1
Smittskydd Halland
2009-03-16
EPIDEMIBEREDSKAP HALLAND
1. BAKGRUND
Epidemi – en form av medicinsk katastrof
Epidemier har många likheter med andra akuta belastningar inom sjukvården. Det är
därför naturligt att beredskapsplaner för epidemier utgör en del av den allmänna
beredskapsplaneringen för medicinska katastrofer.
Specifika drag
I minst två avseenden kan en infektionsepidemi skilja sig från andra medicinska
katastrofer. Vid smittsam sjukdom finns en risk för spridning, som alltså ger upphov till
nya fall och därigenom en ökad belastning på sjukvården under utsträckt tid. Dessutom
kan även anställda inom vården drabbas, vilket riskerar leda till ytterligare belastning i
form av brist på sjukvårdspersonal - när den som bäst behövs. Problemen illustreras t ex
av en omfattande influensaepidemi.
Epidemi = ”mer än förväntat”
Något förenklat innebär begreppet epidemi att det inom en begränsad tid uppträder fler
fall av en sjukdom än vad man har anledning att förvänta sig. Beteckningen epidemi
kan användas för att beskriva en relativt snabb ökning vid många olika tillstånd, men
ordet förknippas främst med smittsamma (överförbara) sjukdomar. Ett sjukdomsfall som
ger upphov till sekundärfall - som i sin tur smittar ytterligare andra - är för många den
typiska bilden av en epidemi.
Utbrott
Epidemi är ett emotionellt laddat ord, som ofta ger associationer till en okontrollerad
fara. För journalister har ordet visat sig vara mycket attraktivt. Inom den medicinska
världen används i regel mindre dramatiska uttryck; ”utbrott” eller ”anhopning av fall”.
Syndromdiagnos - falldefinition
Vid ett plötsligt ökat antal sjukdomsfall är det vanligt att man till en början inte känner
till orsaken - man saknar etiologisk diagnos. Det är då praktiskt att använda syndrombeskrivningar utifrån de symptom och omständigheter som är kända. Ofta skapar man
en tillfällig falldefinition som grund för utredningen. Många sjukdomar som långt
senare fått sin (mikrobiologiska) förklaring har först givits tillfälliga beteckningar,
exempelvis AIDS eller Legionärssjuka.
Varför planläggning?
Varje epidemi är unik och motåtgärderna måste alltid anpassas efter aktuell situation.
Viss planläggning krävs ändå, främst för att:
- snabbt komma igång.
Rätt start
- nå nyckelpersoner och nyckelfunktioner .
Rätt folk
- definiera befogenhet till extraordinära åtgärder.
Rätt resurser
Smittskydd Halland
Epidemiberedskap, version 2009-03-16/me
2
2. ANSVARSFÖRDELNING
Enligt Smittskyddslagen (2004:168) ankommer det på Landstinget att svara för att
behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom landstingsområdet. Landstingsstyrelsen
fastställer riktlinjer i stort och anvisar resurser för smittskyddsverksamheten.
I varje landsting ska det finnas en Smittskyddsläkare som planerar, organiserar och
leder smittskyddet. Smittskyddsläkaren ska också verka för samordning och likformighet, arbeta förebyggande, följa smittskyddsläget, bedriva samarbete och undervisning
samt ge allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor.
Den enskilde ska vara uppmärksam och vidta rimliga försiktighetsåtgärder mot smittsamma sjukdomar och är dessutom skyldig att låta undersöka sig vid misstanke om
allmänfarlig sjukdom.
Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppmärksam på smittsamma
sjukdomar, ge råd och behandla patienterna för att förhindra smittspridning samt
anmäla fall av anmälningspliktiga sjukdomar.
Verksamhetschefer inom vården ansvarar för åtgärder mot smittspridning inom sitt
verksamhetsområde.
Avdelningar för vårdhygien har en övervakande och rådgivande funktion för att
förhindra vårdrelaterade infektioner.
Kommunen svarar - oftast genom en miljö- och hälsoskyddsnämnd - för att smittskyddsåtgärder vidtas mot sådana djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra objekt som misstänks sprida smitta. Kommunens ansvar
regleras inte längre i Smittskyddslagen, utan av tillägg i bl.a. Miljöbalken (1998:808)
och Livsmedelslagen (2006:804).
Smittskyddsinstitutet är en central expertmyndighet som bevakar det epidemiologiska
läget och föreslår åtgärder för att landets smittskydd ska fungera effektivt.
Socialstyrelsen ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och ska ta de
initiativ som behövs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd.
Tillsyn
Socialstyrelsen har tillsynsansvar för smittskyddet i landet. Livsmedelsverket har
central, Länsstyrelsen regional och miljö- och hälsoskyddsnämnden lokalt tillsynsansvar enligt Livsmedelslagen. Vid sjukdomar enligt epizooti- och zoonoslagstiftningen
är Jordbruksverket central och Länsstyrelsen regional myndighet. Generalläkaren har
tillsynsansvar för smittskyddsfrågor inom försvarsmakten.
Samverkan
Med hänsyn till ovanstående beskrivning av ansvarfördelningen är det uppenbart att ett
väl fungerande smittskyddsarbete kräver god samverkan mellan olika myndigheter. I en
epidemisituation är det angeläget att landstingens smittskyddsläkare samarbetar.
Smittskydd Halland
Epidemiberedskap, version 2009-03-16/me
3
3. EPIDEMIBEREDSKAP
Behovet av särskild epidemiberedskap kan belysas med hjälp av två principiellt olika
situationer: Ett stort antal sjukdomsfall eller enstaka fall av mycket smittsam sjukdom.
A) Massinsjuknande
En anhopning av sjukdomsfall kan ses vid t ex livsmedelsburna infektioner (”matförgiftningar”) eller omfattande influensaepidemier. Sådana utbrott innebär en generellt ökad
belastning på flera av sjukvårdens nivåer. Det kan gälla ökade krav på närsjukvården,
men också ökat antal platser inom slutenvården. Beroende på sjukdomens karaktär är
detta i mycket en kapacitetsfråga.
Nyckelbegrepp: ökad belastning.
Exempel på kritiska områden:
- mottagningskapacitet (distriktssköterska, vårdcentral, företagshälsovård etc)
- sjuktransportkapacitet
- vårdplatser på infektionskliniken (omprioritering)
- vårdplatser på andra enheter än infektionskliniken
- personaltillgång
- samarbete mellan olika huvudmän
- information!
B) Stor smittsamhet
Erfarenheten i dagens Sverige av allvarlig, starkt smittsam sjukdom är begränsad. Som
exempel kan anges importfall av virusorsakad s.k. blödarfeber (t ex Lassafeber) eller
sjukdomen SARS. Även vid enstaka misstänkta fall ställs mycket höga krav på
isoleringsåtgärder; den sjuke ska kunna beredas god vård utan att medpatienter eller
vårdpersonal utsätts för smittrisk.
Nyckelbegrepp: högspecialiserad vård.
Exempel på kritiska områden:
- tillgång till isoleringsrum (infektionsklinik)
- specialistvård (infektion/intensivvård)
- tränad personal (kunnig, försiktig men orädd)
- skyddsutrustning och säkerhetslaboratorium
- vårdhygienisk kompetens
- kapacitet för smittspårning, omhändertagande, ev. isolering
- kontakt med högisolerings-avdelning (Linköping) resp. -laboratorium (SMI)
- information!
Sekundärsmitta
Endast en del sjukdomar som orsakas av mikroorganismer är direkt smittsamma mellan
människor. Åtgärderna vid ett utbrott skiljer sig åt om orsaken är en förgiftning, om det
rör ett smittämne som sprids med vektorer (ex. myggor) eller om smitta sprids via sjuka
individer. Risk för sekundärfall skapar som regel större oro och kan kräva smittspårning
och eventuellt isolering av misstänkta fall. Vid utbrott av icke-överförbar infektion kan
bekämpningsstrategierna däremot jämföras med handläggning av många andra
medicinska katastrofer.
Smittskydd Halland
Epidemiberedskap, version 2009-03-16/me
4
4. ORGANISATION
Smittskyddsläkaren
Landstingets smittskyddsläkare skall enligt Smittskyddslagen (2004:168) ”planera,
organisera och leda smittskyddet” och har därigenom ansvar för åtgärder avsedda att
förebygga, upptäcka och bekämpa epidemier. Ansvaret är länsövergripande. Ordinarie
bemanning av Smittskyddsenheten Halland består av en smittskyddsläkare (1,0), en
smittskyddssköterska (1,0) och en assistent (0,50). Smittskydd Halland har sina lokaler
inom Länssjukhusets infektionsklinik – se adresslista.
Epidemiledningsgrupp
Redan i normalsituationen leds arbetet således av smittskyddsläkaren. Vid beredskapseller katastrofläge sammankallar smittskyddsläkaren en epidemiledningsgrupp, vars
sammansättning anpassas efter problemets art. Gruppen leds av smittskyddsläkaren och
har som självklara medlemmar representanter för
-
smittskyddet
klinisk mikrobiologi och vårdhygien
infektionsklinik
informationsavdelning
Beroende på typ av epidemi, spridningsvägar, geografisk utbredning, drabbad patientgrupp mm, kan representanter för bl a följande områden knytas till ledningsgruppen
-
kommunens miljö- och hälsoskydd
sjukhusledning och chefläkare på berört sjukhus
landstingets beredskapschef
närsjukvården
kommunal äldreomsorg
länsveterinären
specialister inom barnmedicin, lungsjukdomar, intensivvård etc.
stödpersonal från i första hand Hygienavdelningen och infektionskliniken
Regional katastrofledning
Smittskyddsläkaren ingår i landstingets katastrofkommitté (LKK). Vid omfattande
epidemier samordnas arbetet via landstingets katastrofledning, LKL, som utgör
stabsledning regionalt samt upprättar kontakter mot externa myndigheter och
organisationer.
5. BEREDSKAPSNIVÅER
I katastrofplanen för sjukvården i Halland har följande tre beredskapsnivåer definierats:
STABSLÄGE – FÖRSTÄRKNINGSLÄGE – KATASTROFLÄGE
För utförligare definitioner och planerade åtgärder hänvisas till katastrofplanen.
Det bör betonas att de unika omständigheterna för varje epidemisituation bör ligga till
grund för bekämpningsåtgärderna, uttryckt i antal personer, kompetensområde
Smittskydd Halland
Epidemiberedskap, version 2009-03-16/me
5
respektive resursbehov. Här ges endast några exempel på epidemisituationer som får
illustrera de skilda kategorierna:
-
STABSLÄGE
(= ökad beredskap inom ramen för tillgängliga resurser)
akut matförgiftning som drabbar upp till 20 personer
streptokockutbrott eller hepatit A på skola/dagis
två kopplade fall av meningokocksjukdom
två kopplade fall av Legionärssjuka
FÖRSTÄRKNINGSLÄGE
(= punktvisa insatser, behov av resursförstärkning)
flera kopplade fall av salmonella/shigella/EHEC med inhemsk smittspridning
enstaka fall av misstänkt difteri, botulism, rabies, mjältbrand eller blödarfeber
mer än två kopplade fall av meningokocksjukdom
utbredd influensaepidemi
KATASTROFLÄGE
(= stort akut behov av förstärkning, extrapersonal kallas in enligt larmlistor)
massinsjuknande (>20) med akut vårdkrävande matförgiftning
omfattande svår influensaepidemi (pandemi)
mer än ett fall av difteri, botulism, rabies, mjältbrand eller blödarfeber
misstanke om sjukdomsutbrott p.g.a. bioterrorism
6. PRAKTISKA RÅD
Utredning och handläggning av en epidemi styrs av sjukdomens karaktär och de
kunskaper man för tillfället har. Åtgärderna skiftar med typ av smittämne, smittväg,
möjlighet till behandling, vaccination eller andra förebyggande åtgärder.
Vissa basala epidemiologiska frågor är dock alltid av intresse:
VAD?
VEM?
NÄR?
VAR?
HUR?
VARFÖR?
- sjukdomsbild, provtagning, troligt/säkert fall (falldefinition), …
- ålder, kön, yrke, kontakt för ytterligare upplysningar (telefon) …
- tidpunkt för trolig smitta, insjuknande, sjukhusvård, …
- bostadsort, smittort, samband/närhet till liknande fall …
- exponering: andra sjuka, föda, vatten, djur, lokaler, resa, …
- arbetshypotes, patientens egen misstanke, …
SMITTSKYDDSBLAD
För ett flertal sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen har landets
smittskyddsläkare utarbetat särskilda informationsblad. Principen bakom bladen är en
sida med information avsedd för läkare och en sida med information riktad till personer
som är – eller kan tänkas vara – smittade. Bladen innehåller också underlag för sådana
förhållningsregler som ska minska risken för smittspridning. Flera smittskyddsblad finns
Smittskydd Halland
Epidemiberedskap, version 2009-03-16/me
6
även översatta till olika språk. Smittskyddsbladen finns tillgängliga i lokal utformning
via hemsidan www.lthalland.se/smittskydd
KORTFATTAD SMITTSKYDDSINFORMATION
Smittskyddsenheten Halland har dessutom utarbetat enkla informationsblad för en rad
sjukdomar som inte omfattas av smittskyddslagen. Målgruppen är allmänheten – främst
föräldrar och personal inom t ex skola eller förskola.
Denna typ av information finns i beredskap för att vid behov uppdateras och lokalanpassas. Informationen görs dessutom som regel tillgänglig via smittskyddets hemsida
– för allmänhet och massmedier.
7. EPIDEMIBEREDSKAP = KATASTROFBEREDSKAP
VÅRDPLATSER
Smittsamma patienter vårdas i första hand på länssjukhusets infektionsklinik. Med
hänsyn till det begränsade platsantalet (totalt 20 platser – varav endast 8 enkelrum),
följer att vårdplatser vid större behov måste kunna disponeras på andra kliniker. Här
måste alltså i stort samma principer tillämpas som vid andra katastrofer. Beroende på
typ av sjukdom utformas rekommendationer om det föreligger särskilda krav (enkelrum,
hygienrutiner, etc). I samråd med epidemiledningsgruppen beslutar sjukhusledningarna
om hur tillgängliga platser ska utnyttjas.
Se även ”Epidemiplan – Länssjukhuset i Halmstad”, 2007 och ”Epidemiplan –
Sjukhuset i Varberg”, 2007.
PANDEMIPLAN
Se särskild plan, 2008-06-02
VÅRDPERSONAL
Se ovanstående resonemang – och den allmänna katastrofberedskapen.
INFORMATION
Se ovanstående resonemang – och Krisinformationsplan för Landstinget Halland
070514.
8. UTVÄRDERING
Efter avslutat krisarbete genomförs utvärdering av stabsarbetet med alla som deltagit i
epidemiledningen. Planen revideras efter behov.
Smittskydd Halland
Epidemiberedskap, version 2009-03-16/me
7
BILAGA:
Exempel på NYCKELPERSONER/ FUNKTIONER/ INSTITUTIONER
Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Halland
Vårdhygien Varberg
Infektionskliniken, Länssjukhuset
Miljö- och hälsoskyddskontor i Hallands sex kommuner
Landstingsledning + tjänsteman i beredskap (TIB)
Landstingets beredskapschef
Sjukhusledning/chefläkare, LiH resp SiV
Informationsfunktioner (LK, LiH, SiV)
Sjukvårdsupplysningen
NsHL/MAS
Länsstyrelse – länsveterinär
Polis
Militär
Smittskyddsinstitutet (+ säkerhetslaboratoriet), Solna
Smittskyddsläkarna (21 landsting/regioner)
Socialstyrelsen, Stockholm (smittskyddsenheten respektive enheten för
krisberedskap)
Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala
Livsmedelsverket, Uppsala
Högisoleringsavdelningen, Infektionskliniken, Linköping
Litteratur
Beredskapshandbok. Hälsoskydd och objektinriktat smittskydd. Socialstyrelsen
1999. (Art nr 1999-04-044).
Smittskyddsboken. Ekdahl K, Giesecke J (red.) Lund: Studentlitteratur, 2003
Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion.
Postexpositionsprofylax med vaccin och antibiotika. SoS 2008-130-10,
december 2008.
ADRESSER/ KONTAKTER:
- Internt hos Smittskydd Halland, uppdateras årligen.
Smittskydd Halland
Epidemiberedskap, version 2009-03-16/me
