Att kompostera själv
Egen kompost
– enklare än du tror
Ingenting försvinner som
bekant. Det enda vettiga
sättet är därför att kompostera hushålls- och
trädgårdsavfallet och låta
det ingå i ett naturligt
kretslopp. Då tillverkar vi
något som är användbart
för oss själva samtidigt
som vi återför värdefull
näring och mull till jorden.
Kompostjord är nämligen ren livskraft för allt vi odlar.
Det är inte svårt att få ihop tillräckligt med kompostjord
för att åstadkomma växtglädje i rabatterna, grönsakslandet
eller balkonglådan. Ett hushåll på fyra personer samlar ihop
cirka 20 liter biologiskt hushållsavfall i veckan, det blir cirka
1000 liter komposterbart material under ett år. Av detta blir
det 250 liter fin, färdig kompostjord. Om du komposterar ditt
hushållsavfall kan du också begära så kallad utglesad sophämtning och få lägre avfallstaxa, läs mer på sid 5.
Även i en liten trädgård blir det tillräckligt med gräsklipp,
kvistar, löv och annat växtmaterial för att det ska ”löna sig”
att kompostera. En enkel trädgårdskompost förvandlar
”avfallet” till värdefull kompostjord.
Innehåll:
Varför kompostera?
Sid 4
Kompostering av hushållsavfall
Sid 5
Problem med hushållskomposten?
Sid 10
Trädgårdskompostering
Sid 12
Problem med trädgårdskomposten?
sid 14
Eftermognad och odling
Sid 15
Man kan kompostera hushållsavfall och trädgårdsavfall
var för sig, eller tillsammans. Läs vidare så får du veta
hur det går till!
2
3
Varför kompostera?
Den som komposterar får en vackrare trädgård och bidrar till
en sundare värld eftersom växter, jord och vatten mår bättre av
gödning med kompostjord än av handelsgödsel. Dessutom är
det enklare och billigare!
Den som komposterar minskar hushållsavfallets vikt med cirka hälften!
Förutom att värdefull näring återförs
till jorden och växtligheten, minskar
mängden avfall som måste tas om
hand genom förbränning eller på
annat sätt.
Recept för en
lyckad kompost
I naturen omvandlas dött organiskt
material till näringsrik mull utan
någon medverkan från människan.
I komposten försöker vi efterlikna
och påskynda den processen.
En lyckad kompostering förutsätter en lämplig materialblandning så
att de aktiva mikroorganismerna får
rätt blandning av syre, kol, kväve
och vatten.
Principen för kompostering är lika
gammal som livet här på jorden.
Syre/Luft
Organismerna
som arbetar i
komposten är
beroende av
syre – därför
måste det finnas
luft i komposteringsmaterialet
och möjlighet
till luftväxling
i komposten.
Syrebrist ger
dålig lukt i
komposten.
4
Materialblandning
Organismerna
måste ha kol
och kväve i
en väl avvägd
blandning för
att kunna arbeta. Kol finns i
flis, torra löv
och sågspån.
Matrester och
färskt grönt
gräs är kväverikt.
Kompostering
av hushållsavfall
Man räknar med att cirka hälften av hushållsavfallet består av
sådant som kan komposteras. Alla livsmedel kan komposteras
i rått eller tillagat skick. Även en del annat från hushållet hör
hemma i komposten, t ex kaffesump, teblad, filterpåsar och
hushållspapper. Läs mer på sid 8.
Om du komposterar ditt hushållsavfall kan du begära så kallad utglesad sophämtning och få lägre
avfallstaxa.
Anmäl till Kretsloppskontoret att
du ska kompostera, samtidigt kan
du ansöka om tillstånd för utglesad
sophämtning. Blankett beställs på
tel 031-61 15 00 eller hämtas från
www.kretslopp.goteborg.se.
Värme
Vatten
Hur börjar man?
Nedbrytningen
sker effektivast
i 40 – 50°C. Den
temperaturen
är fullt möjlig
att uppnå i den
egna hushållskomposten om
man ventilerar
och tillför syre
genom att röra
runt ofta.
Fukthalten är
lika viktig som
luftgenomströmningen i en kompost eftersom
mikroorganismerna slutar
bryta ned kompostmaterialet
om de inte får
den fuktiga miljö
de behöver. För
hög fukthalt kan
dock leda till
förruttnelse.
Först av allt skaffar man en kompostbehållare. Det viktigaste är att
behållaren är sluten för att hindra
skadedjur att ta sig in. Det vill säga
behållaren ska ha både lock, väggar
och botten. Bottendelen kan vara
av nät men hålen får inte vara större
än 7 mm i diameter. Behållaren bör
också ha 3 – 5 cm tjock isolering
och lufthål.
I en vanlig stillastående behållare
rör man om i komposten då och då
för att fullgod ventilation och jämn
kompostering ska erhållas.
Det finns också rörliga behållare
där innehållet luftas genom att
trumman snurras. Nackdelen är att
en fylld behållare kan vara tung att
rotera.
Kompostbehållare har vanligen ett
enda fack. Bygger man behållaren
själv kan man gärna göra fler fack,
ett som man fyller på i och ett eller
flera där komposten får eftermogna.
Isolerad eller
oisolerad behållare?
Ska du kompostera året runt bör du
välja en isolerad behållare, en sk
varmkompost.
5
Varmkomposten, som är en sluten
behållare med 5 – 7 cm isolering
eller mer, klarar vanligen att hålla
nedbrytningsprocessen igång även
under vintern och kan därför användas hela året. Men vid ihållande kyla
kan även en varmkompost frysa.
Öppna inte locket i onödan och rör
inte om mer än nödvändigt när det
är kallt ute. En glödlampa under
locket eller en frigolitskiva ovanpå
kan hjälpa till att hålla komposten
frostfri.
Nedbrytningen sker i den varma
kärnan. Temperaturen i en varmkompost kan nå upp till 70°C men
stannar vanligen på 50°C.
I en oisolerad kompost avstannar
6
processen under vintern när innehållet fryser.
Hur stor kompost krävs?
Satsa på en behållare modell större.
En stor kompostbehållare fryser inte
heller så lätt på vintern. En isolerad
kompost bör rymma minst 50 liter
per person. Är den oisolerad bör den
vara större, cirka 100 liter per person,
eftersom det krävs utrymme om
innehållet fryser. Ska du samkompostera hushålls- och trägårdsavfall ska
behållaren vara ännu större.
Materialet minskar i volym under
komposteringen. 100 liter hushållsavfall och strö blir cirka 25 liter färdig
kompostjord.
Att köpa
kompostbehållare
De typer av kompostbehållare som
beskrivits här finns att köpa i de
flesta större varuhus och järnaffärer
samt byggvaruhus. Sök gärna på
Internet, en del tillverkare säljer per
postorder.
Kompostbehållare visas hos
Ekocentrum i Göteborg, se telefonkatalogen eller www.ekocentrum.se.
Dags att börja
påfyllningen
Oavsett vilken typ av behållare du
skaffar bör du tänka på att placera
den i skugga eller halvskugga och
så att dålig lukt inte kan leta sig in i
bostaden eller störa grannarna. Det
ska vara lätt att komma åt att fylla
på och lätt att tömma den.
När behållaren är på plats är det
dags att börja kompostera. Men
först ska du ta en titt i köket. Planera
inredningen eller disponera om utrymmet i köket så att du kan
hantera det biologiska avfallet på
ett praktiskt och bekvämt sätt.
Använd en spann eller glassbytta
som du tömmer i kompostbehållaren utomhus. Det ska vara enkelt
och hygieniskt!
Våren eller sommaren är lämpligaste tiden för att börja kompostera.
Starta själva komposteringen med
att lägga ett rejält lager tunna kvistar i botten så att syre kommer till
underifrån. Har du tillgång till kompostjord, stall- eller hönsgödsel kan
du med fördel blanda i lite eftersom
det snabbar på att nedbrytnings-
Det här kan du lägga
i hushållskomposten
Alla slags livsmedel, råa
och tillagade
Kaffe- och tesump
Filterpåsar
Äggskal
Skal från skaldjur
Blött hushållspapper
Ofärgade servetter
Pappersnäsdukar
Kutterspån från små husdjur
Snittblommor
Krukväxter, blomjord
Äggkartonger
Det här ska du inte
lägga i hushållskomposten
Fimpar
Tobaksaska
Snus
Innehållet i dammsugarpåsar
Blöjor
Bindor
Tyg
Kalk
Gyttja
Lera
Stora mängder vedaska
Grillkol
Kattsand
processen kommer igång. Sen är
det bara att fylla på med hushållets
komposteringsbara avfall. Det är
bättre att lägga i lite material ofta,
än mycket material sällan.
Det finns särskilda kompost7
aktivatorer att köpa i handeln, men
dessa klarar man sig utan.
Det är viktigt att finfördela hushållsavfallet – särskilt äggskal, ben,
bröd, rotfrukter och citrusskal – innan
det hamnar i kompostbehållaren.
Det underlättar arbetet för mikroorganismerna och påskyndar komposteringsprocessen eftersom de får
bättre fäste och fler angreppsytor.
Alla kompostbehållare som står på
marken får besök av maskar som
hjälper till med omblandningen av
kompostmaterialet.
Blanda med torrt
strömaterial
För att komposteringsprocessen
ska fungera bra ska hushållsavfallet
blandas med så kallat strömaterial
som minskar flugor, lukt och fukt.
Det kan vara gräsklipp, sågspån,
sönderrivet tidningspapper och
äggkartonger, hyvelspån, hackat hö
och halm, okalkad, ogödslad torvmull, torra löv, flis eller finfördelat
trädgårdsavfall. OBS! Använd inte
spån från impregnerat och målat trä
eller från spånskivor.
Snåla inte med strömaterialet!
Proportionerna ska vara minst 1/4
strömaterial till 3/4 hushållsavfall.
Täck matresterna med strömaterial
direkt så hålls flugorna borta och
du har förberett för nästa gång.
Rör om!
Det är av största vikt att röra om
och tillföra syre till komposten,
minst en gång i veckan, eftersom
syrehalten går ner när komposten
8
sjunker ihop. Det finns specialverktyg för detta, men man kan också
använda en pinne, trädgårdsspade
eller grep.
När är komposten färdig?
Den mest effektiva fasen av komposteringen inträffar i början då
temperaturen är hög, ända upp till
70°C. För att bedöma aktiviteten i
kompostbehållaren kan du sticka
ner en pinne i mitten och känna
efter om den blir varm.
Du märker att nedbrytningsprocessen börjar bli klar genom att temperaturen sjunker. Men se upp! Att
komposten är sval behöver inte alltid
tyda på att den är färdig; det kan
istället vara brist på syre eller vatten
som fått temperaturen att sjunka.
Läs mer om felsökning på sid 10.
En färdig kompost känns igen
på att den är mörk och "smulig" till
konsistensen. Den påminner om
jord och luktar faktiskt gott. Då är
det dags för komposten att eftermogna. Det tar 2 – 3 månader och
är lämpligt att göra i en behållare
med lock eller direkt på marken.
Täck med plast eller presenning för
att regnvatten inte ska laka ur näringen. Grövre delar kan tas bort och
läggas i en ny kompostomgång eller
myllas ner under t ex buskar.
Färdig kompostjord kan förvaras i
en hög på marken, täckt med plast
eller presenning, eller packas i säckar
för längre tids förvaring. Kompostjord
kan aldrig bli ”för gammal” för att användas. Det enda som händer är att
eftermognadsprocessen fortsätter.
Börja om från början
När du tömt komposten och ska
börja om på nytt lägger du först
kvistar i botten och sedan fortsätter
du med ett lager gammalt material
från förra omgången innan du börjar
fylla på med nytt material.
Läs på sid 15 hur kompostjorden
ska blandas ut före användning.
Låt maskar göra jobbet!
Den som inte har tillgång till plats
utomhus kan ändå kompostera sitt
biologiska avfall genom att använda
en maskkompost. Maskkompost
kan ordnas i en låda av trä eller frigolit med lufthål som kan placeras
såväl inom- som utomhus. Ska
maskkomposten stå ute bör den
vara mycket välisolerad för att fungera även under vintern. Källare
eller garage är bra ställen om du vill
ha den inomhus, idealtemperaturen
är 15 – 20°C.
Hur många
maskar krävs?
Lådans volym beräknas efter 50 liter
per person. Vid full drift bör maskantalet vara 750 st per person, men
vid starten går det bra med betydligt
färre eftersom maskarna fortplantar
sig snabbt.
Speciella kompostmaskar köps
lättast per postorder, en sökning på
Internet ger många träffar.
Maskarna gör näring
av matrester
I en maskkompost sker nedbrytningen av avfallet med hjälp av
mikroorganismer, precis som i alla
komposter. Maskarna omsätter
stora mängder biologiskt avfall på
kort tid och hjälper till med omblandningen och efterarbetet av
kompostmaterialet.
”Favoritmaten” är allt organiskt
avfall. Stora mängder citrusskal
eller rabarberblad bör dock delas
upp i mindre portioner.
Belöningen för pysslet med
maskkomposten är en mycket
energirik jord för både trädgård
och krukväxter.
9
Problem med hushållskomposten?
Komposter kan drabbas av oväntade problem. Oftast är det
obalans i innehållet som gör att det börjar lukta illa eller att
nedbrytningsprocessen avstannar. Här nedan beskriver vi de
vanligaste problemen och föreslår hur de ska lösas.
Dålig lukt
Ammoniaklukt
Komposten är för blöt eller kompakt
och har börjat ruttna istället för att
förmultna. Det kan också bero på att
komposten är för kväverik.
Åtgärd: Se till att luft kan cirkulera
genom behållaren. Luckra innehållet
och blanda i torrt strömaterial som
innehåller kol, t ex flis, spån och
finfördelade kvistar, det balanserar
det blöta.
Komposten är för kväverik.
Åtgärd: Tillsätt omedelbart mer
strömaterial som innehåller kol,
t ex flis, sågspån eller finfördelade
kvistar. Glöm inte att blanda om
riktigt ordentligt.
Läckage av
illaluktande vatten
Lakvattnet i sig är inget problem;
det kan användas som gödning åt
buskar och trädgårdsland.
Åtgärd: Blanda ner torrt strömaterial
som suger upp vattnet. Rör om
ordentligt.
Det händer inget
i komposten
Flugor och larver
Om processen avstannat kan det
bero på flera olika saker:
Den vanligaste förklaringen till att
flugor förökar sig i komposten är att
man snålat med strömaterialet så att
flugorna kunnat lägga ägg i matavfallet.
Åtgärd: Täck komposten med ett
lager blöta tidningar. Torka rent locket och kanterna från matrester, larver
och ägg. Lägg därefter på ytterligare
ett lager våta dagstidningar och se
till att det täcker ut i kanterna. Denna
tätning av komposten ska sitta kvar i
14 dagar och gör att flugor och ägg
dör.
Under tiden kan man fylla på nytt
avfall ovanpå, men det är viktigt att
lägga strö på matavfallet annars frodas flugorna igen. Efter två veckor
kan man riva sönder tidningarna och
blanda ner dem i komposten. Blir
det då inte riktigt varmt kan man ge
komposten en gödselkur. Vid smärre
flugproblem kan ett flugpapper på
lockets insida eller lite hett vatten
räcka. Använd aldrig bekämpningsmedel!
Gnagare av olika slag
Det är hål i kompostbehållaren.
Åtgärd: Se till att inga hål större
än 7 mm finns i behållaren. Täck
10
avfallet så att inte lukten drar till sig
djuren. Låt också behållaren stå fritt
och på plan mark så att mössen inte
kommer in underifrån. Det är viktigt
att alltid hålla locket stängt.
Processen är klar.
Åtgärd: Blanda om ordentligt och
se om processen kommer igång
igen. Lägg annars komposten för
eftermognad.
Kvävenivån är för låg.
Åtgärd:Tillsätt färskt gräsklipp och
matavfall för att höja kvävenivån.
Det är för torrt.
Åtgärd: Vattna försiktigt.
Det behövs mer nytt material
i behållaren.
Åtgärd: Fyll på med mer biologiskt
avfall och strömaterial.
Syre saknas.
Åtgärd: Blanda runt innehållet rejält,
se till att luft kan cirkulera in och ut
ur behållaren.
Det är för kallt i behållaren pga
dålig isolering.
Åtgärd: Lägg en frigolitskiva ovanpå
innehållet och en dunk med varmvatten i behållaren, svep in den i
mattor, dra fram en elkabel och häng
ner en glödlampa (tänk på elsäkerheten!). Ett annat knep att få fart på
förloppet vintertid är att tillsätta lite
urin eller stallgödsel.
11
Trädgårdskompostering
Du som är villaägare rekommenderas att anlägga en trädgårdskompost i ett hörn av din egen trädgård. Det finns flera skäl: Det
är enkelt och kräver varken tillstånd eller särskild utrustning,
det är bara att sätta igång. För det andra är det ett utmärkt sätt
att bli av med kvistar, ris och löv och för det tredje blir du självförsörjande på gödning till rabatter och odlingar.
Välj ut en skuggig och lite skyddad
plats av trädgården – men inte alldeles bredvid ett stort träd, särskilt
inte poppel, pil eller sälg, eftersom
rötterna kan växa in i komposten.
Köp färdig eller bygg själv
Det finns flera typer av trädgårdskomposter. Kallkompost är en sluten behållare utan isolering som
finns i varierande storlekar och prisklasser i handeln.
En öppen låda av träplankor med
två eller tre fack bredvid varandra är
också en enkel och bra variant för
trädgårdskompostering. Påfyllning
i ett fack, mognande kompost i det
andra och färdig kompostjord i det
tredje facket. Se till att det är cirka
1 cm springa mellan plankorna. Täck
gärna med fiberduk, det skyddar
mot vindburna ogräsfröer. Den här
modellen bygger man ganska enkelt
själv. Ritningar finns i fackböcker på
biblioteket, sök också på Internet.
Använd aldrig tryckimpregnerat
virke till komposter!
12
Lägg ”trädgårdsskräp”
i botten
Grunda komposten med cirka 10 cm
luftigt material såsom kvistar eller
häckklipp. Fyll sedan på efter hand
med gräsklipp, fallfrukt, löv, blast
och rens från rabatter och odlingar.
Vattna försiktigt vid varje påfyllning.
Grovt material ska sönderdelas, har
du mycket grova grenar kan det
vara idé att satsa på en kompostkvarn.
Vattna lite extra om komposten
verkar torr och gräv om komposten
rejält en gång om året.
Det här kan du lägga
i trädgårdskomposten
Finfördelat ris
Löv
Blad
Gräsklipp
Blast
Ogräs som torkats väl
Rens från rabatter och odlingar
Fallfrukt
Sågspån
Kutterspån
Flis
Halm
Hö
Mossa
Djurgödsel
Tång
Sjögräs
Jord från krukor och lådor
Det här ska du inte
lägga i trädgårdskomposten
Sjuka växtdelar
Fröbärande ogräs
Grova grenar
Stora mängder vedaska
Grillkol
Kalk
Blanda för bästa resultat
För att komposteringsprocessen
ska lyckas måste man blanda kolrikt
material (flis, torra löv, kvistar) med
kväverikt material (gräsklipp, frukt,
grönsaker).
Nedbrytningen tar minst ett år
och under vinterperioden avstannar
förmultningen helt eftersom materialet fryser.
13
Problem med
trädgårdskomposten?
Processen i trädgårdskomposten liknar den nedbrytning som
ständigt pågår i naturen runt omkring oss. När vi samlar trädgårdsmaterial på hög för kompostering kan det ibland uppstå
problem. De flesta kan lösas ganska enkelt.
Sniglar
Gnagare av olika slag
Miljön i komposten är snigelvänlig,
trädgårdskomposten kan vara som
ett drivhus för sniglar, framför allt
mördarsniglar.
Åtgärd: Om man har oturen att
hysa mördarsniglar på sin tomt bör
man avstå från trädgårdskompost.
Andra sniglar i rimligt antal kan
plockas bort för hand. Man kan
också gillra ölfällor eller lägga en
ring av vedaska eller släckt kalk
runt komposten.
Åtgärd: Vänd runt materialet så att
ev bon förstörs. Tänk på att matrester drar till sig råttor och möss!
Myror
Myrorna trivs i en torr kompost,
men de gör egentligen ingen skada.
Åtgärd: Vattna eller flytta behållaren
om den står torrt och soligt.
Läckage av
illaluktande vatten
Lakvattnet i sig är inget problem;
det kan användas som gödning åt
buskar och trädgårdsland.
Åtgärd: Lufta kompostmaterialet,
det kan ha börjat ruttna.
14
Eftermognad och odling
Lönen för all din möda kan tyvärr bli en besvikelse när du tömmer behållaren för första gången och med spänning betraktar
det som skulle bli fin kompostjord. Innehållet ser inte alls ut som
du tänkt dig och det översta lagret är inte ens i första nedbrytningsstadiet.
Lugn, allt är i sin ordning. Efter
några månaders eftermognad (se
sid 8) kommer resultatet du väntat
på. Det ser ut och luktar som fin
mörk mylla och ska kännas som en
urkramad tvättsvamp i handen.
Flugor och larver
Åtgärd: Komposten innehåller något
som attraherar insekterna, blanda
runt materialet. Lägg aldrig matrester
i en öppen trädgårdskompost!
Det händer inget
i komposten
Om processen avstannat kan det
bero på flera olika saker:
Processen är klar.
Åtgärd: Kolla att inget grovt material finns kvar. Lägg komposten för
eftermognad.
Kvävenivån är för låg.
Åtgärd: Tillsätt färskt gräsklipp.
Det är för torrt.
Åtgärd: Vattna försiktigt.
Syre saknas.
Åtgärd: Blanda runt innehållet rejält,
se till att luft kan cirkulera.
Bättre jord
Kompostjorden tillför mullämnen
som hjälper jorden att inte torka ut
så lätt samtidigt som den tillför
viktiga näringsämnen som får växterna att må bra. Tunga lerjordar
blir lättare och växterna trivs bättre,
särskilt om man tillsätter 1 dl torkad
hönsgödsel till 10 liter kompostjord.
Friskare växter
Fördelen med kompostjord är att
näringen utsöndras successivt under
en längre tid och att den också ger
växterna ett visst skydd mot jordbundna sjukdomar.
Grönsaker, bär
och blommor
För att göra nytta i rabatterna eller
trädgårdslanden måste kompostjorden blandas med vanlig jord.
Man kan gödsla i till exempel grön-
sakslandet genom att mylla ner
5 – 10 cm kompostjord. Bästa tiden
är mars – maj.
För att så, plantera om eller driva
upp småplantor kan man använda
en blandning av hälften trädgårdsjord och hälften sållad kompostjord.
Gurkor och squash behöver
mycket gödsel, de kan med fördel
planteras mitt i den eftermognande
öppna komposten.
När du planterar sommarblommor
i balkonglådan tar du 1/2 kompostjord och 1/2 annan jord. Den näring
du tillför balkongväxterna kan behöva fyllas på under växtsäsongen.
Topdressa gräsmattan med 1 cm
outspädd, sållad kompostjord eller
blanda eventuellt med en tredjedel
sand.
Det är viktigt att kompostjorden
är klar när man börjar använda den
annars kan stor del av näringen
rinna bort med regnet. Ej färdig
kompost konkurrerar också med
växterna om syret i jorden vilket får
växterna att må dåligt. Ha tålamod!
15
2003.06, 5000 ex, www.treart.se
Kretsloppsnämnden i Göteborg
Kretsloppsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd som
driver på och underlättar kretsloppsanpassningen i
Göteborgs Stad. Kretsloppsnämnden har det övergripande ansvaret för:
• avfalls- och va-planeringen – den framtida kretsloppsanpassningen av Göteborg.
• förslag till avfalls- och va-taxor.
• upphandling och uppföljning av avfallshanteringen
i Göteborg.
• miljöåtgärder vid nedlagda deponier på kommunal
mark.
• avtal med va-nämnden om vatten och avloppshantering.
• samhällsinformation om avfall, vatten och avlopp.
Vi finns på Postgatan 16. Om du vill skriva till oss är adressen:
Kretsloppsnämnden, Box 11192, 404 24 Göteborg.
Kundservice, avfalls- och va-frågor: telefon 031-368 27 00
måndag, tisdag, torsdag och fredag kl 7.00–16.00,
onsdag 9.00-16.00, fax 031-368 27 58.
E-post: [email protected]
Webbplats: www.goteborg.se/kretslopp
