Musik jorden runt

Musik jorden runt
Introduktion
Genom att lyssna lite närmare på dagens populärmusik – och genom att titta lite noggrannare
på skivhyllorna som handlar om Worldmusic – kan man ganska lätt finna musik som har sina
rötter från en rad olika exotiska musikkulturer. Med dagens syntar kan man sampla (samla)
alla instrument och ljud och därefter spela på dessa instrument genom en klaviatur. Man kan
t.ex. spela både tablas och panflöjt på en synt. Möjligheterna är många. Ett bra exempel på
intressant musik är Enigma, som blandar spännande syntljud med medeltida munkmusik och
indianska ”jojkar”, och framför bl.a. ett budskap om att vi ska söka oss tillbaka till vårt eget
jag – barnet i oss själva - våra rötter .. 6:3 Return to innocence
En annan intressant artist som blandar latinamerikanska och orientaliska klanger med
amerikansk rockmusik är Shakira 6:4 Whenever, Wherever
Den globala musiken
Man kan säga att musiken började bli global i samband med skivans utveckling under 1900talet – från fonografen, vinylskivan och till dagens CD-skiva. Vi kan kalla denna tid för:
”skivåldern”. Med skivan kan vi lätt lyssna på musik från jordens alla hörn. Skivindustrin
utvecklade en masskultur framförallt i samband med att rockmusiken födelse på 1950-talet.
Redan under 1960-talet började man med att experimentera med olika musikstilar inom
populärmusiken – ett riktmärke brukar vara när The Beatles 1967 spelade in ”Sgt. Pepper´s
Lonely Hearts Club Band”. Här fick populärmusiken en uppblandning av både
symfoniorkestrar och indisk sitarmusik. George Harrisons inspiration från indisk sitarmusik
kan vi höra i låten 6:5 Whithin you without you
Innan ”skivåldern” – under 1800-talet och bakåt utvecklades olika musikstilar som
karakteriserade olika länder och kulturer. Man tillverkade sina egna instrument och
utvecklade sina egna musikstilar. Som jag tidigare skrivit så har dagens nya musikkulturer
mer eller mindre tydliga spår från denna äldre folkmusik.
Hur kan vi då spåra olika musikstilar från olika länder?
Kanske framförallt genom instrument och olika skalor eller tonmaterial.
Instrumenten tillverkade man ofta själv, framförallt i olika former av trummor och
melodiinstrument i form av blås och stränginstrument, men även ackordinstrument. När det
gällde melodiinstrumenten kunde tonmaterialet skifta beroende på hur man stämde sina
instrument, både när det gäller blås och stränginstrument. Dagens populärmusik präglas
framförallt av dur och mollskalor – men det finns också inslag av pentatoniska skalor och den
arabiska maqamen, och kanske till och med den komplicerade indiska ragan.
Den äldre folkmusiken spelades ofta efter gehör, och skrevs sällan ner i noter, man kan säga
att musiken bygger på en tradition från en speciell plats eller kanske släkt. Vissa melodier
användes vid speciella tillfällen eller för att berätta något speciellt – högtider eller riter.
Melodierna förändrades med tiden i olika mönster och improvisationer, som också beroende
på hur bra man kunde spela på sitt instrument – och hur instrumenten såg ut som t.ex. grepp
på en luta eller hål på en flöjt.
Lyssna
först på olika skalor
6:18 Pentatonisk skala* innehåller fem toner, finns i många äldre folkmusiktraditionerna,
framförallt ifrån den afrikanska och asiatiska folkmusiken
6:19 Maqam*
vanligt tonförråd i den arabiska musiken, ett typiskt drag är ett
överstigande (steget mellan två toner är här extra långt) intervall-
6:20 durskala*
skala i hela och halva tonsteg, klingar ”glatt” - vanlig i all vanlig i
all västerländsk musik - alla genrer.
6:21 Mollskala*
skala i hela och halva tonsteg, klingar ”vemodigt” – typisk för
västerländs musik och nordisk folkmusik
Lyssna
på följande instrument, som kommer från olika delar av världen.
Läs texten om instrumenten på följande sida.
2
6:22 panflöjt
6:26 mbira
6:29 gong
6:23 sitar
6:27 xylofon
6:30 zurna
6:24 tablas
6:25 koto
6:28 didjerido
6:31 oljefat
3
Panflöjt, består av ett antal sammanbundna pipor av olika längd oftast i form av en vinge. De
saknar tonhål och munstycke och anblåses på pipans övre kant, den nedre är i allmänhet täckt
och stäms ofta i en diatonisk eller pentatonisk skala med hjälp av lämplig mängd sand, jord
eller vax. Pipans material är ofta bambu.
Sitar, är en långhalsluta med flyttbara greppband där ofta glissandon spelas. Sitaren har 2-3
bordunsträngar, 4-5 melodisträngar och 12 stycken resonanssträngar. Den halvklotformiga
instrumentkroppen är gjord av trä eller kalebass. En kalebass kan också fästas vid halsens
övre del för att öka resonansen. Sitaren spelas med ett finger plektrum. Ravi Shankar är en
mycket känd sitarspelare från Indien (han har en dotter som är pianist och sångerska som
heter Norah Jones).
Tablas är ett trum-par där den ena trumman är gjord av trä och är nästan cylindrisk.
Trumskinnet stäms i tre lägen på trummans sidor. Den andra trumman är oftast gjord av
metall och keramik och här kan inte tonhöjden förändras. Båda trummorna har en 7 cm
stämfläck på skinnet som påverkar klangen.
Koto, är en japansk brädcittra med 13 strängar traditionellt gjorda i silke, numera vanligen
nylon. Överdelen av resonanslådan är välvd med två ljudhål. Koton spelas med två plektron
som är fästes på fingertopparna. Tonmaterialet är en femtonsskala (e, f, a h c). Koton
associeras och symboliseras till den konfucianska filosofin. Notationen består av en tabulatur,
som anger vilken sträng som ska anslås, ungefärlig rytm samt vissa höger och
vänsterhandstekniker. Koton härstammar troligtvis från den kinesisk chi’in med 13 strängar:
eahcefahcefah
Mbira, är ett afrikanskt knäppinstrument, ett s.k. tumpiano som består av en rad tungor av
metall eller trä fastsatta vid en träplatta eller trälåda/resonator. Ton avges när man knäpper på
fingrarna. Tonhöjden förändras genom att tungorna skjuts in eller ut ur sina fattningar eller
filas till en annan form.
Xylofon är stämda smala plattor av trä ordnade i tonhöjd över en resonator, som kan ha en
form av en kalebass. Xylofonen anslås med en klubba av trä, plast eller hårdgummi och är ett
vanligt folkmusikinstrument i Afrika
Didgerido är en slags trätrumpet, som är gjord av en bit av en trästam ca 6-24 dm lång och 515 cm i diameter. Innanmätet har ätits ur av termiter och jämnats ut med eld. Didjeridu är ett
slags borduninstrument där en lång grundton klingar hela tiden – samtidigt klingar deltonerna
– här görs ibland hoppande mönster. Den används också som en megafon, då den spelande
gnolar sjunger eller skriker genom instrumentet. Didgeridon kommer från Australien.
Gong, en cirkelrund platta oftast av brons, mer eller mindre buktig, kan också gjutas i ett
halvklotformigt kärl i olika storlekar. Slås an med en skinn eller en filtklubba. Den tillverkas
ofta i flera olika storlekar med olika tonhöjder i s.k. gongspel. Dessa gongspel finns
framförallt i Kina och Sydostasien, t.ex. i Javas och Balis gamelanorkester.
Zurna, är ett orientaliskt blåsinstrument som liknar oboen med nasal klang. Zurnan kommer
från Turkiet och Persien. Den var ett vanligt folkmusikinstrument och fanns även med i de
osmanska janitsjarenensemblerna.
Oljefat, är ett slagverk där ovansidan är stämd i olika toner. Oljefatet utvecklades i Trinidad
och spred sig efterhand till Västindien. Orkestrarna kallas steelband.
4
Lyssna på några musikexempel:
Sjung gärna med i sångerna !!
Latinamerika
6:6 El condor pasa
se bilaga efter Faktabanken, här kan du bl.a. höra en panflöjt
hämtat 2008-04-29
http://www.youtube.com/watch?v=T6i8HHrz2BI
USA och Canada
Australien
6:10 Waltzing Matilda
se bilaga efter Faktabanken
http://www.youtube.c om /watch?v=gtmJ7rLuwTM
hämtat 2008-04-29
Asien
6:12 Sakura http://www.youtube.com/watch?v=keF-KYKKYeI hämtat 2008-04-29
Spelas på det japanska instrumentet koto på en
pentatonisk skala
Afrika
6:17 Sana-sa-nani-na
se bilaga efter Faktabanken i denna uppgift, här kan d bl.a. höra en
xylofon, även här en pentatonisk skala
-
Lyssna på 6:32 – och anknyt till det du läst och lyssnat på tidigare.
Vilka instrument kan du höra? Vem är artisten - ta reda på något om hennes internationella
bakgrund och gör en koppling till hur man kan höra det i hennes låtar.
5
http://www.youtube.com/watch?v=T6i8HHrz2BI
hämtat 2008-04-29
6
7
Waltzing Matilda betraktas ofta som Australiens inofficiella nationalsång.
Melodin är en gammal skotsk marschmelodi - Waltzing Matilda som syftar på
packningen som luffare bär på ryggen och som slänger hit och dit när han går.
Själva historien bakom texten fick författaren berättad för sig på en farm i
Queensland – en farmare, MacPherson, som var ute och red tillsammans med tre
beväpnade soldater (troopers).
Då upptäckte de en luffare (swagman) som slagit läger i skuggan under ett
eukalyptusträd (coolibah tree) intill en damm (billabong). Eftersom luffaren
just slaktat ett stulet får (jumbuck) blev han rädd och i rena förskräckelsen
hoppade han ner i dammen och drunknade.
http://www.youtube.com/watch?v=gtmJ7rLuwTM
http://www.youtube.com/watch?v=ueoCu46otw8
http://www.youtube.com/watch?v=TXV8i5cf3A8
hämtat 2008-04-29
8
9