Restaurering av klockstapel, Örnsköldsviks
begravningsplats
Örnsköldsviks församling, Örnsköldsviks kommun,
Ångermanland.
Rapportnummer 2008:5
Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher
2
Innehåll:
Sid.
INLEDNING
Objekt / dnr.
Länsstyrelsens tillståndsärende
Beställare
Beställarens ombud
Entreprenör
Antikvarie
Arbetsbeskrivning
3
OBJEKTBESKRIVNING
Beskrivning / Historik
Kulturhistorisk status
3
3
4
ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE
Förutsättningar / tillstånd före restaurering
Aktuella åtgärder
Genomförda åtgärder
4
4
7
7
ANTIKVARISKA SYNPUNKTER
11
KÄLLOR
12
3
INLEDNING
Objekt / dnr.
Klockstapeln på Örnsköldsviks gamla begravningsplats, Örnsköldsviks församling
och kommun. Länsmuseet Västernorrlands dnr. 2004/561.
Länsstyrelsens tillståndsärende
Beslut 2004-11-11 dnr. 433-12495-04.
Beställare
Örnsköldsviks församling, Box 275, 891 26 Örnsköldsvik.
Beställarens ombud
Bengt Gavelin, Örnsköldsviks församling.
Entreprenör
Nilssons Bygg, Örnsköldsvik, 070-552 82 72. Underentreprenad tjärning av målaren
Jan Ivan Mårtensson, Västeralnö, Örnsköldsvik.
Antikvarie
Bodil Mascher, Murberget Länsmuseet Västernorrland. Rapport och fotografier:
Bodil Mascher.
Arbetsbeskrivning
Örnsköldsviks församling.
OBJEKTBESKRIVNING
Beskrivning / Historik
Klockstapeln i mörkt tjärat trä är byggd 1907 på Örnsköldsviks kyrkogård, högt
belägen nordost om stadskärnan med utsikt över Höglandssjön. Kyrkogården ligger
avskiljd från Örnsköldsviks tegelröda stadskyrka i norra delen av staden.
Klockstapeln byggd 1907 är samtida med kyrkan byggd 1908 -10. Klockstapelns
konstruktiva delar utgörs av kraftiga sågade fyrskäringar i fura, som hålls ihop med
gängstav och bandjärn. Syllramen vilar på tuktad gråsten. Sadeltaket är klätt med
eternit och försett med en spira krönt av ett smideskors. Takets rösten utsmyckas av
ett genombrutet galler i trä.
Kort kyrkohistorik
Örnsköldsvik tillhörde tidigare Själevads församling men hade brutit sig ut till en
egen församling år 1907. När Örnsköldsvik blev köping 1842 hörde man fortfarande
till Själevads församling och invånarna i Örnsköldsvik gav sig iväg dit när de skulle
besöka gudstjänsten. Man kunde även hålla till i köpingen i en sal och ett rum i den
Kjellströmska gården vid Nygatan. Under senare delen av 1860- talet hölls
gudstjänster i ett samlingsrum i köpingens läroverk. Egentligen hade man på en
kommunalstämma år 1874 beslutat att bygga en egen kyrka i köpingen och bilda eget
pastorat. Detta förslag avslogs dock av länsstyrelsen eftersom inte
kommunalstämman hade befogenhet till pastoratsindelning. Örnsköldsviksborna
bidrog till att bygga Själevads kyrka som invigdes 1880. Köpingen (1842 – 94)
4
tillhörde alltså Själevads församling. En bönhusförening bildades 1885 på initiativ av
prosten Naeslund i Arnäs och kyrkoherden G.R. Edström i Själevad, som blev dess
ordförande. Vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare var konsul P.J.
Hedberg. Handlanden O. Häggström startade en insamling där varje bidrag utgjorde
en andel i Bönhusföreningen som samtidigt var en lokalförening till Norra
Ångermanlands missionsförening som också bildades på 1880- talet. Sågverksägaren
Erik Ahlnander skänkte en tomt i köpingen som gåva och den andlige ledaren /
byggmästaren E. J. Bodin byggde bönhuset, som stod färdigt år 1885 vid
Lasarettsgatan i kvarteret London. Först 1907 bildade staden ett eget pastorat och
Örnsköldsviks röda tegelkyrka byggdes 1909-10. Petrus Palmkvist, tidigare
komminister i Själevad blev Örnsköldsviks förste kyrkoherde.
Kulturhistorisk status
Klockstapeln åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4.
ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE
Tillstånd före restaurering
Klockstapelns balkar utgörs av fyrskäringar, som är kraftigt rötskadade på vissa
ställen med mosspåväxt och materialbortfall.
Klockstapelns norra sida före åtgärder 2006 06 13.
5
Norra gaveln och västra sidan före åtgärder. Västra sidan och södra gaveln före
åtgärder. Foto 2006 06 13.
2006 06 13. Syllramens NV hörn med kraftiga rötskador.
6
2006 10 06 Sprickbildning och lavpåväxter på syllramens NO hörn mot häcken.
Insidan av NO hörnet..
2006 10 06 SO hörnet före åtgärder.
7
2006 10 06 SV hörnet före åtgärder.
Aktuella åtgärder
Omfattande rötskador fanns på fem balkar vid första undersökningen. Balkarna
skulle ersättas med högklassigt friskt virke 225 x 225 mm och tjäras med dalbränd
trätjära.
Genomförda åtgärder
Under tiden juni 2006 tom.juli 2007 gjordes en restaurering av klockstapeln vid
Örnsköldsviks gamla begravningsplats i Örnsköldsvik enligt Länsstyrelsens beslut.
Rötskadade bjälkar och virkesdelar är ersatta med friskt virke av fura 225 x 225 mm.
Nytt virke har tjärats med dalbränd pigmenterad trätjära från Berglund & Boij,
Häggdånger. Tjärningen gjordes i två omgångar 2006 – 07. Det visade sig under
arbetets gång att delar av balkarna var friska och behövde ej ersättas helt.
8
Arbetsbild där snedsträvorna på norra gavelsidan åtgärdas. Foto 2007 02 28.
2007 04 23. NO hörnet efter ibladning halvt i halvt med friskt virke . Nytt virke är tjärat
en gång på fotot.
9
Norra gavelsidan:
Den nedersta liggande bjälken (syllen) mot norr visade sig vara skadad hela vägen
och ersattes helt och hållet med en fyrskäring i samma dimension och utförande som
originalet. Båda norra (stående) snedbalkar är ibladade nertill med ca 1,3 meter.
Östra sidan mot vägen:
Den nedersta liggande bjälken (syllen) mot öster intill häcken är ilagad med nytt
friskt virke ca 0.5 meter i norra och ca 1 meter i södra änden.
Södra gavelsidan:
Nedersta liggande bjälken (syll) med längsgående spricka har snabbvuxet virke men
är frisk och fick ligga kvar. Sprickan ligger inte uppåt och är skyddad för regn. Ca 1,5
resp 1,3 meter av snedsträvornas nedre del ibladades nertill med friskt virke. Den
västra bjälken hade en gammal halvsulning sedan förut.
Västra sidan mot kyrkogården:
Den liggande bjälken (syllen) närmast kyrkogården i väster iskarvades ca 1 meter.
2007 03 14. NO hörnet. Den östra syllen ilagad ca 0.5 meter mot norr.
10
2007 03 14. (ovan, nedan). Södra gavelsidans två snedstående bjälkar ibladade ca 1,3
resp. 1,5 meter med friskt virke.
2007 03 14. Västra syllen och snedstående bjälkar är ilagade och på fotot tjärstruket på
verkstad en gång. Till höger en gammal lagning.
11
2007 07 04. Tjärning andra gången (södra fasaden).
Takstol
Upptill visade sig underramen på gaveltakstolen vara rötskadad. Hela bjälken utmed
södersidan (gavelsidan) byttes ut samt den underliggande bärande balken som mitt
på gavelsidan korsar denna i nord-sydlig riktning.
ANTIKVARISKA SYNPUNKTER
De nya fogarna på bjälkdelar som har bytts till friskt virke är utförda med bladning
halvt i halvt liksom tidigare lagningar är gjorda. I vissa fall måste fogarna fästas för
hållfasthetens skull. Där godkändes smidd spik i bladningar i stället för dymlingar.
Inga dymlingar förekommer i stapeln, däremot har man tidigare använt smidd spik.
Balkarna har torksprickor här och var, även utbytta balkar har sprickor. Man ser även
gamla sprickor med stora lagningar. Att utbyta balkarna igen skulle lika gärna kunna
medföra ny sprickbildning, då virket är av en ovanligt tjock dimension. Förslaget från
hantverkarna att spricklaga kan också leda till andra sprickor på andra ställen om
lagningen blir alltför stark. I stället för att byta ut balkarna igen får församlingen
rådet att göra en avtäckning, eftersom balkarna är hårt ansatta av snö / vatten.
Plåtkonsult har tittat på klockstapen och ev. kommer ett förslag att utarbetas.
Församlingen uppmärksammas på att åtgärden i så fall är tillståndspliktig.
12
Ett halvår efter sista tjärningen att nytt virke visar det sig att virket mot söder blivit
något ljusare än befintligt virke (mot norr är det samma kulör). De ljusare partierna
mot söder ska församlingen tjära en tredje gång till sommaren.
2006 06 13. Västra sidans strävor med äldre bladade ilagningar.
Utbytta rötskadade virkesdelar.
KÄLLOR
Wikmark, Gunnar: Örnsköldsviks kyrkliga historia, Örnsköldsvik 1960, ”Vigd jord” i
Del 1.
13
