Granskningshandling 2013-09-13
MKB till detaljplan för Gamla
Staden 1:1, m.fl.,
Helsingborgs Stad
1 av 38
MKB till detaljplan för Gamla
Staden 1:1, m.fl., Helsingborgs
Stad
Datum
Uppdragsnummer
Utgåva/Status
2013-09-13
61441356364
Granskningshandling
Uppdragsansvarig
Ansvarig kulturmiljö
Mattias Bååth, Ramböll
Maria Olovsson, Acanthus
2 av 38
Innehållsförteckning
Sammanfattning .............................................................................................................. 4
1.
Inledning ........................................................................................................ 6
1.1
Bakgrund och syfte ............................................................................................ 6
2.
Avgränsning .................................................................................................... 6
2.1
I tid .................................................................................................................. 6
2.2
I rum ................................................................................................................ 6
2.3
I sak ................................................................................................................. 7
3.
Mål och krav .................................................................................................... 7
3.1
Miljömål ............................................................................................................ 7
3.2
Miljökvalitetsnormer ........................................................................................... 8
4.
Alternativ ........................................................................................................ 8
4.1
Studerade alternativ ........................................................................................... 8
4.2
Förändringar i förhållande till tidigare förslag ....................................................... 10
4.3
Nollalternativ ................................................................................................... 11
5.
Övergripande förutsättningar........................................................................ 13
5.1
Kommunal planering......................................................................................... 13
5.2
Riksintressen ................................................................................................... 13
6.
Planförslag .................................................................................................... 14
6.1
Bebyggelse...................................................................................................... 14
6.2
Platser och grönområden .................................................................................. 14
6.3
Trafik.............................................................................................................. 14
7.
Förutsättningar och konsekvenser ................................................................ 15
7.1
Kulturmiljö ...................................................................................................... 15
7.2
Buller ............................................................................................................. 26
7.3
Luftkvalitet ...................................................................................................... 29
7.4
Risk och säkerhet ............................................................................................. 31
7.5
Klimatanpassning och översvämning .................................................................. 33
8.
Samlad bedömning ........................................................................................ 34
8.1
Sammanfattande miljökonsekvenser .................................................................. 34
8.2
Avstämning mot miljömål .................................................................................. 34
8.3
Avstämning mot miljökvalitetsnormer ................................................................. 35
9.
Källförteckning .............................................................................................. 37
3 av 38
Sammanfattning
Bakgrund
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) hör till detaljplan för Gamla Staden 1:1
m.fl., i Helsingborgs stad (granskningshandling). Detaljplanen syftar till att
möjliggöra byggandet av en kongress- och hotellanläggning samt byggande av
bostäder och verksamheter. För att detta ska vara möjligt medför detaljplanen
även en flytt av den befintliga Ångfärjestationen inom detaljplanen.
Alternativ
Planeringen av området vid Ångfärjestationen samt lokaliseringen av en eventuell
kongress- och hotellanläggning har varit en lång process i Helsingborgs stad.
Utgångspunkten med lokaliseringen har varit att den ska ha en central placering i
staden med god tillgänglighet och kommunikationsmöjligheter. Utifrån detta har i
en lokaliseringsutredning fem olika förslag till lokalisering utvärderats avseende
genomförbarhet och varumärkeseffekt. Utredningen konstaterar att
Ångfärjetomten är det alternativ som har bäst balans mellan de båda variablerna
och förordas.
Tre arkitektkontor har arbetat med utformningen av området i parallella uppdrag.
Inom ramen för planprocessen har möjligheten att låta Ångfärjestationen bli en
del av kongress- och hotellanläggningen studerats. Det har konstaterats att detta
inte är lämpligt då det bland annat är tekniskt svårt samt inte lämpligt ur
stadsbyggnadssynpunkt.
Planförslag
Planförslaget innebär bebyggelse i två kvarter. Det södra kvarteret ger utrymme
för en kongressanläggning med kapacitet för ca 1600 personer samt en hotelldel
med 200-250 rum. Längs Helsingörskajen möjliggörs för verksamheter av offentlig
karaktär, som restauranger och affärer. För att möjliggöra detta föreslås den
nuvarande Ångfärjestationen flyttas ca 70 meter söderut, till en plats väster om
Tullhuset, som delvis fylls ut i havet. I det norra kvarteret föreslås bostäder med
ca 150 lägenheter och affärsverksamhet i bottenplan.
Planområdet har ett centralt läge i staden med närhet till Knutpunkten och
kollektivtrafik med både tåg, buss och färja. Utgångspunkten för placering av
kongress- och hotellanläggningen i centrala staden är att trafik till- och från
anläggningen företrädesvis ska ske med dessa trafikslag. Planen innebär i
jämförelse med nollalternativet ett begränsat trafiktillskott på ca 500 fordon per
årsmedeldygn. Generellt förväntas trafiken minska i framtiden, bl a utifrån de
åtgärder med separata busskörfält som föreslås för Drottninggatan.
4 av 38
Miljökonsekvenser
MKBn har avgränsats till att hantera kulturmiljö, luftkvalitet, buller samt risker
utifrån kringliggande verksamheter.
En flytt och delvis rivning av Ångfärjestationen innebär konsekvenser på
kulturmiljön. Konsekvenserna av planförslaget är att förståelsen för
Ångfärjestationen som förmedlare av platsens historia begränsas. Byggnaden
kommer delvis att bevaras och kopplingen mellan byggnaden och dess
ursprungliga plats tillgodoses till viss del. Planen innebär att perrongtaken står
kvar nära sin ursprungliga plats vilket bidrar till förståelse kring
stationsbyggnadens ursprungliga placering. En flytt av Ångfärjestationen och
rivning av vissa delar kommer att påverka en del av riksintresset negativt, den del
som lyder: ”Den sena 1800-talets succesivt utbyggda hamnen och järnvägen med
tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även
järnvägsstad”. En flytt och delvis rivning innebär inte att denna del av
riksintresset helt kommer att upphöra.
Planen bedöms innebära ett visst mått av skada på riksintresset, skadan kan dock
inte betecknas som påtaglig.
Utifrån de trafikprognoser som tagits fram bedöms planförslaget inte innebära att
miljökvalitetsnormerna (MKN) för luftkvalitet överskrids. Planen bedöms också
kunna genomföras inom ramen för gällande riktvärden för buller avseende både
trafik och hamnverksamhet.
Planområdet ligger på ett sådant avstånd från hamnverksamheten att några risker
utifrån denna inte föreligger. Det bedöms också som möjligt att utforma planen så
att hamnfunktionerna med nattförtöjning och tullverksamhet kan fortsätta. Planen
påverkar därmed inte riksintresset för hamnen.
Helsingborgs stad arbetar långsiktigt med ökad risk för översvämning till följd av
klimatförändring. Kommunen har en strategi, vilken man även arbetar efter i det
aktuella planområdet.
5 av 38
1.
Inledning
1.1
Bakgrund och syfte
Detaljplanen har föregåtts av en lång diskussion inom kommunen om lämplig
placering och utformning av kongresscentrum.
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplan är att möjliggöra
en samlad bedömning av den inverkan planens genomförande får på miljön,
människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. Arbetet
med miljöbedömning och MKB innebär att miljöaspekter och miljöåtgärder
integreras i planen så att en hållbar utveckling främjas för att bland annat uppfylla
uppsatta miljömål och krav i gällande lagstiftning. MKB:n utgör ett
beslutsunderlag för kommunens politiker inför antagande av planen, men syftar
också till att ge allmänheten och berörda tjänstemän en samlad bild av planens
miljökonsekvenser.
För alla detaljplaner ska en behovsbedömning göras med syfte att avgöra om
genomförandet av planen kan antas leda till betydande miljöpåverkan eller inte.
Om så är fallet ska en miljöbedömning göras.
Inom ramen för behovsbedömningen av detaljplanen för Gamla Staden 1:1 m.fl.,
har Helsingborgs stad, efter samråd med Länsstyrelsen i Skåne län, kommit fram
till att den föreslagna planens genomförande kan komma att medföra en sådan
betydande miljöpåverkan som avses i bestämmelserna om miljöbedömning av
planer och program (Miljöbalken 6kap 11§). Bedömningen bygger huvudsakligen
på att det inte går att utesluta att genomförandet av planen på ett betydande sätt
påverkar riksintresset för kulturmiljö, men även utifrån övriga riksintressen i
området samt risk för påverkan från buller och förändrad luftkvalitet. Därmed ska
en miljöbedömning göras för planen och i den fortsatta miljöbedömningsprocessen
ingår bland annat att det ska upprättas en MKB.
2.
Avgränsning
2.1
I tid
Den tidsmässiga avgränsningen har gjorts utifrån möjlighet och önskemål om
genomförande av byggnationen till år 2020. Nollalternativet innebär en situation
år 2020 då planen inte är genomförd.
2.2
I rum
MKB:n behandlar de konsekvenser som detaljplanen medför inom planområdet, se
figur 1, men översiktligt även konsekvenser som detaljplanen kan medföra på
kringliggande områden. T ex har den samlade konsekvensen för berörda
riksintressen beaktats.
6 av 38
2.3
I sak
MKBn fokuserar på de aspekter som kan medföra betydande miljöpåverkan. I
samråd med länsstyrelsen har därför MKBn avgränsats till att hantera kulturmiljö,
luftkvalitet, buller, översvämning samt risker utifrån kringliggande verksamheter.
Vidare är det miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd
miljö som ska beaktas.
Övriga frågor bedöms inte vara betydande miljöaspekter och hanteras därför inom
ramen för planhandlingen.
Figur 1. Planområdet markerat med rött
3.
Mål och krav
3.1
Miljömål
Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar
samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska
tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska
aspekter.
I avgränsningen av MKB har konstaterats att det är två miljömål som ska
hanteras:
Begränsad klimatpåverkan
God bebyggd miljö
7 av 38
Länsstyrelsen i Skåne län har utifrån de nationella miljömålen tagit fram delmål
för Skåne län. Helsingborgs stad har arbetat vidare med lokala miljömål
(Miljöprogram för Helsingborgs stad 2011-2015, antaget 2010-10-27). De lokala
miljömål som är relaterade till de två nationella målen ovan är mål kring hållbart
transportsystem, hållbart energisystem, sundare Helsingborg samt hållbar
planering och skötsel.
3.2
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i
miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga
grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses
tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för:
Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider,
svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon
Buller
Fisk- och musselvatten
Vattenförekomster
4.
Alternativ
4.1
Studerade alternativ
Både nyttjandet av området vid Ångfärjestationen samt lokaliseringen av en
eventuell kongress- och hotellanläggning har varit en lång process i Helsingborgs
stad.
2008 påbörjades en medborgardialog angående området kring Ångfärjestationen.
Hösten 2008 konstaterade Helsingborgs stad att området kunde vara lämpligt för
kongress- och hotellverksamhet. Under 2009 genomfördes en markanvisningstävling för området. Tävlingen vanns av förslaget ”Saltkristallerna”. 2010
påbörjade kommunen ett planarbete utifrån det vinnande förslaget. Arbetet
påbörjades med ett planprogram. En detaljplan antogs av kommunfullmäktige i
maj 2011, men denna upphävdes senare av länsstyrelsen.
Våren 2012 valde Helsingborgs stad att göra ett omtag i processen och påbörja ett
nytt planprogram utifrån det nya material som framkommit. Inom ramen för den
nya planprocessen har en lokaliseringsutredning genomförts (Lokalisering av
hotell- och kongressanläggning, Helsingsborgs Stad, PwC mars 2012).
I lokaliseringsutredningen har fem alternativ studerats, se figur 2. Dess är
Ångfärjetomten, Oceanpiren, Knutpunkten (två förslag) samt kvarteret
Glasbruket.
8 av 38
Figur 2. De fem studerade alternativen från lokaliseringsutredningen (PwC mars
2012) med Ångfärjan i norr, Oceanpiren i väster, Knutpunkten i mitten och
Glasbruket i söder.
Utgångspunkten med lokaliseringen har varit att den ska ha en central placering i
staden med god tillgänglighet och kommunikationsmöjligheter. Den ska också
ägas och drivas av privata aktörer och inte belasta skattebetalarna med ytterligare
kostnader. Utifrån detta har i lokaliseringsutredningen de fem förslagen
utvärderats avseende genomförbarhet och varumärkeseffekt. Utredningen
konstaterar att Ångfärjetomten är det alternativ som har bäst balans mellan de
båda variablerna.
Planprogrammet godkändes av stadsbyggnadsnämnden 2012-12-12 och drivs nu
vidare i en fortsatt detaljplaneprocess. Inom ramen för planprocessen
engagerades tre arkitektkontor för s k parallella uppdrag. Utifrån dessa alternativ
9 av 38
har kommunen valt att arbeta vidare med förslagen från Jais arkitekter vad avser
kongress- och hotellanläggningen samt Wingårdh arkitektkontor vad gäller
bostadskvarteret, se figur 3.
Figur 3. Bild med förslaget. Källa Jais arkitekter
Utgångspunkt för planeringen av området har varit att Ångfärjestationen flyttas ca
70 meter söderut. En utredning visar att byggnaden är möjlig att flytta (Midroc
2010-12-03) och det handlar då om den ursprungliga, centrala delen.
Möjligheterna att bibehålla Ångfärjestationen som en del av kongressanläggningen
har utretts. Det har i ett utlåtande (2013-04-30) konstaterats att detta inte är
lämpligt då det är tekniskt svårt samt mindre lämpligt ur stadsbyggnadssynpunkt.
4.2
Förändringar i förhållande till tidigare förslag
Nedan beskrivs några av skillnaderna mellan det tidigare planförslaget från 2011
och nuvarande planförslag, se även figur 4.
Bebyggelsestruktur: Det tidigare förslaget hade en sluten kvartersstruktur. Nu
aktuellt förslag har i den norra delen en mer öppen struktur, vilket både skapar
inblickar mot bakomvarande kvarter samt utsikt och utblickar för de boende längs
Kungsgatan. I den södra delen redovisades i det tidigare förslaget ett slutet
kvarter med hotelldelen placerad i nord/sydlig riktning, vilket avslutades i ett
högre torn med en höjd på över 60 meter. I det nuvarande planförslaget har
hotellet placerats i den norra delen av kvarteret i likhet med intilliggande
bostadshus. Kvarteret avslutas sedan med en lägre kongressbyggnad i 3-4
våningar, vilken underordnar sig intilliggande kvarters skala.
Platser och torg: I det tidigare förslaget fanns en bred hamnpromenad samt ett
grönstråk läng Kungsgatan. I det nuvarande förslaget avslutas gröntråket längs
Kungsgatan i en platsbildning där delar av de i befintliga perrongtaken placeras.
10 av 38
Gestaltningen av parkstråket och platsen ska innehålla element som tydliggör den
historiska kontexten och redovisar att detta utgjort den plats där Västkustbanan
anslöt till kontinenten. I denna kontext har även Ångfärjestationen placerats,
vilken flyttas tvärs över Hamntorget. Helsingörskajen utgör även i detta förslag en
bred kajpromenad där de tidigare kajlägena getts en tydligare gestaltning som en
del i ett upphöjt däck kring kongressanläggningen.
Figur 4. Tidigare planförslag i förhållande till nu aktuellt planförslag. Tidigare
förslag till vänster och det nu aktuella förslaget till höger.
4.3
Nollalternativ
Nollalternativet innebär en situation år 2020 då planen inte är genomförd, men
övriga förändringar i staden genomförs.
Området har tidigare varit järnvägsområde med omstigning mellan järnväg och
färja. Även tullverksamhet har förekommit i området. Ångfärjestationen med
perrongtak påminner om tidigare markanvändning. I övrigt är huddelen av
området idag parkering med ca 400 platser.
Huvuddelen av planområdet omfattas av stadsplaner från 1933 och 1936. Kajen i
väster omfattas av detaljplan från 1999 och omliggande vattenområden omfattas
av planer från 1988 och 1993. Genomförandetiden för samtliga planer har gått ut.
Ytterligare beskrivning av befintliga planer finns i planhandlingen.
Planerna anger byggrätt för tull- och järnvägsändamål samt för allmännyttigt
ändamål. Kajen i väster har markanvändning kaj. Högsta tillåtna byggnadshöjd
varierar mellan 8 till 28 meter. Då befintliga järnvägsspår är uppbrutna är det
knappast troligt att området behöver utvecklas för tull- eller järnvägsändamål.
11 av 38
Däremot är det ett centralt område i staden, varför någon typ av bebyggelse, t ex
bostäder eller verksamheter, kan förväntas.
I nollalternativet har också antagits att de förändringar av Drottninggatan som
Helsingborgs stad beslutat (Stadsbyggnadsnämnden 2013-04-16) genomförs.
D v s att biltrafiken minskas till ett körfält i vardera riktningen och det blir
separata busskörfält samt ökad plats för gående och cyklister.
Kärnan
Dunkers
kulturhus
Ångfärjan
Hamntorget
Tullhuset
Knutpunkten
Figur 5. Planområdet med omgivningar
12 av 38
5.
Övergripande förutsättningar
5.1
Kommunal planering
Helsingborgs stad har en översiktsplan från 2010. Planområdet redovisas i
översiktsplanen som område där Helsingborg stads strategi är att ur
stadsutvecklings- och transportutvecklingssynpunkt stärka de regionala noderna.
Bedömningen är att planförslaget överensstämmer med dessa intentioner.
Huvuddelen av planområdet omfattas idag av stadsplaner från 1933 och 1936.
Kajen i väster omfattas av detaljplan från 1999 och omliggande vattenområden
omfattas av planer från 1988 och 1993. Genomförandetiden för samtliga planer
har gått ut. Planerna anger byggrätt för tull- och järnvägsändamål samt för
allmännyttigt ändamål. Kajen i väster har markanvändning kaj. Högsta tillåtna
byggnadshöjd varierar mellan 8 till 28 meter. Ytterligare beskrivning av befintliga
planer finns i planhandlingen.
5.2
Riksintressen
5.2.1
Kulturmiljö
Helsingborgs centrala delar omfattas av riksintresse för kulturmiljö (M:K15) enligt
miljöbalken 3k kap. 6§. Motiveringen för riksintresset är: Hamn- och industristad
med sjöfart och försvar, strategiskt placerad vid den smalaste delen av Öresund
och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den
under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det
sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Planförslagets
påverkan på riksintresset beskrivs vidare i avsnitt 7.1.
5.2.2
Hamn
Helsingborgs Hamn omfattas av riksintresse för kommunikationer enligt
miljöbalken 3 kap. 8§. Riksintresset syftar till att skydda viktiga hamnfunktioner.
Planförslagets påverkan på riksintresset beskrivs vidare i avsnitt 7.4.
5.2.3
Kustzon
Kustzonen omfattas av riksintresse med geografiska bestämmelser enligt
miljöbalken 4 kap. Riksintresset innebär att företräde ska ges sådan användning
som medför en från allmän synpunkt god hushållning, vilket bland annat innebär
att natur- och kulturvärden ska ges företräde.
Helsingborgs centralort upptar en stor del av kuststräckan. Norr om Domsten finns
gammal hedvegetation och ett komplext strandvallssystem. Landborgen i centrala
Helsingborg har varit viktig för stadens utveckling. Råå skansar och Örby ängar är
viktiga delar i kustzonens södra del.
Riksintresset bedöms sakna relevans i det aktuella planområdet. Riksintresset
bedöms därför inte påverkas av den förändrade markanvändningen.
13 av 38
6.
Planförslag
Planförslaget framgår i sin helhet av planhandlingarna.
6.1
Bebyggelse
Planförslaget innebär bebyggelse i två kvarter, vilka skiljs åt av Badhusgatans
förlängning. Det södra kvarteret ger utrymme för en kongressanläggning med
kapacitet för ca 1600 personer samt en hotelldel med 200-250 rum. Längs
Helsingörskajen möjliggörs för verksamheter av offentlig karaktär, som
restauranger och affärer. Byggnaden föreslås som högst få en höjd av 9 våningar.
För att möjliggöra för detta föreslås den nuvarande Ångfärjestationen flyttas ca
70 meter söderut, till en plats väster om tullhuset, som delvis fylls ut i havet.
I det norra kvarteret föreslås bostäder med ca 150 lägenheter och
affärsverksamhet i bottenplan. Bostäderna föreslås få en höjd om 6-9 våningar.
6.2
Platser och grönområden
Planförslaget skapar utvecklingsmöjligheter för nya platser och grönområden med
utveckling av kajpromenaden, Kungsgatan och Hamntorget.
I anslutning till entrén för kongressanläggningen skapas en park som knyter an till
det större parkrummet längs Kungsgatan. Här föreslås också de befintliga
perrongtaken placeras och ges en tydlig koppling till den nya placeringen av
Ångfärjestationen.
6.3
Trafik
Planområdet har ett centralt läge i staden med närhet till Knutpunkten och
kollektivtrafik med både tåg, buss och färja. Utgångspunkten för placering av
kongress- och hotellanläggningen i centrala staden är att trafik till- och från
anläggningen företrädesvis ska ske med dessa trafikslag.
De trafikutredningar som gjorts (Ramböll 2013-05-08 samt Ramböll 2010-10-10)
visar att planförslaget förväntas generera ett trafiktillskott på ca 750 trafikrörelser
ett vardagsdygn respektive 1150 bilar ett ”kongressdygn”. De tillkommande
bilarna förutsätts nyttja de parkeringar under mark som skapas inom
detaljplanens område. Idag finns ett stort antal markparkeringar på bl a
Ångfärjetomten. De som idag nyttjar dessa får söka sig andra parkeringar i
närområdet.
Trafikmängden i nollalternativ och planalternativ framgår av tabell 1 och visar att
planförslaget medför en marginell trafikökning. Av trafikutredningarna framgår att
aktuella trafikräkningar saknas för Kungsgatan, men trafikmängden bör enligt en
tidigare studie uppgå till mellan 3000-4000 bilar per dygn. Roskildegatan har ca
5000 bilar per dygn. Trafikmängden vid Hamntorget bör ligga på samma nivå,
men i detta fall uppdelad på de två enkelriktade avsnitten vid Hamntorget.
Drottninggatan har ungefär 21000 bilar per dygn på avsnittet norr om Stortorget
och Hamntorget.
14 av 38
Trafikmängden beräknas minska i framtiden som följd av de åtgärder som ingår i
stadens planering. Dessa innebär bl a minskad biltrafik på Drottninggatan med ett
körfält i varje riktning, separata busskörfält samt utökat utrymme för gång- och
cykeltrafik.
Nollalternativ 2020
Drottninggatan
Järnvägsgatan
Södra
Stenbocksgatan
Hälsovägen
Malmöleden
Årsdygnstrafik
19 000
20 000
Personbilar (%)
92,6%
92,3%
Lastbilar
(%)
3,2%
4,0%
Naturgas
bussar (%)
4,2%
3,7%
19 000
19 500
23 500
94,4%
94,6%
92,3%
5,3%
3,6%
7,7%
0,3%
1,8%
0%
Årsdygnstrafik
19 500
20 500
Personbilar (%)
92,7%
92,4%
Lastbilar
(%)
3,1%
3,9%
Naturgas
bussar (%)
4,2%
3,7%
19 000
20 000
24 000
94,4%
94,8%
92,4%
5,3%
3,5%
7,6%
0,3%
1,8%
0%
Planalternativ 2020
Drottninggatan
Järnvägsgatan
Södra
Stenbocksgatan
Hälsovägen
Malmöleden
Tabell 1. Sammanställning av trafikflöden på fem vägavsnitt för nollalternativet
och planalternativet för ”Ångfärjan” 2020.
7.
Förutsättningar och konsekvenser
I detta avsnitt beskrivs de nuvarande förhållandena och förutsättningarna,
miljöeffekter som uppstår vid ett genomförande av planen, de miljöåtgärder som
har inarbetats i planförslaget samt de konsekvenser som kan uppstå som en följd
av den föreslagna detaljplanen för de miljöaspekter som bedömts som relevanta
(se avsnitt 2.3 Avgränsning i sak). Det är både negativ och positiv miljöpåverkan
som bedöms och analyseras.
7.1
Kulturmiljö
7.1.1
Förutsättningar
Planområdet ligger i sin helhet inom riksintresseområdet Helsingborg (M:K 15),
riksintresse kulturmiljövård, se figur 6. Byggnader som utgör delar i riksintresset
kommer direkt eller indirekt att beröras av planförslaget.
15 av 38
Figur 6. Riksintresse kulturmiljö framgår av rött raster
Motivering till riksintresset
A. Hamn- och industristad, med för sjöfart och försvar strategisk placering vid
den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid.
Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida
högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna
lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900talets expansiva hamn- och industristad. (Fästnings- och skansmiljö).
B. Institutionsmiljö i form av S:ta Maria sjukhusområde - en väl sammanhållen
sjukhusanläggning av unik social och arkitektonisk betydelse.
Uttryck för riksintresset
”Kärnan” från 1300-talet, som utgjorde kärntornet i kungaborgen och andra
lämningar av högstaden på landborgshöjden, kulturlager från tidig medeltid till
stormaktstid, den välbevarade Mariakyrkan från 1300-talet.
Lågstaden med gatunät som huvudsakligen växte ut under medeltidens senare
del. Den småskaliga bebyggelsekaraktären med hus som spänner från medeltiden
och framåt och där bara de offentliga byggnaderna tillåtits bryta skalan.
Lämningar och spår i gatunät och platsbildningar av 1600-talets befästningsstad.
Spår av gamla vägsträckningar och gränslinjer i det som tidigare var stadens
jordar runt den gamla stadskärnan och av den förindustriella stadens oplanerade
utkantsbebyggelse utmed infartsvägarna.
16 av 38
Det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets stadsbyggande, med kompakta
stenstadskvarter, boulevardstråk, platsbildningar, parker och offentliga
byggnader. Den sedan 1800-talet successivt utbyggda hamnen och järnvägen
med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även
järnvägsstad.
Burgna villaområden, arbetarkvarter industrier och andra arbetsplatser som
berättar om stadens sociala och funktionella skiktning. Uttryck för modernismens
byggande som konserthuset, tullhuset vid Sundstorget, H55-utställningen,
krematoriet samt olika bostadsområden.
Den lokala byggnadstraditionen med mycket tegel och ljust putsade och rikt
ornamenterade fasader.
Kulturhistoriskt skydd inom planområdet
Planområdet ingår i riksintresset för Helsingborgs innerstad (M-K15), se figur 6.
Riksintresset regleras enligt Miljöbalken 3 kap 6§ och omfattar stadens centrala
delar.
Ansökan om byggnadsminnesförklaring av Ångfärjestationen, se figur 7, inkom till
Länsstyrelsen i Skåne våren 2010, Länsstyrelsen har våren 2013 beslutat att inte
förklara ångfärjestationen som byggnadsminne, enligt kulturminneslagen (KML) 3
kap 1§.
Figur 7. Ångfärjestationen i förgrunden till kv. Karl XV. Till vänster i bild skymtar
bebyggelsen i kv. Najaden. Till höger syns delar av Hamntorget.
17 av 38
Kommunen har pekat ut Ångfärjestationen som kulturhistoriskt värdefull, i linje
med de byggnader som skyddas enligt PBL kap. 8. (Bevarandeprogram
Helsingborgs stadskärna, 2002). Byggnaden anses därmed vara av lokalhistoriskt
intresse, den har dock inget skydd i detaljplan.
Historisk bakgrund
Helsingborg är en av Nordens äldsta städer med rötter tillbaka till vikingatiden
800-1000 e. kr. Det geografiska läget på den höga landborgsbranten invid
Öresunds smalaste del har haft avgörande betydelse för stadens utveckling. Den
första befästningen anlades troligtvis uppe på landborgen för att senare ge upphov
till stadsbebyggelse på platsen. I takt med att staden växte började folk även
bosätta sig på stranden nedanför landborgen. Trots sitt strategiska läge och
omfattande sjöfart saknade Helsingborg från början en naturlig hamn. Fram till
mitten av 1700-talet fanns endast en enkel träbrygga ut i sundet.
Under 1300-talet var Helsingborg en av Danmarks mest betydelsefulla städer. Vid
freden i Roskilde år 1658 blev Helsingborg åter svenskt. Under mitten av 1700talet beslöt man att bygga den fösta bryggan av sten, vilken stod färdig 1766.
Efter en tid av stagnation, på grund av krig och minskad handel, återhämtade sig
staden under 1800-talets andra hälft. Mellan 1850 och 1900 sexdubblades
Helsingborgs befolkning, vilket var en följd av näringslivets expansion. Under
senare delen av 1800-talet fortsatte utbyggnaden på utfyllnadsmark väster om
den gamla stadskärnan.
Staden började efter att Öresundstullen hade avskaffats, 1857, att bli en mycket
viktig exporthamn vilket krävde en utbyggnad av hamnens anläggningar och
kommunikationer. Spannmål var Helsingborgs största exportvara vid den här
tiden.
Helsingborgs kraftiga expansion under 1800-talet var till stor del ett resultat av
förbättrade kommunikationer som genomfördes i staden. 1865 anslöt Helsingborg
till Södra stambanan och 1875 invigde man tåglinjen till Hässleholm. En tredje
järnvägslinjen öppnades 1885, Västkustbanan mot Ängelholm och Halland vilket
föranledde uppförandet av Ångfärjestationen 1898.
Utbyggnaden av tågtrafiken har följts av stora hamnbyggnadsprojekt som
exempelvis Södra hamnen och Norra hamnen. Från 1890-talet var hamnen en av
Sveriges mest betydande hamnar. De ständigt ökande möjligheterna till allt större
godsmängder bidrog till att järnvägens och hamnarnas utveckling följdes åt, se
figur 8.
18 av 38
Figur 8. Stadskarta över centrala Helsingborg 1909.
Persontrafiken ökade stadigt efter andra världskrigens slut. Passfriheten som
infördes 1952 i de nordiska länderna bidrog till den stadigt ökade persontrafiken.
Det ökade resetrycket bidrog till att DSB-färjorna som utgick från
Ångfärjestationen fick konkurens då LB, AB Linjebuss öppnade färjeläge vid Inre
hamnen. Sundsbussarna började sin trafik 1958, se figur 9 och 10.
Figur 9. Flygbild över planområdet från 1970-talet. Både järnvägen och
färjetrafiken var i full gång. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs museer.
19 av 38
Figur 10. Stationsbyggnaden som den såg ut på 1970-talet. Mycket av
snickeridetaljerna och smidesornament är avlägsnade. Framför byggnaden står
Sundsbussarna parkerade. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs museer.
Kulturmiljöbeskrivning
Planområdet
En stor del av planområdet består av det som idag kallas för Hamntorget, se figur
12. Torget utgör en fortsättning på den torgaxel som löper genom staden i östvästlig riktning, Hamntorget anlades på 1830-talet. Planområdet kantas i öster av
kvarteret Najaden och kvarteret Karl XV som främst är bebyggt med högrest
stadsbebyggelse där byggnaden på Hamntorget 1, 1800-talsfasad är tongivande.
Området avgränsas i väster av Helsingörskajen och i söder av Köpenhamnskajen.
Norr om planområdet ligger Dunkers kulturhus, se figur 5. Vid Hamntorgets norra
kant ligger Ångfärjestationen, en stationsbyggnad uppförd i trä år 1898, se figur
11. Stationsbyggnaden är tillsammans med tullhuset vid Hamntorgets södra del
de ända bevarade byggnaderna från hamn- och kommunikationsverksamheten.
Tullhuset uppfördes 1838 som varmbadhus men övergick sedan till funktionen
som tullhus 1857, se figur 12.
På Hamntorgets sydvästra hörn återfinns Carl Milles staty över Sjöfartsgudinnan
på en högrest kolonn i granit. Norr om statyn löper en trappa ner från kajkanten
som ska symbolisera Karl XIV Johans landstigning i Helsingborg 1810, när han
som nybliven kronprins kom till Sverige. Här finns även en minnessten över
händelsen.
20 av 38
Figur 11. Ångfärjestationen som den såg ut när den var nybyggd. Färgsättningen
var koncentrerad till mörka kulörer. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs
museer.
Figur 12. Tullhuset uppfört 1838 som varmbadhus.
Ångfärjestationen
Ångfärjestationen är uppförd 1898, i en nationalromantisk stil. Byggnaden
uppfördes som ett provisorium efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall.
Byggnadens ursprungliga volym har byggts ut i omgångar varav den västra
gavelbyggnaden, den s.k. tullvisitationen, uppfördes redan 1901. Byggnadens
interiör har en del ursprungliga detaljer bevarade men mycket har förändrats i
takt med att byggnaden nu används för musik- och nattklubbsändamål. Exteriört
har byggnaden genomgått en del förändringar, fasaden är tilläggsisolerad och
byggnaden har fått nytt fasadmaterial, nya fönster och dörrar. I stort har
byggnaden ändå bevarat sitt ursprungliga arkitektoniska uttryck.
21 av 38
Järnvägsanläggningen var Sveriges första internationella tågförbindelse. Här kom
också den s k permittenttrafiken av tyska trupper att passera, under åren 194043. Ca två miljoner tyska soldater passerade stationen under de här åren.
Byggnadens arkitektoniska utformning är av kulturhistoriskt intresse då den som
träbyggnad utgör ett udda inslag i Skånes övriga stationshusbestånd av sten och
tegel. Byggnaden har många likheter med de samtida stationsbyggnader som
vanligt vis uppfördes i norra Sverige och är utförd i tidstypisk nationalromantik.
Byggnaden berättar om den historiskt viktiga utvecklingen kring hamn och
järnväg i Helsingborg. Som Sveriges första internationella tågförbindelse är
byggnaden av teknikhistoriskt- såväl som ekonomihistoriskt värde. Som ”Porten
till kontinenten” har byggnaden också ett stort symbolvärde.
Mycket av byggnadens historiska kontext är nu borta, järnvägsspåren är
borttagna och färjelägena är igenfyllda. Byggnadens kulturhistoriska värde
grundar sig nu kring dess berättarvärde om platsens historiska funktion och
betydelse för sjöfart och järnvägskommunikationen i Helsingborg.
Stadsbilden
Helsingborg har en mycket karaktäristisk stadssiluett som möter alla de
båtresenärer som återvänder över Öresund. De mest påtagliga inslagen i denna
siluett är rådhusets torn och befästningstornet Kärnan som omges av
stadsbebyggelse från olika tidsepoker. Centralt för stadbilden är även torgaxeln
som öppnar upp staden med Stortorget och Hamntorget i öst-västlig riktning, se
figur 13.
Figur 13. Viktig del i stadsbilden är torgaxeln som går genom Helsingborgs
centrala delar i en öst-västlig riktning. Stortorget och Hamntorget binder därmed
samman affärsstråken med hamnen
22 av 38
Fasadarkitekturen längs Kungsgatan i kv. Najaden och Karl XV är monumentalt
utformad och utgör imponerande fasader mot sundet, tänkt att var det första som
möter besökare som anländer sjövägen.
7.1.2
Konsekvenser av nollalternativet
Nollalternativet innebär att stationsbyggnaden står kvar på sitt ursprungliga läge
med samtliga byggnadsdelar bevarade, vilket är positivt ur kulturmiljösynpunkt.
Delar av planområdet är idag markparkering. Dessa centrala delar är mycket
attraktiva, vilket kan förväntas medföra ny bebyggelse i framtiden. Det kommer i
sig att innebära konsekvenser för kulturmiljön.
7.1.3
Konsekvenser av planförslaget
Planförslagets effekter
Ångfärjestationen
Planförslaget medför en flytt av Ångfärjestationen. Enligt den tekniska
utredningen som kommunen genomfört (Midroc 2010-12-03) är det byggnadens
ursprungliga del som är aktuell att flytta. Delar av Ångfärjestationens
kulturhistoriska värden kommer att påverkas negativt vid rivning av de olika
utbyggnaderna. Byggnadens nuvarande form är en följd av förändrade behov
under årens lopp och en viktig del av byggnadens autenticitet och kulturhistoriska
värde. Den ursprungliga huvudbyggnaden som enligt plan ska bevaras, var endast
ett faktum under tre år innan ”tullvisitationen” byggdes 1901.
Byggnadens ursprungliga plats är av betydelse för det kulturhistoriska värdet då
byggnaden är den enda lämningen som är kvar av tåg- och färjeverksamheten på
platsen. Möjligheten till förståelse kring platsens historiska betydelse och funktion
för Helsingborg minskar vid en flytt.
Få är spåren av stationsbyggnadens ursprungliga kontext, hamnfickor och
järnvägsspår är numera borttagna. Flyttens betydelse på byggnadens
kulturhistoriska värde är därmed något begränsad. Ny placering och delvis rivning
innebär dock att stationens läge och utseende blir fiktivt, delar av byggnadens
kulturhistoriska värde och autenticitet påverkas därmed negativt.
Ångfärjestationen har ett högt kulturhistoriskt värde av lokalhistoriskt intresse,
detta värde kommer att begränsas vid en rivning och flytt.
Stadsbilden
Viktiga befintliga siktlinjer och rörelsestråk påverkas inte av förslagen detaljplan
utan bevaras och förstärks. Planen bryter befintlig kvarterstruktur i angränsande
kvarter (Najaden och Karl XV) men öppnar därmed upp för siktlinjer mellan
huskropparna så att delar av bakomliggande kvarter även i framtiden delvis är
synliga ut mot sundet, se figur 14. Den aktuella planen har också brutit upp det
tidigare homogena förslaget i flera olika byggnadskroppar och byggnadshöjder där
konferensbyggnad, hotellbyggnad och bostadshusen tydligt skiljer sig i från
23 av 38
varandra i skala, utformning och fasadmaterial. Ny bebyggelse i planområdet
kommer, lokalt att påverka befintlig stadsbild. Sett från väster kommer
genomsläpp möjliggöra att bebyggelsen i kvarteren Najaden och Karl XV delvis
kommer förbli synlig. Planen kommer att medföra en ny årsring till den
kvartersbebyggelse som finns öster om planområdet.
Figur 14. Illustration med siluett från sundet. Källa: Jais Arkitekter
Konsekvensbeskrivning
En flytt och delvis rivning av Ångfärjestationen har måttliga negativa
konsekvenser på kulturmiljön. Konsekvenserna av planförslaget är att förståelsen
för Ångfärjestationen som förmedlare av platsens historia begränsas. Byggnaden
kommer delvis att bevaras och kopplingen mellan byggnaden och dess
ursprungliga plats är bättre tillgodosedd i nuvarande plan. Planen innebär att
perrongtaken, se figur 15, står kvar nära sin ursprungliga plats vilket bidrar till
förståelse kring stationsbyggnadens ursprungliga placering.
Figur 15. Perrongtaken.
24 av 38
Måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljön uppstår då delar av stadsbilden,
bestående av kvarteret Najaden och kvarteret Karl XV, skyms av ny bebyggelse.
En flytt av Ångfärjestationen och rivning av vissa delar kommer att påverka en del
av riksintresset negativt, den del som lyder: ”Den sena 1800-talets succesivt
utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på
funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad”. En flytt och delvis rivning
innebär inte att denna del av riksintresset helt kommer att upphöra.
Planen bedöms innebära ett visst mått av skada på riksintresset för
kulturmiljövård, Helsingborgs stad, skadan kan dock inte betecknas som påtaglig.
7.1.4
Förslag till åtgärder
Att bevara perrongtaken i närheten av dess ursprungliga läge ger möjligheten att
få en viss koppling till den flyttade Ångfärjestationsens ursprungliga plats, se figur
16. Med rätt informationsmaterial är detta en möjlighet att binda ihop stationens
framtida och ursprungliga läge och förtydliga platsens historiska samband.
Det är viktigt hur platsen mellan stationsbyggnadens nya läge och perrongtakens
placering behandlas. Förståelsen för kopplingen mellan de ursprungliga
byggnadskropparna är viktig, markarbeten och platsens möblering bör lyfta fram
den ursprungliga kopplingen.
Informationsmaterial som skyltar på Hamntorget såväl som inne i stationsbyggnaden kan bidra till en öka förståelse kring platsen och byggnadernas
ursprungliga funktion och läge. Då byggnadens nya läge innebär en förändring av
ett historiskt förlopp blir informationsmaterial av detta slag mycket viktigt.
Figur 16. Den viktiga kopplingen mellan Ångfärjan och perrongtaken (blå pilar)
samt vikten av att tydliggöra sambandet inom ytan mellan dem (röd ring).
25 av 38
7.2
Buller
7.2.1
Förutsättningar
Det buller som uppkommer inom planområdet härrör från två huvudsakliga
bullerkällor, dels fordonstrafik och dels motorbuller från färjetrafiken HelsingborgHelsingör.
Regeringens proposition 1996/97:53 redovisar gällande riktvärden för trafikbuller,
se tabell 2. För hamntrafiken gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för externt
industribuller. Hamnen har ett miljötillstånd (2008-05-22) där riktvärde för
trafikbuller anges som prövotidsvillkor, d v s 55 dB(A). För hamnen pågår
prövning av nytt tillstånd. I den ansökan som lämnats in redovisas förslag till
bullervillkor utifrån hamnens verksamhet och delas in i Soft port och Hard port.
Den verksamhet som ligger närmast planområdet benämns Soft port och avser
färjeled och färjeterminal. Dimensionerande för bullret är störningarna nattetid
och de villkor som föreslås i pågående prövning är 50 dBA ekvivalent nivå och 67
dBA maxnivå.
Riktvärden buller från vägtrafik
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Tabell 2. Riktvärden för buller avseende vägtrafik enligt proposition 1996/97:53
7.2.2
Konsekvenser av nollalternativet
Som framgår av avsnitt 6.3 har Drottninggatan närmast planområdet idag en
trafikmängd på ca 21 000 fordon/årsmedeldygn. Trafikmängden beräknas minska
i framtiden som en följd av de åtgärder som ingår i stadens planering, med
minskning till ett bilkörfält i varje riktning och nya separata busskörfält.
Som framgår av tabell 1 bedöms trafikmängden på Drottningsgatan i
nollalternativet därför till ca 19 000 fordon/årsmedeldygn. Detta innebär en viss
förbättring av bullersituationen jämfört med nuläget.
7.2.3
Konsekvenser av planförslaget
Av tabell 1 framgår beräknade trafikmängder på ett antal gator år 2020 med
respektive utan ett genomförande av planförslaget. Den planerade bebyggelsen
beräknas medföra ett trafiktillskott på 750 fordonsrörelser under ett vardagsdygn
respektive 1150 bilar under ett ”kongressdygn”, d v s då kongressanläggningen är
fullt utnyttjad. Tillskottet på Drottninggatan bedöms utifrån detta uppgå till ca 350
bilar per vardagsdygn respektive 500 ett kongressdygn. På Järnvägsgatan bedöms
tillskottet uppgå till 400 respektive 650 bilar per dygn (Ramböll 2013-05-08).
Av trafikfördelningen ovan samt i tabell 1 framgår att på Drottninggatan förväntas
en viss ökning av biltrafiken vid genomförande av planförslaget jämfört med
nollalternativet. Båda alternativen medför dock mindre biltrafik än idag.
26 av 38
På Kungsgatan förväntas planförslaget medföra ett tillskott på 300-400
fordonsrörelser per årsmedeldygn. Detta tillskott på mindre än 10% medför
enbart marginella, ej hörbara förändringar av bullernivåerna på dygnsnivå.
Maxbullernivåerna blir därför oförändrade (Ramböll 2013-05-08).
Utöver biltrafiken är det hamnen som har verksamhet nära planområdet och som
kan medföra bullerstörningar. Hamnen har ett verksamhetstillstånd daterat 200805-22. Det angavs i tillståndet att hamnen under en s k prövotid ska utreda
möjligheterna att minska den sammantagna bullernivån så att nivån vid närmsta
bostad inte överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (RR
1978:5) samt Socialstyrelsens rekommendationer avseende lågfrekvent buller
(SOSFS 2005:6).
Helsingborgs Hamn har som en del av prövotillståndet utfört beräkningar i
området (Akustikgruppen 2012-11-22). Inom ramen för arbetet med detaljplanen
har även beräkningar utförts för planområdet (Soundcon 2013-04-26).
Beräkningarna för planområdet, se figur 17-18, visar att för bostäderna klaras de
nivåer som föreslås i hamnens pågående tillståndsprövning på 50 dBA ekvivalent
nivå respektive 67 dBA maximal nivå.
Figur 17. Bullerberäkningar för planområdet, ekvivalentvärden. Soundcon 201304-26
27 av 38
Figur 18. Bullerberäkningar för planområdet, maximala värden. Soundcon 201304-26
Kongress- och hotellanläggningen har högre nivåer än hamnens förslag till villkor.
En kongress- och hotellanläggning definieras dock inte som bostad. Beräkningar
har gjorts för Hotell Marina Plaza (Akustikgruppen 2012-11-22) som ligger söder
om den inre hamnbassängen. Dessa visar att med fasadisolering kan riktvärdena
inomhus uppfyllas. Utifrån detta bedöms riktvärdena även kunna uppfyllas vid den
föreslagna kongress- och hotellanläggningen.
Utöver de i verksamhetstillståndet för hamnen angivna bullerkällorna anlöper vid
ett fåtal gånger per år mindre kryssningsfartyg, vilka i dag har möjlighet att
förtöja längs Helsingörskajen. Större kryssningsfartyg är hänvisade till
Sydhamnen eller ankring på redd. Kryssningsfartygen anländer under morgonen
och lämnar kajen på kvällen och utgör därmed inte en störning nattetid. Dessa
kan under en kortare period därmed påverka bullersituationen, men bedöms som
förenligt med den föreslagna bostadsbebyggelsen. Övriga verksamheter knutna till
hamnfunktionen, som lots och sjöräddning, är placerade utanför planområdet och
bedöms inte påverka den föreslagna bebyggelsen.
7.2.4
Förslag till åtgärder
Bostäder ska utformas så att av riksdagen antagna riktvärden för trafikbuller
klaras samt att villkor från hamnens pågående tillståndsprövning kan uppfyllas.
28 av 38
7.3
Luftkvalitet
7.3.1
Förutsättningar
Luften i Helsingborgs stad innehåller tidvis höga halter av kvävedioxid utmed
särskilt trafikerade gator. Staden konstaterade i början av 2000-talet att
miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid sannolikt skulle överskridas om inga
åtgärder vidtogs. Regeringen gav därför år 2006 Länsstyrelsen i uppdrag att ta
fram ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid.
Programmet fastställdes 2007 och har sedan reviderats 2009.
Enligt kommunens mätningar och beräkningar konstaterade man inför arbetet
med åtgärdsprogrammet att Drottninggatan var en av de gator där MKN för
kvävedioxid riskerade att överskridas. Åtgärdsprogrammet föreslår tio
huvudåtgärder och ett antal delåtgärder under dessa. Huvudåtgärd 7 avser
trafikdämpande åtgärder på Drottningsgatan/Järnvägsgatan. De avser bl a separat
busskörfält samt utökat utrymme för gående och cyklister.
Stadsbyggnadsnämnden beslutade om dessa åtgärders genomförande 2013-0416.
Av tabell 3 framgår beräknade utsläppsnivåer för kvävedioxid i ett antal gaturum
år 2009. Dessa stämmer väl överens med de mätningar som gjorts och visar att
det är dygnsmedelvärdet som är svårast att klara. De mätningar som
Helsingborgs stad genomför visar att man generellt har en nedåtgående trend
avseende utsläppsnivåerna. Det varierar dock över tiden och den senaste
mätningen från första halvåret 2012 visade på en ökning i Drottninggatan med ett
överskridande av dygnsmedelnormen vid elva tillfällen (Helsingborgs stad,
Miljöförvaltningen Dnr 2007-1822). Noterbart för Helsingborg är också att
färjetrafiken står för en relativt stor del av utsläppen. År 2020 beräknas sjöfartens
andel av utsläppen längs Drottningsgatan vara 19% (Ramböll 2010-10-10).
Drottninggatan
Hälsovägen
Järnvägsgatan
Södra
Stenbocksgatan
Malmöleden
Medelvärde
μg/m3
25
(23-28)
26
(24-29)
32
(29-35)
26
(23-28)
22
(20-24)
98-percentil
dygn μg/m3
57
(51-63)
51
(46-56)
66
(60-73)
51
(46-56)
45
(41-50)
98-percentil
tim μg/m3
80
(72-88)
74
(67-81)
91
(82-100)
76
(69-84)
65
(59-72)
Tabell 3. Beräknade kvävedioxidhalter för de fem gaturummen för år 2009.
Enheten är mikrogram per kubikmeter. Förklaring till färgerna i rutorna, se figur 6.
29 av 38
Halten högre än
miljökvalitetsnormen
(MKN)
>=40
>=60
>=90
Halten lägre än
normen och högre än
95 % av normen *
>= 38 <40
>= 57 <60
>= 86 <90
Högre än övre
utvärderingströskeln
men lägre än 95 % av
normen
>=32, <38
>=48, <57
>=72, <86
Högre än nedre
utvärderingströskeln
men lägre än den övre
utvärderingströskeln
>=26, <32
>=36, <48
>=54, <72
Lägre än den nedre
utvärderingströskeln
<26
<36
<54
Tabell 4. Färgkodning för tabell 3.
7.3.2
Konsekvenser av nollalternativet
Spridningsberäkningar för kvävedioxid har utförts för nollalternativ och
planförslag, se tabell 5.
Beräkningarna för nollalternativet utgår från de trafiksiffror som redovisas i avsnitt
6.3. Dessa grundar sig på att åtgärderna i åtgärdsprogrammet är genomförda.
Som framgår av tabell 5 innebär det en sänkning av nivåerna jämfört med
beräkningen för år 2009.
Tabell 5. Beräknade kvävedioxidhalter i fem gaturum för byggnation av Ångfärjan
år 2020, dels för ett nollalternativ och ett jämförelsealternativ (planförslaget).
Enheten är mikrogram per kubikmeter. (Ramböll 2013-05-08).
7.3.3
Konsekvenser av planförslaget
Av tabell 5 framgår en beräkning av kvävedioxidutsläppen med ett genomförande
av planförslaget. Beräkningen utgår från de trafiksiffror som redovisas i tabell 1.
30 av 38
Dessa grundar sig på att åtgärderna i åtgärdsprogrammet är genomförda. Som
framgår av beräkningarna är skillnaderna jämfört med nollalternativet små och
någon risk för överskridande av MKN föreligger inte. Halterna är dock så höga att
fortsatt uppföljning är motiverat.
7.3.4
Förslag till åtgärder
Åtgärderna enligt åtgärdsprogrammet genomförs, vilket innebär en begränsning
av trafiken på Drottningsgatan/Järnvägsgatan. Dessa åtgärder bedöms som
tillräckliga för att MKN inte ska överskridas. Fortsatta mätningar bör dock
genomföras inom ramen för åtgärdsprogrammet.
7.4
Risk och säkerhet
7.4.1
Förutsättningar
I detta avsnitt hanteras närheten till hamnen och dess verksamhet samt övriga
närliggande verksamheter och de risker detta kan medföra för den föreslagna
markanvändningen.
Helsingborgs hamn är av riksintresse för kommunikationer. Riksintresset innebär
att hamnens funktion ska upprätthållas. I riksintresset ingår därför även de vägar,
järnvägar etc som krävs för att hamnens funktion ska kunna upprätthållas.
Länsstyrelsen i Skåne har tillsammans med Sjöfartsverket, Banverket och
Vägverket tagit fram en precisering av riksintresset (Länsstyrelsen rapport
2009:6) Av rapporten framgår att området kring Tullhuset, kajen vid Tullhuset
samt den inre hamnbassängen ingår i riksintresset. Helsingborgs stad har en
avvikande åsikt om riksintresset och har i översiktsplanen (ÖP 2010) angett
stadens syn på riksintresset. Staden anser för den norra delen att
passagerartrafiken i Inre hamnen (HH-leden) är av riksintresse. Övriga
verksamheter i denna del avser bogsering, lotsning samt kryssningsverksamhet
och behöver inte vara knutna till just denna del av hamnen.
7.4.2
Konsekvenser av nollalternativet
Nollalternativet innebär nuvarande markanvändning. Det innebär att befintliga
verksamheter i hamnen fortskrider och innebär inga ytterligare konsekvenser.
7.4.3
Konsekvenser av planförslaget
Planförslaget innebär att delar av Köpenhamnskajen kommer att ianspråktas för
bebyggelse när Ångfärjestationen flyttas. Idag sker internationell passagerartrafik
från Köpenhamnskajen med två fartyg. Dessa har även nattförtöjning vid kajen. I
anslutning till området finns även tullverksamhet.
Inom ramen för planarbetet har det studerats hur denna verksamhet ska kunna
fortgå med erforderliga tullslussar och övrig verksamhet (Helsingborgs stad 201010-27). Studierna visar att trafiken kan fortgå från Köpenhamnskajen och här kan
även Tullhuset användas och den nuvarande tullspärren justeras. Om trafiken sker
med kortare fartyg kan två sådan förtöjas vid Köpenhamnskajen. Om nuvarande
31 av 38
storlek på båtar används behövs en kompletterande plats för nattförtöjning.
Sådana möjliga lägen har studerats enligt figur 19.
Hamnverksamhet kan utgöra en risk för verksamheten inom planområdet.
Förutom hamnen ligger även reningsverket relativt nära planområdet.
Figur
19. Alternativa platser för nattförtöjning
I färjetrafiken förekommer transporter av farligt gods. Enligt länsstyrelsens
riktlinjer (RIKTSAM) bör avståndet mellan verksamheten och bebyggelse inte
underskrida 150 meter. Helsingborgs stad har i Risk och omgivningspåverkan i
anslutning till H+ (Ramböll 2011-03-09) angivit ett uppmärksamhetsavstånd på
100 meter, se figur 20. Med planförslaget blir avståndet ca 190 meter till
närmaste bostadsbebyggelse och några förhöjda risker bedöms således inte
föreligga.
Planområdet ligger över 1000 meter från de områden av reningsverket som kan
orsaka luktproblem. Risken bedöms därmed som liten.
Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra någon påverkan på riksintresset
för hamn.
7.4.4
Förslag till åtgärder
Möjlighet till nattförtöjning och tullverksamhet enligt förslaget ovan har inarbetats
i detaljplanen.
32 av 38
Figur 20. Uppmärksamhetsavstånd 100 meter enligt Risk och omgivningspåverkan
i anslutning till H+ (Ramböll 2011-03-09)
7.5
Klimatanpassning och översvämning
7.5.1
Förutsättningar
Förändringar av vårt klimat pågår, vilket leder till höjda havsnivåer och ökad risk
för översvämning.
Helsingborgs stad har tagit fram en strategi för klimatanpassning (Helsingborgs
stad 2012), som bl a anger att nya detaljplaner behöver omfatta
säkerhetshöjande åtgärder.
7.5.2
Konsekvenser av nollalternativet
Oavsett om planförslaget genomförs eller inte behöver åtgärder för
klimatanpassning och översvämning vidtas inom planområdet.
7.5.3
Konsekvenser av planförslaget
Helsingborgs stads arbete innefattar hur man med olika metoder gör åtgärder
samordnat efter en tydlig prioriteringsordning. I samband med att staden bygger
ut såväl det aktuella planområdet, Drottninggatan och Järnvägsgatan samt H+
kommer lämpliga fysiska åtgärder att ingå i arbetet. I det aktuella planområdet
studeras olika tekniska lösningar som innefattar möjliga barriärer vid
Badhusgatan, Brogatan samt Kungsgatan. Vidare studeras även hur Kajerna i
området kan förstärkas samt hur de föreslagna ”bastionerna” som ingår i
gestaltningen av allmän plats kan användas som en del i ett skydd mot
översvämningar. Detta arbete kommer i första hand att samordnas med de åter
gärder som utreds i samband med ombyggnaden av Drottninggatan och
Järnvägsgatan.
33 av 38
8.
Samlad bedömning
8.1
Sammanfattande miljökonsekvenser
MKBn har avgränsats till att hantera kulturmiljö, luftkvalitet, buller, översvämning
samt risker utifrån kringliggande verksamheter.
En flytt och delvis rivning av Ångfärjestationen innebär konsekvenser på
kulturmiljön. Konsekvenserna av planförslaget är att förståelsen för
Ångfärjestationen som förmedlare av platsens historia begränsas. Byggnaden
kommer delvis att bevaras och kopplingen mellan byggnaden och dess
ursprungliga plats tillgodoses till viss del. Planen innebär att perrongtaken står
kvar nära sin ursprungliga plats vilket bidrar till förståelse kring stationsbyggnadens ursprungliga placering. En flytt av Ångfärjestationen och rivning av
vissa delar kommer att påverka en del av riksintresset negativt, den del som
lyder: ”Den sena 1800-talets succesivt utbyggda hamnen och järnvägen med
tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även
järnvägsstad”. En flytt och delvis rivning innebär inte att denna del av
riksintresset helt kommer att upphöra.
Planen bedöms innebära ett visst mått av skada på riksintresset, skadan kan dock
inte betecknas som påtaglig.
Utifrån de trafikprognoser som tagits fram bedöms planförslaget inte innebära att
MKN för luftkvalitet överskrids. Planen bedöms också kunna genomföras inom
ramen för gällande riktvärden för buller avseende både trafik och
hamnverksamhet.
Planområdet ligger på ett sådant avstånd från hamnverksamheten att några risker
utifrån denna inte föreligger. Det bedöms också som möjligt att utforma planen så
att hamnfunktionerna med nattförtöjning och tullverksamhet kan fortsätta. Det
innebär att planförslaget inte bedöms medföra någon påverkan på riksintresset
hamn.
Helsingborgs stad arbetar långsiktigt med ökad risk för översvämning till följd av
klimatförändring. Kommunen har en strategi, vilken man även arbetar efter i det
aktuella planområdet.
8.2
Avstämning mot miljömål
8.2.1
Begränsad klimatpåverkan
Nationellt mål är att: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s
ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att
människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig
Länsstyrelsen i Skåne län samt Helsingborgs stad har utifrån det nationella
miljökvalitetsmålet preciserat egna mål som visar på hur man utifrån de egna
förutsättningarna ska kunna minska klimatpåverkan.
34 av 38
Kommentar: Helsingborgs stad arbetar enligt åtgärderna i åtgärdsprogrammet
(Länsstyrelsen 2009-10-15). Det innebär bl a åtgärder för minskad trafik på
Drottninggatan. Planförslaget innebär något ökad trafik jämfört med
nollalternativet. Både planförslag och nollalternativ medför dock lägre
trafikmängder än idag. I jämförelse med andra alternativ för denna typ av
verksamheter innebär planförslaget mycket goda möjligheter till kollektivt
resande. Planförslaget bedöms därmed inte motverka möjligheten att uppnå
miljökvalitetsmålet.
8.2.2
God bebyggd miljö
Nationellt mål är att: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god
och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Länsstyrelsen i Skåne län samt Helsingborgs stad har utifrån det nationella
miljökvalitetsmålet preciserat egna mål. Dessa innebär bl a begränsningar av
bullerpåverkan, tillvaratagande av kulturhistorisk bebyggelse och begränsad
energianvändning.
Kommentar: Planförslaget innebär exploatering i ett attraktivt läge som kommer
staden till godo och ökar tillgängligheten till och attraktiviteten hos bl a
Köpenhamnskajen och Hamntorget. Exploateringen bedöms kunna genomföras
inom ramen för gällande riktvärden för buller. Planförslaget innebär dock negativa
konsekvenser för kulturmiljön då Ångfärjestationen flyttas och det blir svårare att
förstå byggnaden i sitt historiska sammanhang. Konsekvenserna för riksintresset
bedöms dock inte vara så stora att risk för påtaglig skada på riksintresset
föreligger.
8.3
Avstämning mot miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i
miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga
grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses
tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för:
Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider,
svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon
Buller
Fisk- och musselvatten
Vattenförekomster
Som framgår av avsnitt 7.3 medför planförslaget, i jämförelse med
nollalternativet, ingen ökad risk för överskridande av MKN för luftkvalitet. Detta
35 av 38
förutsätter att åtgärderna enligt länsstyrelsens åtgärdsprogram genomförs.
Fortsatt uppföljning behövs dock.
I förordning om omgivningsbuller anges att skyldighet att kartlägga buller och
upprätta åtgärdsprogram vid behov finns för kommuner med över 100 000
invånare. En sådan kartläggning pågår i Helsingborg.
Planområdet berörs av MKN för ytvattenförekomst, Helsingborgsområdet
(SE562290-124131) samt av MKN för grundvattenförekomst, Helsingborgssandstenen (SE621791-130957). Av planbeskrivningen framgår att planens
genomförande inte bedöms påverka den kemiska grundvattenstatusen eller
grundvattnets kvantitativa status. Den risk för grumling av ytvatten som finns
antes kunna hanteras i samband med anmälan om vattenverksamhet enligt
Miljöbalken 11 kap. Planområdet berörs inte av några utpekade fisk- eller
musselvatten.
36 av 38
9.
Källförteckning
Akustikgruppen. Utredning om möjligheterna att minska de sammantagna
bulleremissionerna från hamnverksamheten. PM 3498.08, 2012-11-22, Rev D
Helsingborgs stad. PM Helsingborgs hamn, Gamla Staden 1:1 (Ångfärjan). 201010-27
Helsingborgs stad. Miljöprogram för Helsingborgs Stad 2011-2015, antaget av
kommunfullmäktige 2010-10-27
Helsingborgs stad. Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1
januari – 30 juni 2012, Miljöförvaltningen Dnr 2007-1822
Helsingborgs stad. Miljökonsekvensbeskrivning med fördjupad kulturmiljöanalys
till detaljplan för Gamla staden 1:1 m.fl. Antagandehandling 2011-04-20
Helsingborgs stad. Planprogram för fastigheten Gamla staden 1:1 m.fl.
(Ångfärjan) centrum, Helsingborgs stad. Godkännandehandling reviderad 201212-12
Helsingborgs stad. Planprogram för fastigheten Gamla staden 1:1 m.fl. centrum,
Helsingborgs stad. Rapport från programsamråd. 2012-12-05
Helsingborgs stad. ÖP 2010. Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-18
Helsingborgs stad. PM Klimatanpassning. Antagen av kommunfullmäktige 25 april
2012
Helsingborgs stad. Bevarandeprogram Helsingborgs stadskärna. 2002
Helsingborgs stad. Utdrag ur befintliga detaljplaner för planområdet
Jais Arkitekter. Presentation Ångfärjan 2013-01-17
Jais Arkitekter och Fojab Arkitekter. Flytten av Ångfärjan. 2013-04-30
Länsstyrelsen i Skåne län. Reviderat åtgärdsprogram för att klara
miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg. 2009-10-15
Länsstyrelsen i Skåne län. Riksintresset Helsingborgs hamn. 2009:6
Länsstyrelsen i Skåne län. Riksintresset kulturmiljövård Helsingborgs stad M:K 15
37 av 38
Länsstyrelsen i Skåne län. RIKTSAM – Riktlinjer för riskhänsyn i
samhällsplaneringen. Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av
farligt gods. 2007:06
Midroc Project CM, Flytt av Ångfärjestationen i Helsingborg. Rapport 2010-12-03
PwC. Lokalisering av hotell- och kongressanläggning, Helsingsborgs Stad, mars
2012
Ramböll Sverige AB. Spridningsmodelleringar 2020 för fyra utredningsalternativ i
Helsingborg. 2010-10-10
Ramböll Sverige AB. Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+. 2011-0309
Ramböll Sverige AB. PM trafik och miljöfrågor som följd av ny bebyggelse inom
fastigheten Gamla Staden 1:1, Ångfärjan. 2013-05-08
Regionmuseet Kristianstad 2011:10 Ångfärjestationen – en plats för möten och
minnen, Byggnadsminnesutredning 2011
Soundcon AB. PM, Gamla Staden 1:1 m. fl., Ångfärjan, Helsingborg. 2013-04-26
Wingårdh Arkitekter. Presentation av Ångfärjan 2012-12-19
http://www.lansstyrelsen.se/SKANE/SV/MILJO-OCHKLIMAT/MILJOMAL/Pages/default.aspx. Besökt 2013-04-18
Vattenkartan, www.viss.lansstyrelsen.se. Besökt 2013-04-22
Historiska bilder kommer från © Kulturmagasinet/Helsingborgs museer
38 av 38
