samordnas.
8
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
4 Areella näringar och turism
Diskussionsledare: Åsa Sjöström, SMHI
Deltagare: Hillevi Eriksson (Skogsstyrelsen), Susanna Bruzell (Mistra Swecia), Elin
Andersson (Länsstyrelsen Jämtland) + Tina Holmlund (Länsstyrelsen Västerbotten), Laila
Rehnfeldt (Sametinget), Robert Paulson (Jordbruksverket), Mattias Hjerpe (CSPR), Olle
Olsson (SEI)
Skog
Hillevi: regionala förändringar i skogsproduktion kan påverka svenska skogsindustrin –
klimatförändringen har en mindre betydelse här, andra förändringar är viktigare.
Laila: Vi ser redan en förändring i renskötselområdena. Man borde kanske dra ner på
gödslingen av skogsmark redan nu, att gödsla skogar tar bort förutsättningarna för
lavarna. Titta över detta inom skogsbruket
Hillevi: man gödslar inte rena lavmarker, men man borde bli hårdare på att undvika
marker som innehåller lavar.
Jordbruk:
Robert: Mycket av vårt arbete handlar om vatten. Markavvattning. Inte så mycket ny
kunskap hur, men man pratar om det mer och frågan uppmärksammas: att
vattensystemen i stad och land sitter ihop. Inställningen till markavvattning håller på att
ändras, man inser att den är viktig för hela samhället. Kunskapen står sig sedan 2007, om
hot och möjligheter. Inget som pekar på något helt annat. Mer höstsådda grödor kan ge
större skördar totalt sett, men de bättre förutsättningarna från klimatet är inte den
styrande faktorn, konkurrensförhållanden med andra länder och EUs jordbrukspolitik
kommer att påverkar mer och klimatförändringarna måste ses i det sammanhanget. Tror
att totala svenska produktionen kommer att fortsätta gå ner under den närmaste tiden,
trots bättre klimatförhållanden. Fördelar som är omöjliga att realisera. Mycket ny
kunskap finns också om växtskydd och vatten.
Mattias: effekterna av klimatpolitiken innebär problem för jordbruket och landsbygden
är en förlorare. Anpassning till klimatförändringar kommer efter anpassning till en
förändrar värld och politik.
Robert: Långsiktiga åtgärder prioriteras ofta längst ned i en ansträngd situation.
Rådgivning används mycket, för att undvika restriktioner. Subventionerad rådgivning
viktig för långsiktig planering, miljöhänsyn och minskad klimatpåverkan.
Tillfredsställande dränering viktigt, den fungerar inte idag och behovet växer. Det är
inte många som kan frågan, kompetensbrist på gång. Investeringsstöd viktigt.
Elin: finns det en bättre förståelse nu för vikten av att behålla jordbruksmarken? Vi har
sett att det har skett ett skifte, man ser mer möjligheter för jordbruket, både hos
lantbrukare och politiker. Vi måste använda marken men inte förstöra den.
Tina: Samma diskussioner där. Man tycker att det är viktigt att den jordbruksmark som
finns ska bevaras. Men, reflekteras inte i verkligheten, eftersom det inte finns lönsamhet.
Det finns andra krafter som är mycket större än klimatförändringen.
Mattias: Synd att vi inte kan hitta formerna för att bevara marken nu. Finns det ett
alternativ till att betala för att låta marken ligga i träda?
Hillevi: Blir det en ökad efterfrågan på lång sikt? Hur ser bedömningen ut? Kanske är
det en kraftig ökning i de globala livsmedelspriserna som behövs för att driva
utvecklingen. Samtidigt ser vi en ökad effektivisering i andra delar av världen, som
9
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
kanske överskrider klimatförändringarnas effekt. Förändringen kanske bara minskar
produktionsökningen.
Olle: Biodiversitet en viktig aspekt, bättre att odla upp en granskog i Sverige än en bit av
Amazonas.
Robert: tror inte att det blir lättare att nå miljömålet om odlingslandskap i framtiden.
Susanna: Bevattning är en viktig fråga för företagarna. Behövs redan idag, och
bevattningsmöjligheter kan komma att krävas för att få kontraktodling.
Elin: Vet vi tillräckligt om hur vårt jordbruk påverkas av klimateffekter i andra länder?
Robert: Svårt att peka på ytterligare kunskapsbehov. Det är inte kunskapsbrist som är
hindrande för arbetet. Bevarande av jordbruksmark är viktigt att belysa, precis som man
försöker skydda dricksvatten. Vi har ett halvt marknadsutsatt jordbruk, och då är det
marknaden som styr var maten odlas.
Hillevi: Vi kanske skulle jobba tillsammans med ” Short rotation coppice”
(energigrödor/energiskog) som ett starkare alternativ för att behålla jordbruksmark.
Robert: Ingen motsättning mellan skogsproduktion och jordbruksproduktion. Svårt med
tvärsektoriella styrmedel och hänsyn på EU-nivå, blir svårt att få in och ta hänsyn till.
Finns med i landsbygdsprogrammet. Beror på var prio läggs av länsstyrelserna, beror på
vilket intresse som finns att söka pengar.
Elin: Vad är det som är brukningsvärd odlingsmark – vi har försökt ta fram riktlinjer.
Där lyfter vi klimatanpassningsaspekterna. Tydliggjorde vilken viktig naturresurs som
matjorden är. Hur påverkas den av skogsbruk? Borde vara bra att klargöra om kortsiktig
skogsplantering ska vara en anpassningsstrategi. Ridsporten en viktig brygga som håller
markerna öppna och håller landsbygden levande.
Mattias: Finns ett behov av att titta på den nya landsbygdspolitiken i ett
anpassningssammanhang. Ett politiskt hål.
Rennäring:
Laila: Hjälper till att hålla fjällen öppna. Viktigaste kunskapen är att man har konstaterat
att det finns en klimatförändring. De senaste vintrarna har varit besvärliga med blidväder
följt av stark kyla som gör att ett islager lägger sig på lavarna. Utredningen säger att det
kan finnas positiva effekter av varmare klimat genom ökad tillväxt, men det är
vinterklimatet som är besvärligt. Renbetesområdet blir fragmenterat (vindkraftverk,
elledningar, skogsbruk etc.) Hänglavskogarna har i princip försvunnit, de är en viktigt
reservbetsmark för renarna. Man har fått börja utfodra renarna mer vintertid. Man tar in
dem i beteshage, men där går inte att ha dem länge. Det gör att renarna blir mer
mottagliga för virus, mer mottagliga för ögonsjukdomar då de trängs ihop. Damm ifrån
fodret kanske också. Renar ska inte hållas tätt. Stödutfodring är dyrt.
Hillevi: Har det inte hjälpt att man har ökat samverkan med skogsbruket och gjorda
planer? Går ut på att inväxningen ska vara stor nog inom området. Kanske är för nytt för
att ha fått effekt? Lyssnar inte skogsbolagen vad gäller gödsling?
Laila: Jo, det är bra planeringsunderlag för samebyarna. Det har blivit bättre. De privata
skogsägarna är inte med så mycket. Lättare att planera med de stora skogsbolagen. Man
får tjata om gödslingen. Miljömålet Storslagen fjällmiljö – ett sammanhållet landskap är
en förutsättning för detta. Svagare isar gör att man måste byta transportvägar. 2009 fick
vi pengar för klimatanpassning, och då drev vi några pilotprojekt tillsammans med SLU.
Man följde renarna med GPS och kunde bekräfta vandringsvägarna. Man tog fram
scenarier och strategier. Dåliga vintrar har funnits förr, det finns kunskap.
Mattias: Omvärldspåverkan: efterfrågan på naturresurser som mineraler leder till
ytterligare fragmentering. Rennäring är grundplåten till samekulturen i Sverige. Arktiskt
10
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
samarbete finns för klimatanpassning, men reglering och organisation skiljer sig åt inom
Norden.
Elin: Samekulturen är gränslös.
Laila: Vi/Ni kan inte tillräckligt… historien är väldigt sorgesam. Ska vi ha en kultur eller
inte? Det är koloniserad mark där vi får bedriva renskötsel på nåder.
Tina: Renarnas rörelse påverkar skogsbruk och rekreation. Förändringar i mönstren är
viktiga, och vi kanske behöver ställa om samhället. Högre tryck på de naturresurser vi
har, ökande markkonflikter. Rennäring kan också vara en bra anpassningsåtgärd om man
vill bevara kalfjällen. Ökad kunskap om det vore bra.
Skogsbruket:
Hillevi: Det finns en massa ny detaljkunskap. Vi har jobbat med en kunskapsuppdatering
sedan i höstas, men det har tagit tid. Nu tänker vi skynda på. Kommer att få materialet
under hösten, då blir det komplett med analys. Vi har bedrivit stora landsbygdsprojekt
och där har vi använt slutsatserna ifrån K&S utredningen, plus förändringar enligt våra
analyser. Där har vi nått ca 20 000 personer. Det finns ca 300 000 skogsägare i Sverige.
Vårt viktigaste budskap har varit att förändringarna ger anledning till ökad riskspridning.
Mer blandskog vore bra, viltbetesproblematik ger mycket granskog. Gör att vi går mot
ökad granandel trots att vi borde göra tvärtom, på grund av viltbetet och att man inte bor
i sin skog. Skogsägare har inte tid att åka på skogsträffar och träffar bara virkesköparna.
Bättre med en intresserad markägare som brukar skogen själv. Virkesköparna är
tidspressade, kör de enkla schablonlösningar. Detta är ett nyckelproblem! Utmaning: Vi
har nog nått dem som är intresserade redan. Vi vill hitta nya kommunikationsvägar,
datorbaserade kurser, få in klimatrådgivning i ”min skog”. Vi har ett sådant projekt på
gång nu inom landsbygdsprogrammet – sen blir det inte alls lika mycket pengar.
Elin: Hur ser det ut med styrmedel?
Hillevi: Det finns inga knivskarpa budskap. Granen producerar bäst och säkrast, men vi
ser att det finns en risk. Tidig avverkning av gran är ett annat sätt att sprida risken.
Självklart att barkborren kommer att öka och ge fler skador.
Susanna: Det finns ganska bra studier på effekter av granbarkborren,
riskhanteringsmetoder etc.
Olle: Körskador tas på allvar av näringen nu. Har fått fart sedan 2007. De stora
markägarna trycker på.
Hillevi: Körskadepolicy ifrån de stora ägarna och bolagen. Utbildning sker mot
entreprenörerna.
Olle: är en symbolfråga. Den typen av frågor är ganska enkla att lösa. Kopplingarna till
biologisk mångfald är mer komplexa och svårare att läsa.
Hillevi: Klimatförändringarna gör att vi behöver bättre naturvård, mer grön infrastruktur
för att hjälpa arter överleva. Förstärker behovet.
Olle: Länsstyrelserna tycker det är svårt att få in en produktionsökning i planerna.
Påverkar naturreservaten.
Hillevi: Bättre styrning genom proppen för biologisk mångfald. Det ska göras planer för
grön infrastruktur på länsnivå. Gäller hela landskapet. Länsstyrelsen är sammankallande.
Behövs bättre hänsyn till rennäringen. Måste se till att nuvarande åtgärder är tillräckliga,
annars måste vi växla upp.
Elin: Finns det något certifikatsystem inom skogsbruket? Kan man koppla på
klimatanpassning på dem? Lagkrav på kompetens i bolagen?
Hillevi: Det finns alla möjliga system. Frivillig certifiering täcker de stora bolagen.
11
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Susanna: Vi håller på med en stor enkät för att fråga hur skogsägarna och tjänstemännen
ser på klimatanpassning, och en kartläggning av vilka man lyssnar på.
Olle: Skogsvägnätet – här händer saker.
Turism:
Mattias: viktigt att få med någon ifrån Tillväxtverket. Ett område som styrs av andra
regler.
Susanna: Climatools har tittat på turism. Business Sweden kan vara en ingång.
Tina: Viktigt att få in näringslivets perspektiv, leverantörskedjor etc. Hur smart är det att
flytta till sårbara områden? Borde det inte vara bättre att vara kvar i säkra områden?
Elin: Var lägger man sina investeringar? Jätteviktig fråga. Sårbarheten i
produktionskedjan.
Susann: Har ett projekt nu som tittar på hur landsbygdsföretag kan anpassa sig. Klart i
oktober, vi kan få material tidigare till utredningen.
12
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
5 Hälsa
Diskussionsledare: Gunn Persson, SMHI
Närvarande: Bertil Forsberg, (UmU), Ida Knutsson, Folkhälsomyndigheten (f.d.
Folkhälsoinstitutet) Anneli Carlander (Folkhälsomyndigheten), Gustav
Strandberg (RC), Ann Albihn (SVA), Gunn Persson (SMHI)
Vi hoppade lite runt med synpunkter men i huvudsak hamnade påpekande under respektive
frågerubrik. Gulmarkerat är sådant där jag är tveksam om jag förstått.
Fråga 1-2. 1.Vad är den viktiga nya kunskapen sedan klimat- och
sårbarhetsutredningen? 2. Inkluderar detta något om möjlig påverkan i Sverige av
klimatförändringar i omvärlden?
Inför ett stycke om ”Pågående forskning”( i rapportutkastet)
Var tydlig med vilken version som ska granskas.
För stallar (fållor etc) fråga Jordbruksverket (Robert Paulsson)
Dricksvatten- sambandet mellan sjukdom och nederbörd (i riktlig mängd) – ny kunskap
tillkommit sedan SOU 2007:60, ex Göteborg
Effekten av värme på dödlighet verkar öka (vilket bl.a. framkommer av
Folkhälsouniversitetet, 2010) – kan kopplas till sämre omvårdnad i hemmet av äldre?
Längden av värmeböljan viktigaste faktorn.
Kristoffer Åström, ozoneffekten (kolla med Jocke) - additiv effekt
Olika grupper tål på olika sätt- vilket är en viktig aspekt ur folkhälsosynpunkt
(fördelningen bland grupper). Man måste tänka på olika effekter för olika grupper och
anpassa åtgärder därefter.
Vi vet inte hur vården fungerar när det är varmt, underbemanning etc. Hur påverkas
personalen (effektiviteten) då det är varmt. Det gället även omsorgssystemet. (Kolla
IPCC-rappporten om hur vi fungerar vid värme)
Hur prioriteras åtgärderna inom vård och omsorg vid värme?
”Bo bra på äldre dar” – hur påverkar klimatförändringar, samtidigt som vi blir fler och
äldre.
Finns inga instruktioner för hur vård och omsorg ska agera vid värmeböljor eller andra
väderextremer (har jag fattat detta korekt?)
Livsmedeltrygghet: Ta in Sundström et al.: Omvärlden påverkas mycket av
klimatförändringar och omvärldsförändringar påverkar sedan oss.
Animalieproduktionen minskat i Sverige t.ex. vilket gör oss mer beroende av import.
Tveksamt om klimatförändringen gör produktion av foder bättre, stora variationer i
väder och klimat gör obalans i produktionssystemen avseende både kvalitet och
kvantitet.
Vi kan få köpa livsmedel med dålig kvalitet (kolla med SJV)
Djurhälsan är beskriven i tokig ordning (i rapportutkastet), lyft fram
systemproblematiken och ange exempel istället.
Översikt över värmevarningssystem (Lowe)- ta med den referensen.
13
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Hälsoeffekter av ozon – nya effekter kända genom utländska studier, för tidig födsel
ökar med värmeböljor t.ex.
Vi har i Sverige ofta en ”naiv” syn på produkter, vi litar på produkter och vatten., ex.
frysta bär. Med dagens multinationella produktion är det svårt att spåra källan, t.o.m.
omöjligt ibland.
Mer beroende av import- de vi importerar från är mycket sårbara.
Fråga 3. Hur påverkar alternativt hur bör denna kunskap påverka nuvarande och
framtida arbete med klimatanpassning?
Tänk på sårbara grupper- mer diversifierade åtgärder/planer. Viktigt att hitta svaga
länkar.
Det är svårt att jämföra vad som är viktigast. Vi har oftast utgångspunkt från visst
område. Vad är stort eller smått vad gäller viktiga saker att klimatanpassa?
Arbeta tvärsektoriellt är svårt men nödvändigt. Försök görs i Sundström-artikel.
Det finns en studie av Tor Kjellström (inte bra enligt Bertil)
Hälsobilagan i SOU 2007:60 är ett exempel.
Att jobba på systemnivå i utredningen är en idé. Systematiskt tyckande bättre än
lösryckt, fragmenterat.
Fråga 4. Vilken kunskap om klimatförändringarnas effekter på samhällsviktiga
funktioner inom aktuell sektor saknas på lokal, regional och nationell nivå?
Hemtjänst o sjukvård under värmebölja (semester) och andra extrema situationer,
stormar, snöstorm. Psykologiska effekter har visat sig kvarstå under lång tid.
Sårbarheten ökar med klimatförändringar. Vägstatus påverkar också. Allt fler transporter
av allt större djurbesättningar ökar sårbarheten. Transporter behövs även för foder
,veterinär och slakt.
Dricksvatten- sårbart bl.a. av brist på reservvattentäkter. Kan vi koppla utbrotten av
cryptosporidium i Östersund och Skellefteå till ökat resande, import och klimat? Vad är
vad?
Göteborgsstudien mycket nederbörd kan kopplas till ökade sjukdomsfall. Vad gäller
magsjuka säger sjukvården (vårdcentraler, akutmottagningar, sjukvårsupplysningen)
”kom inte” vilket betyder att statistiken sjunker! Smittskyddsläkaren kan inte se utbrott.
Vi behöver andra varningssystem. Utveckla system för detektion (typ 1177)
Nordiskt projekt- dokumenterade utbrott 1992-2011. Statistiken är dock bristfällig.
Har vi en epidemiologisk övervakning så vi kan påvisa sambanden? Nej. Det behövs
epidemilogisk- och miljöövervakning. Socialstyrelsen har register, men det är inte
analyserat i relation till miljöfaktorer (har jag fattat rätt här?)
Bättre övervakning behövs, och utökade ansvar. Oklart om var ansvaret för
epidemiologisk övervakning ligger idag.
Badvatten – finns få som hamnar i register, så kopplingarna svaga vad gäller utbrott och
orsak.
Pollen och allergi spretar vad gäller ökning av dem och sjukdom. Vi vet inte, för inget
seröst försök har gjorts för att analysera det. Studier från Tyskland visar ökad allergenitet
i pollen med ökad temperatur. Åslög Dahl (se Idas dokument)
Svaghet: inget utpekat ansvar för samband pollen och allergi (?)
14
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Det är bra med riktade satsningarna, men svårt att erhålla bestående effekt. Långsiktighet
behövs. Kompetensen försvinner snabbt om inga resurser finns.
”Klimat o hälsa” vilken (forsknings)myndighet ska ansvara?
15
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
6 Bebyggelse, boende och kulturarv
Diskussionsledare, David Hirdman, SMHI
Tor Broström, Uppsala Universitet.
Therese Sonehag, Riksantikvarieämbetet
David von Sydow, LST Gävleborg
Cecilia Näslund, LST Blekinge
Lisa van Well, SGI
Margareta Nisser, MSB
Erik Glaas, CSPR
Lars Westerholm, LST Västra Götaland
Ulla Gunnarsson, Ljungby Kommun
Christina Frost, Structor
David Hirdman, SMHI
Anders Rimne, Boverket – inlägg via email.
Diskussionen inleddes efter en kort introduktion, från var och en som närvarade rörande vem
de var och var de kom ifrån, med att följande inkomna kommentarer från Anders Rimne från
Boverket lästes upp:
1. Vad är den viktigaste nya kunskapen sedan klimat- och sårbarhetutredningen?
Det finns en hel del nya bra underlag för planering och analys som nya höjddatan och
översvämnings- och skredkarteringar.
Vi har även fått erfara en del händelser som kan exemplifiera möjliga konsekvenser av
förändrat klimat såsom översämningar i Köpenhamn, Jönköping, Uppsala + England
m.fl. Även parasitutbrott i vattentäkter i Östersund och Sundsvall kan ge en bild av
problematiken för vattenförsörjning i varmare klimat. Stormarna. Nästan inställt
Vasalopp p.g.a snöbrist! Denna typ av händelser i vår närhet höjer medvetandet och
hos allmänhet och politiker att det kan vara nått på gång.
Att fast vi vet om problemen så är åtgärdstakten långsam. Ibland bygger vi till och med
in oss med mer problem. Detta p.g.a. problem med lagstiftningar som inte
harmoniserar, problem med ansvar och finansiering, problem med intressekonflikter
mellan t.ex. exploatering och klimatanpassning, problem med okoordinerad statlig och
politisk styrning i klimatanpassningen.
2. Hur påverkar alternativt hur bör denna kunskap påverka nuvarande och framtida
arbete med klimatanpassning?
Se över och harmonisera lagstiftning.
Tydligare analys, ställningstagande och styrning från staten/politiken om ansvar,
resurser och prioriteringar.
Ökad klimathänsyn i samhällsplaneringen.
16
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
3. Vad för kunskap om klimatförändringars effekter på samhällsviktiga funktioner inom
aktuell sektor saknas för att säkerställa ett ändamålsenligt arbete med
klimatanpassning på lokal, regional och nationell nivå
Klipper in mina tidigare funderingar här om vilken kunskap/forskning som behövs. Viss
upprepning men måste hinna med bussen!
Vi har förhållandevis bra kunskap om flöden, nivåer, temperaturer. Kanske är det mer
kunskap inom processer som krävs för att få effektivare klimatanpassning. Här kommer
några områden som vi behöver mer kunskap/forskning/utredning om:
Hur klimatanpassningsåtgärder ska finansieras. Särskilt i befintliga områden.
Ansvarsfrågor – vem ska betala, ansvara. Statligt ansvar/kommunalt ansvar/enskilt
ansvar.
Harmonisering av lagstiftningar. PBL – MB avseende åtgärder ex.vis vallar, som kan
kräva tillstånd i MB men även vara ett krav enligt PBL för att en detaljplan ska
godkännas. PBL – MB – LAV avseende åtgärder för dagvatten.
Hur beslut tas utifrån osäkra underlag.
Samhällsekonomiska analyser av åtgärdskostnader och konsekvenser av att inte åtgärda.
Därefter kom efterföljande diskussion under vilket följande minnesanteckningar gjordes.
1. Vad är den viktigaste nya kunskapen sedan klimat- och sårbarhetsutredningan?
Lite snävt med byggd miljö (punkt 2.1) som rubrik. Snarare bebyggelse och fysisk miljö
eller fysisk planering.
Viktigt att få med informationen som togs fram av Boverket i och med
”Mångfunktionella ytor” m.fl. och det NYTÄNK som de innehåller. Detta nämns inte i
det nuvarande materialet. Nya kunskapsunderlag finns även för hur man hanterar
bebyggelse nära vatten från länsstyrelserna i Skåne, Västra Götaland, Stockholm.
Stort behov att få gemensamma principer för bebyggelse nära vatten. Både för
exploatering och förtätning mm. Olika för olika slags bebyggelse.
Länsstyrelsen anser att Boverket lagt sig platt i frågan. De borde ta fram sådana principer
inte länsstyrelsen.
Riktlinjer för buller etc saknas också principer för planbestämmelser. Tidsperspektivet
behöver också vara med i Stockholm tex jobbar man med 200 år för bebyggelse och 100
år på byggnadsnivå.
Få in att alla myndigheter har i sitt uppdrag att arbeta med klimatpåverkan.
2. Inkluderar detta något om möjlig påverkan i Sverige av klimatförändringar i
omvärlden?
WGII rapport som släpptes mars 2014
EUs klimatanpassningsstrategi
Många exempel på hur man arbetar med anpassningsfrågor/problematik i andra länder
och deras erfarenheter, t.ex. Danmark. Ersättning för implementering och exempel på
ekonomiska styrmedel.
I Danmark finns det lagstiftning om att man ska göra riskbedömningar. Lag om
klimatanpassning i Danmark. ”Klimattillpassing i Danmark”.
Styrmedel är viktigt.
17
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Viktigt att få med att samhället måste anpassas till en omvärld med en åldrande
befolkning, fler inflyttande vilket påverkar behovet av bostäder, bebyggelse etc.
Migration.
FOI har tittat på denna aspekt ur ett säkerhetsperspektiv. Fler rapporter finns i gruppen
som skall skickas till David.
Förslag på stadsplanering med spännande lösningar.
Innehållet i LSTs rapport ”Fysisk planering” kan lyftas bättre.
En del europeiska projekt som jobbar med riskuppskattning.
3. Hur påverkar alternativt hur bör denna kunskap påverka nuvarande och framtida
arbete med klimatanpassning?
Sverige lägger mycket ansvar på kommunen medan man i andra länder riktar sig mer
direkt till olika målgrupper, t.ex. husägare, företagare, skolungdomar etc.
Fastighetsägarna har ett ansvar. Länsstyrelsen har försökt rikta sig till allmänheten men
inga tydliga kanaler mer än om Klimatanpassningsportalen blir en sådan.
Använda fler vägar för kommunikation kopplat till olika former av
klimatanpassningsaspekter.
Verktyg för husägare på gång. Det liknar English Heritage (Climate change & your
home) och utvecklas av bland annat Erik Glaas vid CSPR/LiU med forskningspengar.
Vilka risker skall vi arbeta med i Sverige.
Pedagogisk utmaning att föra ut all kunskap som finns för att inte skrämma allmänheten.
Kommunerna rädda för att lägga ut information om bostäder som ligger i riskzonen.
Ökad tydlighet.
Statsbidrag för att få till klimatanpassningsåtgärder i större utsträckning än idag.
Regler, checklistor, rekommendationer. T.ex. byggregler i checklisteform
Förändring av klimatregionerna. Hämta inspiration från de länder som idag som har den
problematik som motsvarande klimatregioner har idag. ”klimatvänort”?
Kruxet med PBL är att den är väldigt detaljstyrd. Lyfta klimatanpassningsfrågan och få
in den aspekten bättre i ÖP så att den får bättre effekt i DP. I dag är detaljplaner väl
avgränsade och översiktsplaner väl översiktliga. Kommuner bör lyfta klimatfrågan
tydligare i översiktsplaner och bör återspeglas i kartorna.
Byggherrarna kan mycket mer rörande klimatanpassat byggande men om det inte
efterfrågas så byggs det inte så. Få in deras kunskap processen.
Få till att ”rätt” beställning görs. Styrmedel? Behov av dialog med utförarna.
Liten explicit kunskap om vad klimatanpassningsåtgärder (ex. gröna tak) egentligen
kostar, både installation och underhåll.
Tryck uppifrån om ”grönytefaktorer” vid byggande!
Regler rörande omhändertagande av dagvatten lokalt.
Lagstiftning skarpare i andra länder.
Lagändring i Danmark som gör att man får använda vattentaxan i åtgärder rörande
dagvatten.
Kunskap rörande hållbarhet kan hämtas från gammal bebyggelse som bör kunna tas
omhand. Bör kunna hämta inspiration här för framtida byggande.
Rötmånaden varit längre
18
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Vad är det vi anpassar oss till rörande kulturvården.
För komplext för att ge nationella rekommendationer på grund av lokala variationer.
Behöver ta fram prioriterade områden bland befintliga hot och koncentrera sig på dessa.
Här finns det nu ny kunskap. (Uppsala Universitet)
Stor brist på verktyg och hjälp rörande kostnads/nytto-analyser för kommuner.
FINANSIERING en stor knäckfråga.
Svårigheten ligger i att hantera den befintliga bebyggelsen.
4. Vilken kunskap om klimatförändringars effekter på samhällsviktiga funktioner
inom aktuell sektor saknas på lokal, regional och nationell nivå?
Mer handfast om hur man bygger hus som man inte behöver kyla aktivt.
Riktat både till byggnader för äldre och barn.
Hur man jobbar med mikroklimat
Koppla samman blåa, gröna och röda åtgärder.
Stadsplanering i Danmark: Exempel på där man bygger skateboardramper som samtidigt
är vattenreservoarer.
Använda styrmedel för hantering av dagvatten.
Kunskap finns men det fastnar i spridning och genomförande. Hur sprider man kunskap
om lösningar för detta? Klimatanpassningsportalen har här en viktig uppgift.
Framtida behov av kylning av sjukhus, serverhallar, datasystem som övervakar. Inte bara
kopplat till översvämningar utan också värmebölja och luftfuktighet.
Riskbedömningar behöver bli mer konkreta.
Processverktyg som Länsstyrelsen försökt att sprida till kommunerna kopplat till
sårbarhetsutredningar används inte då detta inte prioriteras.
Riktlinjer för andra parametrar än för vattennivåer kopplat till samhällsviktiga
funktioner. Temp, luftfuktighet, skyfall. Gränsvärden.
Uppdatering av dimensionering av värme/kylbehov.
5. Vad mer (kopplat till kunskap och tillgång till kunskapsunderlag) behövs för att
säkerställa ett ändamålsenligt arbete med klimatanpassning?
Samordning (övergripande) och kommunikation är framgångsfaktorer.
Nationellt samordnat på regerings/departements/myndighetsnivå?
Ansvaret på statlig nivå. Behov av ansvarig myndighet och ansvarigt departement
diskuterades. Kunskapscentrum var svaret i förra utredningen.
Behovet av samordning på departementsnivå blev tydligt på IPCC-seminariet i måndags
(31/3).
Många av de problem som man brottas med på regional/lokal nivå, t.ex. när
Länsstyrelsen skall ta fram sina handlingsplaner beror på glapp högre upp i systemet.
Hur högt upp skall det samordnas? På regeringskansliet, på departementsnivån.
Klarare uppdrag. Handlingsplanen det första konkreta uppdraget kopplat till
Länsstyrelserna. Samordningen hos Länsstyrelserna har gjort efter eget huvud.
Målgrupper skulle kunna komma uppifrån.
19
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Riktade informationsinsatser. KAP-nätverket har en styrka som borde utnyttjas bättre.
6. Vem kan erbjuda sig att bidra med text till underlaget?
Tor Broström - Uppsala Universitet.
Risker och riskbedömning om kulturhistorisk bebyggelse. RAÄ
Sammanställa arbetet kopplat till LST. Cecilia Näslund.
Alla i gruppen bidrar utifrån sitt område.
20
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
7 Naturmiljön och miljömålen
Deltagare:
Anne Walkeapää, Samtinget
Charlotte Cederbom, SGI
Elin Sjökvist, SMHI
Lotta Andersson, SMHI
Marina Verbova, SMHI
Mikael Bredefelt, Länsstyrelsen i Norrbotten
Ola Inge, NV
Thomas Klein, HaV
Sofi Holmin-Fridell, SMHI
Fråga 1: Vad är den viktiga nya kunskapen sedan klimat- och sårbarhetsutredningen?
Marin försurning är ett nytt miljöhot som är svårt att greppa. Det berör flera miljömål,
t.ex. levande hav, skärgård, hav i balans, samt även frisk luft (svavelutsläpp), begränsad
klimatpåverkan och bara naturlig försurning. Fortfarande mycket brister i kunskap om
effekter av havsförsurningen, men kommer att påverka biologisk mångfald.
Umeå universitet bör kontaktas för kunskap runt klimatförändringar och biologisk
mångfald. Även Lunds Universitet som har arbetat i Abisko. Förslag på namn: Tommy
Lennartsson, Louise Simonsson.
Giftfri miljö och föroreningsspriding i förändrat klimat. SGI (Charlotte) skickar
material. Vi bör även kontakta IVL och ITN. Kan ibland bli minskad effekt i förändrat
klimat då vissa föroreningar ackumuleras mer i kallt klimat.
Glappet mellan kunskap och nyttjande. Miljömålen är resultatsinriktade – vi kan behöva
procesmål. En sak vad man får för svar i enkäter om tillgång till kunskap – en annan sak
att följa upp hur kunskap utnyttjas.
Det saknas klimatanpassningstänk i preciseringarna i miljömålssystemet. Målen bör
skrivas på ett annat sätt. Etappmål kan tolkas som att få in arbetsprocesser. Exempel på
processmål kan vara ”kommunen ska ta hänsyn till xx och yy när det gör sina zz.
Fjällmålet kommer att bli rätt process inriktat.
Är kopplingen till miljömål stärkande eller försvagande - kanske kraftfullare att lägga in
klimatanpassningssystemprocessmål som etappmål till miljömål?
Luft – komplext nätverk av effekter och samband av hur klimatet påverkar luftkvaliten
och hur utsläpp påverkar klimatet. SLCP arbetet är en anpassningsfråga som hänger
ihop med klimatanpassningsfrågan. Frågan om metanavgång när tjälen släpper. Svårt att
kvantifiera.
Interaktiva processer – adaption och mitigation. Ibland positiva synergier, ibland
negativa effekter. Bör markeras i miljömålen att nödvändigt att hantera med syfte att
hitta synergier och undvika negativa effekter.
Biologisk mångfald – bevara kalfjället ofragmenterat. Är detta en motsättning till
tänkbara kosänkor. Svårt att veta ur återkopplingssynpunkt – vad är bra? Effekter på
albedo, avdunstning?
Brist på kunskap om feedbacks – pekar åt olika håll. Vi har mer kunskap om att det är
komplicerade interaktioner, men vi vet inte vad det leder till.
Biologisk mångfald är ett stort och svårt område – kunskap finns hos BACC, MERGE
mfl.
21
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Vi måste inse och acceptera att vi inte kommer att veta allt och att ny kunskap kan peka
åt olika håll – viktigt att ta hänsyn till vad vi vet för att undvika ”mal adaptation”, men
måste ändå anpassa oss (adaptivt).
Viktigt att ta hänsyn till att ”omvärlden springer ifatt oss” – vi måste förhålla oss till ny
kunskap, men även till att t.ex. EU utvecklar strategier vi måste förhålla oss till. Viktigt
att även inkludera samhällvetenskaplig forskning och kunskap.
Om arter måste flytta måste det finnas biotoper som följer gradienterna. Styrmedel för
detta är svaga även utan hänsyn till klimatförändringar. Det innebär att vi kan inkludera
klimatanpassningsaspekten ”på en gång”.
Vi är inte ensamma – vi kan lära från grannländer och EU – vi sitter alla med samma
frågor.
Luft: Hälsoaspekter – värmeböljor, luftföroreningar, pollenallergier, eventuella nya arter
(av pollen). Tätortsluft – höga partikelhalter, kanske färre dubbdäck pga.
klimatförändringar och mindre sandning, men mer marknära ozon i samband med
värmeböljor.
Luft- kylbehov: Vi måste kyla mera, speciellt i södra Sverige.
Luft - Mer bränder: folk har dött av utsläpp från bränderna. Karolinska har kollat på
hälsoproblematiken i Ryssland. Ryska torvbränder. Partiklar som spriders sig hit. Det är
inte så mycket torvmosserikare i de delar i Ryssland varifrån vi får partiklar efter bränder
än vad det är i Småland. Det kan hända här med. Det är svårsläckta bränder.
Landekosystemen:
Landskapsperspektivet är viktigt. Grön infrastruktur. Mycket är ogjort, måste prioriteras
upp. Mitigation kan få (negativa) effekter på miljömål – sekundäreffekter. Krävs mer
kunskap, t.ex. kopplad till reglering av dammar i ändrad nederbördsregim,
korttidsreglering av vattenkraft kombinerat med vindkraft och solkraft. Vad har det för
påverkan på hydrologiska regimer och i förlängningen för naturmiljön?
Sötvattenmiljön:
Krävs mer kunskap om koppling till klimatförändringar. Förändringar av
föroreningsspridning både för dricks- och sötvatten kan förväntas. Kopplat till t.ex.
extrema skyfall, dagvattenhantering och klimatpåverkan på förorenade områden, samt
näringsläckande jordbrusmark.
Marin miljö:
Behövs mer kunskap om multipla stressorer, inklusive hur olika faktorer samverkar. I
väntan på mer kunskap bör vi följa försiktighetsprincipen. Klimatförändring är ännu en
aspekt som läggs på andra. För Östesjön krävs ett internationellt perspektiv – som fås via
BACC och HELCOM samarbeten och konventioner.
Viktigt att ha ett integrerat land-kust-hav perspektiv. Med stuprörstänk kollapsar det.
Kanske inte i första hand ny kunskap vi behöver utan bättre förvaltning, dvs.
omhändertagande av kunskapen.
Strandskyddskommission på gång. Infekterad fråga. Bygga på ”rätt” ställe från t.ex.
översvämningssynpunkt. Inte klart vad som händer. Strandskyddet är en viktig aspekt.
Miljömålen: klimatanpassning är ett måste. Boverket hade utredning om
etappmålsförslag. SGI har info om hur få med etappmål. SEI har ev. kunskap.
Tvärsektoriellt: Förändrad markanvändning till följd av klimatförändringarna påverkar
areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, rennäring). Areella näringar ihopvävda med
naturskydd och miljömål. Verksamhet (betande av kor och får) läggs ner där gör störst
nytta för biologisk mångfald. Flyttar ut på slättmarken – producerar metan men gör inte
nytta för biologiska mångfalden. Kopplat till lönsamhetsutveckling, jordbrukspolitik,
miljöstöd.
Internationellt perspektiv:
22
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
EU mål, regionala konventioner – inte bara nationella mål. Ekologisk status i EU
direktiv – vattendirektiv, marina direktivet.
Påverkan från klimatförändringar i andra delar av världen:
Ökat besökstryck från turism - kan ge både positiv (mer åtgärder för att främja turism)
och negativ påverkan på miljön.
Bränderna i Ryssland och annan regional transport av luftföroreningar
Möjligt scenario med kulvertering – långvägstransport av vatten
Mer luftföroreningar, högre koncentrationer som tar oss hit. Omställning. Hur kan
vattenkraft påverkas – energisomställning. Andra faktorer än klimatet.
Ändrade rutter t.ex. fartygstransport.
Kortlivade föroreningar – UNEP – kolla med Joakim Lagner.
Saknad kunskap
Månatlig kartläggning av biomassa i förändrat klimat – med hjälp av höjddatamodellen
Underlag för kombinerade effekter på lokal och regional nivå – översvämningskartering,
miljöeffekter, kulturarvseffekter ras och skred. Krävs underlag om interaktioner för
regional styrning
Krävs inte bara data – kanske inte främst är data som saknas. Krävs beslutstödsmodeller
för riskanalyser där man kan väga ihop information. Både för experter och beslutstöd till
kommuner som inte har råd med experter. Bör även inkludera kostnadsuppskattningar.
Viktigt att inkludera traditionell och lokal kunskap – allt görs inte med modeller.
Viktigt att sprida kunskap inte bara till tjänstemän utan även till den politiska nivån –
kolla FOI:s utredning om lokalpolitiker och klimatfrågan.
Krävs en mer heltäckande bild av markanvändning – på nationell, regional och lokal
skala. Detta krävs för att se var det finns brister i konnektivitet (sammanhängande
områden). Kopplat till INSPIRE direktivet. Projekt CADASTER-N (ungefär svenska
marktäckedata – men med bättre dataunderlag, delvis på höjddatabaser, plus flygbilder,
satelliter). Bäst vore om staten gav Lantmäteriet detta som uppdrag.
Redan nu saknas sammahängande marker för rennäringen. Krävs att marker återskapas.
Kan illustreras med bilder av hur verkligheten ser ut nu.
Kärnavfall i Forsmark – analys gjordes i 100 000 perspektiv – men man tittade inte på
havsnivån – enligt kartan i område som kommer att översvämmas vid havsnivåhöjning.
Vad krävs mer än kunskap?
Övertygelsearbete – ”make the case”
Användning av kunskap som redan finns
Vi måste förstå vad de andra inte förstår – pratar mycket från vårt perspektiv
Belysa både goda och dåliga exempel på när man försökt göra något – för att hindra
skepsis
Viktigt att hålla god koll på andra natur och samhällsförändringar och koordinera
åtgärdsstrategier som kan ge synergier, och undvika ”mal adaptation”.
Viktigt att kolla hur klimatanpassnings hanteras i andra sammanhang, t.ex. havsmiljö,
vattendirektivet gemensam fiskeripolitik, EU:s klimatanpassningsstrategi.
Få en plan och bygglagsstiftningsprocess som fungerar. Skarpa åsikter om remissen.
Nya former för forsknings-samhälles bryggande finansiering – bör lämna förslag i
utredningen.
23
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Vem kan bidra?
Få in luftmiljöaspekterna- Lars Gidhagen, SMHI kan ev. hjälpa till. .
God bebyggd miljö – borde få mer från Boverket. Och från SGI.
Kan få mer mtr från SGI.
Kan få in mera från Sametinget
Naturvårdsverket kan tipsa om vetenskapliga artiklar, t.ex. om hur fågellivet påverkas,
flyttfåglar, invasiva arter.
24
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
8 Slutligen – lite anteckningar från eftermiddagens
slutdiskussion
Kan vara bra att ta fram vad som inte kom med från utredningen till proppen.
Klimatanpassningsåtgärder som hittills har gjorts har mest ställt till med trubbel för
privatpersoner. Pekat ut översvämningsområden, risker etc. Kan göra hus osäljbara.
Har inte gett enskilda medborgare verktyg att hantera situationen. Privatpersoner är
ensamma ansvariga för hur man bor och lever. Enskilda blir drabbade av
kartläggningar. Inga verktyg för de som sitter längst ner i systemet.
CSPR tar fram verktyg för husägare för hantering av klimatrelaterade risker.
Man har mest pekat på risker – inte gett så mycket verktyg för att åtgärda.
Behövs nationell samling för att hantera situationen och lösa problem.
Idag finns inget utpekat departement.
Kommuner har sällan verktyg för att hantera klimatanpassingsarbetet. Mycket sker
på myndigheter och universitet.
Kommuner kan inte hantera politiker.
Det krävs handledning/vägledning för strandnära byggande.
Riskkartering ofta i form av ritade linjer på kartor – behöver tala mer om
sannolikheter och konsekvenser där man kan väga olika konsekvenser mot varandra.
Måste ta hänsyn till proportioner. T.ex. ett beräknat högsta flöde som aldrig har
inträffad mot att tre villor eventuellt kan hamna under vatten. Hur väger man risker
mot varandra? Man kan inte skydda sig mot allt.
Metodik runt sårbarhetskartering kan lösa mycket av detta - viktigt att gå vidare och
göra riskanalyser.
Försäkringsbranschen kan bidra med kunskaper.
Metareflektion – vad har gjorts, vilka åtgärder har implementerats, vilka hr blivit
liggande – vad beror det på – ekonomiska, organisatoriska, mentala skäl eller vad?
Arbetet som bygger på klimat- och sårbarhetsutredingen handlade mycket om
planeringsunderlag – en del har fått enorm spridning.
Någon gång borde man se vad som har snappats upp av vem av ny kunskap, t.ex.
genom enkäter.
Klimatanpassning ger möjligheter för näringslivet – innovationer
Behovet av att frågan inte bara hanteras av ett departement – i vilka departement
finns frågan?
Styrningsfrågorna ingår inte i uppdraget. Men behöver tittas på.
Göteborgs stad – utbyte med New Orleans. På 3 år genomförde de (N.O) dammar,
pumpstationer etc. som i Sveriges kulle tagit 30 år – har bränt hur mycket pengar
som helts. Men med begränsad samverkan och samhällsanpassning. Vi bör tänka
mer strategiskt – ta med alla sektorer, miljö, samhälle. Kanske bygga lite dammar
och vallar, men samtidigt integrera och fokusera på flera frågor.
Det handlar om politisk styrning – inom vilka områden har man jobbat med liknande
system? Vad måste vi lära oss för att tackla detta?
Integrering och verktyg och interaktion samt politisk styrning – ord som används
ofta, men vad menar vi egentligen?
Ibland måste vi höja blicken, t.ex. flytta färskvattenintag och på så sätt halvera
konsekvenserna.
Vi pratar mycket om detta som en myndighetsfråga – men för att sprida information
finns även andra vägar. Behöver involvera även andra aktörer som forskning,
försäkringsbolag MFL.
Visioner som skapas kring klimatanpassning kan bli en språngbräda för
samhällsbyggande – det finns få frågor som är så samlande. Vi kan få in ett tänk från
och med nu runt en gemensam fråga. Där åtgärder vi gör idag belysess i ett brett
perspektiv. Det kan bli ett fantastiskt lyft – där vi samtidigt löser dagens och
framtidens problem.
Alla olika sakområden måste ta an denna fråga.
25
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
Det krävs instruktioner till alla berörda myndigheter där behovet av
klimatanpassning genomsyrar arbetet i alla sektorer och ökar förutsättningarna för
kopplingar mellan sektorer.
FOI har gjort en enkät där det framgår att en majoritet lokalpolitiker inte ser
klimatförändringar som ett problem. Kunskapsinsats krävs.
Vad är målet? När vet vi att vi har gjort tillräckligt mycket? Grad av implementering
i olika kommuner? Hur vet man att man har gjort det man ska?
Hur hittar man rätt i myndighetssverige? Det krävs en koordinerande myndighet med
mandat. Kan jämföras med miljömålsarbetet. Naturvårdverket har samordnings och
uppföljningsansvar – men målen är fördelande mellan myndigheter.
Vissa frågor ligger nu inte på någon myndighet alls.
26
Document1 – Senast sparat 2017-07-14
