EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den XXX
[…](2012) XXX draft
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Cyperns nationella reformprogram 2012
om Cyperns nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande
om Cyperns stabilitetsprogram 2012–2015
SV
SV
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Cyperns nationella reformprogram 2012
om Cyperns nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande
om Cyperns stabilitetsprogram 2012–2015
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2
och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av
övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den
ekonomiska politiken1, särskilt artikel 5.2,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den
16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser2,
särskilt artikel 6.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation3,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,4
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och
av följande skäl:
(1)
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet Europeiska kommissionens förslag till ny
strategi för sysselsättning och tillväxt – Europa 2020. Strategin bygger på en förstärkt
samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden
där åtgärder måste vidtas för att öka Europas potential för hållbar tillväxt och
konkurrenskraft.
1
EGT L 209, 2.8.1997, s. 1
EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
KOM(2012) 308 slutlig.
P7_TA(2012)0048 och P7_TA(2012)0047
2
3
4
SV
2
SV
(2)
Den 13 juli 2010 antog rådet en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för
medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober
2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik5, vilka
tillsammans utgör de ”integrerade riktlinjerna”. Medlemsstaterna uppmanades att
beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och
sysselsättningspolitik.
(3)
Den 12 juli 2011 antog rådet en rekommendation om Cyperns nationella
reformprogram för 2011 och överlämnade sitt yttrande om Cyperns uppdaterade
stabilitetsprogram för 2011–2014.
(4)
Den 23 november 2011 antog kommissionen den andra årliga tillväxtöversikten, som
markerar inledningen av den andra europeiska planeringsterminen för
förhandsintegrerad politisk samordning förankrad i Europa 2020-strategin. Den 14
februari 2012 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) 1176/2011,
rapporten om varningsmekanismen6, i vilken Cypern identifierades som en av de
medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.
(5)
Den 2 mars 2012 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för säkerställande av
finansiell stabilitet, konsolidering av de offentliga finanserna samt åtgärder för att
främja tillväxten. Europeiska rådet betonade behovet av att på ett differentierat och
tillväxtfrämjande sätt konsolidera de offentliga finanserna, återställa en normal
utlåning till näringslivet, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslösheten
och de sociala konsekvenserna av krisen och modernisera den offentliga förvaltningen.
(6)
Den 2 mars 2012 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i
europluspakten att i tid lägga fram sina åtaganden, så att de kan införliva dem i sina
stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.
(7)
Den 7 maj 2012 lade Cypern fram sitt stabilitetsprogram för perioden 2012–2015 och
den 10 maj 2012 sitt nationella reformprogram för 2012. För att beakta inbördes
samband mellan de båda programmen har de bedömts samtidigt. Kommissionen har
också i en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011
bedömt huruvida Cypern har drabbats av makroekonomiska obalanser. Kommissionen
fann i sin fördjupade granskning7 att Cypern är drabbat av en intern obalans på grund
av dess banksektor och skuldsättningen i företagssektorn samt en extern och en intern
obalans som gäller utvecklingen av landets offentliga finanser och konkurrenskraften,
dock inte en alltför stor obalans.
(8)
Baserat på bedömningen av 2012 års stabilitetsprogram enligt förordning (EG) nr
1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för
programmets beräkningar av de offentliga finanserna förefaller optimistiskt för 20122014. I det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmets
budgetberäkningar finns det fortfarande betydande nedåtrisker, främst i förhållande till
utvecklingen av den inhemska efterfrågan under 2012-2013, även om scenariot
innehåller en stor nedrevidering av tillväxtutsikterna. Den i programmet beskrivna
5
Rådets beslut 2012/238/EU av den 26 april 2012.
KOM(2012) 68 slutlig.
SWD(2012) 152 slutlig
6
7
SV
3
SV
strategin för de offentliga finanserna syftar till att korrigera det alltför stora
underskottet under 2012 och senast 2014 uppnå det medelfristiga målet för de
offentliga finanserna och hålla fast vid det under 2015. I programmet bekräftas det
tidigare medelfristiga målet för de offentliga finanserna som går ut på att uppnå ett
saldo i balans i strukturella termer, vilket på ett adekvat sätt avspeglar stabilitets- och
tillväxtpaktens krav. Den planerade korrigeringen av det alltför stora underskottet är i
linje med den tidsfrist som fastställs i den rekommendation som rådet utfärdade den 13
juli 2010 inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Baserat på det
(omräknade) strukturella underskottet8 motsvarar den planerade genomsnittliga årliga
finanspolitiska ansträngningen på 1,5 % av BNP för perioden 2011-2012 den
ansträngning som rekommenderades av rådet. Den förutsedda takten i
ansträngningarna att nå det planerade medelfristiga målet 2013 är tillräcklig eftersom
den överstiger stabilitets- och tillväxtpaktens riktvärde på 0,5 % av BNP enligt både
2012 års vårprognos från kommissionen och programmet. Ökningstakten i de
offentliga utgifterna, med beaktande av diskretionära åtgärder på inkomstsidan, ligger
i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens utgiftsriktmärke för 2013-2014, men inte för
2015. Programmets mål för de offentliga finanserna är förenade med risker som
sammanhänger med att det makroekonomiska scenariot förefaller optimistiskt för
2012-2014 och att den planerade konsolideringsansträngningen under 2013 delvis
bygger på inte fullt specificerade åtgärder. Enligt programmet kommer skuldkvoten,
som uppgick till 71,6 % 2011, att öka till 72,1 % 2012 för att därefter gradvis sjunka
tillbaka till 65,4 % 2015. Vad gäller riktmärket för skuldminskning i stabilitets- och
tillväxtpakten kommer Cypern att vara i en övergångsperiod under åren 2013-2015
och de planer som beskrivs i programmet säkerställer tillräckliga framsteg mot
efterlevnad av skuldminskningsriktmärket. Denna beräkning är emellertid förenad med
risker som sammanhänger med de eventuella insatserna för att rädda finansiella
företag.
SV
(9)
Skatteförvaltningen är ineffektiv, eftersom förvaltningskostnaderna i förhållande till
uppbörden av skatteinkomster är mycket höga i Cypern. Skatteuppbörden är ganska
låg. Särskilt är skatteförvaltningens utgifter som andel av BNP och
förvaltningskostnaderna i förhållande till nettouppbörden av skatteinkomster mycket
höga och visar en ökande trend. Åtgärder för att uppmuntra en omställning bort från
informellt/odeklarerat arbete och för att komma till rätta med skatteflykt är
nödvändiga. Vidare bör initiativ för att effektivisera skatteuppbörden förstärkas.
(10)
Med hänsyn till Cyperns bankinstituts betydande exponering mot den grekiska
ekonomin har bankernas tillgångsförvaltning, lönsamhet, kapital- och
likviditetsreserver påverkats negativt av omstruktureringen av den grekiska
statsskulden och den ökande andelen nödlidande lån till grekiska låntagare. Den
konsoliderade cypriotiska banksektorns totala exponering mot Grekland är mycket
hög. Cyperns parlament antog den 14 december 2011 två lagförslag om att stärka det
finansiella systemets förmåga att stå emot bankkriser. Framsteg i att stärka tillsynen
över de kooperativa kreditkassorna, som innehar omkring 40 % av alla inhemska
insättningar, har hittills inte varit tillfredsställande.
8
Konjunkturrensade engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, omräknade av kommissionens enheter på
basis av informationen i programmet enligt den allmänt vedertagna metoden.
4
SV
SV
(11)
Cypern står inför utmaningar när det gäller att säkerställa långsiktigt hållbara
offentliga finanser, särskilt på pensionsområdet. Cypern har genomfört två viktiga
strukturåtgärder för att reformera sitt pensionssystem. Samtidigt som de antagna
åtgärderna är relevanta och trovärdiga är emellertid Cyperns reaktion inte tillräckligt
ambitiös för att garantera att åtgärderna är hållbara och tillräckliga och för att göra
systemet mer rättvist på längre sikt. Det krävs fortfarande åtgärder för att äldre
arbetstagare fortsatt ska vara anställbara i företag och för att stödja höjningen av den
effektiva pensionsåldern. Beträffande fattigdom bland de äldre har Cypern endast
delvis åtgärdat den stora risk de löper att drabbas av fattigdom. De antagna åtgärderna
är otillräckliga för att inkomsterna för pensionärer som löper risk att drabbas av
fattigdom ska bli tillräckliga på kort sikt.
(12)
Ojämlika och ineffektiva förhållanden i hälso- och sjukvårdssektorn har inte åtgärdats
på ett meningsfullt sätt. Trots fjolårets rekommendation har ingen tydlig tidsfrist
hittills angivits för att fullfölja arbetet på att inrätta ett nationellt
sjukförsäkringssystem. Detta utgör risker för den långsiktiga kontrollen av och
hållbarheten i de offentliga finanserna och för hälso- och sjukvårdens kvalitet.
(13)
Den cypriotiska regeringen vidtog vissa mått och steg för att svara upp till 2011 års
rekommendation om löneindexering (levnadskostnadsbidrag – COLA), bland annat
genom att införa ett tvåårigt lönestopp i den offentliga sektorn. Regeringen och
arbetsmarknadens parter enades också om att inleda en dialog för att se över COLAsystemet till slutet av juni 2012. En omfattande reform av systemet bör eftersträvas, i
samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell praxis, i syfte att
stärka kopplingen mellan reallöner och produktivitetsutveckling och göra systemet
mer rättvist. Detta skulle inte bara stärka landets konkurrenskraft utan också leda till
en effektivare arbetskraftsallokering. Denna händelseutveckling utgör första steg i rätt
riktning, men helt avgörande för deras relevans och trovärdighet är ambitionsnivån i
det slutliga resultatet av den sociala dialog som nu pågår om reformeringen av
löneindexeringssystemet och hur det verkställs.
(14)
De försämrade makroekonomiska utsikterna påverkade den cypriotiska
arbetsmarknaden negativt, ledde till stigande arbetslöshet och orsakade en kraftigt
ökad ungdomsarbetslöshet. Cypern har vidtagit en rad positiva åtgärder för att hantera
denna utmaning. Dessa åtgärder är relevanta men inte tillräckligt ambitiösa, särskilt på
utbildnings- och yrkesutbildningsområdet där genomförandet av insatser bör
påskyndas. Ytterligare ansträngningar krävs för att få ned ungdomsarbetslösheten samt
för att omskola och vidareutbilda arbetskraften så att de nödvändiga omställningarna
på arbetsmarknaden underlättas, särskilt med inriktning på de grupper som i låg
utsträckning deltar i aktiviteter för livslångs lärande som exempelvis lågutbildade,
arbetslösa och äldre arbetstagare.
(15)
När det gäller tjänstesektorn har Cypern införlivat tjänstedirektivet i den nationella
lagstiftningen genom en övergripande lag kompletterad av en rad ändringar i
sektorsspecifika lagar och förordningar. Inom vissa sektorer (t. ex. detaljhandel, turism
och byggtjänster) har antagandet av sektorsspecifik lagstiftning ännu inte avslutats.
Det finns reglerade fria yrken som fortfarande har fasta avgifter, som exempelvis
advokater och arkitekter.
(16)
På grundval av analysen i den fördjupade granskningen kan slutsatsen dras att Cypern
har drabbats av obalanser. I synnerhet krävs att man noggrant övervakar och i den
5
SV
ekonomiska politiken skyndsamt bevakar den makroekonomiska utveckling som
avspeglas i bytesbalansen, de offentliga finanserna och finanssektorn i syfte att
förhindra eventuella negativa effekter på ekonomins och den ekonomiska och
monetära unionens funktion. Cyperns ekonomi har närmare bestämt kännetecknats av
ihållande och betydande underskott i bytesbalansen, framkallade av underskott i
handelsbalansen på grund av en gradvis försämrad pris/kostnadskonkurrenskraft,
obalanser i de offentliga finanserna som har övergått i årliga underskott som har ökat
även när ekonomin återhämtat sig från en konjunkturnedgång, samt stigande privat
skuldsättning. Särskilt företagen utanför finanssektorn är mycket sårbara på grund av
deras höga skuldsättning i förening med låg lönsamhet, vilket har resulterat i en
betydande ökning av nödlidande lån i denna sektor. Banksektorns stora exponering
mot grekiska statsobligationer och den grekiska ekonomin är också mycket riskabel.
Tillväxtutsikterna är vidare dämpade vilket ytterligare försvårar den relativt
långsamma upplösningen av obalanser.
(17)
Cypern har gjort ett antal åtaganden inom ramen för europluspakten. Åtagandena –
och genomförandet av de åtaganden som gjordes 2011 – avser främjande av
sysselsättning, stärkande av konkurrenskraft, höjning av sysselsättningsgraden, de
offentliga finansernas hållbarhet och förstärkning av den finansiella hållbarheten.
Kommissionen har bedömt genomförandet av åtagandena inom europluspakten.
Resultaten av denna bedömning har tagits i beaktande i rekommendationerna.
(18)
Inom ramen för den europeiska planeringsterminen har kommissionen genomfört en
heltäckande analys av Cyperns ekonomiska politik. Den har bedömt
stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet och lagt fram resultatet av
en fördjupade granskning. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en
hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Cypern utan även i vilken
utsträckning som unionens regler och vägledande principer har efterlevts, mot
bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen
genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på
unionsnivå. Dess rekommendationer under den europeiska planeringsterminen speglas
i rekommendationerna 1 till 7 nedan.
(19)
Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Cyperns stabilitetsprogram och
dess yttrande9 återspeglas i synnerhet i rekommendation 1 nedan.
(20)
Mot bakgrund av resultaten från kommissionens fördjupade granskning och denna
bedömning har rådet granskat Cyperns nationella reformprogram för 2012 och
Cyperns stabilitetsprogram. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU)
nr 1176/2011 speglas särskilt i rekommendationerna 1, 2 och 7 nedan.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Cypern att vidta följande åtgärder under perioden
2012-2013:
1.
9
SV
Vidta ytterligare åtgärder för att uppnå en varaktig korrigering av det alltför stora
underskottet under 2012. Strikt genomföra budgetstrategin, med stöd av tillräckligt
specificerade åtgärder, för år 2013 och framåt för att säkerställa att det medelfristiga
Enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1466/97.
6
SV
målet för de offentliga finanserna uppnås senast 2014 och att utgiftsriktmärket
efterlevs samt säkerställa tillräckliga framsteg i riktning mot uppfyllande av
skuldminskningsriktmärket. Påskynda infasningen av ett verkställbart flerårigt
budgetramverk som bygger på bindande regler och korrigeringsmekanismer. Vidta
åtgärder för att upprätthålla en strikt utgiftskontroll och snarast möjligt införa
program- och resultatbudgetering. Förbättra efterlevnaden av skatteregler och
bekämpa skatteflykt.
2.
Harmonisera tillsynen över kooperativa kreditinstitut i linje med de standarder som
gäller för affärsbankerna. Skärpa regleringsbestämmelser för en effektiv
rekapitalisering av finansiella institut i syfte att begränsa den finansiella sektorns
exponering mot externa chocker.
3.
Ytterligare förbättra pensionssystemets långsiktiga hållbarhet och tillräcklighet samt
vidta åtgärder för att minska den höga fattigdomsrisken för de äldre. Anpassa den
lagstadgade pensionsåldern till den ökande förväntade livslängden.
4.
Utan dröjsmål, på grundval av en färdplan, färdigställa och genomföra det nationella
hälso- och sjukvårdssystemet, som bör säkerställa att det blir ekonomiskt hållbart och
samtidigt ger ett heltäckande skydd.
5.
Höja de yrkesverksammas kompetensnivå för att förstärka deras yrkesmässiga
rörlighet till förmån för verksamhetsområden med hög tillväxt och högt
förädlingsvärde. Vidta ytterligare åtgärder för att få ned ungdomsarbetslösheten med
betoning på praktikplatser i företag och främjande av egenföretagande. Vidta
lämpliga ekonomisk-politiska åtgärder på efterfrågesidan för att stimulera
innovationsverksamhet i företagen.
6.
Avlägsna omotiverade hinder på tjänstemarknaderna, särskilt genom att förbättra
genomförandet av tjänstedirektivet inom de tjänstesektorer som har högst
tillväxtpotential (inklusive turism) och genom att öppna upp tillhandahållandet av
tjänster inom de fria yrkena.
7.
Förbättra konkurrenskraften inklusive genom att i samråd med arbetsmarknadens
parter och i linje med nationell praxis reformera löneindexeringssystemet så att det
bättre avspeglar produktivitetsutvecklingen. Vidta åtgärder för att diversifiera den
ekonomiska strukturen. Återställa balansen i de offentliga finanserna genom
utgiftsbegränsningar.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
SV
7
SV
