Vattenundersökningar åk 5-6; station a)
Vattenpass, vattenlås, vattenhjul
1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av
vattenpasset.
2. Häll vatten på vattenhjulet. När du lyfter upp vattnet ger du
det lägesenergi. När det faller ner ger det hjulet
rörelseenergi.
Hur skulle man kunna använda rörelseenergin från ett stort
vattenhjul?
Vilken annan energi kan man få från vattenhjulet?
3. Pröva att hälla lite vatten vattenlåset. Var har du sett
vattenlås?
Vattenundersökningar åk 5-6; station b)
Kapillärkraft
1. Lägg papperet med ena kanten i vattnet. Hur länge tar det
innan hela papperet är vått? Ta tid. Vattnet sugs genom smala
springor i papperet.
2. Mycket tunna rör kallas kapillärer. Ställ glasröret i vatten så
ser du hur kapillärkraften lyfter vattnet en liten bit, fast röret
är ganska tjockt.
3. När man reser bort kan man ställa sina krukväxter på en
kapillärmatta, så att de får lagom med vatten hela tiden. Hur
skulle du ordna sådan blomvattning hemma?
Vattenundersökningar åk 5-6; station c)
Lyftkraft
1. Flyter modellera? Flyter glaskulor?
2. Gör en båt av modellera. Flyter den?
3. Hur många glaskulor kan den bära på vattnet?
Försök förklara hur det kommer sig.
4. Hur känns lyftkraften när du simmar?
5. Vad tror du att bardumsvågen skulle visa om du ställde dig
på den när du har vatten upp till hakan?
6. Vad har hänt med din vikt (massa)? Har den minskat?
Vattnets lyftkraft använder man i slussar.
1. Hur fungerar en sluss?
2. Vilken nytta har man av slussar?
3. Slussar finns i kanaler. Känner du till någon kanal i
Finland eller utomlands?
Vattenundersökningar åk 5-6; station d)
Hydraulik
Det kallas hydraulik när man använder vätsketryck i rör för att
uträtta arbete.
1. Koppla ihop de båda sprutorna med slangen. Det ska vara
vatten i slangen och i den ena sprutan, men ingen luft.
2. Tryck vatten från den ena sprutan till den andra. Hur många
ml trycker du ut? Hur många ml kommer in i den andra
sprutan?
3. Hur långt rör sig kolven på den smala sprutan? Jämför med
den breda sprutan.
Hydraulik används t ex för att röra armen på en grävskopa.
Vattenundersökningar åk 5-6; station e)
Blandning, lösning, mättad lösning
1. I flaskan finns en blandning av olja och färgatvatten. Skaka
flaskan. Vad får du veta om vatten och olja?
2. Lös så mycket salt som möjligt i vattnet. Nu är lösningen
mättad. Skriv på ett svart papper med saltvattnet. Låt torka.
Vet du några fler ämnen än salt som löser sig i vatten?
Hur kan man lösa något som inte löser sig i vatten, t ex
oljefärg, smör, kåda om man har fått det på kläderna?
3. Häll vatten och olja i glaset. Tillsätt salt. Vad händer?
Vattenundersökningar åk 5-6; demo
Vattenrening
1. Sätt ett filterpapper i tratten och pröva att hälla igenom
smutsigt vatten. Hur blir resultatet?
2. Sätt ren sand i filtret. Häll i vattnet långsamt. Jämför med det
första försöket. Så här filtreras vattnet i marken.
3. I en nödsituation i naturen kan man filtrera sitt dricksvatten
genom kol med vitmossa som filter. Kol dödar bakterier.
4. På havet har man bara saltvatten. När solen värmer kan man
samla in vattenångan som avdunstar och få sötvatten.
Sätt en svart soppåse utanpå skålen, så den drar till sig
solvärmen.
Sätt saltvatten i bottnen på skålen.
Ställ en liten burk mitt i vattnet på en sten.
Bind plastfolie löst över hinken. Tryck ner det i mitten med
en sten, så att vattendroppar som kondenseras på plasten
rinner ner i den lilla burken. Man kan också knyta fast en
tråd på undersidan av plastfolien, för att styra
vattendropparna.
Det går långsamt att göra sötvatten på det här sättet. Om
det regnar, samlar man förstås regnvatten istället.
