MEDICINSKT VÅRDANSVAR
2015-05-19
Bilaga 1
Allvarliga hälsoeffekter av värmebölja
Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall, speciellt i den äldre
befolkningen. Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur
och att extrema väderförhållanden som värmeböljor blir vanligare. Då vi i Sverige inte är så
vana vid höga temperaturer ses negativa hälsoeffekter vid betydligt lägre temperaturer än i
Sydeuropa.
Extrem värme är farligt för alla, men äldre (över 65 år) och kroniskt sjuka personer utgör
speciellt sårbara grupper. Äldre personer är känsligare än yngre, eftersom de har sämre
temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst.
Vanliga hälsoproblem såsom hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom och njursjukdom löper störst
risk, men även personer med demens, diabetes, kraftig övervikt, funktionsnedsättning,
neurologisk sjukdom och allvarlig psykisk sjukdom har en ökad risk.
Funktionsnedsättning kan medföra att man har svårare att uppfatta eller adekvat hantera
kroppens varningssignaler vid värme. Därför kan det behövas praktisk hjälp som med
åtgärder att dricka och ta sig till en sval plats.
Värmevarningar från SMHI
SMHI skickar ut ett meddelande om höga temperaturer när man kan förvänta ökad risk för
hälsoeffekter av värmen. Med upp till 48 timmars förvarning går meddelande ut när den
maximala temperaturen förväntas bli minst 26 grader under tre dygn i följd. Syftet är att man
ska sätta in åtgärder i tid för sårbara grupper i samhället.
Enkla åtgärder vid värmebölja förebygger negativa hälsoeffekter och sparar liv
Extrem värme är farlig för alla, men äldre, kroniskt sjuka och personer med
funktionsnedsättning är särskilt utsatta. En värmebölja kan innebära kraftig ökning av antalet
dödsfall och ohälsa i dessa grupper.
•
Var uppmärksam på inomhustemperaturen hos dina patienter
Risken för hälsoproblem ökar påtagligt om temperaturen når upp till 26 grader eller mer
under tre dagar i följd.
•
Uppmuntra till ökat vätskeintag
Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Server vätskerik mat tex, grönsaker och
frukt. Hjälp personer att dricka.
•
Försök ordna en sval miljö
Utnyttja gardiner, persienner och markiser. Det är viktigt att känsliga patienter vistas på
bostadens/boendets svalaste plats. Vädra nattetid när det är som svalast.
Postadress: Uppsala kommun, äldreförvaltningen, 753 75 Uppsala
Telefon: 018-727 00 00 (växel)
E-post: [email protected]
www.uppsala.se
2 (2)
•
Ordna svalkande åtgärder
En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken. Löst sittande kläder.
•
Minskad fysisk aktivitet
Framförallt under dygnets varmaste timmar
•
Var extra uppmärksam på dina patienter och hur de mår
Kontakta sjuksköterska om någon visar tecken på att må dåligt av värmen
Varningstecken – förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens, yrsel och onormal
trötthet. Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist.
Specifika reaktioner på värme
Huvuddelen av ökad sjuklighet/dödlighet under värmebölja beror på hjärt-kärlsjukdom,
lungsjukdom samt medicineffekter. Dock bör man känna till att det finns ett antal specifikt
värmerelaterade symtom/sjukdomstillstånd vilket även kan drabba yngre och friska personer:
•
•
•
•
•
värmeutslag, små kliande knottror (urtikaria). Detta är ofarligt och går över spontant.
värmeödem, yttrar sig vanligast som svullna anklar
värme-synkope, yrsel och svimning på grund av dehydrering
värmeutmattning, illamående, kräkningar, cirkulationskollaps. Detta beror på vatten-/eller
natriumbrist och kräver snabb nedkylning och uppvätskning (som dryck eller via dropp)
värmeslag, kan uppstå vid obehandlad värmeutmattning och är ett urakut tillstånd med
konfusion (förvirring), kramper ev medvetandeförlust, het torr hud och en kroppstemperatur
över 40 grader. Detta kan obehandlat ge organsvikt, hjärnskada och leda till döden.
Generellt gäller att vid värmeutmattning och värmeslag skall inte febernedsättande ges, då det
kan förvärra tillståndet. Ta tempen, kyl ned, ge att dricka om patienten är vid medvetande.
