Kris och Trauma hos
barn och unga
Lovisa Bonerfält
[email protected]
Olika typer av kriser
y
Livskriser
y Sorg
y Traumatiska kriser
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Kris och trauma hos barn
och unga
y
y
y
y
Hur reagerar barn i kris?
Hur förstår man att barnets reaktioner och
beteenden handlar om traumasymtom?
Hur möter man barn som far illa?
Vad behöver ett barn som utsatts för trauma och
befinner sig i kris?
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Trauma
y
y
y
y
Verklig händelse
Utöver erfarenhets-/referensramar
Känslomässigt överväldigande
Upplevd fara för död/integritet
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Emotionella kärnbehov
1.
2.
3.
4.
5.
Trygg bas
Autonomi
Frihet att uttrycka egna känslor och behov
Realistiska gränser
Spontanitet och lekfullhet
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Trygg bas
Funktion:
y Skydd mot fara, omvårdnad, empati, stabilitet,
bekräftelse, kärlek, acceptans och tillhörighet
y Ligger till grund för att utveckla en god självkänsla
Konsekvens vid avsaknad av:
y Upplevelse av att känna sig avstängd och avvisad
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Autonomi
Funktion:
y
Vägledning i utvecklandet av egen identitet
y
Vägledning till kunskaper och praktisk färdighet
y
Ligger till grund för att utveckla ett gott självförtroende
och känna självständighet
Konsekvens vid avsaknad av:
y
Man känner sig misslyckad med egna prestationer och är
beroende av andra
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Frihet att uttrycka egna
känslor och behov
Funktion:
y Inom ramen för den trygga basen få möjlighet att uttrycka
och bli mött i egna känslor, behov och önskningar
y Lära sig använda och förstå hela sitt känsloinstrument
Konsekvens vid avsaknad av:
y Fokus på andras behov och känslor på bekostnad av de
egna
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Realistiska gränser
Funktion:
y Inom ramen för den trygga basen få rimliga gränser och
vägledning i självreglering, vardagsrutiner, struktur och
uthållighet
y Viktigt för utveckling av empati och självkontroll
Konsekvens vid avsaknad av:
y Otillräckliga gränser gentemot sig själv och gentemot
andra
y Kan tycka sig ha rätt att göra förbjudna saker.
y Låg självkontroll, impulskontroll
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Spontanitet och lekfullhet
Funktion:
y
y
Inom ramen för den trygga basen uppmuntras, uppleva
spontanitet, nyfikenhet, lekfullhet och acceptans
Centralt för utvecklande av sunda normer och värderingar
Konsekvens vid avsaknad av:
y
y
y
Pessimistisk förhållningssätt till sig själva, andra och
omvärlden
Överkontrollerad, aldrig riktigt delaktig/närvarande
Försiktig och hämmad
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Skyddande faktorer
y
y
y
y
Individuella egenskaper; optimism, självkänsla,
kreativitet, humor, självständighet
Godkännande av kamrater
Positiva influenser från förebilder såsom lärare och
social miljö
Familjens tillgång till socialt stöd
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Normala reaktioner hos barn
efter traumatiska händelser
y
y
y
y
y
y
y
y
Sömnsvårigheter
Stark ängslan för att bli skild från vuxna.
Rädda för allt
Tillbakadragande, undvikande att prata om det som hänt
och isolering
Nedstämdhet
Plågsamma minnesbilder eller fantasier om det som
hänt
Ilska, irritation eller något annat beteende som drar till
sig föräldrarnas uppmärksamhet
Överaktivitet och överspändhet
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Hjärnan och trauma
y
Thalamus –samlar ihop alla nervsignaler i kroppen för
vidarekoppling
y
y
Cortex – minne, uppmärksamhet, tänkande och språk
Amygdala - Genväg för nervsignaler vid hot om fara,
omedvetet, snabb!
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Hjärnan och trauma, forts.
y
y
y
y
Meddelande om hot och fara passerar thalamus
Kopplar vidare till amygdala och cortex
Meddelandet når först amygdalan
När cortex får informationen kan amygdalan redan satt
igång en fysisk reaktion
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Hjärnan och trauma, forts.
y
y
y
y
y
y
Fortsätter att göra vanliga saker
Inte lätt
Förändras men fortsätter
Gör saker som aktiverar minnet
Ser att det inte är vanligt och händer igen
Lär oss att dåliga saker som vi förväntar oss ska ske,
sker inte!
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Hjärnan och trauma, forts.
y
y
y
y
y
y
Börjar undvika!
Undviker att tänka på traumat
Undviker att göra sådant som påminner om traumat
Fungerar under en kort tid!
Förhindrar exponering till korrekt information
Världen är farlig, det finns ingen trygghet och jag är
oduglig
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
PTSD
PostTraumatisk Stress Disorder
y
Personen har upplevt, bevittnat eller konfronterats med en eller flera
traumatiska händelser som inneburit död, allvarlig skada eller hot
om detta, eller hot mot egen eller andras fysiska integritet
y
Personen reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck
1. Återupplevande av traumat
2. Undvikande av påminnelser
3. Oro och överspändhet
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Barn och PTSD
Återupplevelser av traumatisk händelse
y Påträngande bilder/minnen/tankar/lukter etc.
Återkommande lek
y Mardrömmar
y Flashbacks. Återupprepande handlingar
y Obehag vid påminnelser
Undvikande av påminnelser
y Tankar, känslor, samtal, aktiviteter, platser, personer.
Agera ut? Lekavbrott?
y Minnesluckor
y Bristande intresse. Likgiltighet, främlingskap
y Flacka känslor. Hopplöshet. Litar ej på vuxna? Förväntar
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
sig manipulation?
Barn och PTSD, forts.
Oro och överspändhet
y Sömnsvårigheter. Jmf nattskräck
y Irritabilitet. Vredesutbrott. ”Rör mig inte” Drar sig
undan.
y Koncentrationssvårigheter. Inte tåla stillhet
y Vaksamhet och lättskrämdhet.
y Klängighet
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Hinder för att berätta om en
traumatisk upplevelse
y
y
y
y
y
y
y
y
y
y
y
y
y
y
y
Obehagligt/plågsamt att minnas
Fel läge i livet (lättast att hålla masken)
Det finns inget skydd att få
Livet kommer att bli sämre
Det var mitt fel
Jag är den enda
Det händer alla
Inget jag kan gör kan göra livet bättre / Det finns inget hopp
Jag är skadad/förstörd/värdelös
Omsorg om den som gjort mig illa
Rädsla för den som gjort mig illa / Hot
Den jag berättar för kommer – inte att tro mig
Att bli arg/tycka att det var mitt fel
Att bli äcklad av mig
Att råka illa ut
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Hinder, forts.
y
y
y
y
Traumatiserade barn berättar nästan aldrig det mottagaren
inte ”tål”, är känslomässigt eller mentalt beredda att höra
Fel förväntningar hos mottagaren på vad barnet ska berätta
kan tysta ett traumatiserat barn
Många förmår inte berätta ”det värsta” förrän efter ett
långt arbete med att minska hindren att berätta och bygga
upp tillit till att omvärlden förmår ta emot
Det är bara barnet själv som kan avgöra vad det vill och
inte vill avslöja – och när
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Studie
y
y
y
101 ungdomar, 12-19 år
Intervju om psykisk hälsa, att vara i riskzonen och hur
vuxna kan stödja och främja psykisk hälsa
Hur ska vi kunna se att ni inte mår bra och behöver
hjälp?
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Studie, forts.
y
y
y
y
Beskrivningar av att vara ledsen, aggressiv, bråkig
Försöka sätta ord på vad de kände i en dagbok eller
genom att chatta på Internet.
Ibland kunde en kompis se till att en vuxen informerades
om situationen blev för allvarlig.
Några berättade att de skrivit uppsats i skolan. De
förväntade sig att läraren skulle fatta att det handlade om
dem.
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Studie, forts.
y
y
De som faktiskt gick till en vuxen och berättade om sina
problem förväntade sig också att bli tagna på allvar och
att den vuxne skulle samarbeta med dem.
Det viktigaste – nästan att likna vid ett risktagande var att hitta en vuxen som det gick att lita på!
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Vuxna informeras inte om
övergrepp
y
Studie, drygt 4000 gymnasieungdomar
y
Jämnåriga kamrater spelar en viktigare roll än man
tidigare trott
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Hur fångar vi upp dessa
barn?
y
y
y
Vi måste börja med oss själva/bli en person som barn
vill prata med/litar på
Hur hanterar du att få reda på svåra saker i förtroende?
Vad händer med dig? Var går dina gränser? Alla har vi
områden där vi är känsliga. Vilka är dina?
Har du rätt förutsättningar så är det möjligt att lyssna på
mycket svåra saker och ändå må bra.
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Viktigt att tänka på när du
får ta emot en berättelse
y
y
y
y
y
Lyssna aktivt och uppmärksamt
Lägg formuleringar på minnet
Ifrågasätt inte berättelsen
Ställ inte ledande frågor. Ge inte heller förhastade svar.
Försök inte reda ut vad som hänt, utan ta bara emot
berättelsen
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Viktigt att tänka på när du
får ta emot en berättelse,forts
y
y
Klargör att du kommer att vidarebefordra det han/hon
berättat till personer som kan hjälpa till. Ge inga löften
om tystnad
Så snart efter samtalet: Gör minnesanteckningar; tid,
datum och samtalets huvudsakliga innehåll, hur du
agerat och vad ni kom överens om angående hur ni ska
gå vidare. Spara anteckningarna på ett säkert ställe.
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
Vad behöver ett barn då våld
och övergrepp avslöjats?
y
Skydd – tydlig forskning
Berätta / bli trodd och få bekräftelse
Begripa / integrera / verklighetsanpassa
y
Ev. terapeutisk hjälp med traumasymtom
y
y
Lovisa Bonerfält, 2012-09-06
