Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset 12 12 april april 2013 2013 Bin och getingar Dödsfall 1-3/år Svåra reaktioner förekomst befolkningen 0,8-5% biodlare 5-43% SoS Epidem Centr ’86-’96 EAACI Biló o a Allergy 2005;60:1339-49 Björnsson Allergy 1995;50:800-5 Farligaste djuren i Sverige Dödsfall/år Geting Huggorm Fästing Älg 1-3 sällsynt 1 vartannat år 16 Förebygg bi- och getingstick Bär helst ljusa och täta kläder på sommaren. Täck över maten. Skydda huvudet från med keps, hatt eller scarf. Stäng fönstret i sovrummet under dagen. Behandla bi- och getingstick Ta bort gadden med nageln, en nål eller pincett. Kyl med kallt vatten, isbit, Alsolsprit eller kylbalsam. Fukta huden med vatten. Gnid in en värktablett som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Bamyl. Tvätta bort när det onda går över. Lägg på lokalbedövande Xylocain-salva eller hydrokortisonkräm, som finns receptfritt . Sätt gärna på ett plåster för att undvika att ditt barn river sig och får en infektion. Steklar Svenska getingar Vespa crabro Bålgeting Dolichovespula media D. norvegica D. saxonica D. norwegicoides D. sylvestris Buskgeting (mellangeting) Nordgeting (norsk geting) Takgeting (saxisk geting) Tajgageting Skogsgeting Vespula rufa V. vulgaris V. germanica Rödgeting (rödbandad geting) Vanlig geting Sydgeting (tyskgeting, brokgeting) Dödsfall av insektsstick 1997-2010 7 Antal n=25 6 5 4 3 2 1 0 0~4 5~9 10~14 15~19 20~24 25~29 30~34 35~39 40~44 45~49 50~54 55~59 60~64 65~69 70~74 75~79 80~84 Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistik 85+ Ålder Dödsfall av insektsstick 1997-2010 9 Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistik 16 Kvinnor Män Dödsfall bi/getinggiftallergi Sverige 1975-84 20 dödsfall (19 geting 1 bi) 37-79 års ålder Antal 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 apr maj juni juli aug sept okt Johansson B o a Int J Legal Med. 1991;104:99-103 Ökad risk för anafylaxi Hjärt- och kärlsjukdom Behandling med betablockare ev även ACEI och ARB Många stick Stick i ansikte eller hals Tidigare svår reaktion Mastocytos Tryptas Reaktion vid nytt stick Tidigare reaktion Lokalreaktion Lindrig systemreaktion Svår systemreaktion Systemreaktion vid nytt stick <5 % 15-30% >50 % Allergena komponenter Vanlig geting Vespula vulgaris Ves v Ves v 1 Ves v 5 Bi Apis mellifera Api m Api m 1 Allergena komponenter Vanlig geting Vespula vulgaris Ves v 1 Ves v 2 Ves v 3 PLA1 fosfolipas A1 Hyaluronidas DPPV dipeptidylpeptidas Ves v 5 Antigen 5 www.allergome.org Allergena komponenter Bi Apis mellifera Api m 1 Api m 2 Api m 3 Api m 4 Api m 5 Api m 6 Api m7 Api m 8 Api m 9 Api m 10 Api m 11 Api m 12 PLA2 fosfolipas A2 Hyaluronidas Surt fosfatas Melittin stimulerar PLA2 DPPV dipeptidylpeptidas Cysteinrik trypsininhibitor Serinproteas Karboxylesteras Karboxypeptidas Icarapin Bidrottninggelé Royal Jelly Vitellogenin apolipoforin Major www.allergome.org • EAACI Position Paper. 2010. www.eaaci.net – Bilò MB et al. Allergy 2005;60:239-49 • Mittermann I et al. JACI 2010;125:1300-7 • Ebo DG et al. Clin Exp Allergy 2013;43:255-61 Utredning allergimottagning Anamnes Status Hudtest SPT Lungfunktion/spirometri Specifikt IgE/ImmunoCAP allergena komponenter Ves v 1 Ves v 5 Api m 1 Tryptas Ställningstagande till ASIT Ställningstagande till egenbehandling vid stick SFFA Anafylaxi 2009 EAACI Bilò MB o a Allergy 2005;60:1339-49 Tidpunkt för pricktest/ specifikt IgE/allergena komponenter Pricktest >2 veckor om neg nytt efter 4-6 veckor Specifikt IgE >2 veckor om neg nytt efter 4-6 veckor Minskning av värden efter 3 år 41-75 % EAACI Bilò MB o a Allergy 2005;60:1339-49 Muller UR. Insect Sting Allergy. Gustav Fischer Verlag; Stuttgart 1990 Mosbech H o a Clin Allergy. 1986;16:433-40 Geting- och/eller biallergi? Ves v 1 Specifikt för geting Fosfolipas A1 PLA1 Återfinns inte hos bin Ves v 5 Specifikt för geting Antigen 5 Huvudallergen (major) för getingar Återfinns inte hos bin Geting- och/eller biallergi? Api m 1 Specifikt för bi Fosfolipas A2 PLA2 Huvudallergen (major) för bin Återfinns inte hos getingar Geting- och/eller biallergi? Antikroppar mot kolhydratgrupper CCD a-1,3-fukosylerade N-glukaner vanligen från gräsproteiner kan ge korsreaktioner mot getinggift (i3) bigift (i1) kackerlacka CCD mastcell o214 allergen komponent CCD Bromelain MUXF3 Tryptas Markör för mastcellsaktivering Förhöjt vid anafylaxi Vanligen lågt vid födoämnesutlöst anafylaxi Bör tas snarast, helst inom 3 timmar efter reaktionen Kontrollprov bör tas efter ytterligare minst 24 timmar Förhöjt vid mastocytos Förhöjda värden riskfaktor vid geting/bistick Tryptas och histamin vid anafylaxi Maximal nivå 100% Tryptas Max nivå efter 5-120 min t½ 1,5-2,5 h Histamin Max nivå efter 5-15 min t½ 2-5 min min 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300 330 Risk för nytt stick efter anafylaxi pga getingallergi Antal år när 50 procent har fått ett nytt stick Inomhusarb Utomhusarb 0 2 4 6 8 10 12 Von Moos o a. Int Arch Allergy Immunol 2013;160:86-92 Risk för nytt stick efter anafylaxi pga biallergi Antal år när 50 procent har fått ett nytt stick Biodlare Andra 0 2 4 6 8 10 12 Von Moos o a. Int Arch Allergy Immunol 2013;160:86-92 sffa.nu ASIT långtidseffekter getinggift 70 Obeh ASIT 1-2 år ASIT 5 år 60 50 40 30 20 10 0 -2 SPT pos Anamnes pos 0 1 3 5 7 9 11 13 15 År Golden DB o a JACI 2000;105:385-90 ASIT skyddseffekt vid nytt stick geting/bigiftallergi % Geting Bi Bi/Geting 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Müller 1992 n=57 Mosbech Golden 1986 n=14 1981 n=19 Müller 1992 n=148 Przybilla Gillman 1987 n=157 1980 n=18 Bonifazi F o a Allergy 2005;60:1459-70 Hafner T o a Ann Allergy Asthma Immunol 2008:100:162-5, Ruëff F o a Allergy 2004;59:589-95 Hafner >3år 2008 n=100 Hafner <3år 2008 n=26 Ruëff 2004 n=56 Långtidsuppföljning av ASIT mot getinggift hos barn Antal 100 systemreaktion ingen systemreak 90 80 70 60 50 40 P=0,007 30 20 10 0 Obeh ASIT Systemisk reaktion 1978-85 1033 barn 8±3 år 356 fick ASIT under 3,5 år Uppföljning 1997-2000 512 svarade Golden DBK o a. NEJM 2004;351:668-74