Anställningsbarhet: Perspek3vfrånutbildningocharbetsliv GunSparrhoff IBL/APS Linköpingsuniversitet GunSparrhoff Varförtalaomanställningsbarhet? Nyvaknad uppmärksamhet den senaste 10- till 15årsperioden • Livslångt lärande (Europeiska året för LLL 1996) • Bolognadeklarationen (Start 1999) – Öka tydlighet och jämförbarhet inom och mellan de europeiska utbildningssystemen • Bolognaprocessen – främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent 2 GunSparrhoff Agenda • Anställningsbarhet som begrepp och politisk vision • Att utbilda för anställningsbarhet • Inkludering och exkludering 3 GunSparrhoff AHstuderaanställningsbarhetsombegreppochfenomen Av tyska begriff, begreifen, med betydelsen fatta, begripa Det abstrakta innehållet i en språklig term Begrepp som idé, koncept och föreställning • Begrepp som tecken i tiden – säger något om hur vi ser på oss själva och den tid vi lever och verkar i • Innebörder och värdeladdningar och förskjutningar av dessa • Begrepp som verktyg för förändring 4 GunSparrhoff Policy-ochpraxisbegrepp Anställningsbarhet: • Ett ideologiskt och politiskt laddat begrepp • Ett policyredskap för förändring • Ett tecken i tiden: – Användningen av begreppet speglar den rådande tidsandan och dess idéer och diskussioner… – …och hur dessa omsätts i handling i olika organisatoriska sammanhang 5 GunSparrhoff EHbegreppiförändring • Den första epoken (Ca 1900 - 1950) – Identifikation av den arbetsföra arbetskraften i termer av ålder, hälsa, familjeförhållanden, vilja (dock inte i termer av kompetens) – Dikotomisk syn: anställningsbar eller inte – Anställningsbarhet gavs innebörden av sysselsättning i termer av anskaffande av arbetskraft (jfr. eng. employment) – Praxisbegrepp 6 GunSparrhoff • Den andra epoken (Ca 1950 – 1970-talen) – Policybegrepp på samhälls- och organisationsnivå, främst inom arbetsmarknads- och socialpolitiken – Fokus på sysselsättnings- och bemanningsfrågor – Fokus på socialt, fysiskt och mentalt utsatta grupper i namn av människors lika värde, inkludering etc. – Individer började ses som mer eller mindre anställningsbara – Anställningsbarhet förstås fortfarande i termer av sysselsättning (employment) 7 GunSparrhoff • Den tredje epoken (Ca 1980 – pågår) – Policybegrepp inom ett flertal politikområden, t ex arbetsmarknads-, näringslivs-, social-, utbildningspolitik samt hållbar utveckling – Supranationell-, nationell-, organisations- och individnivå – Aktörer på supranationell nivå: OECD, Unesco (FN), EU m fl. 8 GunSparrhoff ¨ Livslångt lärande som paraplybegrepp för att säkra den ekonomiska tillväxten och välfärden globalt och nationellt • Under paraplyet livslångt lärande samlas begrepp som anställningsbarhet, flexibilitet och säkerhet (flexicurity), entreprenörskap, anpassningsbarhet, matchning etc. 9 10 GunSparrhoff – Fokus på individen och dess förutsättningar och personliga ansvar vad gäller • Kunskaper och färdigheter (kompetensfokus) – Relevanta och uppdaterade kunskaper • Attityder och värderingar (fokus på sociala färdigheter) • Visst fokus på relationen mellan individen och organisationen i termer av kapaciteter på det strukturella och kulturella planet (matchning) • Viss diskussion om samhällets och organisationers ansvar för anställningsbarheten GunSparrhoff Anställningsbarhet som ”att få och kunna behålla ett arbete” • Relationen mellan individen och arbetsgivaren i fråga om balansen mellan den personliga friheten och flexibiliteten och arbetsgivarens behov av rätt kompetens • Ny innebörd av anställningsbarhet med betoning på –barhet (employability) – ability – fokus på individens förmåga 11 GunSparrhoff 12 Denanställningsbaraindividen Idealet är • The lifelong learner (den ständigt lärande individen) • Ett aktivt och självstyrande subjekt som ser till att hålla sig anställningsbar och investerar i sig själv som ett företag - Jag AB 13 GunSparrhoff Thelifelonglearner – Kapabel – Ansvarstagande – Ak3v – Mo3verad – Flexibel – Engagerad – Disciplinerad – Informerad – Erfaren – Framgångsrik – Passionerad – Anpassningsbar – Kompetent 14 GunSparrhoff DenhögreutbildningensansvaraHutbildaför anställningsbarhet • Krav ’uppifrån’ – Lag- och policytexter • Krav ’utifrån’ – Bolognaprocessen, OECD • Krav ’underifrån’ – ”Varför måste vi lära oss det här?” • Krav ’inifrån’ – Den neoliberala diskursen Högreutbildning GunSparrhoff Verkligakrav–högskolelagen • Universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet (kap 1 §2) • Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet (kap 1 §8) • Utbildning på avancerad nivå ska utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete (kap 1 §9) 15 GunSparrhoff Upplevdakrav–ochmotstånd! • Anställningsbarhet som ledstjärna för högre utbildning innebär: – Studenter som kunder – Effektivitet och rationalitet – Nyttomaximering 16 GunSparrhoff Vadärsy]etmedhögreutbildning? • Nyttoperspektivet – Utbildningen ska tillhandahålla arbetskraft och öka välståndet i samhället • Konkurrensperspektivet – Utbildningens syfte är sortering – vilka kommer in, vilka klarar sig igenom, vilka får bra betyg/ vitsord? • Bildningsperspektivet – Utbildning har ett egenvärde – frigörelse, kritiskt tänkande, bildningsgods 17 GunSparrhoff NyHoperspek3vet Den största målsättningen för utbildningen är inte kunskap utan handling – Herbert Spencer • Förbereda för arbete • Utbildningen rättfärdigas av sin samhällsnytta, ex. ekonomisk tillväxt • ”The skills agenda” • Utbildningens matchning till arbetslivets krav/behov 18 GunSparrhoff Konkurrensperspek3vet Duktiga människor läser vid universitetet, och arbetsgivare gillar duktiga människor – John West • Utbildning ska vara en utmaning (svårt=hög status) • Utbildningens funktion är sortering • Betyg, examination, CV • Utbildning som symbolhandling 19 GunSparrhoff Bildningsperspek3vet Den som gör något utan att förstå, han är en best – Guido di Arezzo • Academia - Platon • Bildning = frigörelse (Humboldt) • Liberal education • Bildning har ett egenvärde 20 GunSparrhoff Medborgarperspek3vet • Inkludering i samhällsgemenskapen=erkännande som människa • Identitetsskapande och formning • Ansvariggörande av individer En del av det livslånga och livsvida lärandet 21 GunSparrhoff Etableringpåarbetsmarknaden • Arbete och anställningsbarhet som delaktighet i samhällsgemenskapen (den goda medborgaren är etablerad i arbetslivet) • Arbets(o)förmåga • • Kompetens • Hälsa • Vilja/motivation Inkludering och exkludering • Utsatta grupper (Målgrupper: ex. lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna, invandrare, missbrukare, kriminella…) • Styrning • Ideologisk styrning, Politisk styrning • Diskursiv och kulturell styrning • Individens styrning av sig själv 22 Tabell 1: Olika perspektiv på anställningsbarhet Utgångspunkter Drivkrafter Supranationellt perspektiv Nationellt perspektiv Organisatoriskt Tillgång till arbetskraft (sysselsättning) globalt och inom vissa större internationella regioner, t ex EU. Tillgång till arbetskraft (sysselsättning) nationellt Tillgång till den arbetskraft/kompetens som verksamheten kräver Kunna få och behålla ett arbete Ekonomisk konkurrens antas gynna tillväxt och leda till välfärd Ekonomisk konkurrensfaktor, hög BNP antas gynna tillväxt och leda till välfärd Främst ekonomisk Social delaktighet i samhället, social och fysisk trygghet, minskade sociala klyftor och utanförskap Social delaktighet i samhället, trygghet, minskade sociala klyftor och utanförskap Ekonomisk trygghet och utveckling: kunna försörja sig och sin eventuella familj, ha råd med livets nödtorft och eventuell guldkant Individuellt perspektiv perspektiv Konkurrens inom branschen nationellt och internationellt Social (i vissa tider och inom vissa sektorer) Social tillhörighet och delaktighet Personlig utveckling av kunskaper och färdigheter Idéer om människors rörlighet mellan länder Status och karriär Strategier Policyskrivning och deklarationer avseende kompetensförsörjning på en nationsövergripande nivå Ekonomiska satsningar på nationsövergripande nivå Möjliggörande (helt eller delvis protektionistiskt) av rörlighet mellan länder Statlig, regional eller kommunal (lokal) nivå Mer eller mindre strategiska satsningar på: Utbildningspolitiska åtgärder. Matchning mellan efterfrågan och utbud inom olika sektorer. T ex satsning på högre utbildning, höjning av grundläggande kunskaper, satsning på yrkesutbildning etc. Rekrytering personal Arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot arbetslivets parter, branscher, organisationer av Kompetensutveckling av personal Organisationsutveckling Satsningar på förändring av värderingar och attityder Arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot utsatta grupper; t ex arbetslösa, fysiskt och psykiskt handikappade etc. Aktörer OECD, FN, EU Riksdag och regering Chefer och linjechefer m fl. Kommun- och landstingspolitiker Personalansvariga Fackförbundens arbetsgivarnas organisationer och riks- Utredare och forskare Intresse- och lobbyorganisationer Utbildningsinstanser på olika nivåer Konsulter Rekryteringsföretag Fackliga och arbetsgivarorganisationer Utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande för kända och okända arbetsuppgifter Anpassning till samhällets krav genom att anta en lärande livsstil och attityd (vara en ’lifelong learner’) = önskvärt beteende Motstånd mot samhällets krav (d.v.s. av olika anledningar inte vilja/ tycka sig kunna anta ovanstående önskvärda handlingar) = icke önskvärt beteende Individens förhållande till sig själv beträffande självbild, självförtroende, locus of control, kunskaper, erfarenheter etc. Individens kontaktytor med chefer och linjechefer, personalansvariga, fackliga företrädare, arbetsförmedlare, studieoch yrkesvägledare, lärare, utbildare, projektledare, socialarbetare etc.