SVALBLADET
Nr 1/2016
INTERVJU
Gloria & Celeste
lyfter kvinnliga
förebilder
REPORTAGE
Kvinnorna utvecklar
familjejordbruket
INTERVJU
Jonathan, 15,
sänder radio om
sexuell exploatering
INNEHÅLL
Bolivia
Tjejer ger varandra styrka4
Gloria & Celeste lyfter kvinnliga förebilder
5
Aktivister kämpar för jämställdhet
6
Nicaragua
Teater blev rädslans medicin7
Jonathan, 15, sänder radio om sexuell exploatering
8
Journalister förebygger barnsexhandel
8
Hur går vårt arbete med att förebygga barnsexhandel?
9
Peru
Läs mer om José Davíd på sidan 7
Glaciären smälter i Castilla Media
10
Kvinnorna utvecklar familjejordbruket 11
KALENDARIUM
Läs mer om våra evenemang på svalorna.se/kalendarium
17-19 november
3-4 december
Plats: Malmö Live konserthus
Plats: ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.
MR-dagarna
Svalorna Latinamerika kommer att finnas med
För tredje året i rad arrangerar vi julmarknaden
på Fredstorget på Mänskliga Rättighets-dagarna
Schysst Jul. På Schysst Jul deltar företag och
under alla dagar. Kom gärna och prata med
organisationer som säljer produkter som tar
oss!
hänsyn till människa och miljö. Öppet kl. 10-16.
20 november
1 januari
Plats: Venue 81, Drottninggatan 81, Stockholm
Snart går medlemsåret mot sitt slut och ett nytt
Yoga för Latinamerika
2
Schysst Jul
Nytt medlemsår
En dag med föreläsning, filmvisning och yoga!
spännande år med Svalorna Latinamerika väntar.
De insamlade pengarna går till arbetet i Latin-
Redan nu kan du betala in medlemsavgiften
amerika. Läs mer på svalorna.se/kalendarium
för 2017.
Välkommen till Svalbladet!
Det är med stor glädje vi nu presenterar Svalbladet,
en medlemstidning i pappersformat med fördjupad
läsning om vårt arbete i Latinamerika. Svalbladet
kommer att landa i din brevlåda tre gånger per
år och är ett komplement till det mer kortfattade
månatliga nyhetsbrevet som skickas via e-post.
I bladet lyfter vi fram berättelser från barn, ungdomar
och kvinnor och visar vilka erfarenheter de har av
de aktiviteter som Svalorna Latinamerika stödjer.
En styrka i vårt arbete är att vi samarbetar med
lokala organisationer och med långsiktiga program
istället för korta projekt. Programmen pågår i fyra
till fem år i taget, och innan ett nytt program påbörjas
gör vi en förstudie. Vi är i en spännande fas nu
då förstudier precis håller på att avslutas eller ska
påbörjas. Förstudierna kommer att vara en utgångspunkt för de program som ska tas fram för åren
2017–2021 i Peru och åren 2018–2021 i Bolivia
och Nicaragua.
Vi har valt att arbeta med långsiktiga program och strategiskt utvalda lokala samarbetspartner för att vi har sett att det
leder till goda resultat hos våra målgrupper: barn, ungdomar och kvinnor i Latinamerika. Du som medlem bidrar på
många sätt till vårt arbete. Tillsammans förebygger vi könsrelaterat våld i Bolivia och barnsexhandel i Nicaragua, och
vi stärker kvinnors och ungdomars ekonomiska och sociala rättigheter i Peru.
Tack för ditt engagemang!
Anne Rymer-Rythén Styrelseordförande
Klas Sellström
Verksamhetsledare
3
Svalbladet
utkommer
tre gånger
per år
© Svalorna Latinamerika 2016
Redaktion: Svalorna Latinamerika, Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm, [email protected],
www.svalorna.se, telefon 08-642 16 96, organisationsnummer 802003-3083, PlusGiro 900912-7
Omslagsbild: Deltagare i studieresan i artikeln på sida 11, foto Lina Franzén
Medverkande: Nathalie Elena Gordin, Frej Berglund, Caroline Jonsson, Josefin Edberg,
Lina Franzén och Lillemor Lind Alpstad
Redaktörer: Zelina Nyhlén, Julia Nordin och Matilda Lööv
Layout: Matilda Lööv
Vad tycker du om Svalbladet? Vi vill gärna höra din åsikt!
Mejla oss på [email protected] eller ring 08-642 16 96.
3
BOLIVIA
Bolivia
Program: Suma Thakhi II
Tema: Könsrelaterat våld och sexuella rättigheter
Plats: La Paz och El Alto
Samarbetsorganisationer:
La Paz
El Alto
• Albor
• CDC
• Red Ada
Tjejer ger varandra styrka
Nytt för i höst i programmet Suma Thaki II är två cirklar av självhjälp. Det är ett koncept som just nu
testas för att se huruvida det är något vi kan arbeta vidare med, säger Gladys Alejo, verksamhetsledare på samarbetsorganisationen Red Ada.
Att känna in sin kropp och att sätta gränser för sitt
kroppsliga utrymme är olika sätt att arbeta med självhjälp.
Foto: Nathalie Elena Gordin
Red Ada har nyss avslutat en pilotomgång av självhjälpsgrupper, separatistisk för unga tjejer med erfarenhet av
våld. I gruppen defineras våldets mekanismer, strategier
för vardagsrädslor samt att systraskapet stärks när en kan
hitta stöd och råd från sina medsystrar.
Självhjälp är ett koncept som blivit populärt på senare
år och som syftar till att varje individ själv vet vad som är
bäst för en samt har förmåga att hjälpa sig själv och andra.
I gruppen förs samtal där det finns utrymme att ta upp sina
vardagsdilemman och reflektioner men också dynamiska
övningar med inslag av meditation, kroppskännedom och
4
kreativa uttryck. Sessionerna är konfidentiella och gruppen
är sluten till tio tjejer för att skapa ett tryggt utrymme där
en kan dela med sig av sina erfarenheter och tankar.
– Självhjälpsgruppsidén uppkom för att vi såg ett
behov av ett tryggt utrymme där kvinnor som jämbördiga
parter tillåts reflektera fritt, säger Gladys.
Responsen från gruppen har varit positiv, flera har
uttryckt att det finns mycket tillit och att de har kunnat dela
erfarenheter med varandra som i vanliga fall är svåra att
våga prata med andra om.
– Det jag gillar med självhjälpsgruppen är att vi är
en liten grupp tjejer som vågar öppna upp oss för varandra.
Vi delar erfarenheter och kan ge varandra råd. Att vi endast
är tjejer tror jag genererar ett förtroende i sig. Varje gång
jag går från gruppen känner jag mig avslappnad och lite
mer befriad från allt det svåra, säger Ana*, 20, som är med
i gruppen.
Det har också diskuterats varför det alltid
ligger på offrets ansvar att “utveckla” sig själv och hitta
strategier för att inte bli utsatt för våld. Tankar kring att det
egentligen är de som utsätter andra för våld som behöver
en självhjälpsgrupp har uttryckts.
– Det är något vi pratat om från början, att också
starta en grupp för personer som utsatt någon annan för
våld, säger Gladys.
*Ana heter egentligen något annat
Nathalie Elena Gordin, programpraktikant, Bolivia
BOLIVIA
Diskriminering
på grund av bland
annat kön, ålder
eller sexuell läggning
är utbredd i Bolivia.
Gloria & Celeste i livesändning från studion i El Alto. Foto: Nathalie Elena Gordin
Gloria & Celeste lyfter kvinnliga förebilder
Existerar det för få kvinnliga förebilder för unga? Eller är det egentligen bara så att historien är
skriven av män, för män? Denna vecka diskuteras ämnet kvinnliga förebilder och vikten av att ta plats
i historien i ett radioprogram av ungdomsgruppen ”Proyecto Punto 0”, som är en del av Svalorna
Latinamerikas samarbetsorganisation Red Ada.
Vi befinner oss i Radio Fejuves studio på en av El Altos
mest livliga gator. Utanför hörs trafiken, musiken och det
flödande ljudet av människor.
Framför mig sitter Gloria Angelly Vega Vargas,
18, och Celeste Echeverria Quispe, 20, som själva är två
unga kvinnliga ledare och förebilder. De är drivande i
“Proyecto Punto 0” som arbetar med att ifrågasätta
destruktiva normer kring kön, ras och sexualitet. De
sänder tillsammans varje måndag radio till sin målgrupp,
som är ungdomar.
När en betraktar dem kan en lätt tro att de båda
har lång erfarenhet av att sända radio. De talar vant till
sina lyssnare. De understryker vikten att vara inkluderande
när de talar, vilket de har fått lära sig på en workshop
om sexistiskt språkbruk. Det är därför förvånande att höra
dem berätta att de sände sitt första radioprogram för endast
tre månader sedan.
I dagens radioprogram presenterar de en lista på
alla de kvinnliga pionjärer och aktivister de känner till i
Bolivia. De säger att det är viktigt att se tillbaka på historien
och inte glömma bort de kvinnor som varit viktiga för de
kamper som idag är vunna.
– Vi ser för få kvinnliga förebilder. När vi letade
material till detta radioprogram hade vi själva svårt
att komma på några och då jobbar vi ändå aktivt med
jämlikhetsfrågor, berättar Gloria.
Bolivia har till skillnad från Sverige haft två
kvinnliga presidenter, Lidia Gaylor Tejada och Gabriella
Montaño. Det är en viktig demokratisk fråga att få fram
rösterna för hela befolkningen och inte endast män, säger
båda.
– De flesta har potentialen att bli en bra ledare och
förebild, det har inget med kön, ras eller sexualitet att göra,
fyller Gloria i.
Möjligheten att uttrycka sig i radio har varit värdefull
för Celeste och Gloria. Här har de fritt fram att lägga fokus
på de ämnen de finner viktiga.
– När jag var yngre var jag blyg och vågade sällan
säga vad jag tyckte, ännu mindre offentligt. Då hade jag
aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle komma att tala i
radio, säger Gloria.
– Det bästa är att få vara en röst för unga och
representera de frågor vi själva ser ett behov av att prata
om. Sexualitet kan till exempel vara “tabu” i många
hem, därför måste någon ta ansvaret och våga prata om
det, förklarar Celeste.
Nathalie Elena Gordin, programpraktikant, Bolivia
5
BOLIVIA
“
Vi har ett problem i Bolivia, i snitt
sju kvinnor om dagen bli utsatta
för sexuellt våld
Aktivister kämpar för jämställdhet
Klockan 8 på morgonen är luften sval och solen har ännu inte hunnit bestiga Andernas
branta sluttningar. La Paz ligger i skugga och gatorna är tomma. Frånvaron av trafik har
en lugnande effekt på en stad som vanligtvis alltid är i rörelse. På Plaza Camacho är det
emellertid hög aktivitet. Ungdomar lastar ur en skåpbil med tält, ljudutrustning, bord och
stolar. Det är ett tungt arbete, men allt eftersom det dyker upp fler ungdomar löper arbetet
snabbare.
Den 13 augusti infaller Internationella ungdomsdagen.
Ungdomarna som sliter i morgontimmarna är aktivister
som representerar ett tiotal olika organisationer. De
flesta av organisationerna samarbetar med Red Ada,
Svalorna Latinamerikas samarbetsorganisation. Temat
för dagen är utövandet av sexuella och reproduktiva
rättigheter, samt ungdomars njutning.
– Utövandet av våra sexuella och reproduktiva
rättigheter är inget vi får information om i skolan, de
flesta känner inte till sina rättigheter. Vi har ett problem
i Bolivia, i snitt sju kvinnor om dagen blir utsatta
för sexuellt våld, säger Maria René Tapia Limachi,
16 år och medlem i “Red Tu decides”, en organisation
som arbetar med att sprida kunskap om sexuella
och reproduktiva rättigheter bland ungdomar.
Vid lunchtid är torget fullt av rörelse. Nyfikna
besökare i alla åldrar går från tält till tält och tar del
av ungdomsgruppernas aktiviteter.
Utanför ett tält står en överdimensionerad
sko gjord i plast och papp. Besökarna sätter sig i skon
och blir sedan tilldelade ett par hörlurar med inspelade
förolämpningar och vanliga uttryck som förekommer
i parrelationer. Mery Betea Molina Huaranca, 18, är
en av ungdomarna som håller i aktiviteten.
– Vår aktivitet heter ”Sätt dig i mina skor.”
Det vi vill visa är att våld och diskriminering finns
överallt. Våld kan vara när privilegierade grupper
eller personer får makt över sociala och ekonomiska
frågor och inte bryr sig om andra personer i samhället. Genom våld så försöker man få kontroll över en eller
flera personer.
6
– Sådana här meningar kan man höra från
en våldsam partner; ”Om jag börjar skälla så är det
för att jag älskar dig”, ”När du är med dina vänner
blir jag ensam”, ”Jag har träffat bättre killar/tjejer
än dig” eller ”Utan dig kan jag inte leva”. berättar
Mery Betea Molina Huaranca.
En bit bort sitter studenten Stefany Butron
Zeballos vid ett bord och samtalar med en kamrat.
– Jag är här för att jag blev inbjuden av en
kompis. Dessutom så intresserar de här frågorna
mig. Jag har sett flera personer som jag känner igen
från olika skolor.
– Det är viktigt att vi vet vad sexualitet,
machismo och feminism är för något och att det
lärs ut av andra ungdomar, inte av äldre. Internationella
ungdomsdagen är lycka, att stå tillsammans, vara enade
och att dela erfarenheter, säger Stefany Butron
Zeballos.
På eftermiddagen börjar besökarna klinga
av och ungdomarna plockar ihop sin utrustning.
Några av dem går med stora plastpåsar och
samlar ihop skräpet efter de cirka 200 deltagare
som kommit och gått under dagen. Men trots att
dagens aktiviteter kommit till ända så slutar inte
arbetet här. Samma ungdomar som idag samlats
för att sprida information och kämpa för en jämlik
och jämställd framtid, fri från våld och orättvisa,
kommer att vakna imorgon och fortsätta kampen via
sina respektive organisationer.
Frej Berglund, infopraktikant, Bolivia
NICARAGUA
Nicaragua
Program: Dedenan II
Tema: Förebyggande av barnsexhandel
Plats: León, Telica, Jinotega och Estelí
Samarbetsoranisationer:
•
•
•
•
Estelí
Jinotega
Telica
León
Apeadeco
Proyecto Miriam
Club Infantil
Asociación Mary Barreda
Teater blev rädslans medicin
José David Gonzales Sobalvarro har genom Club Infantils kurser och utbildningar släppt sina tidigare
rädslor och börjat sprida sin kunskap vidare. Genom teatern tar han och vännerna sig an teman som
könsrelaterat våld, mobbing och miljöförstöring.
Solen sprider sitt ljus över bergen som omringar Jinotega.
I staden bor drygt 50 000 invånare varav en av dem är
José David Gonzales Sobalvarro, 15 år. Han har varit aktiv
i Club Infantil i fem år och har nyligen startat en teatergrupp.
− Jag lär ut det jag kan om teater och andra ämnen
till deltagarna i gruppen för att de sedan ska kunna lära ut
till andra. På så sätt blir grupperna större och kunskapen
förs vidare som i en kedja.
Club Infantil lägger stort fokus på att barnen och
ungdomarna ska delta och vara drivande i organisationens
arbete.
− Jag var en av dem som inte trodde på sådana här
saker. Jag var reserverad och skötte mitt. Jag gick aldrig
ut och pratade om saker, jag gav aldrig min åsikt. Jag har
förlorat rädslan som jag hade tidigare.
Teatergruppen gör teater tillsammans med och för
både barn och ungdomar. De har gjort pjäser med teman
som mobbing, miljöförstöring och våld i nära relationer.
Just nu arbetar de med en pjäs som tar upp bland annat
självmord.
− Våra starkaste egenskaper som teatergrupp är
att vi kan säga ”stoppa mobbingen”, ”stoppa könsrelaterat
våld” och ”stoppa våld i nära relationer”. Allt det ser vi i
samhället.
− Tillsammans håller vi också på och planerar en
minifestival. Jag tror att varje utbildning som vi har fått
delta i har hjälpt oss, och Club Infantil har aldrig stängt
dörren framför oss. De säger alltid ”ja, här är vi” och de
ger oss stöd i allt vi gör.
Caroline Jonsson, programpraktikant, Nicaragua
7
NICARAGUA
Jonathan, 15, sänder radio
om sexuell exploatering
En viktig del i arbetet för att förhindra barnsexhandel är att sprida
information om olika riskfaktorer som gör ett barn mer utsatt
och lättare att utnyttja. Radioprogrammet som Proyecto Miriam
sänder i Estelí, behandlar en ny risk för barnsexhandel i varje avsnitt.
Jonathan Briones Rùgama är 15 år gammal och har varit del av
ungdomsgruppen som gör radioprogrammen i snart tre år.
– Barn och ungdomar kan vara i fara på Facebook, Whats
app, ute på gatan eller i sina egna hem bland farbröder, bröder
med mera. Människor som inte pratar om barnsexhandel annars
kan lyssna på radioprogrammet, få information, kommunicera den
vidare och skydda sig från all sorts sexuell exploatering.
Josefin Edberg, programpraktikant, Nicaragua
Journalister förebygger barnsexhandel
På initiativ av organisationen Club Infantil samlas journalister från Jinotega och León för att utbyta
erfarenheter. De är nyckelaktörer i det förebyggande arbetet mot barnsexhandel och har under året
utbildats på temat av organisationerna Mary Barreda och Club Infantil.
Journalisterna skriver ner vad de tycker är viktigt att fokusera på
när de rapporterar om barnsexhandel. Foto: Caroline Jonsson
Efter en tre timmar lång resa över berg och förbi vulkaner,
kommer journalisterna och kommunikatörerna från Jinotega
fram till havet. Vid stranden Las Peñitas, León, ska de
utbyta erfarenheter och kunskaper med journalister från
León.
Tillsammans reflekterar de kring medias ansvar
gällande barnsexhandel, hur de kan uppmärksamma brottet i
sina hemkommuner, vilka framgångar de har noterat i det
förebyggande arbetet och vilka hinder de ser som störst i
arbetet.
‒ Människor är bättre informerade om att barnsex-
8
handel är ett brott och fler anmälningar görs nu i våra
kommuner, men fortfarande normaliseras våldet i
samhället och kommunikationen mellan myndigheter och
institutioner brister, uttrycker journalisterna.
De utbyter sedan erfarenheter med varandra
genom att på kreativa sätt visa upp vad de har lärt sig under
året. Jinotegas journalister och kommunikatörer visar upp
en sketch om hur barnsexhandel kan manifestera sig och
en fingerad tv-paneldebatt om mäns involvering i det
förebyggande arbetet. Leóns journalister väljer att lyfta
fram vikten av kommunikation mellan föräldrar och barn.
‒ Vi måste ta hand om våra barn, lyssna på vad de
har att berätta, så att de inte faller i händerna på skrupelfria personer, rapporterar Maria José Velasquez som agerar
nyhetsankare.
Frågor bollas mellan de båda grupperna och nya
band och kontaktnät knyts.
‒ Vi vet att förövarna använder sociala medier för
att kontakta och lura barn och unga, säger Domingo López
från Jinotega. Som ett nätverk av journalister i León
och Jinotega som arbetar preventivt mot barnsexhandel
borde vi också finnas närvarande på de plattformerna.
Tillsammans kan vi kanske starta en Facebooksida
eller en kampanj för att nå ut till fler via våra nätverk.
Caroline Jonsson, programpraktikant, Nicaragua
NICARAGUA
Hur går vårt arbete med att förebygga
barnsexhandel?
Under oktober och november genomför Svalorna LA:s samarbetsorganisationer i Nicaragua sin
årliga resultatmätning för att få en överblick över hur det preventiva arbetet mot barnsexhandel
fortskrider. Syftet med programmet är att stärka barns och ungas rättigheter, öka kunskapen om
sexuella rättigheter och varje persons rätt att bestämma över sin sexualitet samt synliggöra barnsexhandel som ett brott mot mänskliga rättigheter.
I enkäterna hittar de tillfrågade bland annat frågor som
”Vems ansvar är det att skydda barn och unga från
barnsexhandel?”, ”Skulle du vara vän med någon som
blev kär i en person av samma kön?” och ”I en familj med
både kvinnor och män, vems uppgift är det att ta hand om
barnen?”.
En del av enkäterna är hela åtta sidor långa och
totalt ingår 353 personer från målgrupperna i mätningarna.
Tack vare det ambitiösa arbetat kan organisationerna
identifiera vilka frågor de behöver lägga mer eller mindre
fokus på inför nästkommande år, och samarbetet mellan
organisationerna gör att de kan hjälpas åt och utbyta
erfarenheter från aktiviteter med olika teman.
För två systrar, 12 och 13 år gamla, i Proyecto
Miriams målgrupp i Estelí betyder egentligen inte det
organisatoriska arbetet särskilt mycket. Det viktigaste för
dem är att få kunskap och information under organisationens
aktiviteter, så att de kan använda den för att hjälpa andra.
De berättar om de resultat de själva tycker att de uppnått,
på en mer personlig nivå.
‒ Jag vet mycket om olika riskfaktorer inför
barnsexhandeln, och att det finns förövare som lurar barn
och unga. På det sättet vet jag hur jag ska skydda mig,
berättar den ena.
‒ Vi känner också till hur vi kan förhindra barnsexhandeln, vart vi kan gå och söka hjälp eller anmäla om
något skulle hända oss eller någon vi känner, fyller hennes
storasyster i.
Josefin Edberg, programpraktikant, Nicaragua.
Noggrant och tålmodigt fylls en av enkäterna i av en tjej i Proyecto Miriams målgrupp i Estelí.
Foto: Josefin Edberg
9
PERU
Peru
Program: Programa de Desarrollo Rural (PDR) II
Tema: Landsbygsutveckling
Plats: Regionen Castilla Media
Samarbetsorganisationer:
• Ceder
av El Altos
lever
i fattigdom
Castilla
befolkning
Media
Glaciären smälter i Castilla Media
Klimatförändringarna blir allt tydligare och bristen på vatten är ett stort problem runtom i världen.
Peru har under många år betraktats som ett av de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. I
Castilla Media är glaciären Coropuna en viktig vattenkälla men på grund av ökande temperaturerna
håller glaciären snabbt på att minska.
Foto: Lillemor Lind Alpstad
Den ökande temperaturen, de smältande glaciärerna och
de kortare regnperioderna har skapat problem för vattensituationen i landet. Miljöfrågor är en viktig del av landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru, även kallat PDR.
I Castilla Media håller den viktigaste vattenkällan
på att minska och invånarna i området måste nu försöka
förändra vattenanvändningen inom jordbruket, som kräver
stora mängder vatten. Förändringen skulle kunna göras
genom att byta till mer vattensnåla grödor, alternativt att
använda sig av andra bevattningssystem eller hitta nya
vattenkällor.
Det är en del saker på gång när det gäller vattenfrågan i Castilla Media eftersom det belysts mer och mer i
samhället. Distriktet Pampacolca kommer bland annat att koordinera med skolor, ha manifestationer och
engagera olika organisationer för att främja en mer
10
hållbar vattenkonsumtion. Distriktet bildar även lokala
miljökommittéer för att öka medvetenheten om hur klimatförändringar påverkar deras miljö.
Under en vecka i mitten av augusti fick två personer
från PDR:s team delta som jury i vetenskapsmässor i två
olika skolor i Tipan och Viraco. Eleverna presenterade
alltifrån frukter och grönsaker som är bra för kroppen till
droppbevattningssystem. De berättade att deras samhällen
måste minska vattenförbrukningen och börja använda sig
av smartare bevattningssystem. Med droppbevattning
tillförs vatten i små doser direkt till de växter som behöver
det.
Miljöfrågor uppmärksammas mer i Castilla Media
och invånarna har aktivt börjat att engagera sig.
Lillemor Lind Alpstad, programpraktikant, Peru
PERU
Deltagarna på studieresan
En ugn byggd i lersten som även
ger varmvatten
Ett kylskåp som kyler ned maten
utan att behöva elektricitet
Kvinnorna utvecklar familjejordbruket
I augusti deltog kvinnor från Castilla Media, Peru, i en studieresa med fokus på att utveckla det
småskaliga familjejordbruket. Kvinnorna fick besöka andra kvinnor som lyckats förbättra sin ekonomiska
situation med hjälp av nya tekniker.
Det är tidig morgon och tio kvinnor från Castilla Media,
som alla deltar i Svalorna Latinamerikas landsbygdsutvecklingsprogram i Peru, kliver av bussen i byn Unión
Chahuay utanför staden Cusco. Kvinnorna har kommit hit
för att delta i en workshop arrangerad av projektet Sierra
Productiva.
Sierra Productiva är ett projekt med målet att
utveckla det småskaliga familjejordbruket genom att
använda tekniker som berör jordbruk, djuruppfödning och
alternativ turism.
– Det är väldigt inspirerande att se hur kvinnorna lär
sig och implementerar dessa tekniker på ett så framgångsrikt
sätt, säger Maritza Rodriguez Nuñez, medlem i grupp för
stickning. Jag tycker att detta tydligt visar hur kvinnors
situation kan förbättras och att vi kan bli självständiga och
ha ett eget liv som inte är helt beroende av mannens.
De tekniker som visas upp är bland annat marsvinsuppfödning, bevattning med hjälp av en vattenspridare
bygd av en gammal vattenflaska, tillverkande av biogas av
kogödsel och kök byggda i lersten.
– Jag tycker att ugnen som förutom att värma upp
maten även värmer upp vattnet i en vattentank placerad under
själva ugnen som sedan leds till vattenkranen är väldigt
smart. På så sätt skulle vi kunna diska med varmvatten
istället, utan att egentligen behöva betala för uppvärmningen
av vattnet, säger Maritza.
Felicitas Llaza Purhuaya, medlem i en marsvinsuppfödargrupp, är också imponerad av köket:
– Kylskåpet är som ett skåp byggt i lersten där
en liten balja med vatten ställs på botten, på så sätt hålls
maten kall utan att använda elektricitet. Jag ska prova att
bygga ett sådant kylskåp när jag kommer hem och om det
funkar bra ska jag lära andra i mitt område hur man gör,
säger Felicitas.
Just att ta med sig teknikerna hem till byn och lära
de andra invånarna är en central del av studieresan, då
samarbete och spridning av kunskap är viktigt för att kunna
genomdriva dessa förändringar i byarna.
Efter två lärorika dagar stiger kvinnorna på bussen
med ny inspiration och kraft för att bidra till utvecklingen
i sina områden.
Text & foto: Lina Franzén, programpraktikant, Peru
11
Ge en present för en rättvisare värld!
Nu har du chansen att göra världen mer rättvis. Ge bort en gåva som glädjer mottagaren
samtidigt som den leder till en förbättrad situation för barn, ungdomar och kvinnor i
Bolivia, Nicaragua och Peru.
För 100 kronor
För 200 kronor
För 300 kronor
För 500 kronor
kan 25 flickor och pojkar i Nicaragua
delta i en workshop och lära sig om
riskfaktorer för att utsättas för barnsexhandel och om sina rättigheter.
kan 120 ungdomar i Bolivia delta i
en kurs om könsrelaterat våld under
tolv utbildningstillfällen
kan 15 ungdomar och kvinnor i Peru
utbilda sig i hållbara jordbrukstekniker för att kunna försörja sig
på landsbygden.
kan 200 ungdomar i Bolivia
organisera en demonstration i syfte
att uppmärksamma homo- och
transfobi.
Beställ gåvobeviset på vår hemsida: svalorna.se/gavobevis
När du gör en beställning, fyller du i vilken summa du vill skänka samt vem som ska få gåvobeviset. Sedan betalar du in önskat belopp till oss via Swish eller plusgiro. Så snart vi tagit
emot din beställning och din inbetalning, skickar vi gåvobeviset hem till dig eller till den
person du angett som mottagare.
Gör din beställning och din inbetalning i god tid, senast den 13 december för att få
gåvobeviset innan jul.
Svalorna Latinamerikas verksamhet har kvalitetssäkrats av Sida. För varje insamlad krona
får organisationen 9 kronor av Sida genom Forum Syd. Alla insamlade medel godkänns och
kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll genom Svalorna Latinamerikas 90-konto.
