UPPSALA UNIVERSITET
November 2014
Inst. för lingvistik och filologi
Mats Dahllöf
Grammatik för språkteknologer
http://stp.lingfil.uu.se/ matsd/uv/uv14/gfst
Exempeltexter för övningar
(1) Exempeltext: Barn och avtal
www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Tele-tv-och-internet/Handla-pa-internet/Fore-kop/Barn-och-avtal/
1
Du kanske inte tänker på det, men när du handlar på nätet ingår du ett avtal. För att få
2
ingå ett avtal måste du som grundregel vara 18 år. Om du är yngre måste en förälder
3
godkänna avtalet, annars gäller det inte.
4
Undantag finns för dig som är 16 år och handlar för pengar som du tjänat själv. Är
5
du under 18 år och har flyttat hemifrån får du också handla saker till ditt eget hushåll,
6
men bara kontant. För att handla på kredit måste man alltid vara över 18 år.
7
Svårare kontrollera vid handel på nätet
8
När det gäller handel på nätet kan det vara svårt för ett företag att kontrollera att
9
det finns samtycke från dina föräldrar till att ingå avtalet. Den som säljer varor och
10
tjänster måste förvissa sig om att den som handlar inte är minderårig. Det är upp till
11
säljaren att bevisa att avtalet ingåtts med en myndig person. En lösning kan vara ett
12
krav på samtycke från föräldern som sedan kan kontrolleras per telefon, e-post eller
13
liknande.
14
Till dig som är förälder
15
Om du är förälder och upptäcker att ditt barn har ingått ett avtal med ett företag,
16
utan att ha frågat dig om lov gäller inte avtalet. Du har därför rätt att få pengarna
17
tillbaka. Tänk dock på att du som förälder har ett stort ansvar. Barn kan använda din
18
mobiltelefon eller till och med ditt kontokort till att köpa saker på nätet. Företaget har
19
då förmodligen ingen anledning att tro att det är någon annan än du personligen som
20
ingår avtalet. Tänk därför på att alltid skydda din telefon och dina kontokortsuppgifter.
21
Är det däremot en mötesplats på nätet, en community, eller liknande som vänder
22
sig direkt till barn har företaget alltid ett ansvar att noga kontrollera att barnet har sin
23
förälders godkännande.
1
(2) Exempeltext: Riksdagens protokoll 2006/07:121, 7 juni
1
Nordiskt samarbete är naturligt för oss. De är våra grannar. Många nordbor bor eller
2
arbetar i grannländerna. 250 000 människor bor och lever i ett annat nordiskt land än
3
där de har sitt medborgarskap. Varje dag pendlar mer än 40 000 personer över gränsen
4
in i ett annat nordiskt land. Det sker vid Öresund, Malmö och Köpenhamn, Bohuslän,
5
Østfold, Värmland, Haparanda och Torneå, för att bara nämna några områden med en
6
gemensam arbetsmarknad.
7
En stor del av det nordiska samarbetet går ut på och måste gå ut på att underlätta
8
för dessa människor att bo och arbeta i gränsområden och flytta utan bekymmer. Det
9
handlar om att underlätta när det gäller att man ska få kunskap om regler i olika länder
10
och om att underlätta när det gäller gränshindersproblematiken.
11
Alla regler går inte att ändra. Jag tror att det är viktigt att vi säger det. Alla regler
12
går inte att ändra. Det finns olika majoriteter och olika politiska åsikter i de nordiska
13
länderna. Men mycket går att lösa och framför allt att upplysa om. Här gör Hallå
14
Norden och de olika nordiska samarbetsorganen i Öresund, Morokulien, Haparanda
15
och Torneå en stor uppgift. Låt mig senare få återkomma till gränshinder och vad som
16
är gjort och kanske också vad som bör göras.
17
Nordiskt samarbete har, som sagts tidigare i den här debatten, en stark folklig
18
förankring. Opinionsundersökningar visar att det finns ett starkt stöd för det nordiska
19
samarbetet, och man vill att det ska öka ytterligare. Miljöfrågor och bekämpning av
20
organiserad kriminalitet och gränshindersfrågan är det som anses viktigast att snabbt
21
lösa. Låt mig, från den digra samarbetskarta som vi har, ge ett antal exempel på
22
viktiga samarbetsfrågor. Gränshinder har jag tidigare nämnt. Jag antar att ministern
23
återkommer till vad som har gjorts och vad som inte har gjorts och vad som kommer
24
att göras – det är förresten väldigt trevligt att se ministern här.
2
(3) Exempeltext: Ämne – Sällskapsdjur
Skolverket. Ämnesplan.
1
Ämnet sällskapsdjur behandlar de djur som människan håller som följeslagare för
2
sällskaps skull. Ämnet handlar om skötsel av djur och deras vistelsemiljöer. Centralt
3
i ämnet är djurens behov, djuretik samt lagar och andra bestämmelser som reglerar
4
djurhållning.
5
Ämnets syfte
6
Undervisningen i ämnet sällskapsdjur ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
7
om sällskapsdjur och förmåga att arbeta med djur. Undervisningen ska bidra till att
8
eleverna utvecklar kunskaper om djurens biologi, behov och naturliga beteenden.
9
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att iaktta samt tolka djurens beteende,
10
utveckling, hälsa och välbefinnande.
11
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om
12
djurens vistelsemiljöer, näringsbehov och utfodring av djur. Eleverna ska ges möjlighet
13
att utveckla kunskaper om hur skador och sjukdomar hos djur kan förebyggas.
14
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra
15
bestämmelser som gäller djuretik, hygien och säkerhet.
16
Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att sköta sällskapsdjur,
17
deras utrustning samt vistelsemiljöer utifrån djurens behov och beteende.
18
Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta
19
med sällskapsdjur på ett etiskt, hygieniskt och säkert sätt. Vidare ska undervisningen
20
leda till att eleverna utvecklar förmåga att följa rutiner och ta ansvar i arbete med
21
sällskapsdjur.
22
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om
23
sällskapsdjurens ursprung och historia. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla
24
kunskaper om sällskapsdjurens betydelse för människan.
3
(4) Exempeltext: Jaktolyckor
http://ida.msb.se/dokument/infoblad/Jaktolyckor.pdf
1
Jakten erbjuder jägarna många glädjeämnen och natur-upplevelser. Det finns dock
2
många skaderisker som lurar runt hörnet. Ofta förknippar man vådaskjutningar som
3
en stor risk och jägarna själva nämner att mötet med rovdjur är en risk. Men vanliga
4
fallolyckor, snedtramp, knivolyckor och hundbett är de vanligaste olyckorna.
5
I Sverige finns drygt 260 000 jägare. Älg och rådjur är de vanligaste bytesdjuren och
6
årligen skjuts cirka 90 000 älgar och 200 000 rådjur. Småviltjakten är omfattande
7
innefattar främst hare, ripa och änder. Ett 40-tal fågelarter får jagas. En miljon jaktskott
8
avlossas årligen under jaktsäsongen som huvudsakligen går från augusti till februari.
9
I genomsnitt skadas 500 personer varje år i samband med jakt. Endast två procent är
10
kvinnor och medelåldern är 50 år.
11
De vanligaste olyckstyperna är fall- och knivolyckor. Dessa bägge olyckstyper står
12
tillsammans för 65 procent av alla olyckor. Jägarna halkar, snavar och snubblar, ramlar
13
ner från jakttorn eller skär sig på knivar under slakt. Tio procent av olyckorna beror på
14
hundbett och två procent beror på vådaskott. Olyckor med såg, yxa och fyrhjulingar
15
förekommer också.
16
Att jägaren får en kvist eller gren i ögat är heller inte ovanligt och det förekommer
17
att jägaren blir attackerad och skadad av en älg. Två tredjedelar av olyckorna inträffar
18
under tiden september till oktober och flest olyckor inträffar på söndagar.
19
Hälften av skadorna är sårskador och knappt tjugo procent är frakturer. Över
20
hälften av alla skador drabbar de övre extremiteterna såsom fingrar och händer medan
21
en fjärdedel drabbar de nedre extremiteterna såsom knän, underben och fotleder.
22
Knappt tio procent av skadorna drabbar huvudet och då främst ögon. De flesta blir
23
undersökta och behandlade på akutmottagningen och därefter hemskickade. Ungefär
24
tio procent blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.
4
