Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Vad är det man ska lära sig i slöjden?
– Ett antal elevers syn på slöjdämnet
What to learn having crafts?
-A number of pupils way to look at crafts.
Karin Håkansson
SÄL projektet 90 poäng
Huvudämne Slöjd
2008-02-28
Examinator: Nils Andersson
Handledare: Anders Lindh
Sammanfattning
Med mitt examensarbete har jag velat ta reda på hur ett antal elever upplever slöjdämnet.
Vad anser eleverna att de utvecklar och lär under slöjdtimmarna? Hur bra stämmer det med
vad läroplanen föreskriver att de ska lära i ämnet slöjd? Samma typ av jämförelse har gjorts
mellan hur eleverna anser att de bedöms i ämnet slöjd och vad betygskriterierna anger att ska
bedömas. Undersökningen har genomförts i enkätform där eleverna fått svara på ett antal
frågor med olika svarsalternativ.
I undersökningen har det framkommit att eleverna har en överraskande bra uppfattning om
vad ämnet ska lära ut och hur bedömningen går till. Allt enligt de kriterier och kursplaner som
finns för ämnet.
Nyckelord : Slöjd, slöjdprocessen, betygskriterier, elevinflytande, personlig utveckling
genom slöjd, slöjd i förhållande till mål och kursplan, trivsel i slöjden.
2
Innehållsförteckning
1 Inledning
4
1.1 Syfte
1.2 Frågeställningar
5
5
2 Bakgrund
6
2.1 Nuläge
2.2 Slöjd och forskning
7
8
3 Metod
10
3.1 Val av metod
3.2 Enkäter
3.3 Urval
3.4 Genomförande
3.5 Bearbetning
3.6 Bortfall
10
10
11
11
12
12
4 Resultat
13
4.1 Elevernas medvetenhet om slöjdprocessen resultat
4.2 Bedömning och betygskriterier
4.3 Personlig utveckling
4.4 Elevinflytande och trivsel
5 Diskussion
14
15
15
17
19
5.1 Slöjden och framtiden
5.2 Slutsats
21
22
Referenser
Bilagor
23
25
3
1 Inledning
Slöjd är ett ämne som tillhör de populäraste i skolan. I den nationella undersökningen av
grundskolan – NU 2003 toppar ämnet populäritetslistan tillsammans med musik och
gymnastik. När man däremot i samma undersökning frågar eleverna vilka ämnen som de
anser sig ha mest nytta av för framtiden, hamnar ämnet bland dem som anses minst viktiga.1
Populärt men inte viktigt – vad beror det på? I mina ögon är slöjden ett mycket underskattat
ämne som har massor med kvalitéer. Slöjden har låg status och blir ofta betraktat som ett så
kallat praktiskt ämne där vi ägnar oss åt pyssel.
Det råder en stor okunskap om vad slöjdämnet ska syfta till hos både skolledning, kollegor,
föräldrar och tyvärr även hos eleverna själva enligt min uppfattning. Statusen på ämnet blir
låg. Så kallat teoretiska ämnen anses viktigare, speciellt sen vissa betecknas som kärnämnen.
Risken finns att andra ämnen blir marginaliserade. Estetiskt praktiska ämnen har dessutom
svårt att hävda sig genom ökat krav på mätbara resultat. Kreativitet och konstnärlighet är inte
alltid så lätt att mäta. Bara för att ett ämne eller en förmåga är svår att mäta behöver den ju
inte vara mindre viktig för det!
Detta resulterar för slöjdläraren i ett konkret yrkesproblem och konsekvenserna blir flera. Det
blir svårt att få ekonomiska medel att genomföra saker, annat anses viktigare då kassan är
ansträngd i skolan. Andra lärare har ofta en tendens att marginalisera slöjden och ser inte
möjligheter till ämnesövergripande undervisning. En dålig kunskap om vad ämnet syftar till
hos föräldrar och elever påverkar också undervisningssituationen.
Vad beror då den låga statusen på? Min egen uppfattning är att vi slöjdlärare måste bli bättre
på att tala om vad slöjden går ut på. Det finns många kvalitéer och möjligheter med arbetet i
slöjdsalen. Förutom de rena slöjdkunskaperna skall ämnet sträva att utveckla många
personliga egenskaper hos eleverna. Slöjden innefattar betydligt mer än bara praktiskt pyssel.
Kursplanen för slöjdämnet talar om vad ämnet ska omfatta och vad som ska bedömas vid
betygssättning. I den senaste kursplanen år 2000, flyttades fokus i ämnet från hantverket till
processen. Hantverket blir en del av processen, från idé, via planering, genomförande och
värdering. Fokus flyttas från den färdiga slöjdprodukten till att omfatta hela processen fram
till färdig produkt. Detta gäller både lektionsinnehåll och bedömning.2
Min upplevelse är att slöjden inte har förändrats i den utsträckning som kursplanen
föreskriver. Framför allt upplever jag en dålig medvetenhet om vad eleverna ska lära sig hos
eleverna själva. Så kallat praktiska ämnen upplevs som mindre viktiga och ses ofta som ett
avbrott i det annars tunga och teoretiska ämnesutbudet.
1
2
Skolverket (2003) Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003.
Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier för grundskolan.
4
1.1 Syfte
Syftet/avsikten med denna uppsats är att undersöka hur ett antal elever ser på nyttan av att ha
slöjd. Resultatet ska sen ge en vägledning om hur elevernas medvetenhet ska kunna ökas på
de punkter där det finns brister.
1.2 Frågeställningar
Hur medvetna är eleverna om slöjdprocessen?
Hur medvetna är eleverna om bedömning och betygskriterier?
Hur upplever eleverna att de utvecklas personligen av att ha slöjd?
Känner eleverna trivsel och att de har inflytande i slöjden?
5
2 Bakgrund
Slöjd har funnits som ämne långt tillbaka i skolans historia i Sverige. Redan 1878 benämns
slöjd som ett eget ämne. Syftet med undervisningen var då att förbereda eleverna för
vuxenlivet. Att kunna sköta och tillverka textilierna i ett hem tillhörde flickornas framtida
uppgifter. En pojke behövde lära sig att arbeta med trä. Denna kunskap hade tidigare gått från
generation till generation och förmedlats av föräldrar till barn. Skolan tog nu på sig ett ansvar
att lära eleverna dessa färdigheter. Ämnet var i början indelat i goss- och flickslöjd strikt efter
de könsroller som präglade dåtidens samhälle. Mycket av arbetet utfördes efter i förväg
bestämda mallar och det var läraren som strikt planerade undervisningen.3
År 1919 utkom en ny undervisningsplan. I denna vill man ge de praktiska ämnena i skolan
större utrymme. Slöjden ska lära eleverna att utveckla självverksamhet och utveckla, som man
uttrycker det, hela eleven. Det fanns dock en tydlig skillnad mellan flickornas och pojkarnas
undervisning. Flickornas slöjd gick fortfarande ut på att lära sig att tillverka nyttiga saker för
hem och familj. Pojkarnas slöjd syftade till att utveckla dem till att arbeta självständigt.4
Carl Malmsten som var en verksam slöjdlärare, var en av dem som först förändrade arbetet i
slöjdsalen i riktning mot hur vi tänker idag. Hans idé handlade om att barnet själv skulle skapa
sitt föremål via skiss och planering av sitt eget arbete. Hans idéer har sedan levt vidare och
har fått allt större utrymme i kommande läroplaner.5
Demokratibegreppet blev viktigt i efterkrigstidens skola. I centrum för undervisningen stod
barnet/eleven och undervisningen syftade till att hjälpa eleven att själv söka kunskap. 1954 års
plan för undervisningen gjorde det möjligt för eleven att själv vara med och påverka
undervisningen i högre grad. I slöjdsalen visade detta sig genom större eget ansvar för eleven
och en strävan mot att låta eleverna prova olika material och tekniker. Planeringen var
fortfarande mest lärarens jobb, men i anvisningarna för ämnet uppmanades lärarna att låta
eleverna skissa förslag på egna idéer.6
Inte förrän vid grundskolans införande och den första läroplanen 1962 fick flickor och pojkar
tillträde till båda slöjdsalarna. Målet med skolan enligt denna läroplan, var en skola för alla
och likhet mellan könen var en viktig del i detta. Slöjdarbetet skulle planeras av eleverna
själva, men med utgångspunkt i lärarens i förväg bestämda uppgifter. Elevens eget inflytande
handlade mycket om att själv få välja färg och material.7
I Lgr 69 som var ett komplement till tidigare läroplan finns det för första gången en
gemensam text för båda slöjdarterna.8 De benämns nu också som trä- och textilslöjd. Eleverna
skulle nu också få lika mycket undervisning i de båda slöjdarterna i åk 3-6. Elevens
självständighet betonas i Lgr 69 och här beskrivs också slöjdarbetet som en process för första
gången. Lärare och elever uppmanas att planera slöjdarbetet tillsammans genom att diskutera
3
Trotzig, Eva (1992) Qvinnan bär hemmets trevnad på spetsen av sin synål. Kvinnlig skolslöjd i Stockholms
folkskolor decennierna runt 1900.
4
Isling, Åke (1980) Kampen för och emot en demokratisk skola
5
Borg, Kajsa (1995) Slöjdämnet i förändring 1962-1994.
6
Carlgren, Ingrid, m. Fl. (2000) Lärare av i morgon.
7
Skolöverstyrelsens skriftserie nr.60 (1962)
8
Skolöverstyrelsen (1969) Lgr 69.
6
sig fram till lösningar på problem som dyker upp i processen. Det poängteras dock att eleven
behöver lära vissa grunder för att senare successivt kunna arbeta mer självständigt.
Nästa läroplan Lgr 80 innebar inga större förändringar för slöjden. Nytt var dock att en lokal
plan skulle utarbetas.9 I den allmänna delen av läroplanen talas det också mycket om att
erbjuda eleverna ökade möjligheter att påverka sin utbildning.10 Slöjdämnet behandlas som ett
samlat ämne. Kursplaner och kriterier är de samma och man får ett betyg i slöjd oavsett hur
fördelningen av de olika slöjdarterna har varit.
Vid införandet av läroplanen 199411 övergick den tidigare regelstyrningen till att bli
målstyrning. Läroplanen handlar nu om vad eleverna ska utveckla och lära, inte hur
undervisningen ska gå till. Vilka metoder lärarna använder för att uppnå målen bestäms av
lärarna själva. Kursplanen för slöjd formulerades då med mål att sträva mot och mål att uppnå
precis som kursplanerna för andra ämnen. I slöjdämnets kursplan lades mera tyngd vid
slöjden som en process medan de tekniker och själva hantverket inte framträdde lika starkt.12
2.1 Nuläge
Den kursplan som styr nuvarande undervisning utformades 2000. I kursplanen för slöjd flyttas
fokus ännu mer mot arbetsprocessen i slöjden. Kopplingen mellan manuellt arbete och
intellektuellt arbete betonas starkt. Speciellt vikten av att reflektera över och bedöma sitt eget
arbete ska vara en viktig del av slöjdprocessen. Den personliga utvecklingen ska främjas
genom ämnet. Självständighet i arbetet och att lära sig ta ansvar för sitt eget arbete är viktiga
delar.
”Ett slöjdarbete kräver planering och medvetna val, där faktorer som funktion, utseende,
hållbarhet ekonomi och miljöpåverkan har betydelse. Genom att välja material och metod för
att genomföra ett arbete utvecklar eleverna sin förmåga att reflektera och tänka konstruktivt
för att finna lösningar.”13
Slöjdprocessen benämns som ämnets karaktär och som ett medel för hela undervisningen.
Processen indelas i ide, planering, genomförande och värdering. I processen får eleven
utveckla kreativitet, initiativförmåga, förmågan att lösa problem och självständighet. Parallellt
får eleven prova tekniker, metoder och material. I den avslutande värderingen ska också
eleven tränas att dra slutsatser av sitt arbete.14
Redan i 1980 års läroplan benämns slöjdämnet som ett sammanhållet ämne, men i praktiken
är undervisningen än idag oftast indelad i de båda slöjdarterna. Kursplaner och kriterier är
dock de samma och eleverna får ett betyg i slöjd oavsett hur fördelningen av de olika
slöjdarterna har varit. Slöjdlärarutbildningen i Göteborg är den enda i landet som utbildar
lärare behöriga i båda slöjdarterna.15
9
Skolöverstyrelsen (1980) Lgr 80.
Borg, Kajsa (1995) Slöjdämnet i förändring.
11
Skolverket (1994) Lpo -94
12
Carlgren, Ingrid, m. Fl. (2000) Lärare av i morgon.
13
Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier – Slöjd s.2.
14
Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier -Slöjd
15
Hasselskog, Peter (2000) En ny slöjdlärare växer fram.
10
7
Obligatorisk undervisning i slöjd i grundskolan är en tämligen nordisk företeelse. I andra
länder förekommer slöjd mer som hantverksutbildning i högre årskurser och då mer
yrkesinriktad, inte som obligatoriskt ämne under grundskoletiden.
2.2 Slöjd och forskning
Svensk forskning inom slöjdområdet är mycket sparsam. Den mesta forskning som går att
relatera till slöjd har utförts av personer som inte arbetar inom slöjdområdet. Forskningen har
behandlat slöjden ur historisk synvinkel eller varit inriktad på läroplaner och lärarutbildning.
Det finns väldigt få studier av själva verksamheten i slöjdsalen.
I Finland finns en mer etablerad forskning inom slöjdområdet. NordFo – nordiskt forum för
forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd bekräftar detta. NordFo är ett nordisk
forum för forskning och utvecklingsarbete mellan utbildningsinstitutioner innanför ämnet
slöjd. Organisationen NordFo har även genomfört forskningsutbildning i nätverksform. Dessa
benämns som Techne-rapporter .
Enligt en förteckning från NordFo16 finns ingen svensk doktorsavhandling i ämnet slöjd efter
2003. Den senaste svenska forskningsrapport som nämns är den Nationella Utvärderingen av
grundskolan 1992, som för slöjdens del avlagts i fyra delrapporter.17
Marlene Johansson är en av författarna till denna undersökning. Hon har även skrivit en
avhandling om situationen i slöjdsalen där hon har studerat arbetet och de olika situationer
som uppkommer i slöjdsalen. Hon visar i sin avhandling att slöjden är ett synnerligen
kommunikativt ämne där man lär sig saker som elever inte alltid ser som kunskaper.18
Förutom denna avhandling är forskning av detta slag ovanlig. Det är märkligt eftersom
mycket av det som står i kursplanerna och kriterierna för betyg, handlar om processen som
pågår just i slöjdsalen. Så här skriver Marlene Johansson i sin avhandling:
”Jag har en stark känsla av att det råder en stor omedvetenhet om vad slöjdämnet innebär. Jag
möter den hos kollegor, vänner, bekanta och föräldrar. Tyvärr kan jag också känna att vi som
slöjdlärare är väldigt dåliga på att kommunicera ut vad ämnet innebär även till våra elever.
Fokus finns fortfarande på hantverket, handarbetet när det borde ligga på processinriktat
arbete, kommunikation och handlingsberedskap”.19
Bristen på forskning i slöjdämnet påpekas också av Kajsa Borg, universitetslektor i Umeå.
”Det finns en mytbildning om alla estetiska ämnen. Man tror mycket men vet egentligen inte.
Vi skulle behöva mycket mer forskning”.20
16
NordFo, Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten (2006) Förteckning över slöjdforskning inom slöjdområdet
(ofullständig förteckning).
17
Skolverket, (1993). Slöjd.
18
Johansson, Marlene (1994). Slöjdprocessen. Arbetet i slöjdsalen. Dagboksanteckningar.
(Forskningsrapport 11).
19
Johansson, Marlene (1994).
20
Borg, Kajsa (2001) Slöjdämnet – intryck, uttryck och avtryck
8
Kajsa Borg anser att det finns flera orsaker till att det saknas forskning i slöjd. Det finns inga
fasta forskningsresurser, ingen slöjdvetenskap på universitetet och därför inga professorer i
slöjd. Framför allt saknas forskning om det sociala samspelet i slöjdsalen. ”Det är ju i
klassrummet allting händer”.21
21
Borg, Kajsa m.fl. (2006) Lärandeprocesser genom skapande arbete i vetenskaplig belysning. Artiklar från
forskarutbildningskurs.
9
3 Metod
3.1 Val av metod
I valet av metod för undersökningen bestämde jag mig för att göra en kvantitativ
undersökning. För att få svar på mina frågeställningar ville jag ställa ett stort antal frågor i
min undersökning. Dessutom ville jag ställa dessa frågor till ett stort antal elever.
Eftersom den grupp av elever som jag valde ut att delta i undervisningen undervisades av två
av mina kollegor och inte av mig själv upplevde jag det dessutom som känsligt att genomföra
en undersökning av kvalitativ typ. Jag valde att använda mig av en enkät för att få svar på
mina frågor.
3.2 Enkäter
Eleverna som deltar i undersökningen har tilldelats en enkät med olika frågor. Innan jag satte
ihop frågorna läste jag en del litteratur. Jag har tittat på tidigare forskning och tidigare
utvärderingar av slöjdämnet. Jag har även försökt få en överblick av vart ämnet är på väg.
Vilka teorier finns om hur ämnet kan utvecklas i framtiden? En del frågor kommer direkt från
Skolverkets nationella utvärdering av slöjdämnet som presenterades 2003. Andra frågor är
formulerade för att se om de uppfattningar jag själv har om brister i undervisningen stämmer
med elevernas uppfattning.
I enkäten har eleverna också angett kön och senaste val av slöjdart. Alla frågor har dock ställts
lika oberoende av dessa faktorer. Ingen fråga har varit specifik i fråga om slöjdart.
Enkäten är uppdelad i två avdelningar.
Del ett av enkäten ger olika alternativ och handlar om slöjdprocessen och betygskriterier. Här
ges olika alternativ där eleverna kan kryssa för det alternativ som stämmer med deras
uppfattning. Det finns även möjlighet till egen kommentar efter varje fråga.
Del två är uppbyggd av påståenden där eleverna ska ange hur väl påståendet stämmer med
deras egen uppfattning. Frågorna ska ge svar på elevernas uppfattning av olika områden inom
slöjdämnet.
Frågorna i enkäten omfattar fyra ämnesområden som sammanfaller med mina
frågeställningar.
Elevernas medvetenhet om slöjdprocessen
-
Hur får eleverna sina idéer? Hur planerar eleverna sitt arbete? Vad påverkar hur
eleverna genomför sitt arbete? Hur utvärderar eleverna det utförda arbetet?
10
Bedömning och betygskriterier
-
Vilka olika områden arbetar eleverna med i slöjden? Vad omfattar ämnet för olika
delar? Vad är det ämnet syftar till? Hur bedömer läraren insatsen? På vilket sätt görs
eleven medveten om betygskriterier?
Personlig utveckling
-
Upplever eleverna att de utvecklas som personer av slöjdundervisningen? Vilka olika
förmågor förbättras av slöjdundervisningen? På vilket sätt upplever eleverna att de
kommer att ha nytta av detta i framtiden?
Trivsel och Elevinflytande
-
Hur bra trivs eleverna med slöjden egentligen? Känner eleverna lust och mening i
arbetet? Är miljön och metoderna stimulerande? Upplever eleverna att de själva kan
vara med och påverka undervisningen? Får eleverna arbeta i sin egen takt och prova
egna idéer?
3.3 Urval
Undersökningen har genomförts på en grundskola med undervisning i slöjd från årskurs tre
till nio. Alla elever som går i årskurs 8 och 9 fick möjlighet att delta. Antalet elever som
deltog vid undersökningstillfället var 68st. Åk 8 kommer inte att ha slöjd under den
kommande terminen medan åk 9 har sin sista termin slöjd under kommande vårterminen.
Eleverna i undersökningen har ett antal år av slöjdundervisning bakom sig och skall även få
betyg i slöjdämnet. Dessa elever bör alltså vara väl insatta i betygskriterierna. De flesta av
eleverna har också fått all sin undervisning på just denna skola och borde ha en lika syn på
slöjdämnet. Genom att veta att undervisningen har varit ganska likartad för dessa elever kan
jag bättre undersöka hur olika dessa elever har upplevt slöjden. Skillnaderna bygger inte på
undervisningen utan på hur eleverna upplevt den.
3.4 Genomförande
Enkätutfrågningen har genomförts i pappersform i klassrummet under ca 20 min.
Undersökningen gjordes vid det sista slöjdtillfället för terminen strax för juluppehållet. Jag
motiverade eleverna att delta genom att förklara för eleverna att meningen med
undersökningen var att förbättra slöjdundervisningen och öka elevinflytandet.
Undersökningen genomfördes i skolan och inga av frågorna var personliga. Alla svar gavs
helt anonymt.
11
3.5 Bearbetning
Svaren på frågorna i enkäten har bearbetats enligt de frågeställningar jag hade. Dessa
sammanfaller med de olika frågeområden jag beskriver under rubriken enkät.
Eleverna har svarat med olika svarsalternativ och dessa redovisas sammanräknade i bil. 1.
I den första delen av undersökningen har eleverna kunnat kommentera de olika frågorna.
Dessa kommentarer redovisas också i bil. 1 men kommenteras inte i resultatavsnittet.
I den del av enkäten som består av påståenden har eleven kunnat kryssa för fyra olika
alternativ. Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer inte särskilt bra eller stämmer inte
alls. För att lättare kunna redovisa svaren har jag behandlat svaren stämmer helt och ganska
bra som ett medgivande och stämmer inte särskilt bra och stämmer inte alls som ett negativt
svar. Vid redovisningen av svaren har jag dock uppmärksammat då väldigt stor majoritet helt
tagit avstånd från påståendet eller då stor majoritet varit helt enig om ett påstående.
3.6 Bortfall
Vid tillfället för undersökningen var 68 elever närvarande. Totalt antal elever i dessa klasser
var 74st. Fyra elever var frånvarande vid undersökningstillfället. Två enkäter har sorterats
bort då eleverna som svarat på dessa enkäter uppenbart har struntat i undersökningen och
svarat utan att läsa frågorna. Alla frågorna hade besvarats med samma alternativ.
En del enkäter hade frågor som var besvarade med två alternativ i stället för ett. Jag har då
bortsett från detta svar i min undersökning. Jag har dock använt mig av svaren på de andra
frågorna. Av denna anledning kan totala antalet svar per fråga variera mellan frågorna.
12
4 Resultat
Redovisningen av resultatet är indelat efter de olika frågeområden som behandlas. Jag har
valt att redovisa resultatet i löpande text. Vill man läsa mer exakta siffror finns hela resultatet
med procentsiffror i bil. 1. Där finns även alla kommentarer från elever till vissa frågor .
Innan eleverna besvarat frågorna har de fått fylla i klass och kön samt vilken typ av slöjd de
haft senaste terminen. Eleverna har haft trä och metallslöjd (anges här som träslöjd),
textilslöjd eller halva terminen av varje slöjdart.
Diagram procentuell fördelning val av slöjdart tjejer resp. killar
Tjejer
Fördelning tjejer
Trä
18%
Textil
68%
Textil/Trä 14%
Tjej texträ
Tjej trä
Tjej textil
Fördelning killar
Killar
Trä
87%
Textil
10%
Textil/Trä 3%
Kille texträ
Kille textil
Kille trä
Del ett av enkäten består av frågor där eleverna kan välja olika svarsalternativ. Frågorna här
omfattar frågeställningar om elevernas medvetenhet om slöjdprocessen och frågeställningar
om bedömning och betygskriterier. Eleverna har här också fått svara på vad som har styrt dem
i sitt val av slöjdart. Till var och en av dessa frågor har eleverna haft möjlighet att ge egna
kommentarer till sina svar. Några kommentarer finns också med i text men alla finns
redovisade i bil 1.
13
I första enkätfrågan anger eleverna varför de valt just den typ av slöjd som de haft senast.
Det visar sig att valet av slöjdart bestäms till största delen av vad man tycker är intressant eller
roligast. 51 % anger detta som anledning till sitt val. 22 % anser sig vara bättre i den ena
slöjdarten och väljer därför denna.
Fortfarande har de flesta eleverna valt slöjdart enligt de gamla och traditionella mönstren.
Ingen av eleverna anger dock detta som ett skäl till varför man valt den ena eller andra
slöjdarten men 9 % har låtit sig styras i sitt val av kompisar. 12 % tror att de kommer att få
mest nytta av de kunskaper de får i den ena slöjdarten och har låtit detta styra valet.
”Var tvungen, jag valde både och”
”Jag hade precis haft träslöjd så jag ville prova på hur det var med textil”
”Jag har mer kunskaper inom textil och kommer nog att få nytta av det på
gymnasiet”
4.1 Elevernas medvetenhet om slöjdprocessen
Slöjdprocessen: idé - planering - genomförande – värdering är central i slöjdämnet och
poängteras starkt i senaste läroplan. Hur pass medvetna är eleverna om den process som de
genomgår i sitt skapande i slöjden? Hur arbetar de med de olika stadierna i denna process?
Idéer till sitt slöjdarbete får de flesta, 38 % utanför skolan, i Tv, tidningar eller böcker. Nästan
lika stor del, 35 % hittar inspiration i beskrivningar eller saker som finns i slöjdsalen. Bara
5 % anger att de får sina idéer via läraren.
”Hjärnan, föräldrar, saker som man behöver själv”
När idén väl är kläckt kommer läraren med in i bilden. De flesta sätter igång sitt arbete med
att berätta för sin lärare vad man vill göra. 56 % påstår att det är så de kommer igång. 36 %
börjar arbetet med en skiss eller ritning. Ett tredje alternativ är att direkt följa en beskrivning
och detta anges som sättet att sätta igång av 7 %.
”Berättar och frågar, sen gör jag en skiss”
Hur vet eleverna hur de ska gå tillväga för att tillverka sitt slöjdföremål? De allra flesta 62 %
anger att de själva försöker räkna ut hur de ska gå tillväga och frågar sen sin lärare. 21 % ber
sin lärare att tala om hur de ska gå tillväga.11 % väljer att experimentera själva och ber om
hjälp om det skulle krångla till sig. Bara 5 % anger att de direkt ber om en beskrivning att
följa.
”Försöker jobba så självständigt som möjligt”
14
Hur utvärderar man då det man gjort? Hela 87 % anger att man skriver ner i sin loggbok hur
man arbetat med sitt projekt. Endast 3 % elever anger att de diskuterar med sin lärare vad de
åstadkommit. Anmärkningsvärt är att 10 % av eleverna inte anser att de genomför någon
värdering överhuvudtaget. Inte heller någon elev har angett att man redovisar sitt arbete inför
klassen.
4.2 Bedömning och betygskriterier
Eleverna ska bedömas enligt de kriterier som finns i kursplanen, men hur väl känner eleverna
till vad detta innebär? På vilket sätt har de tagit del av betygskriterierna? Vet de vad som ska
bedömas och vilken roll de olika momenten i slöjdprocessen spelar?
19 % procent av eleverna anger att de verkligen har läst betygskriterierna. 53 % anger att
läraren har gått igenom med klassen hur han/hon bedömer. Hela 11 % av eleverna anser sig
inte veta eller ha fått veta hur de blir bedömda. Ungefär lika många 13 % av eleverna har
personligen gått igenom med läraren vad som krävs för ett visst betyg.
På frågan om vad som spelar störst roll för bedömningen av insatsen fick eleverna rangordna
olika alternativ. Tre påståenden dominerade som viktigast:
•
•
•
Att jag kommer med egna idéer.
Att jag arbetar mycket på lektionerna.
Att jag försöker arbeta självständigt.
Att följa instruktioner, noggrannhet i arbetet och viljan att prova på nya saken anges också
som saker som vägs in vid betygsättning. Minst viktigt ansågs: hur jag arbetar jämfört med
andra och förvånande nog, det färdiga slöjdföremålet.
4.3 Personlig utveckling
I kursplanen för slöjd nämns ordet utveckla många gånger. Att bygga upp och utveckla tilltro
till egen förmåga, kreativitet, problemlösningsförmåga och förmågan att reflektera ska vara en
viktig del av arbetet i slöjdsalen. I kursplanen betonas mer att eleven ska utveckla förmågor
än vad eleven ska tillägna sig i kunskaper och praktiska färdigheter. Det intellektuella betonas
mer än det manuella fast att det, som man traditionellt säger rör sig om ett praktiskt ämne.
Upplever då eleverna att det är det centrala? Är eleverna medveten om vilka egenskaper och
förmågor ämnet är till för att utveckla?
De frågor i enkäten som kan relateras till detta område består av påståenden. Eleverna kan
välja mellan fyra svarsalternativ.
1.
2.
3.
4.
JA
Ja, lite
Stämmer inte så bra
Stämmer inte alls
15
Alternativ 1 och 2 är alltså mer eller mindre bejakande och i alternativ 3 och 4 tar eleverna
mer eller mindre avstånd från påståendet.
De frågor jag relaterar till denna del av undersökningen består dels av påståenden om ämnets
innehåll:
•
•
•
•
•
•
Slöjd är ett tekniskt ämne.
Slöjd är ett estetiskt ämne.
I slöjden arbetar vi bara praktiskt.
Vi arbetar med färgsättning i slöjden.
Slöjd är ett viktigt ämne.
Vi arbetar med design i slöjden.
Andra påståenden som relateras till denna fråga handlar om hur eleverna upplever att de
utvecklar förmågor och upplever nytta av det de lärt.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Jag har utvecklat min känsla för form i slöjden.
Jag har utvecklat min känsla för färg i slöjden.
Jag har blivit mer kreativ av slöjden.
Jag har fått bättre självkänsla av att arbeta i slöjden.
Jag har blivit bättre på att planera mitt arbete genom slöjden.
Jag har fått bättre tålamod genom slöjden.
Jag har blivit bättre på att lösa problem genom slöjden.
Jag använder mig av det jag lärt på slöjden även utanför skolan.
Jag tänker ofta på det jag gör i slöjden på min fritid.
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt i slöjden i framtiden.
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt i slöjden i mitt framtida yrkesliv.
På påståendet: I slöjden arbetar vi bara praktiskt, har stor majoritet 81 % svarat att de
instämmer i detta påstående. Övriga elever tar avstånd ifrån detta och av dem är det enbart 3
% som helt tar avstånd ifrån påståendet.
Majoriteten av eleverna upplever dock att slöjden är ett tekniskt ämne, 79 % håller med om
detta och 87 % håller med om att det är ett estetiskt ämne.
Påståendet ”Vi arbetar med färgsättning i slöjden” ger delade meningar. 51 % håller med och
alltså tar 49 % avstånd från detta. Bara 8 % säger ett klart JA. Nästan lika delade är
meningarna om design är något som man arbetar med i slöjden. 58 % håller med och övriga
tar avstånd från påståendet.
Hela 80 % håller i alla fall med om att slöjd är ett viktigt ämne. Av dessa säger 33 % ett klart
JA till detta påstående.
När frågorna ställs med inriktning på vilka förmågor eleverna har utvecklat är svaren väldigt
delade. Majoriteten av eleverna anser att har förbättrat sin förmåga att planera, sin kreativitet,
tålamodet och sin förmåga att lösa problem.
16
Mest medhåll får påståendet om planering av arbetet. 69 % håller med om att de har blivit
bättre på att planera sitt arbete. 66 % anser sig ha blivit mer kreativa och 65 % att de fått
bättre tålamod av arbetet i slöjden. Förmågan att lösa problem har förbättrats enligt 58 %.
Enbart 51 % håller med om att de utvecklat sin känsla för form i slöjden, nästan lika många
tar alltså avstånd från detta påstående.
Använder sig då eleverna av de kunskaper de får på slöjden? 71 % av eleverna anser att de
använder sig av det de lärt i slöjden även utanför skolan och hela 84 % tror att de kommer att
ha nytta av sina kunskaper i framtiden. Det är bara 6 % som inte alls tror sig ha nytta av sina
slöjdkunskaper i framtiden. 58 % tror dessutom att de kommer att ha nytta av dessa kunskaper
i sitt framtida yrkesliv.
4.4 Elevinflytande och trivsel
En bra miljö i slöjdsalen är en viktig förutsättning för bra arbete, utveckling och inlärning.
Miljön handlar inte bara om att det är trivsamt och roligt att arbeta utan också i vilka former
och med vilka metoder eleverna arbetar. Känner eleverna att de kan påverka undervisningen
och de former den bedrivs under? Får eleverna själva vara med och bestämma vad och hur de
vill göra?
Ett antal påståenden i enkäten handlar om elevernas inflytande och trivsel. Även här kan
eleverna svara med fyra alternativ på samma sätt som på de frågor som rör personlig
utveckling.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Jag brukar experimentera med olika material och lösningar i slöjden.
Jag diskuterar det jag gör i slöjden med mina kompisar.
Vi elever hjälper varandra att lösa problem i slöjden.
Jag samarbetar med andra elever i slöjden.
Jag får arbeta självständigt i slöjden.
Jag får arbeta med det jag vill i slöjden.
Jag skulle vilja ha fler slöjdtimmar i veckan.
Jag skulle vilja ha längre slöjdlektioner.
Jag tycker att slöjdpassen är för långa.
Det är roligt med slöjd.
Jag tycker bäst om att arbeta efter en färdig arbetsbeskrivning.
Jag tycker att det är roligt att själv försöka räkna ut hur jag ska göra.
Jag tycker att det är roligt att prova nya metoder och tekniker.
Jag tycker att det är roligast att arbeta med tekniker som jag redan kan hantera.
Jag tycker att slöjdsalen är inspirerande.
Jag får vänta länge på hjälp i slöjden.
Jag trivs bäst när vi pratar och diskuterar i slöjdsalen.
Jag trivs bäst när det är tyst i slöjdsalen.
Det är bra arbetsro på slöjden.
Jag tycker att det är stökigt på slöjden.
Jag känner mig stressad på slöjden.
Jag får arbeta i min egen takt i slöjden.
17
Ja, det är roligt med slöjd. Hela 89 % av eleverna upplever detta. Av dessa säger 68 % ett stort
JA till påståendet!
82 % känner att de får arbeta i sin egen takt i slöjden. Det är bara 3 % som påstår att detta
påstående inte alls stämmer. Samma siffra, 82 % tar också avstånd från påståendet att de
känner stress i slöjden och trots att slöjdsalen kan vara en ganska stökig och bullrig arbetsplats
är det bara 27 % som håller med om att det är stökigt i slöjden. I stället håller man med om
att det är bra arbetsro i slöjdsalen 73 % håller med, alltså omvända siffror mot föregående
fråga, vilket stämmer bra.
På påståendet att trivseln är bäst då det är tyst i slöjdsalen håller ungefär lika många med
44 %, som säger emot, 56 %. De flesta håller med om att trivseln är bäst då man pratar och
diskuterar i slöjdsalen, 75 %. Själva slöjdsalen upplevs inspirerande enbart av 56 %. Negativt
är också att majoriteten, 68 % upplever att de får vänta länge på hjälp i slöjden
Hur arbetar eleverna då i slöjdsalen? Trivseln är som sagt störst då man får prata och
diskutera med varandra i slöjdsalen. De flesta medger också att man samarbetar och hjälper
varandra att lösa problem i slöjden. 77 % håller med om detta påstående. Enligt 64 % av
eleverna diskuteras även utanför slöjdsalen det man gör i slöjden.
Däremot håller man inte med om att man verkligen experimenterar med olika material och
lösningar i slöjden. 59 % tar avstånd från påståendet och av dem som håller med är det bara
9 % som säger ett klart JA. De flesta eleverna 64 % säger att de gillar bäst att arbeta med
tekniker som de redan kan hantera men medger att det även är roligt att prova nya metoder
och tekniker. Hela 83 % är positiva till detta.
I slöjden arbetar elever ibland efter en färdig arbetsbeskrivning. 52 % anger att de är positiva
till detta arbetssätt. Majoriteten 74 % ställer sig dock även positiva till att själv försöka räkna
ut hur de ska göra.
Majoriteten 69 % av eleverna som deltagit i undersökningen skulle vilja ha fler slöjdtimmar i
veckan och nästan lika många 58 % skulle vilja ha längre slöjdlektioner. Några tycker att
slöjdpassen är för långa 24 % men av dess är det bara 5 % som instämmer helt.
18
5 Diskussion
Slöjdprocessen poängteras i kursplaner och styrdokument som det centrala i
slöjdundervisningen. Att arbeta efter en process på det sätt som beskrivs, innebär att eleven
ska jobba med sin egen idé, det är där processen börjar. Glädjande är att de elever som varit
med i undersökningen också verkar få jobba med de idéer som de själva kläckt. Få anger att
de fått sin idé via läraren. Detta kan man tolka på flera sätt. En positiv tolkning innebär att
eleverna verkligen arbetar med sina idéer och en negativ skulle kunna vara att läraren inte
inspirerar. Oavsett tolkning är i alla fall formuleringen i kursplanen, att idén är grunden för
det fortsatta arbetet, något som påverkar hela arbetet i slöjdsalen. Eleverna jobbar individuellt
med sin idé, men lärarens roll i slöjdsalen blir också speciell. En lärare måste vara mycket
flexibel och förstå elevernas vilja och ge eleverna mycket stort inflytande i slöjdsalen.
Ett stort hot mot slöjden är kravet på större grupper i slöjdundervisningen. Läroplanen talar
klart om att eleverna ska jobba med sina egna idéer och detta kan innebära att alla elever i en
slöjdsal arbetar med helt olika saker. Denna individualitet som ju är fantastisk och helt i linje
med individuell utveckling och processtänkande kräver mycket av en lärare. Hur ska en lärare
hinna med att följa alla olika elevprojekt och kunna ge instruktioner och feedback till så
många och olika arbetande elever om slöjdgrupperna blir för stora? Slöjdundervisning sker
inte på tavlan längst fram i klassrummet, utan i diskussion med den enskilde eleven.
Värdering ingår som en del av slöjdprocessen. Denna avslutande del av arbetet kan man som
lärare uppleva en hel del motstånd mot från elevernas sida. Av egen erfarenhet vet jag att
elever gärna vill ta hem sina slöjdalster så fort de är klara, ibland även innan. En lärare som då
talar om att det arbete och det alster de har gjort ska utvärderas, utlöser ofta en djup suck. I
undersökningen uttrycker ju också en hel del elever att de ser slöjden enbart som ett praktiskt
ämne. Kan detta bero på att eleverna inte förstått att själva processen även inkluderar
tankearbete, både under arbetets gång och då eleven till slut värderar processen? En annan
teori är att man bara följer en given instruktion/arbetsbeskrivning och därför inte konstaterar
att man behöver tänka så mycket själv.
Slöjden räknas ofta till den delen av skolämnena som kallas praktiska. Detta gamla och
förlegade sätt att dela in ämnen lever fortfarande kvar och gör att slöjden enbart blir techne
(hantverk, praktiskt kunnande), när slöjden borde vara fronesis.22(praktisk klokhet) Arbetet i
slöjdsalen är på många sätt ett ämnesövergripande arbete, men genom elevers förväntan och
brist på tid decimeras ofta ämnet till att bli mest praktisk-teknisk kunskap.
Bedömning och betygskriterier är ett inte alltid så populärt ämne, då man talar med elever.
Enligt nya betygssystemet skall eleven bedömas enligt måluppfyllnad. Slöjdämnet innefattar
så många olika moment och färdigheter att det inte alltid är lätt att sätta just mål som talar om
var gränsen för ett VG eller ett MVG ligger. Eleven ska visa på färdigheter i konstnärlighet,
hantverksskicklighet, förmåga att planera och lösa problem, göra materialval och vara
kreativa i arbetsprocessen. Dessutom ska eleverna kunna bedöma sitt eget arbete och
22
Gustavsson, Bernt Tre kunskapsformer i historisk belysning. Begreppet ”fronesis” kommer från det antika
Grekland och avser en praktisk form av kunskap. Aristoteles skilde mellan den tekniska kunskapsformen
”techne”, som var instrumentell, den logiska kunskapsformen ”episteme”, som var skild från handlingen, och
klokhetens och eftertankens dygd fronesis, som var motiverad utifrån sig själv.
19
formulera vad de lärt och hur de utfört sitt arbete. Var gränsen för de olika betygsstegen går är
ganska vagt uttryckt i ”mål att uppnå” i kursplanen. Min egen erfarenhet är att elever gärna
vill ha målen förklarade. I målen för ämnet slöjd används ord som funktion, moment,
tekniker, självständighet, bedöma sin egen arbetsinsats, konstruktiv kritik bl.a. Betydelsen av
dessa ord och formuleringar är verkligen inte självklara för en elev i grundskolan. Frågan är
om inte betygskriterierna skulle gå att förenkla så att fler elever själva förstår texten.
Målen för ämnet slöjd är indelande i mål att uppnå och mål att sträva mot. I de mål som
eleven ska sträva mot nämns många av de personliga egenskaper som slöjdämnet syftar att
utveckla, bygga upp självkänsla, utveckla lust till kreativt skapande, utveckla förmåga att ta
ansvar bland annat. Min undersökning visar att endast hälften tycker att de har utvecklat dessa
förmågor genom slöjden. Om slöjdämnet ska utvecklas borde målen att sträva mot få prägla
mer av undervisningen. De personliga egenskaper som beskrivs här är just de egenskaper som
blir mer och mer efterfrågade på arbetsmarknaden i framtidens samhälle för övrigt.
Enligt avhandlingen ”slöjdpraktik i skolan” av Marlene Johansson, där hon studerar den
kommunikativa situationen mellan elever sker mycket av arbetet i slöjdsalen enligt principen
mästare – lärling, där man förmedlar kunskaper till varandra.23 Jag delar hennes uppfattning
om att samspelet mellan eleverna under arbetet i slöjden dåligt uppmärksammat. Kollegor i
andra ämnen är många gånger helt omedvetna om denna del av slöjdarbetet.
Egen erfarenhet talar för att just denna aspekt oftare borde få vara utgångspunkten vi
planering av arbeten i slöjden. Som lärare kan jag påverka arbetsprocessen till att omfatta inte
bara en elevs arbetsprocess fram till färdigt alster. En slöjdprocess lämpar sig väl för arbete i
grupp som gör att det intellektuella arbetet i slöjdsalen kommer upp till ytan.
Ämnet lämpar sig också för mera ämnesövergripande arbete.
Världens näst största bomullsproducent heter Uzbekistan. Arbetsförhållandena på landets
bomullsplantager sker under vidriga förhållanden och med en miljöförstöring som håller på
att torrlägga hela Aralsjön.
Kläder som vi köper i lågprishandeln produceras i fabriker där förhållandena är långt ifrån de
vi skulle acceptera i vårt eget land.
Textilproduktion är en av de största miljöbovar vi har i världen och strider mot en hållbar
framtid på jorden.
Historien om jeansens tillkomst är en del av USA:s historia.
För att göra en hatt i slöjden behöver man mäta och räkna ut omkrets och tygåtgång.
Jag skulle kunna göra listan betydligt mycket längre…
Vid några tillfällen har vi i skolan arbetat med gruppuppgifter i slöjden. Eleverna har då i
grupp fått tillverka ett slöjdföremål som sedan ska redovisas genom att beskriva hela
processen. Hur fick eleverna idén och enades om denna, hur gick planeringen till och hur
fördelades arbetet i gruppen? Hur skötte de olika gruppmedlemmarna sin del av arbetet och
vilka uppfattningar hade sen eleverna i fråga om det färdiga slöjdföremålet.
23
Johansson, Marlene (2005) Slöjdpraktik i skolan.
20
Dessa slöjdtemadagar har resulterat i väldigt bra diskussioner där eleverna fått en bra träning i
konfliktlösning och samarbete. Elevernas medvetenhet om processen och det tankearbete som
utförs i samband med slöjdprocessen ökas på detta sätt menar jag.
5.1 Slöjden och framtiden
Ibland när jag blir tillfrågad om vad jag arbetar med brukar jag svara framtiden. Det
viktigaste, enligt mig i min lärargärning är att hjälpa till att skapa kreativa människor för vår
framtid. Ordet kreativitet betyder enligt SAOL skapande, nydanande, produktiv och det är just
sådana människor jag tror vi behöver i framtiden. Denna åsikt är jag inte ensam om. Richard
Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University, går så
långt att han kallar den nya ekonomin för kreativitetens ekonomi. I ett tal ”The rise of the
Creative Class” (2002) säger han såhär:
The super-creative core of this new class includes scientists and engineers,
university professors, poets and novelists, artists, entertainers, actors,
designers and architects, as well as the thought leadership of modern society:
nonfiction writers, editors, cultural figures, think-tank researchers, analysts
and other opinion makers. Whether they are software programmers of
engineers, architects or filmmakers, they fully engage in the creative process. I
define the highest order of creative work as producing new forms or designs
that are really transferable and widely useful – such as designing a product
that can be widely made, sold and used; coming up with a theorem or strategy
that can be applied in many cases; or composing music that can be performed
again and again. People at the core of the Creative Class engage in this kind of
work regularly; it’s what they are paid to do. Along with problem solving, their
work may entail problem finding; not just building a better mouse trap, but
noticing first that a better mousetrap would be a handy thing to have. (s. 68f.)
Framtidens människor får inte betalt för att göra som de blir tillsagda utan för att själva
komma på hur de ska göra. Egentligen (och förhoppningsvis) är vi väl redan där och jag tror
att dagens elever redan lever ut detta. Det är mer lusten och den egna viljan som styr än
plikten. Frågan är om vi i skolan hänger med på detta.
Såhär säger Anders Marner på institutionen för estetiska ämnen på Umeå universitet:
”De estetiska ämnena har delvis anpassat sig till en marginaliserad plats i skolan, ofta med
fokus på traditionellt hantverk och traditionella konstarter, i stället för ett perspektiv som
vidgar sig mot kreativitet, identitet, mediering, samhälle och samtid.” 24
Om vi blir bättre på att framhålla dessa aspekter på de estetiska ämnena i skolan är det kanske
lättare att tydliggöra den s.k. nyttan med estetiska ämnen. Betänker man att just begreppet
design är en av de saker som sammankopplas med vårt land utomlands borde vi ju se på
slöjden på ett helt annat sätt. Nordisk design är utomlands känd och IKEA, HM och Volvo är
välbekanta svenska företag i världen. Mycket av deras framgångar bygger på design. IKEA:s
24
Marner, Anders ((2005) Ett designperspektiv på slöjden och ett kulturperspektiv på skolan.
21
sätt att arbeta och ta fram nya produkter är för övrigt väldigt mycket uppbyggt som en
slöjdprocess!
Slöjdämnets vara eller icke vara har diskuterats ibland. Av vissa anses ämnet som en gammal
kvarleva från en tid då hantverket behövdes på ett annat sätt än idag. Om vi slöjdlärare blev
bättre på att kommunicera ut vad slöjdämnet går ut på skulle åsikter av detta slag försvinna,
men vi måste också bli bättre på att förnya ämnet och påtala alla kvalitéer i slöjden.
5.2 Slutsats
Precis som den nationella utvärderingen av slöjdämnet, NU 2003 visar denna undersökning på
att eleverna har en överlag mycket positiv inställning till slöjdämnet. Eleverna upplever ingen
stress och känner att de själva får vara med och påverka det som händer i slöjdsalen. De flesta
känner att de får arbeta i sin egen takt och med sina egna idéer som utgångspunkt. Eleverna
visar sig glädjande också ha en mycket bra uppfattning av hur och vad som ska bedömas i
slöjdarbetet. De som medverkat i undersökningen verkar också se nyttan av att ha slöjd till
skillnad från gruppen i den nationella utvärderingen. Eleverna tror sig ha nytta av det man lär
i slöjden i sitt framtida liv.
22
Referenser
Borg, Kajsa m fl. (2006) Lärandeprocesser genom skapande arbete i vetenskaplig belysning.
Artiklar från forskarutbildningskurs.
Vasa: Åbo akademi, Pedagogiska fakulteten. Rapport nr 21/2006
Borg, Kajsa (1995) Slöjdämnet i förändring 1962-1994.
Linköping: Linköpings Universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.
Borg, Kajsa (2001) Slöjdämnet – intryck, uttryck och avtryck.
Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi
NO.77(doktorsavhandling)
Carlgren, Ingrid, m fl. (2000) Lärare av imorgon.
Stockholm: Lärarförbundet.
Gustavsson, Bernt (2002) Tre kunskapsformer i historisk belysning.
Stockholm: Wahlström & Widstrand
Hasselskog, Peter (2000) En ny slöjdlärare växer fram. De blivande lärarna i hela slöjdämnet
från den nya utbildningen i Göteborg.
Göteborgs Universitet, Institutionen för hushållsvetenskap. Fördjupningsarbete 2 - Uppsats
10p.
Isling, Åke (1980) Kampen för och emot en demokratisk skola.
Stockholm: Sober
Skolverket (2003) Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003. Slöjd Ämnesrapport till rapport 253 (2005).
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1362 Hämtad 2008-03-11
Skolverket (2000) Kursplaner och betygskriterier för grundskolan.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i
d=3888&extraId=2087 Hämtad 2008-03-11
Trotsig, Eva (1992) Qvinnan bär hemmets trevnad på spetsen av sin synål. Kvinnlig slöjd i
Stockholms folkskolor decennierna runt 1900.
Stockholm: Stockholms universitets förlag.
.Johansson, Marlene (2005) Slöjdpraktik i skolan.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgenesis
23
Johansson, Marlene (1994) Slöjdprocessen. Arbetet i slöjdsalen. Dagboksanteckningar.
(forskningsrapport 11).
Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap.
Marner, Anders(2005) Ett designperspektiv på slöjden och ett kulturperspektiv på skolan.
www.educ.umu.se/marner/artiklar
NordFo, Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten (2006) Förteckning över slöjdforskning inom
slöjdområdet (ofullständig förteckning).
Skolöverstyrelsens skriftserie nr. 60 (1962) Läroplan för grundskolan.
Stockholm: SÖ – förlaget. Skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen (1969) Lgr 69 - Läroplan för grundskolan
Stockholm: Utbildningsförlaget
Skolöverstyrelsen (1980) Lgr 80 – Läroplan för grundskolan, Slöjd.
Stockholm: Utbildningsförlaget.
Skolverket (1993) Slöjd. Skolverkets rapport, 24.
Stockholm: Liber Distributionstjänst
Skolverket (1994) Slöjd. Slöjdprocessen – om arbetsformer och kunskap. Rapport nr.58
Stockholm: Liber Distributionstjänst
24
Bil. 1
Resultat Slöjdundersökning
Sätt kryss i den ruta som stämmer med din uppfattning
1.
Vilken var främsta anledningen till att du valde denna typ av slöjd ?
Mest intressant/roligast
Mina kompisar valde denna typ av slöjd
Jag är bäst på denna typ av slöjd
Jag tror att jag kommer att få mest nytta av dessa kunskaper
Annan anledning
51
9
22
12
6
%
%
%
%
%
Kommentarer
Var tvungen, jag valde både och
Jag hade precis haft träslöjd så jag ville prova på hur det var med textil
Jag har mer kunskaper inom textil och kommer nog att få nytta av det på gymnasiet
2.
Hur får du oftast idéer till de projekt du gör i slöjden?
Tv, tidningar, böcker, Internet mm. utanför skolan
Genom böcker, beskrivningar eller saker som finns i
slöjdsalen
Kompisar
Läraren
Annat
38 %
35
9
5
13
%
%
%
%
56
36
0
7
1
%
%
%
%
%
21
62
5
11
%
%
%
%
Kommentarer
Hjärnan, föräldrarna, saker som man behöver själv
Kommer på själv
Från mitt huvud
Min mamma som är kreativ själv
3.
Hur sätter du oftast igång din planering av ett
slöjdprojekt?
Jag berättar för min lärare
Jag gör en ritning/skiss
Jag tar med en bild eller ett föremål och visar
Jag letar fram en beskrivning
Annat
Kommentarer
Berättar och frågar, sen gör jag en skiss
4.
Hur vet du hur du ska gå tillväga för att tillverka ditt slöjdföremål?
Jag ber min lärare tala om för mig hur jag ska göra
Jag försöker räkna ut själv hur jag ska göra och frågar min lärare om det är rätt
Jag ber om en beskrivning att följa
Jag experimenterar själv och ber om hjälp när det krånglar till sig
Annat
1 %
25
Kommentarer
försöker jobba så självständigt som möjligt
5.
Hur utvärderar du det du har gjort?
Jag skriver i min bok om det jag gjort
Jag pratar med läraren om det jag gjort
Jag får redovisa inför mina klasskamrater
Jag brukar inte ha någon utvärdering av det jag gjort
Annat
6.
87
3
0
10
0
%
%
%
%
%
19
53
11
13
3
%
%
%
%
%
1
2
Hur vet du vad som krävs för att få ett visst betyg i slöjd?
Jag har läst betygskriterierna
Vår lärare har berättat för hela klassen hur han/hon bedömer arbetet
Läraren pratar personligt med varje elev om vad som krävs för ett visst betyg
Jag tycker inte att jag vet hur läraren bedömer
Annat
Kommentarer
Vet att man behöver jobba självständigt, men även göra ett snyggt arbete
Tycker du att följande påståenden stämmer?
1=JA, 2=Ja lite, 3=stämmer inte så bra, 4=stämmer inte alls
Sätt ett kryss i rutan som stämmer mest med din uppfattning
Siffrorna anger % fördelning
3
4
Slöjd är ett tekniskt ämne
25 54 16
5
Slöjd är ett estetiskt ämne
27 60 10
3
I slöjden arbetar vi bara praktiskt
31 50 16
3
8 43 30 19
Vi arbetar med färgsättning i slöjden
Slöjd är ett viktigt ämne
33 47 14
6
Vi arbetar med design i slöjden.
19 39 34
8
Jag använder det jag lärt mig på slöjden även utanför skolan
28 43 18 11
Jag tänker på det jag gör i slöjden på min fritid
19 22 39 20
Jag skulle gärna arbeta med slöjd på min fritid om det fanns möjlighet
25 19 36 20
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig i slöjden i framtiden
44 40 10
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig i slöjden i mitt framtida yrkesliv
20 38 26 17
26
6
Jag brukar experimentera med olika material och lösningar i slöjden
9 31 48 11
Jag diskuterar det jag gör i slöjden med mina kompisar
12 52 23 14
Vi elever hjälper varann att lösa problem i slöjden
28 49 18
5
Jag samarbetar med andra elever i slöjden
16 56 23
5
Jag får arbeta självständigt i slöjden
47 36 11
6
Jag får själv arbeta med det jag vill i slöjden
41 48
2
Jag skulle vilja ha fler slöjdtimmar i veckan
42 27 20 11
Jag skulle vilja ha längre slöjdlektioner
35 23 31 11
9
5 19 17 59
Jag tycker att slöjdpassen är för långa
68 21
Det är roligt med slöjd
Jag tycker bäst om att arbeta efter en färdig arbetsbeskrivning
3
8
9 42 36 12
Jag tycker att det är roligt att själv försöka att räkna ut hur jag ska göra
32 42 20
6
Jag tycker att det är roligt att prova nya metoder och tekniker
42 33 11
6
Jag tycker det är roligast att jobba med tekniker som jag redan kan hantera
14 50 29
8
Jag tycker att slöjdsalen är inspirerande
15 41 38
6
Jag får vänta länge på hjälp i slöjden
22 46 28
5
Jag trivs bäst när vi pratar och diskuterar med varandra i slöjdsalen
33 43 16
8
Jag trivs bäst när det är tyst i slöjdsalen
11 33 35 21
Det är bra arbetsro på slöjden
25 48 23
3
Jag tycker att det är stökigt på slöjden
5 22 40 33
Jag känner mig stressad på slöjden
3 15 48 34
Jag har blivit bättre på att planera mitt arbete genom slöjden
24 45 24
7
Jag har fått bättre självkänsla av att arbeta i slöjden
17 32 45
7
Jag har blivit mer kreativ av slöjden
20 46 25 10
Jag har utvecklat min känsla för färg i slöjden
13 28 46 13
6 45 40
Jag har utvecklat min känsla för form i slöjden
27
9
Jag har fått bättre tålamod genom slöjden
36 29 26
8
Jag har blivit bättre på att lösa problem genom slöjden
18 40 34
8
Jag får arbeta i min egen takt i slöjden
47 35 15
3
Har du några andra idéer om vad du skulle vilja arbeta med på slöjden?
Göra stora flaggor
I trä skullevi jobba mer med formgivningoch färg
Eget märke
Tröjor med märken på
Någonting som jag sjäv kommit på, få bestämma själv
Det är bra som det är
Arbeten som jag kan ha nytta och glädje av men det får jag redan göra så det är bra.
Att försöka få lektionerna lugnare och länge undervising
Tillgång till mer och fler material
Ja för många. 1. Göra en balklänning
Design
Jag skulle vilja skapa egna kläder och nya idéer inom trä och metall.
Jag skulle vilja designa svåra men snygga kläder. Jag vill göra lite avancerade modegrejer och sånt kul.
Vad skulle du förövrigt vilja förändra med slöjden?
Lugnare, vi skulle jobba med halv klass.
Slöjd=BÄST!
Längre pass
Vet inte, grupperna man är i kanske
Inget den är bra
Få mera hjälp
Lite flera lärare
Att ha en lärare till för hjälpen är väldigt dålig.
Att man skule kunna få ta med sig en frukt eller nåt sådant och tugga litepå.
Om man har slöjd innan maten och blir hungrig
Ytterligare kommentarer.
Slöjd=Ett härligt ämne när lärarna är på gott humör!
Kul med slöjd
Slöjd är ett viktigt ämne och roligt
28
Bil.2
SLÖJDUNDERSÖKNING
8
9
Tjej
Kille
Textil
Trä- och Metall
Jag går i årskurs
Jag är
Om du har slöjd just nu. Vilken typ av slöjd har du?
I annat fall. Skriv vilken typ du hade senast.
Sätt kryss i den ruta som stämmer med din uppfattning
Tycker du att mer än ett alternativ stämmer skriv då en kommentar.
1. Vilken var främsta anledningen till att du valde denna typ av slöjd ?
Mest intressant/roligast
Mina kompisar valde denna typ av slöjd
Jag är bäst på denna typ av slöjd
Jag tror att jag kommer att få mest nytta av dessa kunskaper
Annan anledning
Kommentar
2. Hur får du oftast idéer till de projekt du gör i slöjden?
Tv, tidningar, böcker, Internet mm. utanför skolan
Genom böcker, beskrivningar eller saker som finns i slöjdsalen
Kompisar
Läraren
Annat nämligen
Kommentar
3. Hur sätter du oftast igång din planering av ett slöjdprojekt?
Jag berättar för min lärare
Jag gör en ritning/skiss
Jag tar med en bild eller ett föremål och visar
Jag letar fram en beskrivning
Annat nämligen
Kommentar
29
4. Hur vet du hur du ska gå tillväga för att tillverka ditt slöjdföremål?
Jag ber min lärare tala om för mig hur jag ska göra
Jag försöker räkna ut själv hur jag ska göra och frågar min lärare om det är rätt
Jag ber om en beskrivning att följa
Jag experimenterar själv och ber om hjälp när det krånglar till sig
Annat nämligen
Kommentar
5. Hur utvärderar du det du har gjort?
Jag skriver i min bok om det jag gjort
Jag pratar med läraren om det jag gjort
Jag får redovisa inför mina klasskamrater
Jag brukar inte ha någon utvärdering av det jag gjort
Annat nämligen
Kommentar
6. Hur vet du vad som krävs för att få ett visst betyg i slöjd?
Jag har läst betygskriterierna
Vår lärare har berättat för hela klassen hur han/hon bedömer arbetet
Läraren pratar personligt med varje elev om vad som krävs för ett visst betyg
Jag tycker inte att jag vet hur läraren bedömer
Annat nämligen
Kommentar
30
7. Vad tror du spelar mest roll i betygsbedömningen?
(Rangordna 1=spelar mest roll, 2=näst mest osv.)
Numrera så många du tror spelar roll för betygsbedömningen
Det färdiga slöjdföremålet
Att jag kommer med egna idéer
Att jag arbetar mycket på lektionerna
Att jag kan följa instruktioner och arbetsbeskrivningar
Hur bra jag arbetar jämfört med andra
Att jag är noggrann
Att jag kan arbeta självständigt
Att jag provar på nya saker och tekniker
Att jag kan göra svåra/avancerade saker
Annat nämligen
Kommentar
Tycker du att följande påståenden stämmer?
1=JA, 2=Ja lite, 3=stämmer inte så bra, 4=stämmer inte alls
Sätt ett kryss i rutan som stämmer mest med din uppfattning
1 2 3 4
Slöjd är ett tekniskt ämne
Slöjd är ett estetiskt ämne
I slöjden arbetar vi bara praktiskt
Vi arbetar med färgsättning i slöjden
Slöjd är ett viktigt ämne
Vi arbetar med design i slöjden.
Jag använder det jag lärt mig på slöjden även utanför skolan
Jag tänker på det jag gör i slöjden på min fritid
Jag skulle gärna arbeta med slöjd på min fritid om det fanns möjlighet
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig i slöjden i framtiden
Jag tror att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig i slöjden i mitt framtida yrkesliv
Jag brukar experimentera med olika material och lösningar i slöjden
Jag diskuterar det jag gör i slöjden med mina kompisar
Vi elever hjälper varann att lösa problem i slöjden
31
Jag samarbetar med andra elever i slöjden
1 2 3 4
Jag får arbeta självständigt i slöjden
Jag får själv arbeta med det jag vill i slöjden
Jag skulle vilja ha fler slöjdtimmar i veckan
Jag skulle vilja ha längre slöjdlektioner
Jag tycker att slöjdpassen är för långa
Det är roligt med slöjd
Jag tycker bäst om att arbeta efter en färdig arbetsbeskrivning
Jag tycker att det är roligt att själv försöka att räkna ut hur jag ska göra
Jag tycker att det är roligt att prova nya metoder och tekniker
Jag tycker det är roligast att jobba med tekniker som jag redan kan hantera
Jag tycker att slöjdsalen är inspirerande
Jag får vänta länge på hjälp i slöjden
Jag trivs bäst när vi pratar och diskuterar med varandra i slöjdsalen
Jag trivs bäst när det är tyst i slöjdsalen
Det är bra arbetsro på slöjden
Jag tycker att det är stökigt på slöjden
Jag känner mig stressad på slöjden
Jag har blivit bättre på att planera mitt arbete genom slöjden
Jag har fått bättre självkänsla av att arbeta i slöjden
Jag har blivit mer kreativ av slöjden
Jag har utvecklat min känsla för färg i slöjden
Jag har utvecklat min känsla för form i slöjden
Jag har fått bättre tålamod genom slöjden
Jag har blivit bättre på att lösa problem genom slöjden
Jag får arbeta i min egen takt i slöjden
32
Har du några andra idéer om vad du skulle vilja arbeta med på
slöjden?
Vad skulle du förövrigt vilja förändra med slöjden?
Ytterligare kommentarer.
33
