Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt • • • • Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser, alltså både vatten, vattenånga och is. Vatten kan finnas osynligt i luften som ånga, och kan även finnas i fast form– det vatten vi ser. Det är viktigt att känna till skillnaden. Vatten i ånga kan man alltså inte se eftersom det är vattenmolekyler i luften, medan man kan se vatten i fast form som droppar eller fri vattenyta. Det vi i dagligt tal menar med fukt är både vatten som ånga och vätska, och dessutom is. För att ange hur fuktig luft är används ofta begreppet relativ fuktighet (RF). Det uttrycker mängden vatten som finns i luften i förhållande till hur mycket vatten luften maximalt kan innehålla vid en given temperatur. Varm luft kan bära mer vatten än kall luft. Det är lätt att förstå om man varit inne i en ångbastu. De flesta har väl också upplevt hur lite vatten luften kan inneha en kall vinterdag, då utandningsluften snabbt övergår till små vattendroppar (dimma). Fukt i sig är helt ofarligt. Men för mycket fukt tillsammans med organiska material orsakar ofta problem vid dåliga förhållanden. För den relativa luftfuktigheten brukar man ange att mellan 70 % och 85 % motsvarar en kritisk gräns. Det innebär att vid högre relativ luftfuktighet än så riskerar man problem av olika slag, där mögel är det som ger mest problem i byggnader. De båda ”typerna” av vatten skiljer sig ibland kraftigt åt : • Vatten som ånga förändrar material relativt långsamt. • Vatten som vätska förändrar material relativt fort. En skada som beror på att ett rör läcker kan bli mer drastisk och kräva ett snabbare ingrepp jämfört med ett mögelangrepp som bryter ner ett material långsammare. Men bägge fallen är exempel på fuktskador som beror på vattnets inverkan på materialet. Vi lever i en del av världen med stora temperatursvängningar i utomhusluften, vilket ställer stora krav på våra byggnader. Eftersom både mängden vatten i uteluften och temperaturen utomhus varierar mycket mellan sommar och vinter samt även över dygnet, varierar den relativa fuktigheten på samma sätt. På sommaren är det varmt utomhus, det medför att det finns ganska mycket vatten i luften. På vinterhalvåret är det ganska kallt utomhus, viket innebär att det finns ganska lite vatten i luften. När sådan luft värms upp inomhus sjunker den relativa fuktigheten mycket mer än under sommaren. Sommaren har sina speciella fuktproblem, och vintern sina. Alla vet vad som händer om fuktig luft kyls av när den träffar en kall yta, t ex utsidan av ett ölglas på sommaren, eller insidan av en bilruta på vintern. Det bildas kondens, d.v.s. vattnet fälls ut från luften (ånga) och övergår i vätska. På samma sätt kan hus drabbas. När fuktig luft når kallare delar av huset, kan det både uppstå hög relativ fuktighet och kondens om temperaturen är tillräckligt låg. På bilrutan torkar vi snabbt bort överflödsvattnet eller sätter på fläkten. I huset är det inte alltid lika lätt. I många fall kan man därför påstå att fuktproblem i huvudsak är ett 3 temperaturproblem. Framförallt är det de stora skillnaderna mellan ute och inne, och mellan olika tider på året, som är problematiska. Ventilationen är mycket viktig i det här sammanhanget. Med bättre ventilation, egentligen högre uteluftsflöde, kommer fukttillskottet att minska. Med fukttillskott menar man skillnaden mellan den absoluta luftfuktigheten inne och ute. Bättre ventilation och därmed lägre fukttillskott kan betyda väldigt mycket för att minska fuktbelastningen i en byggnad. Skador/Åtgärder Fuktskador kan vara av olika slag: • Formförändringar av material =svällningar, krympning • Ytlig mikrobiell skada = mögelsvampar och bakterier.: • Rötskador = rötsvampar, skador som påverkar hållfastheten • Synlig fukt = fritt vatten på mark eller synligt på väggar och golv • Lukt = Dålig lukt i t ex grunder eller bjälklag • Kombination: Vanligt med både synlig fukt och t ex mögel De naturliga fuktproblemen, alltså inte rena vattenskador och läckage, är ofta koncentrerade till husets yttre delar, dvs. grund, golv, tak och ytterväggar. Du kan tänka dig ditt hus som en sluten låda. Det är där lådan kommer i kontakt med omgivningen, mark och luft, som riskerna är som störst. Då lådans yttre på olika sätt är isolerad från omgivningen, d v s kall utanpå, varm inuti, så ökar fuktriskerna om det sker en fukttransport ut i konstruktionen. Detta innebär att det ställs höga krav på att dessa konstruktioner är fuktsäkra. Bildexempel: Inträngande fukt på källarmur bakom den invändigt isolerade väggen ovan. 4 Här är de fyra vanligaste konstruktionerna som är i riskzonen för fuktskador (Viivilla.se 15/3 2005) Invändigt isolerad källarvägg. Pilarna visar markfukt som påverkar betong och regelkonstruktionen. Markfukt kan både betecknas som fukt i luft och fukt i vätska. Fukt i luft kan styras eller påverkas med temperatur, fukt som vätska kan normalt inte påverkas av temperatur utan transporteras in genom materialen kapillärt. Åtgärder: Uppstår problem i konstruktionen behöver ofta en sanering utföras. Isolering bör ej ligga på insidan. Kontrollera dränering och yttre fuktskydd. Måla med fuktsäkra färger på insidan eller återställ med t ex stålreglar. Värmeisolering utvändigt (mot marken) har en mycket gynnsam inverkan på fuktförhållandena. Platta på mark med isolering ovanpå När det ligger en isolering ovanpå betongen kyler man skiktet mellan isoleringen och betongen med en för hög fuktighet som följd. Åtgärder: Uppstår problem i konstruktionen behöver ofta en sanering utföras. Återställning sker då ofta med en mekaniskt ventilerad konstruktion för att förhindra att lukter som kan ligga kvar i betongen inte skall kunna påverka boendemiljön efter åtgärden. 5 Uteluftsventilerad krypgrund Problemet är vanligast på sensommaren. Grundorsaken till problem i uteluftsventilerad krypgrund är att den ventileras med luft utifrån. Under de perioder då det är varmare ute än inne i grunden ökar den relativa fuktigheten i utrymmet. När det sker ett tillskott av vatten från mark och material hamnar den relativa fuktigheten mycket högt i vissa perioder. Det helt dominerande problemet är just att den uteluft som kommer in sommartid kyls ned i kryprummet på grund av markens värmetröghet. Luftens lägre temperatur medför högre relativ luftfuktighet enligt tumregeln att 1 ºC lägre temperatur höjer den relativa luftfuktigheten med 5 %. Det kan då räcka med en ganska måttlig temperatursänkning för att kondens ska uppstå i kryprummet, och då finns förutsättningar för allvarliga problem med fuktskador i kryprummet. Åtgärder: Åtgärderna vid problem i krypgrund bestäms främst av hur stora skadorna är, och hur långt in i konstruktionerna man har fått problem. En bra åtgärd är installation av en avfuktare. Man kan säga att åtgärderna sträcker sig från att kontrollera klimatet till att byta angripna delar. Vad du själv kan göra för att upptäcka problem Fuktproblem kan avhjälpas både med förebyggande åtgärder och med skadesanering om den inträffat. För varje riskkonstruktion ovan finns det även åtgärder att sätta in. Här är vad du borde tänka på i första hand: • Förebygg fuktskador genom att kontrollera och inspektera ditt hus. • Var uppmärksam på förändringar i ditt hus, inspektera din vind eller krypgrund med jämna mellanrum. Var vaksam på färgförändringar. • Städa krypgrunden eller källaren. Låt inte gammalt skräp ligga framme. Det ska vara rent och torrt. Inget organiskt material mot kalla ytor. • Se till att utrymmen där man producerar fukt t ex badrum, tvättstuga har en väl fungerande frånluftsventilation. • Se över ventilationen i ditt hus. Tänk på att allmänventilationens funktion är beroende av både till och frånluft. • Om du upptäcker avvikande eller konstiga lukter, kontakta då en fackman som kan hjälpa 6 till att hitta orsaken. • Var uppmärksam när större ingrepp skall utföras i ditt hus, förändringar i temperatur har ofta stor inverkan på konstruktioner och material. Slutord Markfukt är ett problem som orsakar stora problem varje år. Större delen av alla fuktskador som uppkommer beror just på det. Boverket räknar med att vart tredje hus i Sverige är fuktskadat och att det skulle kosta ca 100 miljarder kr att åtgärda alla. Därför är det viktigt som husägare att regelbundet kontrollera sitt hus och leta efter tecken på fuktskador. Ju tidigare en skada upptäcks desto lättare kan det vara att åtgärda. 7 Källförteckning: www.fuktskador.info www.lth.se www.boverket.se www.viivilla.se 8