Kronhjort – Cervus Elaphus (lat)
Red Deer (eng)
• Efter jakt finns det ca
15 000 kronhjortar i
Sverige, Sörmland är
det län som hyser flest
kronhjortar.
• Vänster karta visar den
ungefärliga utbredningen
•Höger karta visar
avskjutningen
Nomenklatur samt benämning på handjuren
• Kronhjort - Officiellt namn
• (Kronvilt – Jaktlig benämning)
• Hjort - Handjur
• Hind - Vuxna hondjur
• Smaldjur - Hind som ej fått sin
första kalv
• Spets – Handjur äldre än 10 mån
• Kalv - Yngre än ett år
Kronhjort – levnadsmönster
- Hindar, kalvar och spetsar
samlas i flockar
- Yngre hjortar kan leva i
”herrklubbar”
- Äldre hjortar oftast helt
själva
- Brunst sker slutet av augokt
- Vid brunsten har hjortar
harem med hindar som de
aktivt håller reda på
Kronhjort - fakta
• Vuxen hjort har en
mankhöjd på 120-150 cm.
• Hjortar kan väga upp mot
300 kg medan hindarna
ligger på ca 130 kg,
•Hjorten blir kapital vid 1012 års ålder
•Hornen fälls från februari
till april.
Hind - Kalv - Smaldjur
•
Hindarna reproducerar sig
första gången vid två års
ålder
• Hondjur som ej fått sin första
kalv = smaldjur
• Hinden är dräktig i ungefär
233 dagar
• Föder i princip alltid en kalv,
väldigt sällan två.
• Födseln maj - juni.
Kronvilt - fakta
• Kronhjorten har en låg
reproduktion (30% av
vinterstammen)
• Låg spridningsbelägenhet –
ortstrogna och flocklevade
• Hög ålder innan hjortarna
blir fullvuxna
Stammen mycket känslig för
störning, felaktigt eller för
högt jakttryck – jmf rådjur,
dovhjort och älg.
Tacksam att utfodra
• Lämpliga grödor på viltåkrar:
• Fodermärgkål
• Havre
• Vete
Även vanlig klövervall går bra!
• Toppar av asp och tall attraktiva
Ensilage och annat foder
Ensilage:
Ärt-, havre-, veteÄven vanligt ensilage går bra!
Annat foder:
Sockerbetor
Rödbetor
Morötter
Kronvilt skador -skog
• Gran flängning
• Äter bark av gran främst i
höga boniteter
• Blir problem i vissa
områden
• Granbestånd i åldern 1540 år mest utsatta
• Bördigt blandlandskap av
jordbruksmark och skog =
större risk.
Kronvilt skador - jordbruk
• Främst lokalt på
begärliga grödor då
hjortarna är flocklevande
• Det kan uppstå både betligg- och trampskador
• Större risk i
skogsdominerade
landskap med en liten
åkerareal.
Observera
• Det kan ofta vara annat vilt ex. vildsvin som
finns ute i grödorna och ställer till problem,
vildsvin är dock så låga att de är svåra att se
på uppväxta fält.
• På träd kan det vara barkborrar eller andra
insekter som kan ge skador liknande skador av
vilt
• Vid ex. skyddsjaktsansökningar skall detta
beaktas, om det finns skador vem har då gjort
dessa?
Förebyggande åtgärder
•Planering och samordning
•Utfodring
•Viltåkrar
•Grödval
•Skrämselåtgärder – ex. gasolkanon,
rörelse i området
Skyddsjakt
•Tidigare åtgärder samt avskjutning?
•Lst beslutar om villkor (hur, var, när och
av vem)
• Ur LST beslut: ” Vad gäller själva hägnet är det ett oeftergivligt krav att hägnstängslet är
fullgott till konstruktion och skötsel. Det ska hållas i sådant skick att det verksamt
avhåller innehållna djur från att rymma ur hägnet och frilevande vilt utanför hägnet från
att tränga in i detta. ”
• Beslutet avslutas med: ” Det är enligt länsstyrelsens mening inte rimligt att lösa
regelmässigt uppkommande konfrontationer mellan frilevande och hägnat vilt genom
skyddsjakt.”
•NVV avslag
Foto: Olof Nilsson
Kronvilt – jakt – två alt.
Kronhjortsskötselområde
• Frivillig sammanslutning
• Sköta en ”egen” stam – areal därefter
• 3-årig skötselplan innehållande vad man har, vart man vill
komma och hur detta skall göras
• Avskjutning skall sedan följa planen
• Skötselplan fastställs av länsstyrelsen ofta på remiss till
jägareförbundet
• Jakttid 16/8 – andra måndagen i oktober, hind och kalv
- Andra måndagen i oktober – 31/1 alla djur
Oregistrerat område
Allmän jakt på kalv
Jakttid 16/8 dag före älgjakt samt januari
OBSERVERA: man måste rapportera inom två veckor efter jakttidens
utgång de kronhjortar man skjuter, gäller även kalv
Vad har vi?
•Inventering
•Avskjutningsstatistik
•Observationer runt foderplatser eller
under brunst – ÅRLIGEN
• Detta visar trender och tendenser men inget direkt
antal, forskningen måste fortsätta för att se över
inventeringsmetoder.
Hur når vi målen?
Förvalta över stora ytor, dvs
- Liknande inriktning på avskjutningen mellan
jaktlag
- Planera utfodringen
- Åtgärder vid skada
- Skjut kronvilt där de finns
-Jaga i jaktlag som ger möjlighet till rationell
beskattning
Jaktsätt
– Vakt- och smygjakt:
1 timme före solens uppgång till 1 timme efter
solens nedgång.
– Jakt med hund
1 timme före solens uppgång till solens nedgång
Vakt- och smygjakt
-Lite störning
-Säkra skott
-Större möjlighet att
välja djur
Foto: Olof Nilsson
Foto: Magnus Nyman
Hundjakt
•Drivande hund
– Långsamma hundar
– Kan bukta mycket tätt
Foto: Olof Nilsson
Hundjakt
Kortdrivande (stöthundsjakt)
Wachtel, terrier, spaniel, korsningar
Viktigt med korta drev eller långsamt
drev
Ej packjakt!
Folkdrev
•Kan vara effektivt i små såtar
•Djuren kommer långsamt
•Kan vara svårt att få ut djuren
Eftersök
Foto: Olof Nilsson
Foto: Magnus Nyman
Bygga upp en kronviltstam
• Försiktig avskjutning,
• Om någon avskjutning skall
ske bör helst endast kalv och
hjortar med dåliga anlag
fällas, dock inte fler kalvar än
tillväxten
Viltförvaltning –olika modeller
Avlysningsjakt
Stort område med en liten tilldelad kvot
Kräver snabb rapportering, jakten avlyst
när kvoten är fylld.
Tilldelning + avlysning
Om stammen ej tål beskattning av
Varje enskilt jaktlag.
Tilldelning ett djur per jaktlag
Tilldelning efter areal
och avlysning när kvoten är fylld. Vid en väletablerad stam.
Tilldelning och avstämning
Alt 1. De djur som ej fälls skjuts kommande år
Alt 2. Fördelning kvarvarande djur.
Alt 3. Fri jakt på kvarvarande djur.
