Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
Statsvetenskaplig B-uppsats
Det decentraliserade systemet, jämlik vård och HBTpersoner
Essay in Social Science
Decentralisation, equal care and homo-, bi- and transsexual-persons
Skribent:
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
1
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
Innehållsförteckning:
1. Inledning ………………………………………………………… 3-4
2. Bakgrund ………………………………………………………… 4-6
3. Problemformulering …………………………………………… 6
4. Syfte & frågeställning …………………………………………. 6-7
3.1 Syfte
3.2 Frågeställning
5. Metod ……………………………………………………………. 7-15
5.1 Val av metod
5.2 Strategi & Design
5.3 Operationalisering och definitioner av begrepp
5.3.1 Det decentraliserade systemet
5.3.2 Vad är jämlik vård?
5.3.3 Diskriminering
5.4 Avgränsningar
5.4.1 HBT-personer
5.4.2 Östergötlands landsting & Stockholms Landsting
5.5 Källkritik & kritisk reflektion
5.6 Reflekterande jämförande av val av annan metod
5.7 Validitet & reliabilitet
6. Jämförande resultat …………………………………………… 15-20
7. Slutsats, analys & diskussion ………………………………… 20-27
8. Källor …………………………………………………………….. 28-29
2
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
1. Inledning
Begreppsförklaring av förkortningen HBT: HBT- personer är en förkortning för
Homo-, Bi- och Transsexuella personer. Jag använder mig av förkortningen för att
läsaren enklare ska följa med och för att texten får ett bättre flyt. Homo-, bi- och
transpersoner förkortas HBT i alla studier jag har tagit del av.
I det här arbetet vill jag lyfta fram och undersöka hur det decentraliserade systemet i
Sverige påverkar arbetet mot diskriminering inom den jämlika vården av HBTpersoner. Uppsatsen kommer att handla om problemet med diskrimineringen inom
vården speciellt inriktat på HBT-personer. Hur landstingen separat arbetar för att
behandla alla individer med lika villkor, hur arbetet med HBT-personer inom den
jämlika vården fortlöper och hur det decentraliserade systemet kan påverka
landstingens val av arbete inom detta område.
Finns det eventuellt stora skillnader eller likheter mellan Östergötlands landsting och
Stockholms landsting och kan dessa bero på det decentraliserade systemet som vi
följer och ger oss makt att bestämma över våra egna individer i vårt landsting eller
följer landstingen de gemensamma hänvisningarna. Finns det samarbeten mellan
landstingen som påverkar den jämlika vården på HBT-personer. Att HBT-personer är
en utav de utsatta grupperna inom diskriminering för den jämlika vården kommer
uppsatsen att underbygga och visa studier på från bland annat
Diskrimineringsombudsmannen, socialstyrelsen och regeringskansliet. Mitt mål är att
ta reda på hur de olika diskrimineringarna av HBT-personer inom den jämlika vården
behandlas av respektive landsting.
Uppsatsen kommer även att behandla hur Sveriges kommuner och landsting ser på
frågan jämlik vård, hur socialstyrelsen ser på frågan jämlik vård och hur
regeringskansliet ser på frågan jämlik vård. Har alla samma uppfattning eller finns det
brister i kommunikationen. Följer även landstingen dessa gemensamma riktlinjer eller
påverkar det decentraliserade systemet landstingens sätt att behandla frågan jämlik
vård för HBT-personer. Eftersom alla landsting har sin egen makt att bestämma i
frågan jämlik vård kommer uppsatsen att behandla alla reflektioner och analyser
samtidigt som den bakomliggande faktorn finns där; det decentraliserade systemet
3
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
kommer tas i hänsyn i dessa reflektioner och analyser. Finns det skillnader i
förhållande till landstingen och vad bör göras åt diskrimineringen av HBT-personer
inom den jämlika vården mellan landsting och i landsting. Kan vi hantera detta på
olika sätt eller finns det olika lösningar för olika landsting på grund av det
decentraliserade systemet.
Uppsatsen kommer således att vara en undersökning mellan landstingen. Det faktum
att det kan uppstå problem på grund av det decentraliserade styrets bestämmelser. Att
människor som har en annan sexuell läggning, könsidentitet och könssuttryck
diskrimineras i olika hög grad mellan landsting på grund av att regleringar och
bestämmelser ser olika ut i hela Sverige. Vidare om problemet finns i nästkommande
kapitel.
2. Bakgrund
År 2009 infördes en ny lag gällande diskriminering som samlar flera utav
diskrimineringsgrunderna i en enda lagstiftning. Lagen har sedan tidigare förbjudit
diskriminering av sexuell läggning men samlar även in nya områden som
könsidentitet och könsuttryck för att minska diskrimineringen av HBT-personer. Efter
att lagen hade införts år 2009 fick Diskrimineringsombudsmannen in över 200
anmälningar för diskriminering inom vården och 22 av anmälningarna handlade om
sexuell läggning, 6 utav dem gällde könsöverskridande identitet och uttryck1.
Ett utav dessa fall handlade om en homosexuell kvinna som ville boka tid på en
fertilitetsklinik men vägrades tas emot och blev hänvisad till en mottagning för
lesbiska. I detta fall stämde Diskrimineringsombudsmannen landstinget. Ett annat fall
berörde en transsexuell person som ville boka tid för hårborttagning men blev nekad
och fick förklaring om att de inte gjorde sådant på salongen. På grund av brist på
bevis anmäldes inte salongen2.
Två kvinnor vill adoptera ett barn och i adoptionsblanketten måste kvinnorna fylla i
mamma och pappa, inte mamma och mamma eller alternativet förälder, förälder. I
1 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011-12-30.pdf
2 Ibid
4
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
liknande fall blev två homosexuella kvinnor placerade i mamma- och pappagrupp
trots att båda är mammor. Får man inte gå på mammagrupp om man är mamma? Ett
annat lesbiskt par blev tvungna att betala för insemination till skillnad från
heterosexuella par som inte behöver ge ett öre3.
Det må vara små ord på blanketter, indelning av grupper som för det mesta har styrts
av ett heterosexuellt normperspektiv som bör justeras för att anpassa vården och
behandla alla människor lika trots människans sexuella läggning, könsidentitet och
könsuttryck. För att det är dessa typer av diskrimineringar som förekommer inom
vården för HBT-personer som påverkar valet av att söka vård eller inte. På grund av
de olika typer av diskriminering som förekommer så är homo-, bi- och transsexuella
personer mer tillbakadragna när det gäller att söka vård, eftersom att de flesta HBTpersonerna är rädda för att bli bemötta på detta sätt och vidare diskrimineras i
sökandet av vård.
Enligt statistik är HBT-personer i större utsträckning i störst behov utav vård vilket
innebär att dessa diskrimineringar påverkar HBT-personers hälsa negativt då de inte
vågar söka den vård som de behöver4. Enligt Socialstyrelsens rapport finns det inga
generella skillnader mellan homo-, bi- och heterosexuella personer i förtroende till
vård enligt undersökning men lyfter även fram att yngre män som är osäkra på sin
sexuella läggning i stort sett har mindre förtroende för vården än heterosexuella män5.
Det finns däremot en undersökning från RFSL som visar på att homosexuella
personer har fått fel behandlingar då det heteronormativa bemötandet ifrån läkare och
sjuksystrar har bedömts fel då den homosexuella personen i fråga möjligtvis har
behövt en helt annan behandling än den heterosexuella personen6.
Socialstyrelsen gjorde i samband med sin undersökning ett statistiskt stapeldiagram
som visar skillnaden mellan homo- och bisexuella, osäkra på sexuell läggning och
heterosexuella i avståendet från att söka vård där homo- och bisexuella samt osäkra på
sexuell läggning toppar diagrammet marginellt. Det är alltså de kvinnor som är homo-
3 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011-12-30.pdf
4 Ibid
5 Livsvillkor och hälsa bland unga homo- och bisexuella – resultat från Nationella patientenkäten. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut; 2009
6 RFSL, Behöver vården HBT-kompetens? Hämtad 14/5-2014 http://www.rfsl.se/public/EnkatPride2005HBTkompetens.pdf
5
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
, bi- eller osäkra på sexuell läggning som i störst utsträckning avstår från att söka
vård7.
3. Problemformulering
Problemet inom den jämlika vården är att HBT-personer diskrimineras på olika sätt i
olika landsting vilket leder till att HBT-personer i stor utsträckning avstår från att
söka vård fastän de är i störst behov av att söka vård. (Malena Lau menar att personer
som är homo-, bi- eller transsexuella anser att de inte möts med respekt i kontakt med
vårdpersonal just på grund av att de inte är heterosexuella)8. Varför behandlas HBTpersoner annorlunda än heterosexuella personer och hur påverkar det decentraliserade
systemet i Sverige respektive landstingens arbete inom den jämlika vården för HBTpersoner? Ser det olika ut på grund av att landstingen har makten att reglera egna
regler och bestämmelser över den jämlika vården eller följer landstingen samma
riktning. Hur långt har landstingen kommit i utvecklingen av jämlik vård för HBTpersoner, kan eventuella skillnader eller likheter bero på det decentraliserade styret
eller inte. Det ska besvaras i denna undersökning.
4. Syfte & frågeställning
4.1. Syfte
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur det decentraliserade systemet
i Sverige kan påverka hur jämlik vård för HBT-personer behandlas inom Östergötland
och Stockholms landsting. Hur landstingen arbetar med jämlik vård och främst hur de
arbetar med jämlik vård för min valda diskriminerade målgrupp; HBT-personer. Hur
ser arbetet ut i landstingen för att motverka att HBT-personer diskrimineras inom den
jämlika vården. Vilka skillnader finns det mellan landstingen och påverkar det
decentraliserade systemet landstingens sätt att arbeta för jämlik vård för HBTpersoner. Således är syftet att undersöka detta med hjälp av jämförelser mellan de två
olika landstingen.
7 Roth N, Boström G, Nykvist K. Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut; 2006. R 2006:08
8 http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Langt-kvar-till-jamlik-vard/
6
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
4.2. Frågeställning
Frågeställningen är formulerad som följande:
-
Hur påverkar det decentraliserade systemet arbetet & behandlingen av
diskrimineringen av HBT-personer inom den jämlika vården?
5. Metod
5.1. Val av metod
Denna uppsats kommer först och främst vara en jämförande studie då fokus ligger på
att jämföra landstingen emellan. Uppsatsen kommer alltså att handla om en
jämförelse mellan landstingens olika regleringar för den jämlika vården för HBTpersoner och hur det decentraliserade systemet påverkar detta.
För att kunna jämföra de två olika landstingen kommer jag att använda mig främst
utav litteraturstudie då det finns tidigare skrivna rapporter, revisionsberättelser, lagar
med mera angående bestämmelserna av jämlik vård för HBT-personer inom
landstingen.
Studien jag genomför är delvis en begreppsstudie då jag försöker förklara begreppet
jämlik vård för HBT-personer och delvis en beskrivande studie då jag vill beskriva
hur det decentraliserade systemet påverkar den jämlika vården för främst HBTpersoner9.
Jag måste börja med att beskriva begreppet jämlik vård, i mitt delkapitel
operationalisering och definition av begrepp, utifrån de organ jag vill jämföra
respektive landsting med. Samt undersöka om det finns tydliga riktlinjer i de
förespråkande organen så som Regeringen, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten,
Sveriges kommuner och landsting samt RFSL som jobbar för HBT-personers
rättigheter. Att beskriva begreppet är viktigt för att sedan kunna behandla det på min
diskriminerade målgrupp HBT-personer. Definitionen av begreppet finns att hitta
längre fram i uppsatsens kapitel 5.3 om operationalisering och definitioner av
begrepp. För att undvika förvirring definierar jag även begreppet och förkortningen
HBT-personer i min inledning samt en beskrivning i kapitel 5.3 om vad ett
9 Metodpraktikan, Essiasson m.fl.
7
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
decentraliserat systemet är i korta meningar. Jag bör definiera begreppet
decentraliserat system då min uppsats också kommer att svara på om det
decentraliserade systemet påverkar motarbetet för diskriminering inom vården av
HBT-personer. Jag kan inte förvänta mig att förståelsen av begreppet decentraliserat
system är givet.
5.2. Strategi & design
Då min undersökningsgrupp endast är HBT-personer har jag använt mig av ett
strategiskt urval eftersom att jag valt att studera en enstaka diskriminerad grupp inom
den jämlika vården och inte flera10. Jag lägger ingen energi i att skicka ut enkäter
angående hur HBT-personer känner inför vården då jag anser att den information och
statistik jag redan har via de olika källorna räcker för ett bra resultat i min
undersökningsstudie. Undersökningsunderlaget i de tidigare statistiska
undersökningar är alltså tillräckliga och jag anser att det inte finns någon anledning att
jag gör en ytterligare enkätundersökning på någonting som redan finns besvarat. Det
är också på grund av tidsbrist som en enkätundersökning inte genomförs då jag inom
min bestämda tidsram vill göra ett så utförligt och noggrant arbete som möjligt.
5.3. Operationalisering och definitioner av begrepp
5.3.1. Vad är jämlik vård?
Det finns en webbplats för Sveriges kommuner och landsting. För att definiera
begreppet jämlik vård använder jag mig av Sveriges kommuner och landstings
begreppsförklaring där de pratar om lagen om hälsa- och sjukvård samt definierar
begreppet jämlik vård.
I lagen om hälsa- och sjukvård står det i andra paragrafen om målet för att hälsa och
sjukvård enligt följande ”målet för hälso– och sjukvården ska vara en god hälsa och
en vård på lika villkor för hela befolkningen” och därefter med att ”vården skall ges
med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
värdighet. Den som har det största behovet av hälso– och sjukvård skall ges företräde
10 Metodpraktikan, Essiasson m.fl.
8
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
till vården”, Lag (1997:142). Där Sveriges rikes lag definerar jämlik vård som att alla
människors lika värde ska respekteras och att de med störst behov bör prioriteras11.
På Sveriges kommuner och landstings egna webbplats www.skl.se finns deras
definition av jämlik vård och beskrivs som följande: ”en jämlik hälsa- och sjukvård
innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla,
oavsett personliga egeskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning,
social ställning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, könsidentitet eller könsuttryck med mera”12. Enligt Sveriges Kommuner
och Landsting anser man att alla individer i samhället bör behandlas med lika villkor,
men det är väldigt viktigt att ha i åtanke att lika villkor inte är samma sak som lika
vård. Då de hävdar att ”hälsan inte är jämlikt fördelad bör en sjukvård som strävar
efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen,
prioritera de som har störst behov”.
Det vill säga att man inom vården ska anpassa insatserna i kommuner och landsting
så att det motsvarar olika människors förutsättningar och behov13.
För att jämföra med min andra källa för jämlik vård och behandlingen av olika
målgrupper använder jag socialstyrelsens rapport och där med används även deras
definition av jämlik vård i denna undersökning.
Socialstyrelsen hänvisar på samma sätt som Sveriges kommuner och landsting till
hälso- och sjukvårdslagen som fastslår lika villkor och att de personer med störst
behov skall ha företräde. Socialstyrelsen har även själva definerat jämlik vård och
beskriver jämlik vård enligt; ”en jämlik vård innebär att bemötande, vård och
behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett sådant som personliga
egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk
eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning kort uttryckt utan diskriminering”14.
Man syftar på samma area inom jämlik vård i både Sveriges kommuner och landsting
och Socialstyrelsen då Socialstyrelsen likaså menar att det inte är givet att vård ska
11 http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-063-4.pdf?issuusl=ignore
12 Ibid
13 Ibid
14 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19303/2013-12-28.pdf
9
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
eller bör ske på exakt samma sätt och i samma utsträckning överallt – landstingens
resultat ska således, och kommer att se olika ut.
Sedan för att definiera det högsta organet i det decentraliserade systemets syn på
jämlik vård vände jag mig till regeringskansliets rapport om ”strategi för en god och
mer jämlik vård” där definitionen lyder följande av Göran Hägglund: ”Jag anser att
hälso- och sjukvården utgör en av de viktigaste delarna i vår välfärd. Den ska hålla en
hög kvalitet och vara tillgänglig för alla som behöver den och den ska vara jämlik.
Jämlik vård innebär att vården ska vara anpassad efter vars och ens behov och
förutsättningar. Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till
alla”15. Där även de talar om att alla individer bör behandlas på lika villkor.
Även organisationen RFSL har uttalat sig om definitionen av jämlik vård och menar
på att jämlik vård innebär att alla människor ska behandlas på lika villkor oavsett
sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. De talar även starkt för att man
måste se till så att lika behandling av minoriteter inte sker på majoritetens villkor16.
Jämlik vård handlar följaktligen om att alla individer i samhället skall behandlas lika
och på lika villkor oberoende på bakgrund, sexuell läggning, etnisk tillhörighet med
mera, utan att bli diskriminerade utav de som arbetar inom vården.
5.3.2. Det decentraliserade systemet
I Sverige har vi ett decentraliserat styrelsesystem. Det decentraliserade systemet
innebär att makten inom vissa områden överlåts från riksdag och regering till
kommuner, myndigheter och landsting med mera. Systemet är där med uppdelat i ett
så kallat fler-nivå-system. I Sverige har vi alltså ett kommunalt självstyre som innebär
att alla Sveriges kommuner och landsting har rätten att reglera och bestämma själva
över olika områden så som bland annat skola, vård och omsorg. Således ser
regleringarna olika ut i olika kommuner och landsting vilket kan, men behöver inte,
leda till ojämlikheter inom exempelvis skola, vård och omsorg. Det decentraliserade
systemet kan möjligtvis påverka hur regleringarna i olika kommuner ser ut inom den
15 http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/65/29/8b6548ad.pdf
16 http://www.rfsl.se/public/ry_070426_ambitionansvar.pdf
10
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
jämlika vården och därför ska den här undersökningen ta reda på om det faktum
stämmer.
5.3.3 Jämlik vård och det decentraliserade systemet
Fördelar med decentralisering är att landstingen kan bestämma och anpassa
regleringar efter vad som verkar bäst för just sin kommun eller landsting. Man kan till
exempel genom det kommunala självstyret påverka vad som behövs tas hänsyn till
inom vården för just den kommunen. Vissa kommuner kan till exempel välja att satsa
mer på äldrevården än vården för HBT-personer vilka båda är väldigt behövande
områden att ta tag i. Där kommer nackdelarna in med det decentraliserade systemet
och flernivåbestämmandet som leder till kommunalt självstyre. Nackdelar är bland
annat då att det kan uppstå extrema, eller mindre extrema, ojämlikheter och orättvisor
inom områden som berör till exempel skola, vård och omsorg. Här kan en
diskriminerad grupp som HBT-personer glömmas bort då kommunerna och
landstingen prioriterar andra grupper inom vården, som till exempel äldrevård.
Eftersom att kommunerna har makten att bestämma själva angående viktiga områden
kan välfärden i Sverige också drabbas då ojämlikheterna drabbar människor emellan
kommuner och landsting. Inom vården kan så mycket som 50 kronors vårdskillnad
hindra en patient att besöka vården, eller känna sig ovälkommen i brist på kunskap,
under tiden som en helt annan kommun har en billigare avgift och en högre kunskap
inom vissa frågor, som bland annat HBT-frågor.
Det finns både för- och nackdelar med det decentraliserade systemet och det
kommunala självstyret. Speciellt den jämlika vården för HBT-personer som jag
kommer att beröra i min uppsats.
5.3.3 Diskriminering
Begreppsdefinitionen och lagstadgan angående diskriminering menar att man ska
slippa bli diskriminerad, det är en mänsklig rättighet. Enligt svensk lag kan
diskriminering vara direkt och innebär att någon missgynnas genom att behandlas
sämre än någon annan. Enligt (Lag 2008:567)17 är diskriminering som har något
17 Lag 2008:567
11
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, helt
förbjudet.
5.4
Avgränsningar
5.4.1 HBT-personer
Jag har valt att avgränsa mig till att endast ta hänsyn till hur HBT-personer
diskrimineras eller inte diskrimineras inom den så kallade jämlika vården. Jag
använde mig av ett strategiskt urval då jag valde en enda målgrupp i samhället, HBTpersoner, och inte flera18. Detta för att det finns för många grupper som undersöks och
rapporteras om när det gäller diskriminering inom vården. På grund av det breda
urvalet blir ett alldeles för brett arbete att ta med fler än en grupp och med avseende
till mängden ord som uppsatsen skall innehålla valde jag att arbeta med endast
målgruppen HBT-personer då det är den diskriminerade gruppen som intresserar mig
mest utav de grupper som undersökts.
5.4.2 Östergötlands landsting & Stockholms landsting
Avgränsningar till de landsting jag undersöker valde jag genom att ta de två landsting
jag själv tar del av och lever inom, det vill säga Östergötlands landsting och
Stockholms landsting. Jag valde att undersöka dessa två landsting just för att det är en
storstad i Sverige och en mellanstor stad. Hade jag tagit en mindre stad än Linköping
och jämfört med en så stor stad som Stockholm hade skillnaderna förmodligen varit
alldeles för stora. Alternativet är att jämföra en mellanstor stad med en småstad,
risken är även där att det är för stora skillnader.
Jag använder mig av en fåfallstudie då jag valt att studera endast två landsting19. På
grund av en mindre uppsats valde jag att inte undersöka fler än två landsting då det
varken finns tid eller plats för att undersöka fler. Det är även svårt att jämföra
småstäder med storstäder då det finns så stora skillnader. Här gäller, som jag skrev
ovan, att tidsbristen spelar in i valet av hur många landsting som jag valde att
undersöka.
18 Metodpraktikan, Essiasson m.fl.
19 Ibid
12
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
5.5. Validitet & reliabilitet
Jag anser inte att begreppsvaliditeten i min undersökning kommer att brista då
begreppsvaliditeten, som bestämmer överrensstämmelsen mellan den teoretiska och
den mätbara definitionen, är väl genomtänkt med definitioner och operationalisering
av begrepp som tas upp i uppsatsen20. Den inre validiteten kan anses vara bristande då
mina dragna slutsatser inte har en tillräckligt bra grund att stå på utifrån materialet
som jag samlat in på grund av att mina avgränsningar är till två landsting istället för
flera olika landsting i Sverige. Resursvaliditeten är däremot inte bristande då jag
undersöker det jag tidigare uttalat mig om att jag ska undersöka, det vill säga hur det
decentraliserade systemet påverkar landstingens bestämmelser inom den jämlika
vården för HBT-personer21.
Reliabiliteten handlar främst om hur vi mäter i vår undersökning. Det handlar alltså
om pålitlighet till det som jag läser på respektive upplagor, rapporter, revisioner med
mera. Det innebär också om pålitligheten till de personer som jag frågar inom
landstingen om arbetet för den jämlika vården för HBT-personer. Jag anser att den
kunskap som jag framtar från dessa erfarna personer som jobbar inom landstinget är
tillförlitliga då det är anställda för förtroendeuppdrag av landstinget. Jag anser även
att de upplagor, rapporter och revisioner, med mera, som är skrivna och publicerade
av myndigheter som 1177 Vårdguiden, strategiska myndigheter som Socialstyrelsen,
Folkhälsomyndigheten, politiska organisationer som Sveriges kommuner och
landsting, organisationer som RFSL samt statliga myndigheter som Regeringskansliet
är pålitliga och därmed anser jag att reliabiliteten i mitt arbete inte bör vara
bristande22. Eftersom jag kommer att göra en väl utformad liten intervjuguide så
kommer den inte att vara bristande, eftersom intervjun är öppen erhåller jag exakta
svar och missar ingenting viktigt. Jag bör dock tänka på att reliabiliteten kan vara
20 Metodpraktikan, Essiasson m.fl.
21 Ibid
22 Ibid
13
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
bristande ifall att den informationen som kommuner och landsting har - anses ha en
bristande reliabilitet23.
5.6 Källkritik och kritisk reflektion
De Internetkällor som jag har använt mig av är källor från organisationer, förbund och
myndigheter. Jag anser att dessa är pålitliga källor då det är information från statliga
organ, förbund som förespråkar rättigheter och organisationer som jobbar för HBTpersoners rättigheter. Dock bör man ha i åtanke att åsikter och kampanjer kan vara
vridna. Däremot är åsikter, förespråkanden och kampanjer från organisationer som
RFSL åsikter och förespråkanden jag har valt att lita på då det stödjer min slutsats,
analys och diskussion. Men man kan ändå ställa sig frågan om hur informationen når
ut till omgivningen och om man bör bygga upp studier på organisationers tycke och
tänk. I rapporter från regeringen har bland annat Göran Hägglund skrivit och
undertecknat. Detta kan vara ett politiskt uttalande men man måste också se det som
att det är den politiska åsikten som framförs av regeringen just nu trots att man inte
tror på samma politik som Göran Hägglund. HBT-policyn är framtagen av
Stockholms läns landsting och man bör lita på det som står där då det är publicerat av
landstinget och ingen annan. Landstingens hemsidor är att lita på då det gäller
informationen eftersom att landstingen skriver det som de står för och arbetar med.
Man ska dock ha i åtanke att vissa utlägg kanske inte är från det senaste årtalet och
kan därmed delge äldre information i form av statistik och därmed bör man kanske
bortse från viss data och även inse att det kan ha förändrats i dagsläget. I andra
undersökningar som jag hänvisat till måste man tänka på att de undersökningarna kan
vara, och är för mestadels, gjorda via enkäter vilket betyder att enkäterna kan, men
behöver inte, baseras på ett slumpmässigt urval vilket betyder att det kan finnas vissa
bortfall i undersökningen. Dock går det inte att ta hänsyn till alla bortfall då man
strävar efter att undersöka majoriteten av befolkningen. Jag har även använt mig av
Bo Perssons undervisningsunderlag som man bör tänka på att den kan vara riktad för
att lära ut men bör också förstås vara sanningsenlig då han är professor vid
Linköpings universitet. Jag anser att litteraturen Metodpraktikan går att lita på då det
är en utgiven kursreferens inom kursen statsvetenskapliga metoder vid Linköpings
universitet.
23 Metodpraktikan, Esiasson m.fl.
14
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
5.7 Reflekterande jämförande av annan metod
Jag valde att göra en litteratur studie inom det området jag skulle undersöka då jag
ansåg att det skulle vara smidigast. Jag ville ta reda på hur det decentraliserade
systemet kunde påverka bestämmelserna för HBT-personers rätt till jämlik vård och
tycker att jag nådde mitt resultat. Jag skulle kunna omformulera min frågeställning
lite och använt mig utav enkätundersökning för att få reda på om det stämmer att
HBT-personer diskrimineras inom vården och att det decentraliserade styret påverkar.
Jag tyckte dock att det verkade onödigt då det redan fanns massor av statistiskt
genomförda enkätundersökningar i ämnet om just diskriminering. Dock önskar jag att
Landstingen hade varit duktigare på att svara på mail så att jag hade kunnat väva in
det i denna rapport vilket jag inte kunde nu eftersom jag inte erhöll några svar på min
miniintervjuguide som därmed inte blev av. Jag tror inte att jag skulle kunna få reda
på hur det decentraliserade systemet påverkar genom en enkätundersökning så
alternativet hade varit en enkätundersökning kombinerat med en litteraturstudie. Jag
tror dock att enkätundersökningen skulle kräva ett mycket större urval än vad som
finns inom ramarna för en B-uppsats och har därför i åtanke till min C-uppsats att
hantera min undersökning med hjälp av ett större urval och en enkätundersökning.
6. Jämförande resultat av studie
Som tidigare nämnt i undersökningen, om begreppet jämlik vård, ser man frågan
jämlik vård på i princip samma sätt i organisationerna RFSL, Sveriges Kommuner
och Landsting som på de statliga myndigheterna Folkhälsomyndigheten,
Regeringskansliet och Socialstyrelsen. Definitionen av jämlik vård innebär således att
alla människor ska behandlas på lika villkor oavsett vilka personliga egenskaper,
funktionshinder, utbildning, social ställning, bostadsort, ålder, kön, etnisk eller
religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck utan att bli
diskriminerade.
För att ta reda på om Stockholms landsting och Östergötlands landsting har samma
uppfattning av jämlik vård valde jag att ta reda på hur respektive landsting definerar
jämlik vård.
15
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
Resultatet blev att de båda landstingen hade samma riktlinjer och definition av den
jämlika vården som den definitionen jag presenterade ovan i det högre uppsatta
organen24. Stockholms landsting hade även en helt egen definition av jämlik vård men
den innehåller ungefär samma om de lika villkoren för alla. Där Stockholms landsting
väljer att uttrycka sig enligt:
”Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika
villkor för alla”25 - Stockholms landsting
Att jämlik vård ser lika ut i Stockholms landsting och Östergötlands landsting beror
med största sannolikhet på den definitionen som de högsta organen fastställt och
därmed bör följas av alla Sveriges kommuner och landsting. Här med fastställer jag i
min studie att det inte finns några brister på uppfattningen om vad jämlik vård
egentligen är mellan landstingen och de högsta organen.
HBT-personer är enligt socialstyrelsens rapport om jämlik vård en utav de grupper
som enligt studier diskrimineras inom vården26. HBT-personer känner sig
diskriminerade inom vården och där av har många HBT-personer avstått från att söka
vård vid behov. I rapporten som socialstyrelsen har skrivit har de nämnt orsaker till att
HBT-personer känner sig diskriminerade och talar väldigt mycket om just bemötandet
av HBT-patienterna och attityden ifrån vårdpersonalen. Undersökningen visar att de
HBT-personer som känt sig diskriminerade av vården är de som blivit utsatta för
stötande bemötande och attityd27.
Enligt Socialstyrelsens rapport spelar attityden till bemötandet av patienter en stor roll
där man hänvisar till en undersökning av läkares attityd till homosexuella patienter
där en tredjedel av läkarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna helst skulle
undvika att vårda en homosexuell patient. Deras förklaring till bemötandet handlade
mer om att de skulle framstå som politiskt korrekta i bemötandet vilket tyder på att
det finns en dold eller kanske till och med omedveten diskriminering i bemötandet av
homosexuella patienter. Det bör dock påpekas att undersökningen som gjordes
24 http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-063-4.pdf?issuusl=ignore
25 http://www.sll.se/PageFiles/136/Uppfoljningsmodell_halso-och-sjukvard.pdf
26 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011-12-30.pdf
27 Ibid
16
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
angående attityder till homosexuella patienter på denna mottagning är en något äldre
studie. Men faktum kvarstår att attityden hos vårdpersonalen fortfarande kränker och
diskriminerar homosexuella patienter på grund av deras normkritiska bemötande28.
Eftersom att Diskrimineringsombudsmannen fortfarande får in anmälningar om att
HBT-personer diskrimineras inom vården finns det ingen statistik som kan motbevisa
att HBT-personer fortfarande diskrimineras inom vården29.
Det är många forskare inom ämnet jämlik vård som talar om att vårdpersonal såsom
läkare, sjuksköterskor och undersköterskor behandlar och bemöter HBT-personer med
ett heteronormativt bemötande. Kunskapsbanken talar om att det råder kunskapsbrist i
bemötandet av HBT-personer och på grund av kunskapsbristen diskrimineras dem
inom vården. Kunskapsbanken menar att det heteronormativa bemötandet av patienter
bidrar till att HBT-personer inte vågar berätta om sin läggning i och med rädslan att
bli diskriminerad30.
Det är inte bara kunskapsbanken som talar om det heteronormativa bemötandet utan
andra studier visar också på att det just är det normkritiska tänkandet som påverkar
bemötandet av HBT-personer. Malena Mau, som skrivit ett utlägg om jämlik vård för
1177 Vårdguiden tror att ”våra normer som styr våra föreställningar, värderingar
och som påverkar vår syn på andra människor, bidrar till diskriminering,
kränkningar och särbehandling”. Hon menar att en familj inte alls behöver bestå av
en man och en kvinna utan även kan vara ett homosexuellt par och där med bör man
ändra på det normkritiska tänkandet och möjligtvis bemöta patienter samtidigt som
man inte utgår från att alla patienter är heterosexuella. Malena Mau menar att de
patientbilder som används i dagens vård speglar ett sätt att se på omvärlden vilket kan
få vissa människor att känna sig uteslutna31.
Även kända HBT-Organisationer som RFSL har också skrivit om att bemötandet är
den största faktorn till att HBT-personer diskrimineras inom vården. Där
organisationen skriver om hur HBT-personer bemötts dåligt och/eller heteronormativt
28 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011-12-30.pdf
29 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011-12-30.pdf
30 http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/Praktik+och+metod/Hälso+och+sjukvårdens+ansvar/Bemotande_av_hbt-personer/
31 http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Langt-kvar-till-jamlik-vard/).
17
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
och på grund av dessa dåliga erfarenheter av vården inte vågar sätta sin fot där igen.
RFSL menar att vårdpersonalen bör se över sitt bemötande och tänka på det
normkritiska bemötandet. Att man som vårdpersonal bör ha en högre HBT-kompetens
och visa att den finns där för alla patienter för att underlätta för HBT-personer.
Detta kan man då göra genom att tillexempelvis signalera med en gay-flagga på
bordet för att visa att HBT-kompetensen finns och att du är accepterad trots
könsidentitet, sexuell läggning eller könsuttryck. RFSL pekar även som ovanstående
forskningar på att det är just det heteronormativa bemötandet som gör det svårare för
HBT-personer att känna sig välkomna och inte diskriminerade inom vården32.
Landstingen har i sin tur ett ansvar att se till så att den jämlika vården är välkomnande
för alla utifrån den policyn som de följer. Åtgärder mot detta har bland annat
regeringen publicerat riktlinjer för och har tre starka punkter som handlar om ett
högre kunskapsstöd för behandling och vård för personer som är transsexuella med
mera, de vill att det sker ett synliggörande och analys av skillnaderna som finns inom
vård och behandling samt bemötande genom att redovisa resultatet genom öppna
jämförelser. Regeringen vill också förbättra arbetet med ett gott, medvetet och värdigt
bemötande samt en god behandling av HBT-personer inom hälsa- och sjukvård.
Stockholm
I Stockholms läns landsting har man tagit fram en HBT-policy på grund av att HBTpersoner löper större risk för ohälsa. Många HBT-personer upplever även att de
diskrimineras inom vården då de anser att de inte syns, de kränks och osynliggörs.
Enligt policyn är det vanligare att personer med HBT-identitet utsätts för dessa
kränkningar som jag tidigare har gått igenom. Därför har Stockholms läns landsting
byggt upp en HBT-policy med hjälp av lagen om diskriminering, samt lagen om
hälsa- och sjukvård. I policyn har man formulerat tre mål som är synliggörande,
kompetens och bemötande där man i visionen talar om att ”Alla människor, oavsett
kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning, synliggörs och blir bemötta
med respekt och professionalitet inom Stockholms läns landstings olika
32 http://www.rfsl.se/halsa/?p=1542
18
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
verksamheter”33. Man talar även här om den normkritiska behandlingen och
bemötandet och vill enligt policyn för HBT-personer förhindra diskriminering av
personer med HBT-identitet inom vård och omsorg.
Östergötland
I Östergötlands landsting kan jag inte finna någon speciell kampanj, policy eller
liknande som jobbar mot diskriminering av HBT-personer inom vården.
HBT-Certifiering
En tydlig åtgärd mot diskriminering av HBT-personer inom vården, som bestämdes
att göra för att unga HBT-personer skulle trivas bättre på bland annat
ungdomsmottagningar, och även andra organisationer, var att lära ut HBT-kunskaper
till barnmorskorna på en del ungdomsmottagningar som sedan kunde klassas som
HBT-certifierade. Det vill säga att ungdomsmottagningarna blev HBT-certifierade
och ungdomar som identifierar sig som HBT-personer kan få ett bättre stöd och inte
känna sig diskriminerade. Tanken bakom HBT-certifiering är enligt RFSL att man
bygger upp en kompetenshöjning och synliggörande av personer som identifierar sig
som homo-, bi- eller transsexuell genom att utbilda vårdpersonal i HBT-frågor34.
Denna förändring tyder på att landstingen som inför denna typ av HBT-certifiering
kan jobba mer med frågan om diskriminering inom vården. Eftersom att landstingen
enligt det decentraliserade systemet får bestämma själva är det ett aktivt val att HBTcertifiera sina ungdomsmottagningar.
Östergötland respektive Stockholm
I Stockholms läns landsting är det många ungdomsmottagningar som är HBTcertifierade vilket men tydligt ser på deras hemsida, en utav dem är bland annat Täby
ungdomsmottagning35. Enligt vården så är ingen utav ungdomsmottagningarna i
Östergötland HBT-certifierade vilket kan tyda på att landstinget i Östergötland inte
valt att HBT-certifiera ungdomsmottagningarna36.
33 http://folkhalsoguidenslso.episerverhosting.com/upload/Sexualitet%20och%20hälsa/HBT_policy_webb120423%5b1%5d.pdf
34 http://www.rfsl.se/?p=5321
35 http://www.taby.se/ungdomsmottagning
36 http://www.varden.se/kategori/269/ungdomsmottagning/8/östergötland
19
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
I min studie fann jag även andra verksamheter som blivit HBT-certifierade där både
Östergötlands landsting och Stockholms läns landsting har en del verksamheter som
är certifierade37.
Östergötlands Landsting gick enligt Sveriges kommuner och landsting in med en
storsatsning på något dem kallar Hälsopotten38. Där man sedan valde att inte lägga ett
enda öre på utvecklingen av jämlik vård för HBT-personer39.
7. Slutsats, analys & diskussion
Enligt socialstyrelsens rapport kunde man inte finna några statistiska skillnader i vilka
som har avstått från att söka vård mellan homo-, bi- och transsexuella och
heterosexuella. Men man kunde säkerställa att kvinnor som identifierar sig som HBTpersoner eller kvinnor som var osäkra på sin sexuella läggning samt män som är
osäkra på sin sexuella läggning i större utsträckning avstått från att söka vård precis
som jag redovisade i undersökningen ovan. Enligt diagrammet nedan ser vi tydligt
vilka som avstått vilket stärker de tidigare fakta:
40
37 http://www.rfsl.se/?p=4962
38 http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-063-4.pdf?issuusl=ignore
39 http://www.lio.se/Nyhetsarkiv/Nyheter-2013/Stort-intresse-for-Halsopotten--har-ar-listan-pa-alla-projekt-som-far-pengar/
40 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011-12-30.pdf
20
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
Denna undersökning gäller hela Sverige och omfattar därmed även Stockholms läns
landsting och Östergötlands landsting. Undersökningens resultat mellan kvinnor och
män beror förmodligen även på att kvinnor och män behandlas olika inom vården,
vilket inte är någonting jag kommer att ta upp då det inte berör min studie. Men det
beror framförallt på att de kvinnor och män som identifierar sig om HBT eller är
osäker på sin sexuella läggning faktiskt har avstått från att söka vård då de känt sig
diskriminerade av vården.
Trotts att dessa statistiska undersökningar inte kan säkerställa några skillnader har jag
tidigare i min uppsats bevisat att det fortfarande sker diskriminering inom sjukvården
genom att redovisat några exempel. Därmed anser jag att diskrimineringen inom den
jämlika vården för HBT-personer fortfarande är ett problem som kvarstår och behöver
bekämpas då alla individer har rätt till samma villkor, det är en mänsklig rättighet att
få den hjälp man behöver.
Bemötandet är den största faktorn, hur reagerar landstingen?
Östergötland respektive Stockholm
Det som mina undersökningsenheter, det vill säga organisationerna, myndigheterna
och landstingen, har talat om mest om, som den största orsaken till att homo-, bi- och
transpersoner känner sig diskriminerade inom vården, är synnerligen bemötandet och
attityden hos vårdpersonalen. Enligt min undersökning har bemötandet och attityden
samma effekt på HBT-personer i på både Stockholms läns landsting och som tidigare
sagt i de högre organen. På grund av detta konstaterande har både de högre
organisationerna och även Stockholms läns landsting börjat motarbeta
diskrimineringen inom vården på olika sätt.
I regeringen och Socialstyrelsen har man kommit fram till förslag som skall få HBTpersoner att bygga ett tryggt förtroende till vården. Man ska där med ersätta
kunskapsbristen med HBT-certifierad kunskap och synliggöra rapporter om
ojämlikhet. I Stockholms läns landsting har man då tagit fram en policy för hur man
skall motverka diskrimineringen inom hälsa- och sjukvård som heter ”HBT-policyn
för Stockholms läns landsting” som är den bilagan jag hänvisar till i mitt resultat av
studien i föregående kapitel.
21
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
Regeringen har alltså, liksom Stockholm läns landsting, startat ett arbete för att
motverka att HBT-personer diskrimineras inom den jämlika vården vilket tyder på ett
stort engagemang i Stockholms läns landsting inom HBT-frågor. Jag kunde däremot
inte hitta någon liknande kampanj eller arbete för att motverka detta i Östergötlands
landsting och antar där med att Östergötlands landsting kanske inte kommit lika långt
i utvecklingen, eller att de helt enkelt inte prioriterar frågan om jämlik vård för HBTpersoner i lika stor utsträckning.
Enligt en rapport på en studie mellan landsting som Sveriges kommuner och landsting
har genomfört visar det sig att Östergötlands landsting valt att satsa, i sitt projekt
Hälsopotten, på primärvården för hälsoundersökning och hälsoavtal för personer
mellan 40-70 år. Vilka personer det är och vilken läggning dem har framgår inte i
studien och jag tolkar det som att Sveriges kommuner och landsting inte har kommit
fram till att Östergötlands landsting jobbar mycket med HBT-frågor i dagsläget till
skillnad från andra landsting där bland annat Stockholms läns landsting ingår41.
Östergötlands landsting drev ett stort projekt år 2013, som jag tidigare nämnt, som
drevs efter socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landstings rapport om
diskriminering av HBT-personer. Projektet kallades för hälsopotten och det handlade
om att lägga 6 miljoner kronor på endast hälsa- och sjukvård. Enligt studier la inte
Östergötlands landsting ett enda öre på jämlik vård för HBT-personer utan valde att
lägga pengarna på andra områden inom vården42.
Jag tolkar utifrån mina undersökningar även här att det inte finns ett lika stort intresse
i Östergötlands landsting att främja jämlik vård för HBT-personer trotts att det finns
bevis på att HBT-personer diskrimineras inom vården. Det kan förstås ha varit på så
sätt att Östergötlands landsting är en utav de mest drabbade när det kommer till
diskriminering av HBT-personer inom vården. Men som jag tolkade rapporterna jag
har studerat gäller det hela landets diskriminering inom vården av HBT-personer.
Detta är ett väldigt bra exempel på hur landstingen prioriterar olika när det kommer
till frågor som de själva får reglera över, så som i detta fall, den jämlika vården. Här
41 http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-063-4.pdf?issuusl=ignore
42 http://www.lio.se/Nyhetsarkiv/Nyheter-2013/Stort-intresse-for-Halsopotten--har-ar-listan-pa-alla-projekt-som-far-pengar/
22
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
drabbas bestämmelserna för HBT-personers rätt till jämlik vård då Östergtlands
landsting väljer att lägga pengar på andra områden inom vården. Jämfört med
Stockholm så har man prioriterat HBT-personers rätt till jämlik vård och det är i dessa
fall som ojämlikheter och orättvisor uppstår på grund av Sveriges flernivåsystem och
det kommunala självstyret.
Visserligen får min studie ta hänsyn till att Östergötlands landsting har en mindre
befolkningsmängd än Stockholms läns landsting och detta kan bland annat påverka
valet av regleringar inom den jämlika vården. Eftersom landstingen har rätt att
bestämma vad de anser vara viktigast för landstinget bör man kanske lita på att de inte
behöver lägga pengar på att utveckla den jämlika vården för HBT-personer trots att
mina studier ifrån rapporter tyder på att hela landet är drabbat. Dock vill jag påpeka
att det är oftast så att HBT-personer i sådana projekt glöms bort.
Eftersom att det decentraliserade systemet är till för att föra politiken närmare folket
och låta landstingen välja utefter vad som passar dem bäst påverkas självklart den
jämlika vården för HBT-personer inom landstingen, både negativt och positivt. Det är
som sagt i dessa skeden, när landstingens bestämmelser skiljer sig bastant, som
ojämlikheter och orättvisor kan uppstå där emellan. Kan man då hävda som de i min
undersökning tidigare gjort, att vården ska och bör vara på lika villkor för alla när
regleringarna kan skiljas så pass mycket att bestämmelserna ser helt olika ut i olika
landsting. Det är nästan bara på grund av det decentraliserade systemet och det
kommunala självstyret som det ser ut som det gör i samhället, med de orättvisor som
faktiskt finns.
Ska det verkligen vara tryggare att identifiera sig som HBT-person och söka vård i
Stockholms läns landsting än i Östergötlands landsting?
Som tidigare nämnt så är det största problemet inom diskrimineringen inom den
jämlika vården av HBT-personer vår heteronormativa attityd och bemötande. Vilket
är bevisat i diverse olika studier som jag nämner i föregående kapitel, kapitel sju. Då
forskare inom ämnet talar om att man ska öka kunskapen och HBT-certifiera
verksamheter och vårdmottagningar för att motverka diskrimineringen. I Stockholm
finns det enligt mina studier ett antal fler verksamheter som är HBT-certifierade samt
23
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
många ungdomsmottagningar runt om som är HBT-certifierade. Detta är en utav de
stora skillnaderna mellan Stockholms läns landsting och Östergötlands landsting och
orsaken till detta är just att landstingen lägger olika vikt i arbetet mot diskriminering
inom vården för HBT-personer.
Här spelar det decentraliserade systemet också en stor roll då HBT-personer bör
känna sig mer säkra och bekväma med att besöka en HBT-certifierad mottagning än
en mottagning som inte har något som bevisar på att det är okej att identifiera sig som
HBT-person och inte heterosexuell. Landstingens egen makt påverkar alltså HBTpersoners val av att avstå från att söka vård i samband med att landstingen prioriterar
annorlunda. Återigen, ska det verkligen vara tryggare att identifiera sig som HBTperson och söka vård i Stockholms läns landsting än i Östergötlands landsting?
Regeringen tillsammans med Socialstyrelsen har kommit överens om en metod och
bestämt riktlinjer som ska få alla HBT-personer att känna sig bekväma med att söka
vård. Det anser jag är väldigt viktigt då man i socialstyrelsens undersökning kommit
fram till att homo-, bi- och transsexuella är i större utsträckning i behov av vård.
Undersökningen visar bland annat på att kvinnor som har sex med kvinnor har, och
löper större risk för att få könssjukdomar. Därför är det extra viktigt att alla behandlas
på lika villkor och får den behandling de behöver utan att känna rädsla och obehag av
att besöka en vårdmottagning för vård. Men kanske är det inte bara att de behöver
vård, de behöver också rätt vård.
Eftersom vi lever kvar i det normkritiska beteendet att behandla alla patienter enligt
det heteronormativa bemötandet ger vårdpersonal som inte är utbildad inom HBTkunskaper också ut fel vård, då de antar att patienten i fråga är heterosexuell, då
patienten i fråga är en HBT-person och behöver en helt annan vård.
Östergötland är inte där än
Det decentraliserade systemet hjälper delvis till att få den information som regeringen
och myndigheterna ger ut, att nå fram till landsting och kommuner. Men, vad spelar
det för roll, när landstingen ändå får reglera över vården på det sättet som passar
landstinget bäst. Tar man verkligen hänsyn till alla människors behov i dessa
24
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
situationer, behandlas alla individer med lika villkor som Regeringen beskriver att
alla individer ska göra inom vården.
Svaret är nej, då studierna i denna undersökning visar på att individer i Östergötlands
landsting inte har lika villkor inom den jämlika vården då det skiljer sig åt i arbetet
inom den jämlika vården. HBT-kunskaperna är inte lika utvecklade i Östergötlands
landsting som de är i Stockholms läns landsting och detta beror till stor del på det
decentraliserade systemet. Östergötland prioriterar inte frågan i samma utsträckning
och det leder till ojämlikheter och orättvisor. Som i sin tur kan leda till andra
konsekvenser så som att HBT-personer inte vågar identifiera sig själva som HBTpersoner offentligt då de känner sig diskriminerade inom landstinget på grund av att
HBT-stödet och kunskapen inte är lika bred i Östergötlands landsting som det är i
Stockholms läns landsting.
Det finns även organisationer som RFSL som är ett riksförbund som jobbar för HBTpersoners rätt i samhället som bland annat Diskrimineringsombudsmannen hänvisar
till. De jobbar för att HBT-personer ska känna förtroende för vården och på att
förbättra vårdens bemötande gentemot denna diskriminerade grupp. Det är denna
organisation som först kom med förslag om HBT- certifiering av mottagningar, till
exempel som ungdomsmottagningar och folktandvården.
Jag tycker att det bör finnas någon slags gemensamma riktlinjer för hur man
behandlar individer i samhället när det kommer till en så viktig tillgång som vård. Att
alla landsting bör ha samma hänvisningar när det gäller diskriminering av olika
grupper inom vården så att dessa ojämlikheter inte uppstår.
Vården i Sverige är annars bra och för det mesta så anpassar den sig till patienter men
det finns fortfarande undersökningar och bevis på att vissa grupper fortfarande
diskrimineras. Att en grupp som HBT-personer ska känna sig diskriminerad av ett så
enkelt fenomen, som i detta fall är normkritiskt tänkande, är helt fel. Det är något vi,
tillsammans, kan ändra på. Precis som HBT-policyn i Stockholms läns landsting som
syftar på att styra över att synliggöra, kompetensutveckla och ändra bemötande av
HBT-personer, precis på samma sätt kan alla landsting få en diskriminerad grupp att
förlita sig på det svenska vårdsystemet. Det är inte mycket begärt av regeringen att
25
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
bestämma att alla landsting bör införa en liknande policy för att undvika ojämlikheter
och orättvisor så att alla HBT-personer känner sig väl bemötta. Alla har vi rätt till lika
vård, oavsett sexuell identitet och läggning, i vilket landsting man än bor i.
Det decentraliserade systemet är såklart inte bara dåligt. Jag ser även att det
decentraliserade systemet är något bra då alla landsting har olika förmåner, tillgångar
och möjligheter bör inte alla ha exakt samma regler inom varje område. På grund av
storlek av befolkning, yta, jordbruk etc. så ser landsting och kommuner helt olika ut,
och så ska det vara. Därför är det bra med det decentraliserat system som kan se till
att alla landsting kan göra det bästa av deras egen situation.
Dock är det inte en bortförklaring eller undanflykt. Sådana enkla förändringar som att
införa en policy inom vården för HBT-personer inte är någonting som bör vara svårt
oavsett tillgångar etc. Givetvis måste man ta hänsyn till vad det kan kosta att införa en
sådan policy och gå igenom möjligheterna att göra det, men jag anser inte att det bör
vara något problem om regeringen och riksdagen kan införa samma policy för alla
mottagningar runt om i landet då reglerna för ett förändrat bemötande är kostnadsfritt
och glasklart.
I exempelvis Västra Götalandsregionen har man efter studier om ojämlikheter i vård
för HBT-personer startat ett kunskapscentrum för sexuell hälsa för att främja
utvecklingen och stoppa diskrimineringen av HBT-personer inom vården. Man jobbar
även mot smittbara sjukdomar så som HIV och visar kunskap för ämnet samt hjälper
de drabbade43.
Visserligen kostade det pengar för dem men de prioriterade att hjälpa en utsatt grupp
vilket alla landsting bör göra. Det behöver inte heller kosta pengar som jag nämnde,
att helt enkelt behandla människor genom ”att undvika könsbestämmande pronomen
och att låta den utsatta själv definiera sin könstillhörighet, sexuella läggning och
preferenser är en förutsättning för ett bra bemötande. Patientens sexuella läggning,
praktik, preferenser, kärleksrelationer eller könsidentitet behöver heller inte benämnas
om det inte är relevant för undersökningen” så kommer fler HBT-personer att bli
43 http://www.hivprevention.vgregion.se/sv/Primarvarden-Goteborg/Ovrig-primarvard/Hivprevention/Projekt/HBT-projektet/
26
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
mindre diskriminerade då vårdpersonalen inte behöver ställa de heteronormativa
frågorna 44. Man kan istället fråga könsneutrala frågor i ett möte med en patient. Att
ändra på det, är ingen stor begäran.
Med allt detta sagt, för att återkoppla till min frågeställning, är min slutgiltiga slutsats
den att det decentraliserade systemet påverkar hur man hanterar jämlik vård för HBTpersoner inom olika landsting då det inte ser likadant ut i alla landsting och då den
jämlika vården för HBT-personer faktiskt inte är på lika villkor. De olika landstingen
har inte kommit lika långt i arbetet för att få HBT-personer att känna sig välkomna
inom vården och detta beror bara på att flernivåsystemet och det kommunala
självstyret påverkar prioriteringar av olika grupper inom vården. Därmed kommer
ojämlikheter och orättvisor att kvarstå så länge det inte finns gemensamma
bestämmelser mellan kommuner och landsting.
För att avsluta detta vill jag påpeka att lika villkor faktiskt är en mänsklig rättighet är
det inte mer än mänskligt rätt att se till att den grupp som i störst utsträckning är i
behov av vård, får stöd inom vården och att besöket hos vårdpersonalen underlättas.
För det är inte mycket vi behöver ändra för att samhället ska bli bättre för de som
identifierar sig som homo-, bi- eller transsexuell.
Det är en tvingande heteronormativ inställning som ska raderas och tankens kraft
kostar inte mer än en människas energi. Alla människor är de människor de är och
man ska bli accepterad som den man är, inte som den norm samhället har utformat.
Man ska få älska vem man vill och vara trygg i sina egna kläder.
44 http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/Praktik+och+metod/Hälso+och+sjukvårdens+ansvar/Bemotande_av_hbt-personer/
27
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
8. Källor
Internet:
http://www.rfsl.se/public/ry_070426_ambitionansvar.pdf Hämtad 14/5-2014
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/201112-30.pdf Hämtad 14/5-2014
RFSL, Behöver vården HBT-kompetens? Hämtad 14/5-2014 från
http://www.rfsl.se/public/EnkatPride2005HBTkompetens.pdf Hämtad 13/52014
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Langt-kvar-tilljamlik-vard/ Hämtad 6/5-2014
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-063-4.pdf?issuusl=ignore
Hämtad 6/5-2014
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19303/201312-28.pdf Hämtad 6/5-2014
http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/65/29/8b6548ad.pdf Hämtad 11/52014
http://www.sll.se/PageFiles/136/Uppfoljningsmodell_halso-och-sjukvard.pdf
Hämtad 13/5-2014
http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/nyheterpress/nyheter2014/utv-halsan-bestämningsfaktorer-homo-bi-fina-2014.pdf
Hämtad 14/5-2014
http://www.rfsl.se/?p=5321 Hämtad 14/5-2014
http://www.taby.se/ungdomsmottagning Hämtad 14/5- 2014
Hälsopotten: http://www.lio.se/Nyhetsarkiv/Nyheter-2013/Stort-intresse-forHalsopotten--har-ar-listan-pa-alla-projekt-som-far-pengar/ Hämtad 13/52014
HBT-diplomering Västra Götaland:
http://www.hivprevention.vgregion.se/sv/Primarvarden-Goteborg/Ovrigprimarvard/Hivprevention/Projekt/HBT-projektet/ Hämtad 14/5-2014
28
Självständigt arbete (733G27)
Amanda Heynes
Linköpings Universitet
Litteratur, upplagor med mera:
Livsvillkor och hälsa bland unga homo- och bisexuella – resultat från
Nationella patientenkäten. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2009
Roth N, Boström G, Nykvist K. Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor
bland HBT-personer. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006. R 2006:08
Esaiasson, P, m.fl. (2012) Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, fjärde upplagan, Stockholm: Norstedts juridik
Föreläsning 5, Persson Bo, SPS Linköpings Universitet
29
