Introduktion till Examensarbete
LAU 370, 390, 395, 690
Vt 2011
Kursledare: Olle Hagman
Kursansvarig: Daniel Seldén
Kursadm.: Ulrika Agby
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Motiv för examensarbetet
Styr- och stöddokument för arbetet
Forskningsetik
Vetenskaplighet
Att formulera problem
Val av metod
Skrivprocessen
Handledarens roll
Examinationen
Tre motiv för examensarbetet
För den egna utvecklingen (Stukát kap 1)
Fördjupa ett eget område/problem
Utveckla ett självständigt och kritiskt förhållningssätt
För den professionella identiteten
Förstärka vetenskaplig grund i lärarprofessionen
Koppling till forskning kring skolfrågor
Utveckla egen forskning/utbildning
För verksamheten
Nyanserad syn på omvärlden inom skolan
Självständighet inför pedagogiska nymodigheter
Dagens lärare förväntas kunna
- förmedla ett kritiskt och granskade förhållningssätt till
elever
- inse och förstå konsekvenser av valda alternativ
- själva kunna granska och tillämpa forskning i sin
verksamhet
Dagens lärare måste kunna visa
- hur verksamheten vilar på vetenskaplig grund
Kurslitteratur & styrdokument
(se www.sociology.gu.se,
klicka vidare till Utbildning och till Lärarprogrammet)
• Kursplan & litteraturlista (resp. kurs)
• Kursböcker: Esaiasson mfl + Stukát + Rienecker & Jørgensen
(390,395), Johansson & Svedner (370,690)
• Svensson & Carle: ”Att genomföra examensarbete”
• Procedurlista
• Bedömning vid examination (kriterier, för resp. kurs)
• Forskningsetiska principer (www.codex.vr.se)
• Tillståndsmall
• Avtal om elektronisk publicering
• Malldokument för framsida & abstract
• Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet
Förtydligande om enskild redogörelse
Enligt de kursplaner som gäller för Examensarbetet skall alla
skriva en enskild redogörelse för hur arbetet framskridit.
Syftet med denna är dels att ge en övning i att dokumentera
de egna arbetsinsatserna för självreflektion och dels att ge
underlag för individuell betygsättning när två eller fler
studenter skriver tillsammans. I den enskilda redogörelsen
skriver ni till exempel om och i så fall hur arbetet fördelats
mellan författarna, om hur ni arbetat med olika moment och
delar under olika faser, samt hur dagboken bidragit till egen
och gemensam självreflektion under processen. Lämpligt
omfång är ca 1-2 sidor. Den enskilda redogörelsen skall
lämnas till examinator vid seminariet.
Forskningsetik: HSFRs etikregler
• Information
Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den
aktuella forskningsuppgiftens syfte.
• Samtycke
Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin
medverkan.
• Konfidentialitet
Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges
största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras
på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
• Användarkrav
Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för
forskningsändamål.
Informationskravet
Forskningspersonen skall informeras om
–
–
–
–
–
–
–
den övergripande planen för forskningen,
syftet med forskningen,
de metoder som kommer att användas,
de följder och risker som forskningen kan medföra,
vem som är forskningshuvudman,
att deltagande i forskningen är frivilligt, och
forskningspersonens rätt att när som helst avbryta sin
medverkan.
Samtyckeskravet
Forskning får utföras bara om forskningspersonen
har samtyckt till den forskning som avser henne
eller honom. Ett samtycke gäller bara om
forskningspersonen dessförinnan har fått
information om forskningen enligt 16 §.
Samtycket skall vara frivilligt, uttryckligt och
preciserat till viss forskning. Samtycket skall
dokumenteras.
Under 18 år
• 18 § Om forskningspersonen har fyllt 15 år men inte 18 år
och inser vad forskningen innebär för hans eller hennes
del, skall han eller hon själv informeras om och samtycka
till forskningen på det sätt som anges i 16 och 17 §§.
• När forskningspersonen inte har fyllt 18 år, skall
vårdnadshavarna informeras om och samtycka till
forskningen på det sätt som anges i 16 och 17 §§.
Forskningspersonen själv skall dock så långt möjligt
informeras om forskningen. Trots vårdnadshavarnas
samtycke får forskningen inte utföras om en
forskningsperson som är under 15 år inser vad den innebär
för hans eller hennes del och motsätter sig att den utförs.
Vetenskaplighet
Det vetenskapliga tänkandets principer
organiserar tänkandet
(teori)
ordnar en undersökning (metod)
förmedlar ett resultat
(texter/material)
Det vetenskapliga tänkandet finns i verksamheten
teorier för att kunna se och reflektera
metoder för att samla kunskap
tekniker för att ordna och förmedla kunskap
Vad är det vetenskapliga tänkandet
I den moderna lärarprofession står det
utbildningsvetenskapliga tänkandet i fokus
Tänkande och praxis varierar mellan ämnen
Humaniora – Samhällsvetenskap – Naturvetenskap
Förenas i vissa grundläggande förhållningssätt
Kan beskrivas på åtminstone tre olika sätt
Tre kriterier för vetenskap
Kritiserbarhet
det skall vara möjligt att kritiskt granska resultaten,
motiv och argument skall vara tydliga
Kontrollerbarhet
möjligt för annan forskare att kontrollera resultaten,
(i princip) möjligt att göra om studien
Kommunicerbarhet
kunna ta del av forskningen och ge feedback,
kunna läsa och förstå,
inte förvanska, vara tendensiös och/eller sluten
Att formulera ett vetenskapligt problem
(Stukát kap 2 & Carle/Svensson)
A. Gå från personliga motiv till vetenskapligt problem
Personliga motiv och erfarenheter
Upplevda brister i utbildningen
Önskan om en fördjupning
Bidra till utveckling av verksamheten
B. Stöd i tidigare forskning/litteratur (UB, handledare, kurslitteratur
från utbildningen/dokument)
C. Underlag för er argumentation om arbetet
Vad/Vem/Vilka handlar det om?
När hände det?
Var hände det?
Hur gick det till?
Varför är det så här?
A: Problemfält/ämnesområde/tema
Elever med läs och skrivsvårigheter
Vissa elever tycker att matematik är tråkigt
B: Problemställning/-formulering
Hur skall vi förstå att vissa elevgrupper i högre utsträckning
har läs- och skrivsvårigheter?
Är det läromedlens fel att vissa elever tycker att matematik
är tråkigt?
Man beskriver A (deskriptivt) men söker besvara B
(analytiskt)
a) utifrån ett bestämt syfte och
b) på ett så precist sätt att de kan belysas med
accepterade utbildningsvetenskapliga teorier och
metoder
”Ideal” modell
(enl. Stukát sid 17 -22)
En idé formuleras –
Litteraturgenomgång –
Precisering av syfte Problemformulering –
Val av metod och undersökningsgrupp –
Insamling och bearbetning –
Rapportering och återkoppling
Från problem till metod
Olika problem löses med olika metoder
Välj inte bara den metod som ”känns” rätt eller
upplevs lättast
Lärare ska ha kunskap om olika metoder och
kunna använda olika metoder - självreflektion
I verksamheten används olika metoder för
kunskapsinhämtning
Lärare planerar
förbereder - läser/värderar dokument/källor
Lärare genomför
föreläser, gör projekt/aktivitet, handleder observerar, intervjuar och värderar
Lärare följer upp
bedömer - dokument, källor, intervjuer
Lärare tillämpar dagligen teori och metod – men
kanske inte grundat i ett vetenskapligt tänkande
•
•
•
•
•
•
•
sammanställer uppgifter och presenterar
läser och tolkar dokument
argumenterar inför klassen och kollegor
observerar elever i klassrummet
försöker förstå/tolka vad som sägs och sker
läser elevers arbeten och tolkar innehåll
intervjuar föräldrar och elever
Val av metod och teknik
(Stukát 30-69)
Kvantitativ/kvalitativ (icke-kvantitativ) representativitet/representation
Källkritik - varje källa ska värderas
- Enkät (Statistiska begrepp, Stukát 71-104)
- Intervju
- Observation
- Dokumentanalys
(- Experiment)
Enkäter
På förhand definierade variabler, värden och variationer
Belyser variationer och mönster i svar
Belyser variationer i kända sakförhållanden
Kvantitativa enkäter
Svaren måste översättas till siffror
Uttrycker sociala fenomen som statistiska storheter
Olika typer av frågor
Öppna frågor
Alternativfrågor
Svar:
Krav:
Ex:
Svar:
Ord, fraser eller längre kommentarer
Innehållsanalys av något slag
Fars yrke:……………………
Mors yrke:……………………………...
Annat:…………………………………..
Lista med möjliga alternativ.
Man får välja ett eller flera alternativ
Krav: Preciserade alternativ som bör
vara uteslutande
Ex: Medlem i följande typer av föreningar:
O Fredsorganisation
O
Politisk organisation
O Dataförening
O
Religiös organisation
O KulturföreningO
Fackförening, vilken………….
O Musikförening
O
Solidaritetsförening
O Miljöorganisation
O
Annan, vilken….……………..
Kategorisering Svar:
Krav:
Ex:
Bara ange ett svar, t ex kön
Svaren måste vara uteslutande
Kön:
O Man O Kvinna
Rangordning
Man skall ange högsta/lägsta
eller själv rangordna från lägsta till högsta,
från bäst till sämst
Att svaren verkligen går att
rangordna på ett rimligt sätt
Svar:
Krav:
Ex: Rangordna vilka av följande alternativ som du i första hand (1), andra hand
(2) samt tredje hand (3) skulle välja att dra in på om du hade ont om pengar:
O Mat
O Dans
O Bil
O
O
O
Kläder
Öl, vin, sprit
Tobak
O
O
O
Boende
Bio
CD-skivor
Skala
Svar:
Krav:
Ex:
Idrott
Friluftsliv
Musik
Teater
Konst
Bilar
Politik
Annat………
Personen skall ange en värdering/åsikt
Kräver en genomtänkt strategi,
t ex med skalnivåer, nollpunkter
Hur pass intresserad är du av:
Inte
Alls
O
O
O
O
O
O
O
O
Lite
grann
O
O
O
O
O
O
O
O
Varken
eller
O
O
O
O
O
O
O
O
Ganska
mycket
O
O
O
O
O
O
O
O
Väldigt
mycket
O
O
O
O
O
O
O
O
Ingen
åsikt
O
O
O
O
O
O
O
O
Kvantitet
Svar:
Krav:
En sifferuppgift (öppen fråga)
Kräver viss siffra som svar som kan användas på
ett sådant sätt, t ex inkomst
Ex: Vilken var din bruttoinkomst förra månaden……………kr
Tabell
Svar:
Krav:
Ex:
Arbete
Studier
Barnpassning
Hemarbete
Motion
Bio/teater
Läsa böcker
Annat………
Ingen
tid alls
O
O
O
O
O
O
O
O
Två eller fler svar kombineras i en och samma tabell
Kräver uteslutande kategorier och en noggrann
planering
Hur använder du din tid under en normal vecka?
Försök att grovt uppskatta hur mycket tid Du lägger
ner på följande aktiviteter:
<1
timme
O
O
O
O
O
O
O
O
1-3
timmar
O
O
O
O
O
O
O
O
4-7
timmar
O
O
O
O
O
O
O
O
8-14
timmar
O
O
O
O
O
O
O
O
> 14
tim
O
O
O
O
O
O
O
O
Värderande frågor
Gör din arbetsgivare tillräckligt mycket för att de anställda (som också är
föräldrar) ska kunna utnyttja föräldraförsäkringen?
Värdering - ledigheten är något som är bra och som bör
uppmuntras!
Hypotetiska frågor
Om du inte hade ansvar för familjen och gott om pengar, vad skulle du då
göra med ditt liv?
De som har familjeansvar, inte har gott om pengar och
förmodligen aldrig kommer att få det heller, vill de svara på
frågan?
Undvik stötande och känsliga frågor
Svårt att avgöra vad som är känsligt, varierar från
kultur till kultur, man och kvinna, från land och
stad m.m.
Frågor som brukar vara känsliga är,
ålder, inkomst, skattefusk, våldsbrott, (miss)bruk av
narkotika och alkohol, otrohet, ”äktenskapslycka”,
sexualitet.
Mångtydighet och vaghet – undvik!
Klarhet i frågans avsikt.
I vilken utsträckning är du inbegripen i arbetet med
studieplanerna på skolan? Ganska mkt, i viss utsträckning och
inte alls?
Vad betyder ganska mycket, studieplan, inbegripen?
Minne – undvik eller var sparsam!
Något som har hänt idag – igår – förra året.
Vilka ämnen läste du i grundskolan?
Utnyttja ledtrådar och minnespunkter, tablåer etc.
Kunskapsfrågor – undvik eller var sparsam!
Frågor om faktakunskap. Skäl - Man vill och behöver
kontrollera kunskap.
Hur många kommuner finns det i Sverige 2007?
Två frågor i en - undvik!
Tillbringade du semestern utomlands eller i Sverige?
Vanligt fel!
Ledande frågor - undvik!
Håller du inte med om att alla föräldrar borde ha rätt att
påverka sina egna barns utbildning?
Vem vill svara nej?
Intervju
Kvalitativ – Kvantitativ
Öppen – Styrd
Strukturerad - o-/halv-strukturerad
Informant – Respondent
Urval: Slumpmässigt kontra Strategiskt
Registrering: Minne - anteckning - bandspelare
Plats
En person eller gruppintervju: Fokusgrupp
En eller två intervjuare?
Analys
Upplägg:
Trattprincipen – Frågeområden
Förlopp - Tid – Antal frågor
Frågeområden: Fakta
Attityder Motiv
Hur?
Vad?
Varför?
Korta frågor - En i taget!
Konkreta och precisa! (ej abstrakta, allmänna och
teoretiska)
Lyssna, ge stöd, följ upp, kontrollera!
Dokumentanalys
Mening utläses i texter - Text blir material
Består av två delar:
Innehållsanalys - vad sägs explicit i texten?
Diskurs - knyter an till intervju och observation
Källkritik
Vad är det för källa?
Hur har källan förvandlats/förvanskats?
Vad finns med?
Vem har skrivit?
Hur gick det till?
Normativ – Kognitiv
Primära – Sekundära
Personliga – Institutionella
Beroende – Oberoende
- Äkthet, Tidssamband, Beroende, Tendens
Innehållsanalys
Kategorisera/Klassificera/Räkna/Kvantifiera
Koppla till sociala och kulturella omständigheter:
”hur ofta och när förekommer könsmarkerande exempel i
matematikböcker”;
”hur ofta och var förekommer ordet värdegrund i skolans
styrdokument”
Ofta betyder något annat än sällan - Sammanhanget spelar roll
Tekniken kan relativt lätt:
Upprepas och förflyttas
Upptäcka trender, likheter och skillnader
- Krav: En population av texter/filmer/bilder
Det svåra momentet
Vilka kategorier skall kodas?
- Uttömmande och Ömsesidigt uteslutande
Diskursanalys
Språket - en aktiv process att se verkligheten på
Har betydelse för hur samtal och konversation tolkas
Språket konstruerar mening – inte bara reflekterar
- städare blir lokalvårdare
- terrorgrupp blir befrielsegrupp
”Normalt” och ”naturligt” och det ”onaturliga”
Vad är bra elevutveckling?
Vad innebär det att vara en bra lärare?
Hur används språket för att konstruera en mening?
Expertspråk: Läkarspråk, juristspråk eller lärarspråk?
Det specifika språket har tre innebörder:
- pekar ut en specifik arena för kunskap
- markerar tillhörighet och distans
- upprätthåller auktoritet
Det gör att:
- Professionella kan konversera med varandra på ett
precist och entydigt sätt
- Professionella socialiseras in i gemenskapen
- Professionella formas till en auktoritet
Spelet mellan vardagsspråket och expertspråket stärker
diskursen
Vad är då examensarbetet? Vad är lärarutbildningen?
Observation
Studerar vad som faktiskt sker
Val av enhet eller fält
Deltagande - Icke deltagande
Öppen – Dold (etik!)
Registrering (grad av strukturering)
Typ av registrering (fakta eller värdering)
Dagbok
Rapportens struktur
(Carle & Svensson, Stukát 105ff, Johansson & Svedner 64ff)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Försättsblad
Abstract
Förord
Innehållsförteckning
Eventuell figur-, bild- och tabellförteckning
Inledning
Syfte och problemformulering
Tidigare forskning (Teoretisk anknytning)
Design, metoder och tillvägagångssätt
Resultatredovisning
Slutdiskussion
Referenser och referenslista
Eventuella bilagor
Text och Layout
(Carle & Svensson s9, Stukát 151ff)
•
•
•
•
•
•
•
•
Språk
Tempus
Källhänvisningar
Citat
Noter
Tabeller & diagram
Typsnitt (Times New Roman, 12p)
Omfång (30-40 sidor, 80-100.000 tecken)
Vad gör handledaren?
(Stukát och häftet)
Lyssnar
Ger råd
Ställer frågor
Uppmuntrar och ger stöd
Strukturerar tiden
Formar tillsammans med författarna produkten
Författaren har ALLTID det fulla ansvaret
OBS!
15 klocktimmar till handledning
Inkluderar allt – möten, mail, läsning m.m
Planera tiden väl – bränn inte allt i början!
Var noga med överenskommelser – följ dem!
Åtminstone tre personliga möten kan vara bra
Mindre problem – ta det med handledaren!
Större problem – kontakta kursledningen!
Ett program för ventilering
Tre delar
Del ett: Inledning.
– Författarna säger något kort om sitt arbete och väsentliga rättelser
– Ändringar med stor betydelse för förståelsen av arbetet läggs
fram.
Del två: Genomförande.
– Sammanfattning
– Opponenterna redogör för arbetet. Ett antal punkter utan att
värdera:
Ämne, Problem, Frågeställning, Metod, Material, Analysteknik,
Huvudresultat
- Respondenten kommenterar sammanfattningen
- Har opponenterna förstått innehållet?
-
- Värdering
- Förtjänster och eventuella brister diskuteras.
- Konstruktiv dialog - inte detaljer och “påhopp“
- Författarnas intentioner och framställningssätt
lyfts fram
- Dela upp kritiken i två moment:
- realia och
- formalia
Realia - det som sägs
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
- hur går det fram?
- hur för författarna fram sina resultat?
- hur är resultat belagda?
- med vilket material?
- vilka källor används?
- förhållandet mellan problem, frågor, metod och
resultat?
Ställ konkreta frågor till olika avsnitt!
Ställ inte för många frågor åt gången!
Förbered frågor som handlar om examensarbetet!
Saknas uppgifter av avgörande betydelse tas detta upp.
• Formulera frågor som ger utrymme för
diskussion och samtal.
• Undvik frågor i stil med "Vad menar du med
meningen tre rader från slutet på sidan 13, som börjar
med, Jag tror...".
• Sammanfatta innehållet!
• Exemplifiera med en nyckelmening.
• Var tydlig i frågan!
• Var källkritisk!
Formalia, hur det är gjort
•
•
•
•
•
•
•
stavfel,
litteraturlista
noter,
citat,
övriga källor
disposition.
Observera - tillämpliga formella krav skall vara
uppfyllda för att examensarbetet skall bli
godkänt.
Ta upp centrala problem och exemplifiera:
- slarv med citat,
- notapparaten,
- saknas litteratur i litteraturlistan?
- förekommer litteratur i text som inte finns med i listan?
- tabellrubriker begripliga och korrekta,
- avspeglar rubriker och innehållsförteckning innehållet?
En hel del av detta kan listas och lämnas direkt till författarna utan
kommentar.
Del tre: Avslutning.
- Opponenten skall avsluta och avge ett samlat omdöme
- Skriftlig sammanfattning av oppositionen lämnas till examinator
och författarna.
- Tid till övriga deltagares kommentarer.
- Examinator avslutar med sitt skriftliga omdöme om rapporten och omdöme
om respondenternas försvar.
I fall av komplettering skall det reviderade arbetet skickas till
examinator inom en vecka.
Dagböcker lämnas in
Sammanfattande slutord
Examensarbetet fördjupar
en personlig utveckling
en professionell identitet och kunskap
ett praktiskt hantverk i verksamheten
Gå från personliga till vetenskapliga motiv!
Olika problem löses med olika metoder!
Lärare tillämpar dagligen teori och metod!
