DN granskar kampen mot grova brott
Polischeferna bluffade om påstådd succé
Osanna siffror om insats mot grovt kriminella. Stockholmspolisens satsning mot organiserad brottslighet – projekt Nova – framställs som en stor
framgång. Men DN kan nu avslöja att ledningens siffror är kraftigt överdrivna. Gamla fall har tagits med i statistiken, liksom brott som lösts av
poliser ute i landet. Av 36 fall som uppges ha lett till minst ett års fängelse är 15 fel.
Nova-projektet startades av Stockholms länspolismästare Carin Götblad i oktober 2003 för att bekämpa den mest samhällsfarliga kriminaliteten i
länet.
Målet: Att minska antalet aktiva gärningsmän inom grov och/eller organiserad brottslighet med minst 30 procent senast hösten 2005. För att ringa in
vilka som skulle jagas upprättades en lista med 149 särskilt kriminella personer.
Annons:
I augusti i fjol lämnade polisledningen en skriftlig redovisning av Novaprojektet till politikerna i polisstyrelsen. Slutsatsen: Nova var en framgång. 93
av de 149 personerna uppgavs ha dömts "efter olika riktade insatser". I 36 av dessa fall skulle påföljden ha blivit fängelse i ett år eller mer.
Siffrorna har lett till att projektet hyllats på andra håll i polisorganisationen och Nova väntas nu stå modell för liknande satsningar. Therese Mattsson,
chef för Rikskriminalen, sa exempelvis så här till DN i en intervju i höstas:
- Jag tror väldigt mycket på Nova. Det är så här vi ska jobba.
Men DN kan nu avslöja att siffrorna som presenterats för politikerna inte håller. En stor del av de som påstås ha dömts genom Nova kan i
verkligheten inte alls kopplas till projektet.
DN begärde i november i fjol ut underlaget till redovisningen. DN hann få en sammanställning över de 36 hårdaste domarna innan polisledningen
plötsligt svängde. De återstående 57 fallen, varav 34 lett till böter och 23 till kortare fängelsestraff, kom aldrig att överlämnas.
- Vår bedömning är att materialet omfattas av sekretess. Inte heller de fall som DN fått borde ha lämnats ut, förklarar länskriminalchefen Leif
Jennekvist, som lett Nova på Carin Götblads uppdrag.
DN:s granskning av de 36 fängelsedomarna visar att 15 ärenden felaktigt ingår i redovisningen:
I nio fall hade brottsutredningen inletts redan innan Novaprojektet startade. Sex av dessa hade även lett till åtal eller dom.
I fem fall hade utredningsarbetet gjorts av polisen på andra håll i landet.
I ett fall blev påföljden inte fängelse i ett år, vilket polisledningen uppgett, utan endast sex månader.
De nya siffrorna ändrar bilden av Novaprojektets påstådda framgångar. Att 21 av 149 personer dömts till mer än ett års fängelse ligger långt under
det ursprungliga målet om att 30 procent av gärningsmännen skulle stoppas "varaktigt". DN:s siffra pekar i stället på att andelen är 15 procent. Av de
21 dömda har dessutom åtta redan frigivits.
Länspolismästare Carin Götblad medger att domar som avkunnats före Novastarten inte borde ha ingått i redovisningen. Att två sådana ärenden ändå
finns med anser hon sig inte ha haft chans att upptäcka.
- Jag tittar inte så, det måste du förstå. Inte om man har 6.000 anställda, säger Götblad och hänvisar istället till länskriminalens chef Leif Jennekvist.
Även Jennekvist beklagar att enstaka äldre domar räknats. Däremot ser han inget konstigt i att fall som lett till åtal före Novastarten inkluderats.
Men är det rätt att till exempel en person som åtalades för vapenbrott redan sommaren 2003 ska föras till Novaprojektet, som inte startade förrän
under hösten?
- Ja, domen föll ju den 14 oktober och vi sa att vi börjar räkna från den 1 oktober, svarar Leif Jennekvist.
När DN ifrågasätter synsättet svarar Jennekvist att de 36 redovisade domarna inte enbart är ett mått på att Novainsatserna varit lyckade.
- Framgången ligger ju också i att vi har visat att vi har fokus på rätt personer. Skulle de här inte ha några domar eller nånting, ja då har vi satsat fel.
Det är därför vi pratar om de här domarna, menar han.
Att brott som klarats upp av
andra polismyndigheter tagits med på redovisningen till polisstyrelsen försvaras av både Leif Jennekvist eller Carin Götblad.
- Det är väl utmärkt om andra polismyndigheter kunnat hjälpa till och gripa Novapersoner. I Sverige har vi ingen konkurrens mellan olika polismyndigheter, svarar Götblad och säger att hon ibland kontaktat chefskolleger ute i landet och gett dem beröm.
Hos de poliser och åklagare i andra delar av landet som nu fått se "sina" fall på Stockholmspolisens lista över lyckade Novainsatser märks viss
förvåning. Kammaråklagare Thor-Bertil Mjörnerud i Haparanda, som 2004 fick en Novaklassad 26-åring från Skarpnäck dömd för rån i Kalix, säger
så här:
- Det ser inget vidare ut. Rånet löstes ju av den lokala polisen här i Norrland och hade inget med något projekt i Stockholm att göra.
Kommissarie Tony Pallon vid Skånepolisen, som för snart två år sedan grep en Novaklassad 31-årig Södertäljebo för förberedelse till rån:
- Stockholm gjorde ingenting i vår utredning, så det verkar konstigt.
Eskilstunapolisen har två lösta fall på Stockholmspolisens lista, det ena rörande rånförsök och det andra grovt narkotikabrott.
Kommissarie Gunnar Appelgren, operativ chef på Eskilstunapolisen, tycker att DN:s granskning understryker behovet av säkrare
utvärderingsmetoder. Han menar att det ofta blir fel när polisen ska mäta sina resultat.
- Generellt är polisen dålig på att följa upp och utvärdera sin egen verksamhet, säger Appelgren.
