Tilläggsinformation
Tilläggsinformation till skriften
Stiftelser
2 – Vid bedömningen tas hänsyn till hur underlaget, sett över en period av flera beskattningsår, har använts (vanligtvis beskattningsåret
och de fyra föregående beskattningsåren). Har således minst ca 80
procent av dessa års sammanlagda underlag använts till att främja
allmännyttiga ändamål är fullföljdskravet uppfyllt.
Tilläggsinformation till
skriften Stiftelser
3 – Det förhållande som gjort att stiftelsen inte har uppfyllt fullföljdskravet enligt 1 eller 2 ovan, kan antas vara tillfälligt. Vid bedömningen om förhållandet är tillfälligt ska hänsyn tas till om fullföljdskravet
uppfyllts de föregående beskattningsåren, skälet till att det inte har
uppfyllts under beskattningsåret samt förutsättningarna för att det
kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret. Är
förhållandet tillfälligt är fullföljdskravet uppfyllt.
Stifelselagen (1994:1220) infördes för ungefär femton år sedan.
Detta innebar i många avseenden en stor förändring för stiftelserna.
I och med Stiftelselagens ikraftträdande infördes bland annat regler
kring en stiftelses bildande, förvaltning, bokföringsskyldighet och
upprättande av årsredovisning. Efter det har vissa upp­dateringar skett
i stiftelselagen och de senaste under 2010.
Beskattning av utbetalda bidrag och stipendier (s. 73)
Skattefriheten för periodiska bidrag och stipendier från inskränkt
skattskyldiga stiftelser är skattefria för mottagaren endast om utbetalningarna görs för att främja omsorg om barn och ungdom, social
hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. Periodiska
utbetalningar från inskränkt skattskyldiga stiftelser som främjar
andra allmännyttiga ändamål betraktas som skattepliktiga periodiska
understöd hos mottagaren och beskattas då i inkomstslaget tjänst.
Skriften sammanfattar reglerna för stiftelser som lyder under Stiftelselagen. Skriften omfattar fyra huvudavsnitt som i korthet beskrivs.
Den vanligaste förekommande stiftelsetypen är s.k. avkastningsstiftelse. En stor del av innehållet i skriften vänder sig därför till dessa
stiftelser. En hel del är dock även användningsbart för insamlingsstiftelser och verksamhetsstiftelser.
Tredje upplagan
Byte av skattestatus (s. 69)
Bestämmelserna om uttagsbeskattning vid byte av skattestatus ska
inte tillämpas om en stiftelse vid ikraftträdandet av de nya reglerna
blir inskränkt skattskyldig till följd av det utvidgade ändamålskravet.
För en stiftelse som kan bli inskränkt skattskyldig till följd av det
utvidgade ändamålskravet gäller det således att även uppfylla övriga
krav för inskränkt skattskyldighet under 2014. Detta eftersom det
endast är detta år som stiftelsen slipper uttagsbeskattning om den
till följd av det utvidgade ändamålskravet byter skattestatus och blir
inskränkt skattskyldig.
Skattereduktion för gåvor (s. 74)
För att en stiftelse ska kunna godkännas som gåvomottagare måste
stiftelsen helt eller delvis främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning och även använda gåvan för att främja något av
dessa två ändamål. Ändamålet hjälpverksamhet bland behövande har
således bytts ut mot ändamålet social hjälpverksamhet.
2014
Tilläggsinformation till skriften Stiftelser
5
Sedan skriften trycktes har det skett en del förändringar
som vi vill göra läsaren uppmärksam på. I november 2013
fattade riksdagen beslut om att nya skatteregler för stiftelser ska gälla från och med den 1 januari 2014.
Nedan följer en kortfattad sammanfattning av de nya
reglerna.
Ändamålskravet (s. 61 ff.)
Antalet allmännyttiga ändamål utökas vilket innebär att samma
ändamål som är allmännyttiga för ideella föreningar även är allmännyttiga för stiftelser. Från att det tidigare endast fanns sex stycken
allmännyttiga ändamål för stiftelser så innehåller lagtexten istället en
exemplifierande uppräkning av olika ändamål som är allmännyttiga
för stiftelser. Av lagtexten framgår att med allmännyttigt ändamål
avses ett ändamål som främjar
• idrott
• kultur
• miljövård
• omsorg om barn och ungdom
• politisk verksamhet
• religiös verksamhet
• sjukvård
• social hjälpverksamhet
• Sveriges försvar och krigsberedskap i samverkan med myndighet
• utbildning
• vetenskaplig forskning eller
• en annan likvärdig verksamhet
Även andra ändamål än de exemplifierade kan således vara allmännyttiga. I förarbetena till den nya lagstiftningen framgår det att ändamålet dock bör främja sådan verksamhet som är av sådan karaktär att
det är av samhällelig natur och bidrar till att upprätthålla och stärka
de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Exempelvis utgör sådan verksamhet som erhåller stöd av stat eller kommun normalt
allmännyttig verksamhet.
www.studenlitteratur.se/pwc
2014
Tilläggsinformation till skriften Stiftelser
1
Tilläggsinformation
Tilläggsinformation
Tilläggsinformation
Det kommer att bli domstolarnas uppgift att klargöra vad som kan
anses utgöra ett allmännyttigt ändamål enligt den nya lagstiftningen.
Vägledning kan dock hämtas från den rättspraxis som redan finns
idag vad gäller vilka ändamål som anses som allmännyttiga för ideella
föreningar.
Enligt ett ställningstagande från Skatteverket som publicerades i
november 2013 kan en person i princip alltid anses som ekonomiskt
behövande om den sammantagna inkomsten understiger fyra prisbasbelopp och förmögenheten understiger ett prisbasbelopp. Med
sammantagen inkomst avses inkomst av tjänst och näringsverksamhet
enligt beslut om slutlig skatt året före det år som ansökan om bidrag
görs. Tillägg får göras med ett prisbasbelopp per person för inkomst
respektive förmögenhet för hemmavarande barn, make/sambo eller
annan i hushållsgemenskapen. Dessa personers inkomst och förmögenhet ska då också beaktas vid beräkningen av hushållets sammantagna inkomst. Med förmögenhet avses nettotillgångar. Värdet av
en privatbostad (villa, bostadsrätt) utgörs av marknadsvärdet efter
avdrag för de lån som belöper på bostaden.
Verksamhetskravet (s. 66)
Verksamhetskravet förtydligas på så sätt att det av lagtexten framgår
att för det fall verksamhetskravet inte har uppfyllts under det enskilda
beskattningsåret så får hänsyn tas till hur verksamhetskravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret
och det närmast följande beskattningsåret.
Enligt den nya lagstiftningen ska stiftelsen främja ett eller flera
allmännyttiga ändamål för att ändamålskravet ska anses uppfyllt.
Ett främjande kan antingen ske genom att stiftelsen lämnar bidrag
eller genom att stiftelsen bedriver verksamhet i egen regi. Enlig den
tidigare lagstiftningen ansågs till exempel en stiftelse ha ett allmännyttigt ändamål om den lämnade bidrag till undervisning och
utbildning men inte om stiftelsen i egen regi främjade undervisning
och utbildning.
Kort om omsorg om barn och ungdom samt social
hjälpverksamhet
Omsorg om barn och ungdom
Ändamålet omsorg om barn och ungdom har en något vidgad omfattning jämfört med ändamålet vård och uppfostran av barn. Detta
innebär bland annat att det inte krävs att främjandet avser basalt stöd
(mat, husrum, tillsyn) eller att det behöver finnas något uppfostrande
element som övertagits av någon annan än föräldrarna för att omsorg
om barn och ungdom ska anses ha främjats. Den övre gränsen för att
anses som ungdom torde ligga runt 21 år.
Social hjälpverksamhet
Ändamålet social hjälpverksamhet har en vidare omfattning än
ändamålet hjälpverksamhet bland behövande och omfattar även behövande i annat än ekonomiskt hänseende. Ändamålet omfattar även
sociala och välgörande ändamål.
När det gäller bidrag som en stiftelse betalar ut direkt till fysiska personer kommer dock mottagarens ekonomiska situation fortfarande ha
betydelse vid bedömningen av om bidraget kan anses ha främjat social hjälpverksamhet, även om andra omständigheter också ska kunna
vägas in. Vilka andra omständigheter som kan vägas in framgår inte
klart av förarbeten utan kommer behöva klargöras genom framtida
rättspraxis.
2014
Tilläggsinformation till skriften Stiftelser
2
För att säkerställa att utbetalningar görs till rätt mottagare krävs det
att stiftelsen kan visa att det finns underlag för stiftelsens bedömning
att bidragsmottagaren var ekonomiskt behövande. Vid större utbetalningar bör detta underlag bland annat omfatta den sökandes senaste
slutskattsedel som finns att tillgå vid ansökningstillfället. Vid bidrag
som understiger tio procent av ett prisbasbelopp till en och samma
person under ett år räcker det vanligtvis med god personkännedom
hos bidragsgivaren för att bedöma om det föreligger ett ekonomiskt
hjälpbehov. Vad denna personkännedom omfattar bör noteras i exempelvis beslutsnoteringar.
Ingen huvudsaklighetsbedömning i ändamålskravet
Tidigare fanns det ett krav att stiftelsen huvudsakligen skulle ha ett
allmännyttigt ändamål. Enligt de nya reglerna finns det inte längre
något sådant huvudsaklighetskrav utan det räcker med att stiftelsen
har ett eller flera allmännyttiga ändamål. Detta innebär att en stiftelse
kan ha ett allmännyttigt ändamål och tre icke allmännyttiga ändamål
men ändå uppfylla ändamålskravet. För att stiftelsen ska bli inskränkt
skattskyldig måste dock även övriga krav för inskränkt skattskyldighet
vara uppfyllda. Detta innebär bland annat att stiftelsen i sin faktiska
verksamhet i princip endast får främja det allmännyttiga ändamålet
för att verksamhetskravet ska anses uppfyllt.
2014
Tilläggsinformation till skriften Stiftelser
3
Fullföljdskravet (s. 66 ff.)
Fullföljdskravet förtydligas på så sätt att det av lagtexten klart
framgår vilka intäkter som ska ingå i underlaget vid beräkningen av
om fullföljdskravet är uppfyllt. Följande intäkter, efter avdrag för att
förvärva och bibehålla dessa intäkter, ska ingå i underlaget:
1. Löpande kapitalavkastning såsom ränta och utdelning, samt
2. Stöd, bidrag, gåvor och arv förutsatt att det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för stiftelsens
verksamhet.
Det faktum att bland annat bidrag och gåvor i vissa fall ska ingå vid
beräkningen av om fullföljdskravet är uppfyllt gör att det är viktigt
att stiftelsen, om det är möjligt, har en dialog med givaren så att det
klart framgår om bidraget/gåvan är avsedd att användas för den
löpande verksamheten eller om den är avsedd att läggas till stiftelsens
kapital. Detta för att undvika att Skatteverket, vid en granskning av
stiftelsen, har en annan uppfattning än stiftelsen vad gäller frågan om
bidraget/gåvan ska beaktas vid fullföljdsberäkningen. Det bör noteras
att klassificeringen av gåvan även har betydelse i ett civilrättsligt
sammanhang.
Även möjligheten att uppfylla fullföljdskravet utvidgas. Kravet kan
uppfyllas på tre sätt och prövningen görs i följande ordning.
1 – Vid bedömningen tas endast hänsyn till hur det aktuella beskattningsårets underlag (eller föregående års underlag om stiftelsen har
som princip att beräkna fullföljden utifrån föregående års underlag)
har använts. Har således minst ca 80 procent av beskattningsårets
underlag använts för att främja allmännyttiga ändamål är fullföljdskravet uppfyllt.
2014
Tilläggsinformation till skriften Stiftelser
4
