ungdomar och sexualitet 2014/15

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15
I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN
INNEHÅLL
1. INTRODUKTION
3
2. SAMMANFATTNING
5
3. SEXUALITET
8
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
28
5. PREVENTIVMEDEL
43
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
52
7. DISKRIMINERING
61
8. UNGAS HÄLSA
67
9. METODBESKRIVNING
77
2
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
1
8. UNGAS HÄLSA
9. METODBESKRIVNING
3
INTRODUKTION
UNGDOMAR OCH SEXUALITET - SPECIALRAPPORT FRÅN UNGDOMSBAROMETERN 2014/2015
Folkhälsomyndighetens specialrapport ”Ungdomar och sexualitet” från Ungdomsbarometern innehåller resultaten
från en årlig, internetbaserad enkätundersökning kring ungdomars attityder och beteenden inom ett antal olika
områden. Undersökningen låg ute mellan den 18 september och 20 oktober 2014, och frågorna kring sexualitet
och hiv-/STI-prevention besvarades av 5196 individer i åldrarna 15–24 år. Deltagandet är frivilligt och svaren är
genomgående självrapporterade.
Alla 5196 ungdomar fick frågan om de haft samlag och därefter fick endast de 3165 som uppgav att de haft
samlag, frågorna för Folkhälsomyndighetens specialrapport om sexuella erfarenheter.
Det här året finns utöver frågor om sexualitet två ytterligare avsnitt som handlar om ungas hälsa och upplevelser
av diskriminering där 5292 respektive 2690 fått frågedelarna. Vid varje graf i rapporten anges antal personer som
fått och besvarat frågan. Skillnader i respondentantal beror på att frågedelarna ligger i olika delar av
undersökningen och programmering (så kallade ”splits”). Undersökningen delas slumpmässigt upp för att
begränsa antal frågor per respondent.
De svarandes sammansättning har viktats för att motsvara den verkliga fördelningen sett till kön, ålder och region i
befolkningen. De viktade resultaten redovisas även med en jämförelse över tid mellan åren 2007-2014 i syfte att
kunna skönja trender i materialet. För den intresserade finns en utförligare beskrivning av den valda
insamlingsmetoden och längst bak i rapporten på sidan 77.
4
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
2
8. UNGAS HÄLSA
9. METODBESKRIVNING
5
SAMMANFATTNING
SEXUALITET
- Sett över tid är andelen unga mellan 15 och 24 år som haft sin sexuella debut stabil och ligger kring sju av tio.
Genomsnittsåldern för första samlaget är 16,5 år. Tjejer uppger att de debuterar något tidigare än killar (viktade
genomsnittet för tjejer är 16,0 år och för killar 16,4 år).
- Tjejer uppger att de har haft något fler sexpartners än killar. Sannolikt ligger en del av förklaringen i deras något
lägre debutålder.
- En högre andel tjejer än killar identifierar sig som bisexuella medan en högre andel killar identifierar sig som
homosexuella. Ungdomsbarometern visar att 86 procent av den totala gruppen identifierar sig som
heterosexuella.
- En högre andel av tjejerna än killarna uppger att de är mycket nöjda med sitt sexliv.
- Killar anger oftare än tjejer, att de har haft en tillfällig partner vid sitt senaste samlag.
- En övervägande majoritet av ungdomarna hade inte druckit alkohol vid sitt senaste samlag, men drygt var
tionde kille uppger att han var ganska eller mycket påverkad av alkohol vid senaste samlaget.
SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) OCH OÖNSKAD GRAVIDITET
- Ungdomar är överlag mycket mer oroade för en graviditet än för att drabbas av sexuellt överförda infektioner.
Drygt 4 av 10 ungdomar oroar sig inte alls.
- Sammantaget ser ungdomar risken att smittas av sexuellt överförda infektioner som ganska liten. Vad gäller
klamydia så har sifforna stabiliserats efter en ökning under 2011 till 2013 då andelen unga som svarar ”ingen
risk” ökade betydligt. Fortfarande ser dock hälften av ungdomarna inte någon risk för att drabbas av klamydia
jämfört med drygt en tredjedel år 2007. Även andelen av gruppen som inte ser en risk i att smittas av hiv har
avstannat 2014 efter en ökning det senaste året.
- En större andel av de äldre ungdomarna samt killar vet inte vart de ska vända sig för att testa sig.
6
KONDOM OCH ANDRA PREVENTIVMEDEL
- En tredjedel av de unga uppger att de skyddade sig med p-piller vid senaste samlaget.
- Killar framstår som betydligt mer riskbenägna än tjejer när det handlar om att inte avstå från sex om det saknas
kondom.
- Tjejer, och flest i åldern 20-24 år uppger oftast att de använt akut-p-piller. Andelen unga mellan 15 och 24 år
som har använt akut-p-piller har minskat något sedan 2009.
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
- Främst får ungdomar information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner via internet (vanligare
bland killar), skolan (vanligare bland killar) eller ungdomsmottagningen (vanligare bland tjejer). Betydelsen av
internet har stadigt ökat under åren. Skolan som informationskälla har ändå ökat det senaste året.
- Totalt kommer skolan på tredje plats när unga rankar de bästa informationskällorna. Andelen som rankar skolan
högt har minskat över tid men 2014 vände utvecklingen och andelen som har svarat ”skolan” ökade igen. Men
knappt en av fem bedömer skolans sex- och samlevnadsundervisning som bra eller mycket bra.
- Nästan fyra av tio unga pratar helst med sina kompisar om sin sexualitet, därefter med sin partner och mamma.
I linje med tidigare resultat ser vi även att killar skattar internet högre än tjejer. Om man inte vill prata sexualitet
med någon eller om man saknar någon att prata med efterfrågades inte.
DISKRIMINERING
- Drygt två av tre har aldrig upplevt att de har blivit diskriminerade eller trakasserade. Tjejer men även yngre killar
känner sig i högre utsträckning diskriminerade eller kränkta.
UNGAS HÄLSA
- Killarna förefaller något nöjdare med sina liv än tjejerna.
- Tjejer anger även betydligt oftare, än killar, att de har olika typer av besvär. Nästan 6 av 10 tjejer känner sig nere
en eller flera gånger i veckan. Bland killar är det istället 6 av 10 som bara någon gång i månaden eller mer sällan
känner sig nere.
7
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
3
8. UNGAS HÄLSA
9. METODBESKRIVNING
8
HAR DU HAFT SAMLAG?
Frågan ställdes som rubriken lyder.
N=5196/5234 (bortfall: 0,7%)
84%
Totalt har sju av tio ungdomar haft
samlag. Något fler tjejer än killar
uppger att de har haft samlag och
betydligt fler äldre än yngre.
83%
68%
56%
52%
48%
44%
32%
17%
16%
Ja
Tjej 15-19 år
Nej
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
9
HAR DU HAFT SAMLAG? | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
68%
68%
69%
72%
70%
68%
66%
68%
Över tid är andelen unga mellan 15 och 24 år som
haft sin sexuella debut stabil kring sju av tio.
32%
32%
31%
Ja
30%
32%
34%
32%
28%
Nej
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
10
DEBUTÅLDER
Fråga: ”Hur gammal var du vid ditt första samlag?”
N=3093/3165 (bortfall: 2,3%)
23%
22%
När frågan ”Hur gammal var du vid ditt första samlag?”
ställs till ungdomar som har samlagsdebuterat får vi
per automatik en lägre genomsnittsålder hos den yngre
än den äldre gruppen. Detta är en effekt av att frågan
filtreras på om individerna har haft samlag eller inte.
Genomsnittsåldern (viktad) för sexdebuten är 16,0 år
för tjejer och 16,4 år för killar.
23%
22% 22%
19%
17%
16% 17%
14%
13%
12%
11%
10%
11%
6%
6% 6%
5% 5%
4%
3%
2% 2%
0%
0% 0% 1% 1% 1%
11 år
12 år
13 år
14 år
15 år
16 år
Tjej
17 år
Kille
18 år
19 år
20 år
1%
1% 1% 1%1%1%
0%1% 0% 0% 0%0%
21 år
22 år
23 år
24 år
Viktat total 2014
11
DEBUTÅLDER
Fråga: ”Hur gammal var du vid ditt första samlag?” | Siffror nedan grafen anger andel i gruppen som haft samlag.
N=3093/3165 (bortfall: 2,3%)
53%
51%
45%
44%
39%
38%
36%
32%
27%
26%
23%
19%
15%
13%
13%
11%
8%
0%
< 15 år
Andel som haft samlag:
15- 16 år
17 - 19 år
7%
0%
> 20 år
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktat total 2014
52%
84%
44%
83%
68%
12
DEBUTÅLDER | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
Andelen unga som haft sin sexuella debut i spannet
17-19 år har ökat kontinuerligt de senaste fem åren.
Andelen som har haft sin debut innan 15 års ålder
har minskat.
40%
39%
38%
31%
18%
15%
10%
7%
< 15 år
15- 16 år
17 - 19 år
> 20 år
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
13
ANTAL SAMLAGSPARTNERS TOTALT
Fråga: ”Med hur många har du haft samlag totalt?”
N=3120/3165 (bortfall: 1,4%)
Ingen
5%
6% 10%
11%
9%
61%
1 person
58%
54%
59%
16%
11%
16%
13%
14%
2 personer
3 personer
4 personer
5 personer
6-10 personer
Fler än 10 personer
65%
8%
6%
6%
10%
7%
4%
5%
4%
3%
4%
3%
4%
3%
2%
3%
3%
3%
2%
4%
3%
1%
1%
1%
3%
1%
Tjej 15-19 år
Yngre tjejer har i genomsnitt haft något fler
samlagspartners än killar. Sannolikt står en del
av förklaringen att finna i deras något lägre
debutålder. Antalet samlagspartners stiger
fullt logiskt med ålder.
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
14
ANTAL SAMLAGSPARTNERS TOTALT | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
29%
1 person
28%
38%
2-5 personer
41%
17%
6-10 personer
16%
10%
11-20 personer
De senaste åren tycks visa på ett skifte när det
kommer till hur många samlagspartners ungdomar
mellan 15-24 år har haft totalt. Andelen som svarar
”en person” har ökat kontinuerligt de senaste fem
åren och är nu tillbaka på samma nivå som 2007.
10%
5%
21-50 personer
4%
1%
Över 50 personer
1%
0%
Viktad total 2014
Viktad total 2010
5%
10%
15%
Viktad total 2013
Viktad total 2009
20%
25%
30%
Viktad total 2012
Viktad total 2008
35%
40%
45%
Viktad total 2011
Viktad total 2007
15
ANTAL SAMLAGSPARTNERS SENASTE ÅRET
Fråga: ”Med hur många har du haft samlag senaste 12 månaderna?”
N=3095/3165 (bortfall: 2,2%)
Ingen
5%
6%
10%
11%
9%
61%
1 person
58%
54%
59%
16%
11%
16%
13%
14%
2 personer
3 personer
4 personer
5 personer
6-10 personer
Fler än 10 personer
65%
8%
6%
6%
10%
7%
Färre killar än tjejer har haft samlag det
senaste året, något som tyder på att en del
av tjejerna hade en sexpartner som var
äldre än 24 år. Fler äldre än yngre har haft
samlag med en partner sannolikt för att
fler äldre har en fast partner.
4%
5%
4%
3%
4%
3%
4%
3%
2%
3%
3%
3%
2%
4%
3%
1%
1%
1%
3%
1%
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
16
ANTAL SAMLAGSPARTNERS SENASTE ÅRET
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren
9%
Ingen
7%
59%
1 person
56%
14%
2 personer
15%
7%
3 personer
4%
10%
4 personer
3%
5%
5 personer
3%
3%
6-10 personer
1%
3%
Fler än 10 personer
1%
0%
Viktad total 2014
10%
Viktad total 2013
20%
Viktad total 2012
30%
Viktad total 2011
40%
Viktad total 2010
50%
60%
Viktad total 2009
70%
Viktad total 2008
17
VILKET ÄR DITT KÖN?
Fråga: ”Vilket är ditt kön?”
N= 5196 /5196 (bortfall: 0,0%)
50%
49%
1%
Tjej
Kille
Identifierar mig inte som tjej eller kille
18
SEXUELL LÄGGNING
Fråga: ”Med vilken sexuell läggning identifierar du dig?”
N=5205/5234 (bortfall: 0,6%)
84%
86%
87%
89%
86%
Heterosexuell
Homosexuell
Bisexuell
Asexuell
Osäker
Vill inte uppge
1%
1%
3%
4%
3%
7%
7%
En större andel tjejer än killar identifierar
sig som bisexuella medan en större andel
killar identifierar sig som homosexuella.
3%
3%
5%
0%
0%
0%
0%
0%
5%
4%
3%
1%
3%
2%
2%
3%
1%
2%
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
19
SEXUELL LÄGGNING | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren*
86%
87%
85%
85%
85%
89%
89%
Heterosexuell
3%
2%
2%
2%
2%
1%
1%
Homosexuell
5%
5%
6%
7%
8%
6%
5%
3%
3%
3%
3%
3%
3%
3%
2%
3%
3%
3%
2%
1%
1%
Bisexuell
Osäker
Vill inte uppge
0%
Viktad total 2014
10%
20%
Viktad total 2013
30%
Viktad total 2012
40%
50%
Viktad total 2011
60%
70%
Viktad total 2010
80%
Viktad total 2009
90%
100%
Viktad total 2008
20
SEXUELL LÄGGNING
Fråga: ”Med vilken sexuell läggning identifierar du dig?”
N=5205/5234 (bortfall: 0,6%)
85%
88%
86%
Heterosexuell
Homosexuell
Bisexuell
Asexuell
Osäker
Vill inte uppge
1%
3%
3%
7%
3%
5%
0%
0%
0%
5%
2%
3%
2%
3%
2%
Tjej
Kille
Viktad total 2014
21
HUR VÄRDERAR DU DITT SEXLIV?
Frågan ställdes som rubriken lyder.
N=3095/3165 (bortfall: 1,8%)
En större andel bland tjejerna än bland
killarna uppger att de är mycket nöjda med
sitt sexliv. Omvänt är killarna i större
utsträckning ganska eller mycket
missnöjda. Alternativet ”missnöjd” kan
tolkas på olika sätt. Det kan bero på
missnöje med ett befintligt sexliv, men det
kan också bero på missnöje med att inte
ha ett sexliv.
37%
35%
34%
32%
32%
31%32%
28%
27%
24%
20%
25%
24%
22%
21%
16%
12%
10% 9% 10%
3%
5% 6%
2%
4%
Mycket missnöjd
Ganska missnöjd
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
Varken eller
Kille 15-19 år
Ganska nöjd
Kille 20-24 år
Mycket nöjd
Viktad total 2014
22
HUR VÄRDERAR DU DITT SEXLIV? | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
Över tid finns det inga tydliga skillnader
i ovanstående fråga.
36%
34%
30%
28%
22%
18%
12%
10%
5%
4%
Mycket missnöjd
Ganska missnöjd
Varken eller
Ganska nöjd
Mycket nöjd
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
23
TYP AV RELATION MED SENASTE SAMLAGSPARTNER
Fråga: ”Vem var din partner vid ditt senaste samlag?”
N=3124/3165 (bortfall: 1,3%)
67%
En större andel killar än tjejer och framförallt bland
de yngre, uppger att de hade sitt senaste samlag
med en tillfällig partner.
69%
63%
56%
58%
26%
15% 15%
15% 14%
13%
22%
18%
14% 13%
4% 4% 6% 4% 4%
En fast partner
Tjej 15-19 år
En återkommande,
men ej fast partner
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
En tillfällig partner
("one-night-stand")
Kille 20-24 år
En ny partner
Viktad total 2014
24
TYP RELATION MED SENASTE SAMLAGSPARTNER
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren
66%
63% 62%63%63%62%64%
Över tid finns det inga tydliga skillnader
i ovanstående frågan.
17%
15%14% 14%16%13%
12%
18%17%17%19%17%19%18%
4% 4% 4% 4% 4% 6% 5%
En fast partner
En återkommande,
men ej fast partner
Viktad total 2014
Viktad total 2010
Viktad total 2013
Viktad total 2009
En tillfällig partner
("one-night-stand")
Viktad total 2012
Viktad total 2008
En ny partner
Viktad total 2011
25
ALKOHOL VID SENASTE SAMLAGET
Fråga: ”Hade du druckit alkohol vid ditt senaste samlag?”
N=3108/3165 (bortfall: 1,8%)
En majoritet hade inte druckit alkohol vid sitt senaste samlag.
Ungefär en fjärdedel hade druckit alkohol vid sitt senaste samlag och drygt var
tionde kille uppger att de var ganska eller mycket påverkade.
81%
Tjej
Kille
Viktat total 2014
Lite, men jag var inte berusad/
En del, jag var lite påverkad
14%
16%
15%
Ganska mycket, jag var klart påverkad/
Mycket, jag var riktigt full
7%
11%
10%
Nej, jag hade inte
druckit alkohol
79%
73%
75%
8% 6% 8% 8% 7%
Lite, men jag var inte
berusad
8% 6%
5%
10%
8%
En del, jag var lite
påverkad
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
8% 8% 7%
4% 6%
4% 3%
2% 3% 2%
Ganska mycket, jag var
klart påverkad
Kille 15-19 år
77%75%
75%
70%
Mycket, jag var riktigt
full
Kille 20-24 år
Nej, jag hade inte
druckit alkohol
Viktad total 2014
26
ALKOHOL VID SENASTE SAMLAGET? | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren
90%
Över tid finns det inga tydliga skillnader
i ovanstående frågan.
80%
75%
76%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
7%
10%
8%
7%
7%
5%
3%
2%
0%
Lite, men jag var inte
berusad
Viktad total 2014
En del, jag var lite
påverkad
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Ganska mycket, jag var Mycket, jag var riktigt
klart påverkad
full
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Nej, jag hade inte
druckit alkohol
Viktad total 2009
Viktad total 2008
27
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
4
8. UNGAS HÄLSA
9. METODBESKRIVNING
28
HAFT SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER
Fråga: ”Har du/har du haft en sexuellt överförd infektion?”
N=3119/3165 (bortfall: 1,5%)
4%
Ja, klamydia
1%
Ja, kondylom
1%
3%
0%
3%
2%
Ja, herpes
1%
2%
1%
2%
1%
Ja, gonorré/hiv/syfilis*
0%
0%
0%
1%
1%
Ja, annat
1%
1%
1%
1%
1%
9%
6%
6%
Fler tjejer än killar uppger att de har haft en sexuellt överförd
infektion. Detta gäller främst de äldre tjejerna, där drygt en av sex
uppger att de haft någon sexuellt överförd infektion. En möjlig
förklaring till detta kan vara att tjejer i större utsträckning testar
sig och känner till att de haft en sexuellt överförd infektion, men
också förstås att äldre generellt haft fler möjligheter att få en
sexuellt överförd infektion genom fler sexpartners.
86%
Nej
Tjej 15-19 år
93%
90%
90%
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
*Dessa tre infektioner ställdes som separata alternativ, men samredovisas här
Kille 20-24 år
97%
Viktad total 2014
29
HAFT SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
6%
Ja, klamydia
Över tid finns det inga tydliga skillnader
i ovanstående frågan.
7%
2%
Ja, kondylom
4%
1%
Ja, herpes
1%
0%
Ja, gonorré/hiv/syfilis*
0%
1%
Ja, annat
1%
90%
Nej
88%
Viktad total 2014
Viktad total 2010
Viktad total 2013
Viktad total 2009
Viktad total 2012
Viktad total 2008
*Dessa tre infektioner ställdes som separata alternativ, men samredovisas här
Viktad total 2011
Viktad total 2007
30
BEDÖMD RISK ATT SMITTAS AV KLAMYDIA
Fråga: ”Hur stor bedömer du risken vara för dig att smittas med klamydia?”
N=2987/3165 (bortfall: 5,6%)
48%
46%
Något fler tjejer än killar bedömer att de inte löper
någon risk att smittas av klamydia. Äldre killar
upplever högst risk. I gruppen som är mest osäker
på om de löper någon risk återfinns framförallt de
yngre.
46% 46%
42%
35%
32% 30% 31%
28%
17%
15%
14%14%14%
3% 3% 2% 4% 3%
Ingen risk
Liten risk
Tjej 15-19 år
Medelmåttig risk
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
7%
6%
3%
1% 1% 1% 0% 1%
Stor risk
Kille 20-24 år
Mycket stor risk
4% 4%
Osäker/vet inte
Viktad total 2014
31
BEDÖMD RISK ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren.
60%
50%
Trenden med en ökande andel individer som inte
tror det finns någon risk att de skall smittas av
klamydia är i stort densamma som tidigare. Andelen
som svarar ”medelmåttig risk” är tillbaka på tidigare
nivå.
46%
40%
36%
32%
31%
30%
19%
20%
15%
10%
6%
3%
4%
1%
6%
1%
0%
Ingen risk
Liten risk
Medelmåttig risk
Stor risk
Mycket stor risk
Osäker/vet inte
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
32
VARFÖR LITEN SMITTORISK FÖR KLAMYDIA?
(filtrerad följdfråga – respondenterna fick välja valfritt antal alternativ)
Fråga: ”Om du svarat ingen eller liten risk, beror det på att du…?”
N=2278/2295 (bortfall: 0,7%)
Tjejer, men också äldre killar hänvisar oftast till att
de har en fast partner. I stort sätt så litar en
tredjedel av alla tjejer och killar på att en partner
ska berätta om eventuell smitta. De yngre killarna
använder i högst utsträckning kondom.
76%
67%
64%
67%
48%
39%
35%
31%
28%28%
24%
6% 5% 6% 7% 6%
Aldrig har sex
6%
18%
15%
13%
9%
22%
18%
Har en fast partner Litar på att partnern Tycker dig kunna
berättar om ev bedöma din partner
smitta
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
25% 24%
5%
Alltid använder
kondom
3% 4% 5% 4%
Annat
Viktad total 2014
33
VARFÖR LITEN SMITTORISK FÖR KLAMYDIA?
TIDSJÄMFÖRELSE
(filtrerad följdfråga – respondenterna fick välja valfritt antal alternativ)
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
70%
67%
66%
Över tid finns det inga tydliga skillnader
i ovanstående frågan.
60%
50%
40%
28%
30%
28%
27%
24%
20%
13%
10%
6%
10%
5%
4%
3%
0%
Aldrig har sex
Har en fast partner Litar på att partnern Tycker dig kunna
berättar om ev bedöma din partner
smitta
Alltid använder
kondom
Annat
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
34
BEDÖMD RISK ATT SMITTAS AV HIV?
Fråga: ”Hur stor bedömer du risken vara för dig att smittas av hiv?”
N=3094/3165 (bortfall: 2,2%)
59%
57%
56%
53%53%
39%
35%34% 35%
29%
4% 3% 5% 4% 4%
Ingen risk
Liten risk
Tjej 15-19 år
Medelmåttig risk
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
6%
1% 1% 0% 0% 0%
0% 0% 1% 0% 0%
Stor risk
Mycket stor risk
Kille 20-24 år
4%
7%
3% 4%
Osäker/vet inte
Viktad total 2014
35
BEDÖMD RISK ATT SMITTAS AV HIV | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
70%
60%
Trenden med ett ökande antal ungdomar som
upplever risken att smittas av hiv som obefintlig
tycks ha brutits och istället har andelen som svarar
”liten risk” ökat det senaste året.
56%
48%
50%
40%
38%
35%
30%
20%
10%
4%
6%
4%
1% 0%
0%
6%
0%
0%
Ingen risk
Liten risk
Medelmåttig risk
Stor risk
Mycket stor risk
Osäker/vet inte
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
36
VET DU VAR DU SKALL VÄNDA DIG FÖR ATT TESTA DIG?
Frågan ställdes som rubriken lyder.
N=3165/3123 (bortfall: 1,3%)
94%
88%
87%
En något större andel bland tjejerna vet vart de ska
vända sig för att testa sig.
Däremot saknar fler av de äldre kunskap om vart de
ska vända sig för att testa sig. Detta skulle kunna
bero på att färre känner till alternativ till
ungdomsmottagningar.
87%
82%
18%
12%
13%
13%
6%
Ja
Tjej 15-19 år
Nej
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
37
VET DU VAR DU SKALL VÄNDA DIG FÖR ATT TESTA DIG?
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren.
87%
88%
88%
89%
87%
89%
89%
Över tid finns det inga tydliga skillnader
i ovanstående frågan.
88%
13%
12%
12%
Ja
13%
11%
11%
11%
12%
Nej
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
38
(VI VILL INTE VETA DITT RESULTAT, MEN) HAR DU TESTAT
DIG FÖR HIV DE SENASTE 12 MÅNADERNA?
Fråga: ”(Vi vill inte veta ditt resultat, men) har du testat dig för hiv de senaste 12 månaderna?”
N=3119/3165 (bortfall: 1,5%)
91%
9%
13%
7%
11%
93%
87%
89%
11%
Ja
Tjej 15-19 år
89%
Nej
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
39
(VI VILL INTE VETA DITT RESULTAT, MEN) HAR DU TESTAT
DIG FÖR HIV DE SENASTE 12 MÅNADERNA?
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sex senaste åren.
Över tid finns det inga tydliga skillnader
i ovanstående frågan.
11%
10%
10%
9%
89%
10%
90%
Viktad total 2013
90%
90%
90%
10%
Ja
Viktad total 2014
91%
Nej
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
40
STÖRSTA OROSMOMENTET VID SAMLAG
Fråga: ”Vad är du mest orolig för vid ett samlag?”
N=3112/3165 (bortfall: 1,7%)
38% 38%
36%
35%
Ungdomar är överlag mycket mer oroade för en
graviditet än av att få en sexuellt överförd infektion.
Men många ungdomar är inte oroliga alls.
37%
34%
32% 32%
32%
19%
13%
11%
Bli gravid/att min partner blir
gravid
Tjej 15-19 år
35%
15%
12%
15% 16%
13%
Få en könssjukdom
Tjej 20-24 år
18%
16%
Lika orolig för båda sakerna
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Inte orolig alls
Viktad total 2014
41
STÖRSTA OROSMOMENTET VID SAMLAG
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
41%
36%
36% 35%35%
34% 34%
34%
32%
35%
34% 36%
34%
33%
31%
35%
22%
20%
19%
17%
17% 17%
13%
14%
13%12%13% 13%13% 13%
Bli gravid/att min partner blir
gravid
Få en könssjukdom
16%
13%
Lika orolig för båda sakerna
Inte orolig alls
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
42
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
8. UNGAS HÄLSA
5
9. METODBESKRIVNING
43
SKYDD VID SENASTE SAMLAGET
Fråga: ”Använde ni något skydd vid ditt senaste samlag?”
Rangordning enligt viktad total
N=3109/3165 (bortfall: 1,8%)
0%
5%
10%
15%
20%
25%
Ja, p-piller
5%
Avbrutet samlag
4%
Ja, kondom som sattes på strax före utlösning
Nej
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
50%
6%
Ja, p-stav
Osäker/vet inte
45%
6%
Ja, både kondom och annat preventivmedel
Ja, p-plåster
40%
25%
Ja, spiral
Ja, annat skydd
35%
37%
Ja, kondom som användes under hela samlaget
Ja, p-ring
30%
3%
2%
0%
0%
2%
10%
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
44
SKYDD VID SENASTE SAMLAGET | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de sju senaste åren
Rangordning enligt viktad total 2014
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
2%
4%
4%
Avbrutet samlag
Ja, p-plåster
Osäker/vet inte
5%
3%
3%
2%
1%
0%
1%
0%
0%
2%
2%
Nej
Viktad total 2014
Viktad total 2013
6%
5%
5%
Ja, p-stav
Ja, annat skydd
50%
29%
6%
Ja, både kondom och annat preventivmedel
Ja, p-ring
45%
39%
25%
Ja, kondom som användes under hela samlaget
Ja, kondom som sattes på strax före utlösning
40%
37%
Ja, p-piller
Ja, spiral
35%
Viktad total 2012
10%
11%
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
45
VARFÖR INTE KONDOM?
Fråga: ”Om du inte använde kondom vid ditt senaste samlag, varför inte?” | Respondenterna fick välja valfritt antal alternativ. Rangordning enligt viktad total
N=3027/3165 (bortfall: 4,4%)
0%
5%
10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65%
Använde annat preventivmedel
45%
Det är skönare utan
22%
Var inte orolig för att smittas av någon…
20%
Hade ingen kondom till hands
8%
Var oförberedd på situationen
5%
Var påverkad av alkohol/droger
3%
Använde annan preventivmetod
Ville inte riskera att tappa ståndet
Jag ville ha barn
Vågade inte föreslå kondom
Är/var redan gravid
Osäker på hur man sätter på en kondom
Annat
Tjej 15-19 år
En större andel bland tjejerna använde ett annat
preventivmedel. Av de som svarade "det är skönare
utan" svarade nästan 60% att de använde annat
preventivmedel men drygt 43% av gruppen svarade
att de inte var orolig för att smittas av någon
sexuellt överförd infektion.
2%
2%
1%
1%
0%
0%
4%
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
46
VARFÖR INTE KONDOM?
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren. Respondenterna fick välja valfritt antal alternativ. Rangordning enligt viktad total 2014
0%
5%
10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60%
45%
Använde annat preventivmedel
40%
22%
Det är skönare utan
20%
Var inte orolig för att smittas av någon sexuellt överförd infektion
20%
8%
Hade ingen kondom till hands
3%
Var påverkad av alkohol/droger
Använde annan preventivmetod
Ville inte riskera att tappa ståndet
Jag ville ha barn
Vågade inte föreslå kondom
Är/var redan gravid
Osäker på hur man sätter på en kondom
Annat
Viktad total 2014
Viktad total 2010
Viktad total 2013
Viktad total 2009
11%
5%
Var oförberedd på situationen
2%
26%
7%
5%
4%
2%
2%
1%
1%
1%
2%
0%
1%
0%
1%
4%
5%
Viktad total 2012
Viktad total 2008
Viktad total 2011
Viktad total 2007
47
SAMLAG UTAN KONDOM
Fråga: ”Om det saknas kondom, utsätter du dig hellre för risken att få en sexuellt överförd infektion än avstår från sex?”
N=2919/3165 (bortfall: 7,8%)
Killar framstår som betydligt mer riskbenägna än
tjejer och det är knappt en fjärdedel som skulle
avstå från sex om det saknas kondom även om de
uttalat utsatte sig för risken att få en sexuellt
överförd infektion.
37%
35%
30%
30%
27%
22%
20%
17%
16%
22%
27%27%
27%
25%
23%
22%
21%
19%
14%
13%
7% 7%
5%
3% 3%
Ja, absolut
Ja, troligtvis
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
Osäker/vet inte
Kille 15-19 år
Nej, troligtvis inte
Kille 20-24 år
Nej, absolut inte
Viktad total 2014
48
SAMLAG UTAN KONDOM | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren
35%
Över tid finns det inga tydliga skillnader
i ovanstående frågan.
30%
30%
27%
25%
23%
24%
25%
25%
19%
20%
16%
15%
10%
5%
5%
5%
0%
Ja, absolut
Ja, troligtvis
Osäker/vet inte
Nej, troligtvis inte
Nej, absolut inte
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
49
AKUT P-PILLER
Fråga: ” Har du/din partner använt akut-p-piller?”
N=3029/3165 (bortfall: 4,3%)
79%
73%
66%
64%
53%
25%
28%
20%
23%
19%
16%
12%
11%
5%
Ja, en gång
Tjej 15-19 år
7%
Ja, flera gånger
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Nej
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
50
AKUT P-PILLER | TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren.
Andelen som har använt akut-p-piller har minskat
sedan 2009. Det är runt en av tre som har använt
akut-p-piller. Men andelen har varierat under åren.
23%
25% 26% 24% 26%
27% 26%
63%
61%
62%
60% 60% 61%
63%
25%
11% 12%
Ja, en gång
66%
13% 14% 14% 13% 13% 12%
Ja, flera gånger
Nej
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
51
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
8. UNGAS HÄLSA
6
9. METODBESKRIVNING
52
SKOLANS SEX-OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING
Fråga: ”Hur värderar du skolans sex- och samlevnadsundervisning?”
N=3015/3165 (bortfall: 4,7%)
32%
28%
27%
25%25%
22%
21%
19%
Endast två av tio ungdomar
mellan 15 och 24 år tycker att
skolans sex- och
samlevnadsundervisning är
ganska eller mycket bra.
28%
26% 25%
24%
23%
21%
19%
19%
17%
16%
18%
15%
8%
6%
4%
Mycket dålig
Ganska dålig
Tjej 15-19 år
Varken dålig eller
bra
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Ganska bra
Kille 20-24 år
5% 6%
6%
3% 3% 3% 3%
Mycket bra
Vet inte
Viktad total 2014
53
SKOLANS SEX-OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren.
30%
Över tid har de ungdomar som
uppger att undervisningen är
ganska eller mycket bra legat
stabilt på två av tio.
28%
26%
25%
26%
25%
22%
20%
19%
18%
17%
15%
10%
6%
5%
3%
6%
3%
0%
Mycket dålig
Ganska dålig
Varken dålig eller
bra
Ganska bra
Mycket bra
Vet inte
Viktad total 2014
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
54
HUVUDSAKLIGA INFORMATIONSKÄLLOR?
Fråga: ”Varifrån har du huvudsakligen fått information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner ?” (max 3 alternativ) | Rangordning enligt viktad total
N=3090/3165(bortfall: 2,4%)
0%
5%
10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70%
Internet
51%
Skolan
50%
Personal på ungdomsmottagning
46%
Kompisar
29%
Informationsmaterial
16%
Mamma
12%
TV, tidningar, radio
12%
Partner
Vårdpersonal på annan mottagning
Pappa
Syskon
Annat
Tjej 15-19 år
5%
4%
4%
3%
Ungdomsmottagning, internet och skola framträder
som de tre huvudsakliga informationskällorna för
tjejer. Motsvarande för killar är skolan och internet.
Dubbelt så många tjejer som killar anger
ungdomsmottagningen som huvudsaklig
informationskälla. Killar får därmed i betydligt mindre
utsträckning personlig information i dialogform riktad
enbart till dem.
2%
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
55
HUVUDSAKLIGA INFORMATIONSKÄLLOR
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren.
Rangordning enligt viktad total 2014
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
36%
50%
Skolan
46%
Personal på ungdomsmottagning
Kompisar
33%
16%
Informationsmaterial
12%
Mamma
24%
10%12%
TV, tidningar, radio
Pappa
Syskon
Annat
Viktad total 2014
Viktad total 2010
54%
37%
29%
Vårdpersonal på annan mottagning
60%
51%
Internet
Partner
55%
5%
4%
4%
3%
4%
3%
3%
2%
2%
37%
Över tid framträder två tydliga trender: internet och ungdomsmottagningar
har vuxit i betydelse som informationskällor, medan TV, tidningar och radio
omvänt har tappat under de senaste åren. År 2012 gick internet om skolan
som den främsta informationskällan. Skolan, som har minskat i betydelse
sedan 2010 har ökat det här året och gått om ungdomsmottagningar som
informationskälla. Skolan rankas dock högst av unga killar.
5%
Viktad total 2013
Viktad total 2009
Viktad total 2012
Viktad total 2008
Viktad total 2011
Viktad total 2007
56
BÄSTA INFORMATIONSKÄLLAN
Fråga: ”Varifrån har du fått bäst information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner?” (max 3 alternativ)
Rangordning enligt viktad total
N=2922/3165 (bortfall: 7,7%)
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
Internet
4%
Mamma
Pappa
Annat
Tjej 15-19 år
55%
5%
Kompisar
Syskon
50%
17%
Informationsmaterial
Partner
45%
31%
Skolan
Vårdpersonal på annan mottagning
40%
32%
Personal på ungdomsmottagning
TV, tidningar, radio
35%
3%
2%
2%
1%
Internet framträder som den viktigaste arenan för
killar, och då särskilt bland äldre. Även skolan anges
som en viktig arena för information bland killarna.
Bland tjejer är ungdomsmottagning i topp som
informationskälla, följt av internet och först därefter
kommer information via skolan.
1%
0%
2%
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
57
BÄSTA INFORMATIONSKÄLLAN
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren.
Rangordning enligt viktad total 2014
0%
5%
10%
15%
20%
25%
17%
9%
4%
Kompisar
3%
3%
2%
6%
TV, tidningar, radio
Pappa
Annat
50%
22%
5%
Informationsmaterial
Syskon
45%
26%
17%
Skolan
Partner
40%
31%
Personal på ungdomsmottagning
Vårdpersonal på annan mottagning
35%
32%
Internet
Mamma
30%
2%
1%
1%
1%
1%
1%
0%
1%
2%
11%
Den bästa informationskällan följer över tid samma
mönster som de huvudsakliga informationskällorna;
internet har gått tydligt framåt medan TV, tidningar
och radio har minskat. Skolan har även här ökat i
betydelse det senaste året efter en minskning åren
innan.
Viktad total 2014
3%
Viktad total 2013
Viktad total 2012
Viktad total 2011
Viktad total 2010
Viktad total 2009
Viktad total 2008
Viktad total 2007
58
JAG PRATAR HELST OM MIN SEXUALITET MED/VIA…
Fråga: ”Om du skulle vilja prata om din sexualitet, vem skulle du i första hand vända dig till?”
Rangordning enligt viktad total
N=3011/3165 (bortfall: 4,9%)
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Kompisar
24%
Mamma
11%
Personal på ungdomsmottagning
9%
Internet
7%
Syskon
5%
Vårdpersonal på annan mottagning
Skolan
Informationsmaterial
TV, tidningar, radio
Annat
Tjej 15-19 år
45%
37%
Partner
Pappa
40%
2%
1%
Nästan fyra av tio unga pratar helst med sina
kompisar om sin sexualitet, därefter med sin partner
och mamma. I linje med tidigare resultat ser vi även
att killar skattar internet högre än tjejer. Vilken typ av
interaktivitet som killar föredrar efterfrågades inte.
0%
0%
0%
4%
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
59
JAG PRATAR HELST OM MIN SEXUALITET MED/VIA…
TIDSJÄMFÖRELSE
Föregående fråga nedbruten på total nivå över de åtta senaste åren.
Rangordning enligt viktad total 2014
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
24%
Partner
11%
Mamma
7%
Internet
Pappa
Skolan
Informationsmaterial
TV, tidningar, radio
Annat
Viktad total 2014
Viktad total 2010
45%
50%
39%
20%
8%
9%
Personal på ungdomsmottagning
Vårdpersonal på annan mottagning
40%
37%
Kompisar
Syskon
35%
5%
13%
8%
3%
2%
2%
1%
1%
0%
1%
0%
1%
0%
0%
4%
5%
Viktad total 2013
Viktad total 2009
Viktad total 2012
Viktad total 2008
Viktad total 2011
Viktad total 2007
60
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
7
8. UNGAS HÄLSA
9. METODBESKRIVNING
61
KRÄNKANDE ELLER DISKRIMINERANDE UPPLEVELSE
Fråga: ”Har du upplevt att du blivit diskriminerad eller kränkt?”
N=2679/2690 (bortfall: 0,4%)
Drygt två av tre har aldrig upplevt att de har
blivit diskriminerade eller trakasserade. Tjejer
och yngre ungdomar känner sig i högre
utsträckning diskriminerade eller kränkta.
75%
66%
34%
32%
25%
68%
71%
29%
22%
Ja
Tjej 15-19 år
78%
Nej
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
62
SAMBAND TILL KRÄNKNING ELLER DISKRIMINERING
Fråga: ”Hade den kränkande eller diskriminerande behandlingen samband med något av följande?”
N=792/818 (bortfall: 3,2%)
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Kön
36%
Etnisk tillhörighet/hudfärg
22%
Ålder
20%
Könsidentitet eller könsuttryck
10%
Sexuell läggning
8%
Sambandet för kränkande eller diskriminerande
behandling skiljer sig mellan könen. Äldre tjejer känner sig
framförallt kränkta eller diskriminerade utifrån sitt kön
eller sin ålder. Killar känner sig i högre utsträckning
kränkta eller diskriminerade på grund av sin etniska
tillhörighet, könsidentitet eller sexuella läggning.
Religion
7%
Öppna svar: ”annat”:
• Utseende (framförallt vikt) • Beteende
• Åsikter (politisk, feminism) • Intressen
Funktionsnedsättning
4%
Annat
36%
Tjej 15-19 år
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
63
PLATS FÖR KRÄNKNING ELLER DISKRIMINERING
Fråga: ”Var upplevde du att du blev kränkt eller diskriminerad?”
N=814/818 (bortfall: 0,5%)
0%
I grundskolan (åk F-9)
På gymnasiet
På internet eller i sociala medier
På stan/på gatan
I vänskapskretsen
På bar/nattklubb
På arbetsplats
På offentlig transport (t.ex. buss eller tåg)
Inom familjen
På universitet eller högskola
I butik/affär
I hälso- och sjukvården
På café/restaurang
I en förening, klubb eller organisation
I kontakt med Polisen
I fritidsgården
I kontakt med Arbetsförmedlingen
På komvux, folkhögskola eller sfi
I kontakt med Socialtjänsten
I kontakt med Försvaret
I kontant med domstol/kriminalvården
Annat sammanhang
Tjej 15-19 år
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
57%
29%
22%
20%
20%
16%
13%
12%
10%
10%
8%
Skolan (grundskolan eller gymnasiet) är i hög
utsträckning platser där ungdomar har känt sig kränkta
4%
eller diskriminerade. Det är också där ungdomar
4%
befinner sig större delen av dagen. Var fjärde tjej som
3%
utsatts för kränkning eller diskriminering anger att det
3%
sker på internet eller i sociala medier, bland killar är det
2%
knappt var sjätte.
1%
Bland äldre tjejer är också barer, nattklubbar,
1%
arbetsplatsen och universitetet platser där de upplever
1%
sig utsatta för kränkning eller diskriminering.
0%
3%
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
64
UTSATT FÖR HATBROTT?
Fråga: ”Har du varit utsatt för hatbrott? Det vill säga att fysiskt eller psykiskt motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund
av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.”
N=2673/2690 (bortfall: 0,6%)
91%
83%
90%
83%
87%
De flesta har inte varit utsatta för
hatbrott. Yngre unga svarar i högre
utsträckning att de inte vet.
12%
12%
5%
3%
5%
4%
7%
4%
Ja
Tjej 15-19 år
Nej
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
5%
9%
Vet inte
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
65
OTRYGGA PLATSER OCH SAMMANHANG
Fråga: ”I vilka sammanhang eller på vilka av följande platser känner du dig inte trygg och säker?”
N=1849/2690 (bortfall: 31,3%)
0%
På bar/nattklubb
På stan/på gatan
I grundskolan (åk F-9)
På offentlig transport (t.ex. buss eller tåg)
På internet eller i sociala medier
I kontakt med Polisen
I hälso- och sjukvården
På gymnasiet
I kontakt med Arbetsförmedlingen
I kontant med domstol/kriminalvården
I kontakt med Socialtjänsten
I vänskapskretsen
I fritidsgården
Inom familjen
I butik/affär
På arbetsplats
I kontakt med Försvaret
I en förening, klubb eller organisation
På universitet eller högskola
På café/restaurang
På komvux, folkhögskola eller sfi
Annat sammanhang:
Tjej 15-19 år
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
21%
20%
16%
14%
10%
7%
6%
6%
5%
4%
4%
3%
3%
3%
3%
2%
2%
2%
2%
2%
1%
8%
Tjej 20-24 år
Kille 15-19 år
Bar eller nattklubb och på stan eller på gatan
toppar listan för platser där ungdomar, och då
framför allt tjejer, känner sig otrygga och
osäkra. På de allra flesta platserna som listas
känner sig tjejer i högre grad otrygga och
osäkra än vad killarna gör. Var femte tjej 2024 år upplevde grundskolan som otrygg och
osäker.
Öppna svar: ”annat”:
• Ute på kvällen
• ”När jag är ensam”
Kille 20-24 år
Viktad total 2014
66
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
8
8. UNGAS HÄLSA
9. METODBESKRIVNING
67
OM DU TÄNKER PÅ DITT LIV I STÖRSTA ALLMÄNHET, VAR
TYCKER DU ATT DU STÅR JUST NU?
Fråga: ”Tänk dig en bild av en stege. Toppen på stegen ’10’ motsvarar det bästa liv du kan tänka dig och botten ’0’ det sämsta liv du kan tänka dig.
Om du tänker på ditt liv i största allmänhet, var tycker du att du står just nu?”
N=5277/5292 (bortfall: 0,3%)
35%
30%
25%
Runt 80 % av ungdomar svarar mellan 6 och
10 på en skala från 1 till 10 där 10 står för
bästa tänkbara liv. En tredjedel, 34 % befinner
sig mellan 8-10. Killarna är något nöjdare med
sina liv än tjejerna.
30%
24%
20%
16%
15%
9%
10%
7%
6%
4%
5%
0%
3%
1%
0%
0%
0 - Sämsta
tänkbara
liv
1
2
Tjej 15-19
3
Tjej 20-24
4
5
Kille 15-19
6
Kille 20-24
7
8
9
10 - Bästa
tänkbara
liv
Viktad total 2014
68
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA
HAFT HUVUDVÄRK?
Fråga: ”Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?”
N=5213/5292 (bortfall: 1,5%)
Hälften av unga tjejer har huvudvärk minst en gång
i veckan.
Två av tio tjejer svarar att de sällan eller aldrig har
huvudvärk till skillnad mot drygt fyra av tio killar.
44%44%
25%26%
23%
21%
20%
17%17%
33%
32%
32%
31%
31%
28%
15%15%
12%
8% 8%
7%
4%
3%
4%
1%
I stort sett varje dag
Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan
Tjej 15-19
Tjej 20-24
Kille 15-19
Ungefär 1 gång i
månaden
Kille 20-24
Sällan eller aldrig
viktad total 2014
69
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA
HAFT ONT I MAGEN?
Fråga: ”Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?”
N=5213/5292 (bortfall: 1,5%)
Var fjärde tjej 20-24 år har ont i magen mer än
en gång i veckan. Tjejer anger oftare att de har
besvär än killar där hälften svarar att de sällan
eller aldrig har ont i magen.
49%48%
40%
36%
35%
34%
31%31%
19%21%
17%
13%
10%
7% 7%
3% 2%
5%
I stort sett varje dag
5%
20%19%
16%
13%12%
6%
Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan
Tjej 15-19
Tjej 20-24
Kille 15-19
Ungefär 1 gång i
månaden
Kille 20-24
Sällan eller aldrig
viktad total 2014
70
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA
HAFT ONT I RYGGEN?
Fråga: ”Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?”
N=5213/5292 (bortfall: 1,5%)
Var tionde tjej har ont i ryggen varje dag.
Nästan hälften av tjejerna har ont i ryggen
minst en gång i veckan.
Hälften av alla killar svarar att de sällan eller
aldrig har ont i ryggen
48%49%
41%
35%
32%
26%25%25%27%25%
19%
14%14%
11%10%
7% 6%
11%
8%
I stort sett varje dag
14%
15%
13%12%
7% 7%
Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan
Tjej 15-19
Tjej 20-24
Kille 15-19
Ungefär 1 gång i
månaden
Kille 20-24
Sällan eller aldrig
viktad total 2014
71
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA
KÄNT DIG NERE?
Fråga: ”Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?”
N=5213/5292 (bortfall: 1,5%)
Nästan 6 av 10 tjejer känner sig nere en
eller flera gånger i veckan.
Bland killar är det istället 6 av 10 som
någon gång i månaden eller mer sällan
känner sig nere.
34%34%
32%
31%
28%
27%
26%
26%26%
23%
22%
21%
21%
19%19%
17%
13%
12%
12%
8%
13%13%
8%
7% 6%
I stort sett varje dag
Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan
Tjej 15-19
Tjej 20-24
Kille 15-19
Ungefär 1 gång i
månaden
Kille 20-24
Sällan eller aldrig
viktad total 2014
72
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA
VARIT IRRITERAD ELLER PÅ DÅLIGT HUMÖR?
Fråga: ”Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?”
N=5213/5292 (bortfall: 1,5%)
Många ungdomar känner sig irriterade eller på dåligt humör någon eller några gånger i veckan. Detta
gäller framför allt tjejer. Hälften av killar mellan 20-24 år känner detta ungefär en gång i månaden
eller mer sällan eller aldrig.
33%
32%
32%
30%
34%
31%
29%
28%
27%
26%
23%
28%
22%
21%
17%
17%
14%
11%
11%
7%
7%
6%
5% 5%
I stort sett varje dag
Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan
Tjej 15-19
Tjej 20-24
Kille 15-19
Ungefär 1 gång i
månaden
Kille 20-24
7%
Sällan eller aldrig
viktad total 2014
73
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA
KÄNT DIG NERVÖS?
Fråga: ”Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?”
N=5213/5292 (bortfall: 1,5%)
Nästan hälften av ungdomarna känner sig
nervösa någon gång i veckan eller mer. Tjejer
känner sig oftare nervösa än killar men
skillnaden är inte lika stora som för de andra
besvären.
39%
37%
35%
34%
29%
26%27%
24%24%25%
19%
19%
17%
16%
16%
14%
12%
8%
6%
4%
3%
21%
20%
19%
5%
I stort sett varje dag
Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan
Tjej 15-19
Tjej 20-24
Kille 15-19
Ungefär 1 gång i
månaden
Kille 20-24
Sällan eller aldrig
viktad total 2014
74
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA
HAFT SVÅRT ATT SOMNA?
Fråga: ”Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?”
N=5213/5292 (bortfall: 1,5%)
En tredjedelar av ungdomarna har svårt att
somna en eller flera gånger i veckan. En
tredjedel har sällan eller aldrig svårt att
somna.
18%
17%
16%
15%14%
35%
34%
32%
32%
31%
24%23%
23%23%
21%
21%
19%
19%
18%18%
12%
8% 8% 8% 9%
I stort sett varje dag
Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan
Tjej 15-19
Tjej 20-24
Kille 15-19
Ungefär 1 gång i
månaden
Kille 20-24
Sällan eller aldrig
viktad total 2014
75
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA
KÄNT DIG YR?
Fråga: ”Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär?”
N=5213/5292 (bortfall: 1,5%)
66%
63%
59%
55%
Yrsel är sällsynt bland ungdomar och än mer
ovanligt bland unga vuxna. Hälften av
tjejerna och drygt hälften av killarna har
sällan eller aldrig yrsel.
50%
23%22%
20%20%21%
10%
4% 3% 3%
1%
8%
3% 4%
3%
I stort sett varje dag
13%12%
11%
6%
9%
11%
Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan
Tjej 15-19
Tjej 20-24
Kille 15-19
Ungefär 1 gång i
månaden
Kille 20-24
Sällan eller aldrig
viktad total 2014
76
1. INTRODUKTION
2. SAMMANFATTNING
3. SEXUALITET
4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI)
5. PREVENTIVMEDEL
6. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
7. DISKRIMINERING
8. UNGAS HÄLSA
9
9. METODBESKRIVNING
77
METODBESKRIVNING
VAD TYCKER OCH TÄNKER UNGDOMAR?
Ungdomsbarometern har genomförts årligen sedan 1991. Syftet med undersökningen är att generera en
barometer över vad ungdomar tycker och tänker i allmänhet och inom vissa specifika områden i synnerhet.
Resultaten redovisas dels i temarapporter, dels i kundspecifika analyser kring avgränsade områden (som denna
rapport, ”Ungdomar och sexualitet”, är ett exempel på).
URVALSMETOD
Urvalsmetoden av insamling av respondenter i 2014/2015 års mätning är ett så kallat kvoturval. Det innebär att
man har utformat urvalet så att det i representativ skala återger hela ungdomspopulationen med avseende på
några av dess viktigaste egenskaper. Dessa egenskaper är kön, ålder1 och region2. Eftersom urvalet inte är
slumpmässigt skall slutsatser kring hela populationen dras med viss försiktighet . Kvoturvalet är också anledningen
till att mätningen inte analyseras genom några signifikanstest. Av samma anledning genomförs inte heller någon
bortfallsanalys. Vissa delar av de frågeställningar som behandlas i Ungdomsbarometern har tidigare behandlats av
bland andra Folkhälsomyndigheten och Ungdomsstyrelsen i andra studier, där data insamlats genom
slumpmässiga urval. Resultaten för identiska frågeställningar i dessa undersökningar har visat på marginella
skillnader med Ungdomsbarometerns resultat.
1
I år använder vi oss av fem åldersgrupper.
De aktuella regionerna vi använt är de regioner som går under benämningen NUTS2. NUTS är den indelning som används inom EU fö r statistikredovisning. NUTS2 utgörs i
Sverige av följande riksområden: Stockholm, Östra Mellansverige, Sydsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland, Övre Norrland, Småland med öarna samt
Västsverige.
2
78
DATAINSAMLING
Samtliga svar har inhämtats via internet genom datainsamlingsverktyget Confirmit. Årets mätning har byggt på fem
primära datainsamlingskällor i syfte att få en så bra spridning som möjlig i materialet. Dessa insamlingskällor är:
Studentkortet (1), som är ett rabattkort och en databas med gymnasie-och högskolestuderande baserad på
uppgifter från CSN, Facebook (2), ABC gruppen (3), vars databas innehåller ungdomar som just tagit studenten
samt Cint (4) som är ett panelföretag med både självrekryterade och slumpmässigt rekryterade panellister. För att
kunna säkerställa resultatens reliabilitet har även ett slumpmässigt referensurval om 879 respondenter dragits i
Norstats (5) slumpmässigt telefonrekryterade riksrepresentativa panel. Avgörande för vilka insamlingskällor som
valts är Ungdomsbarometerns subjektiva bedömning över var Ungdomssverige befinner sig och kan besvara
undersökningar på Internet.
VÄGNING
Viktning av resultaten har genomförts med hjälp av de tre aktuella urvalsegenskaperna (kön, ålder och region). När
svaren analyseras på totalnivå har den aktuella vikten används för att erhålla en så representativ bild av
ungdomssverige i förhållande till vårt kvoturval som möjligt. För att inte tillskriva vikten en allt för stor betydelse
vid nedbrytningar i materialet, där antalet respondenter blir mindre, används inte vikten vid dessa tillfällen.
Samtliga vikter i årets undersökning understiger tre, vilket visar på en mycket bra spridning av respondenter över
de totalt 80 urvalsgrupperna.
VERKTYG
Databearbetningen har genomförts med hjälp av produktionssystem från Universum Communications AB samt
med hjälp av de statistiska programvarorna SPSS och R.
DATAREDOVISNING
Resultaten från undersökningen redovisas i valida procent. Detta innebär att studien i grafer och tabeller, där ej
annat anges, visar procent av de som svarat på den aktuella frågan och ej procent av totalen.
79