KRAKOWS JULKRUBBOR
Krakow är ett av världens kulturarv med över 8 000 byggnader av
historisk bakgrund. Ingenstans i världen ser man så många kyrktorn.
Krakow med sin tusenåriga historia bevarar många av sina traditioner.
En av dessa är att tillverka julkrubbor. Dessa julkrubbor efterliknar
Krakows kyrktorn och fasader och började skapas redan i slutet av
1200-talet.
Krubbans historia går dock tillbaka till kristenhetens ursprung.
Evangelisten Lukas skriver ” Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat
och ligger i en krubba…”. I mitten av 300-talet skapas en högtid till
minne av Jesu födelse. Och de första bilderna av Jesusbarnet i krubban
görs.
Romersk sarkofag 300 - tal
Medeltiden
Under medeltiden utvecklades sk mysterispel om Kristi födelse.
Initiativtagare var den Helige Franciskus som julnatten 1223
genomförde ett julspel med tillhörande krubba i bergen norr om Rom.
Till Krakow kom julkrubbstraditionen I slutet av 1200-talet. Här finns
bland de äldst bevarade krubbfigurerna i Europa föreställande Josef
och Maria. Dessa rikt dekorerade träfigurer är 700 år gamla och finns
hos clarissanunnorna i Andreaskyrkan i Krakow.
I medeltidens Europa stod krubbor uppställda i kyrkorna och speciella
ceremonier genomfördes kring Jesusbarnet under helgdagarna.
Figurerna var orörliga och majestätiska.
Renässans till rokoko
På 1500-talet kompletterades de kyrkliga ritualerna omkring krubban
med världsliga figurer. Dessa figurer blev under 1600-talet rörliga till
skillnad från de religiösa som var fortsatt orörliga. Under 1600- och
1700-talet utvecklades julspelskrubborna till scenerier som skildrade
folklivet med komiska figurer som bönder, gycklare och spelmän och
uppbyggda landskapsbilder.
Denna typ av krubbor blev nu kända i stora delar av Europa. Bland
annat tack vare de populära dockteatrar som spreds från Frankrike.
Marionetteaterns (marionett: liten figur föreställande jungfru Maria),
dockor blev kända som ”polska dockor”. Julspelens texter var satiriska
och kyrkobesökarna skrattade. Detta beteende gick inte för sig. Så
biskopen Czartoryski förbjöd år 1736 föreställningar med rörliga
komiska figurer.
Därefter utfärdades föreskrifter att endast den Heliga familjen,
herdarna med djuren och de Tre vise männen, fick gestaltas för att
skapa andakt. På så vis delades krubbtraditionen upp i en kyrklig och
en världslig skildring av Kristus födelse.
1800-talet – krubban ett politiskt verktyg
Vid denna tid i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet, började
krakowkrubborna av politiska, sociala och ekonomiska skäl bli populära
igen. De österrikiska myndigheterna blev allt mer toleranta mot olika
yttringar av polsk självständighet. Krubbtillverkningen blev ett politiskt
verktyg. I texter och sånger förmedlades idéer till människor som
saknade kontakt med tidningar, teatern och prästerskapet. Överklassen
insåg julspelssångarnas underhållningsvärde och började beskydda
sånggrupperna. Med tiden utvecklades en konkurrens mellan
sånggrupperna. Därför försökte de varje år att komma med något nytt
och unikt. Det gällde både julspelen och krubbornas arkitektur.
Under senare delen av 1800-talet bildades ett hantverksskrå för
krubbtillverkare i Krakow. Det var mest murare, plåtslagare och
stenläggare som behövde extrapengar vintertid. Till julspelen byggdes
specialkonstruerade krubbor som var upp till tre meter höga. Dessa
användes för musik och dockor, som talade dansade och berättade
utmanande vitsar.
Av alla krubbor och dockteatrar från denna tid finns bara en kvar,
Ezenkierkrubban från tiden 1860-1870. Den tillverkades av murarna
Michal Ezenekier och hans bror Leon. Med dessa entusiastiska
teatermänniskor infördes en ny stil med flera arkitektoniska nyheter
och nyskapande scenografi. De flyttade skådespeleriet innanför
portalen och slopade prosceniet. Även en teaterridå skapades. Detta
innebar att lekmannafigurer tog över platsen som varit reserverad för
den Heliga familjen. En särskild himmelsk estrad skapades för dem i ett
galleri ovanför huvudscenen.
Krakowkrubban under 1900 - talet
En krakowkrubba har oftast en fasad med torn på sidorna och ibland en
kupol i mitten, en slags miniatyrkyrka. Och genomgående är de något
mer än naturtrogna avbilder. Det polska ordet för krubba, szopka, har
tre betydelser; en är ”bondgård”, den andra är själva den
arkitektoniska gestaltningen av födelsescenen. Den tredje betydelsen
kan tolkas som en kritisk granskning av samhället. Just denna tolkning
låg till grund för Polens första litterära kabaré 1910, Den Gröna
Ballongen, som öppnades på det välkända Café Jama Michalikowa i
Krakow, där den finns kvar.
Den polska traditionen med julspel avbröts under första världskriget
och tycktes därefter vara omodern. Men redan 1923 tog Krakows
Industrimuseum initiativ till en årlig utställning av krubbor. Och sedan
1937 arrangeras en årlig tävling om Krakows finaste krubba. Första
torsdagen i december samlas människor till en folkfest för att beskåda
krubbtillverkarnas alster. När klockan slår tolv i Mariakyrkans torn och
trumpetaren spelar Krakows speciella fanfar, går man i procession med
sina skapelser till arrangören Krakows Historiska Museum för
bedömning.
Fritt från verket Krakows Julkrubbor, av författarna Lars Andersson
och Maciej Aleksander Glowacki, utgiven av Statens Historiska
Museum, 1996
Sammanställt av Maud Edvardsson, utställningsproducent på Ekerö
Kultur, [email protected]
Så vad innehåller en typisk nutida Krakowkrubba ?
En Krakowkrubba ska innehålla detaljer från Krakows arkitektur och
ett ojämnt antal torn. Den ska vara färgsprakande och med mycket
guld och silver av tennfolie och metall. Däremot förekommer inget
landskap. I övrigt begränsas krubban endast av konstnärens fantasi.
Jesubarnet ska ges en central plats i konstverket, men här finns även
scenbilder som relaterar till olika kulturevenemang, samhälleliga eller
politiska. Rörliga delar, intressant belysning och andra effekter anses
förhöja krubbans konstnärliga värde. Scener och figurer brukar inte
beskrivas, till traditionen hör nämligen att åskådaren själv skall gissa
vem figurerna föreställer och vilka objekt som avbildas i krubban.
Citat från Roman Wozniak
Konstnären Roman Wozniak vid Ekerös Krakowkrubba 2013
