Yrkande från mp, v
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de
näringar som är kopplade till fisket.
Vi ställer oss lite frågande till motionens brödtext. Man hänvisar inledningsvis till ett påhopp på
fiskenäringen som har skett utan att förklara vad det är för påhopp. Detta som vi skall gissa oss
till är uppenbarligen grunden för hela motionen. Längre fram tar man upp att Sverige i EU ska
arbeta för ett hållbart fiske som inte innebär någon negativ inverkan på de marina ekosystemen.
Detta tycker vi låter jättefint, men det verkar ganska orealistiskt. Vad är det för fångstmetoder
och arter man har i åtanke som kan nyttjas utan att det har en inverkan på den marina ekologin?
En annan oklarhet som gör oss lite bekymrade är när man vill stödja de utvecklingsbara delar
som finns inom svenskt fiske. Vad är det som avses, en intensivare exploatering av de känsliga
djuphaven, eller utveckling av mer skonsam teknik? Oklarheter i så viktiga frågor gör att vi
anser att direktiven till denna samverkan är för luddiga för att kunna antas.
Få områden visar med så klockren tydlighet de fria marknadskrafternas ekonomiska
tillkortakommanden som fisket. Resultatet av ett i många år helt oreglerat fiske har lätt till så
kraftig utfiskning att reproduktionen har hämmats. Detta har i sin tur minskat den marina
produktionen vilket ur alla aspekter är det samma som dålig ekonomi. Sambandet är enkelt, lite
kapital ger lite ränta, vilket blir en logisk följd när vem som helst få ta ut vad som helst från den
gemensamma banken. De satsningar som EU har gjort har ytterligare förvärrat situationen.
Bidrag har förnyat fiskeflottan så att den blivit än bättre att tömma en sinande resurs. De fiskare
som har vågat storsatsa har på kort sikt klarat sig, men kommer på långsikt inte kunna klara av
räntorna på sina tunga investeringar. Kustfisket och de med mindre båtar är förlorare redan från
första stund. Resultatet av EU-bidragen är att skattemedel har satsats så att allt färre får sin
försörjning från fiskenäringen. Samtidigt har vi fördärvat de marina näringsvävarna.
Erfarenheter från östra Nordamerika pekar på att dessa skador är irreparabla. Många forskare
menar att det även här finns en uppenbar risk att torsken aldrig kommer tillbaka i den
omfattning som den en gång hade, inte ens som vi totalförbjuder allt fiske.
Västra Götalandsregionen kommer fram till våren 2007 att arbeta fram en strategi utifrån EU:s
grönbok för hur vi kan använda oss av havet som en utvecklingsresurs. Vi kan inte se vad ett
antagande av motionen ytterligare tillför detta pågående arbete och anser därför att den bör
avslås.
Förslag till beslut i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige
att avstyrka motionen
GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-08-08, rev 2006-08-31
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de
näringar som är kopplat till fisket.
SAMMANFATTNING
Jan Hallberg (m) föreslår i en motion (bil 1) till kommunfullmäktige att ”i en samverkan med
övriga kustkommuner och region Västra Götaland och Hallands läns landsting verka för en
tydlig och näringsinriktad politik för fisket” enligt nedanstående handlingsplan.
Kommunstyrelsen beslutade 2006-08-23 att återremittera ärendet till stadskansliet för
kompletterande information från Västra Götalandsregionen i frågan.
Föreslagna handlingsplan ska stödja de förvaltande, miljömässiga och utvecklingsbara delarna
som finns inom svenskt fiske och ta tillvara den stora kompetens som finns inom forskning,
naturorganisationer, turismorganisationer, intresseorganisationer samt näringslivet. Arbetet med
handlingsplanen ska resultera i en gemensam strategi som långsiktigt kan befästa fiskets roll för
västkusten utifrån miljö-, producent-, konsument- och turismperspektiven. Motionen i sin helhet
återfinns i bilaga 1.
Motionen har varit remitterad till Business Region Göteborg AB (BRG) (bil 2), SDN Styrsö (bil
3), Kulturnämnden (bil 4) samt till Göteborg & Co AB (bil 5).
REMISSINSTANSERNAS YTTRANDEN
Nämnd/styrelse
Beslut
BRG
Kommentar
I skrivelse från BRG ser bolaget en stark
koppling mellan motionen och pågående
förstudie avseende Göteborgs
Fiskhamns utveckling. Underlaget för
förstudien översänds och BRG avser
återkomma i frågan.
SDN Styrsö
Tillstyrker motionen och
översänder förvaltningens
yttrande som sitt eget
yttrande.
Kulturnämnden
Tillstyrker motionen med
förvaltningens synpunkter.
Göteborg & Co AB
Yttrande från (kd), (m) och (fp).
Göteborg & Co anser att om en strategi
och handlingsplan av det slag som
åsyftas i motionen skall tas fram, så är
det näringens branschorganisationer som
bör ta initiativet till detta och också leda
arbetet. Berörda kommuner och
landsting bör knytas till utredningen och
medverka enligt de förutsättningar som
är förenligt med kommunallagen.
STADSKANSLIETS KOMMENTARER
Två ärenden som har beröring med motionen har behandlats av Beredningsgruppen för
regionutveckling (BRU 2006-08-22), Västra Götalandsregionen. EU:s Grönbok för maritima
frågor ”Unionens framtida havspolitik” har som mål att utveckla en framgångsrik maritim
ekonomi, där den potential som finns i havsbaserade aktiviteter på ett miljömässigt och hållbart
sätt tas tillvara. Grönboken har ett brett angreppssätt och lyfter upp frågor om fiske, sjöfart,
turism, miljö mm. Syftet är att skapa debatt i unionen kring frågorna. För att få fram underlag
för ett remissvar till kommissionen avser VGR samla in synpunkter från ett brett partnerskap
(intressenter) för utveckling av en strategi för den maritima sektorn i Västra Götaland.
Det andra ärendet var en motion av Jan Hallberg (m) och Mats Abrahamsson (m) om
västkustsamverkan för fisket. BRU har i sitt yttrande (bil 6) till regionstyrelsen föreslagit att
motionen anses besvarad med den strategi som ska utarbetas inom det maritima området enligt
ovan.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Ingen av remissinstanserna har uppgivit beräknade kostnader för att utarbeta en handlingsplan
och strategi i enlighet med motionen. Stadskansliets bedömning är att föreslagna utredning är
omfattande i sin inriktning och att utredningskostnaderna därför kan bli mer omfattande än en
standardutredning.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Boende, näringsliv, fritid och kultur
Christine Lindeberg
Björn Johansson
Bilaga 1 Motionen
Bilaga 2 Yttrande från Business Region Göteborg AB
Bilaga 3 Yttrande från SDN Styrsö
Bilaga 4 Yttrande från Kulturnämnden
Bilaga 5 Yttrande från Göteborg & Co AB
Bilaga 6 Handlingar från Beredningsgruppen för regionutveckling
Bilaga 1
Göteborg den 6 februari 2006
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de
näringar som är kopplat till fisket
Bakgrund
Den fiskepolitiska debatt som förts i Sverige sedan hösten 2002 är ur ett moderat perspektiv helt
oacceptabel. Ett sådant påhopp på en viktig näring i våra västsvenska kustkommuner måste
motarbetas och debatten föras till en seriös och näringspolitisk arena.
Fiskerinäringen bygger på nyttjandet av förnybara resurser i havet. En långsiktig och bärkraftig
användning av resurserna är avgörande för att fiskerinäringen i framtiden skall vara grunden för
livsmedelsproduktion och sysselsättning längs våra svenska kuster. Alternativet är utarmning av
resurserna och ett sammanbrott för fiskerinäringen men också försämrade förutsättningar för
annan kustnära näring.
Moderna fiskemetoder har medfört att dagens generation fiskare är den första som upplever att
tillgången på fisk sätter biologiska gränser för fisket. De vilar därför ett stort ansvar för att
utveckla och praktisera bra metoder för resursförvaltning. Sverige skall inom EU arbeta för ett
hållbart utnyttjande av fiskebestånden som inte innebär någon negativ inverkan på de marina
ekosystemen och inte utarmar den biologiska mångfalden.
Sverige har en lång kust sträcka med fiskrika hav som Skagerack, Kattegatt och Östersjön. Men
de svenska fiskefartygen fiskar inte bara i haven runt Sverige utan även ute i
Nordatlanten. Tillsammans tar man i Östersjön, Skagerack och Kattegatt upp ungefär 95 % av
Sveriges årliga fiskeinkomster. Ifrån Nordsjön samt Nordatlanten tar man upp resterande.
Av alla de hundratals fiskslag som finns i våra vatten är det bara ett 30-tal som är så kallade
matfiskar. Varje år fångas ca 200 000 ton sill och strömming. Torsk, lax, havskräftor och räkor
är andra viktiga fångstslag i det svenska yrkesfisket. Man fångar också så kallad foderfisk, t. ex
sill och skarpsill som oftast omvandlas till fiskmjöl eller olja. Fisket för konsumtion ökar
emellertid och ger bättre priser på sill och skarpsill.
Ungefär hälften av landets yrkesfiskare är verksamma på västkusten. Här finns också de flesta
av Sveriges större fiskefartyg.
Betydelse
Fisket är en av Sveriges basnäringar som har en mycket stor betydelse för många kustsamhällen
och lokalsamhällen vilket bidrager till att dessa kan leva året runt.
Fisket är dessutom en symbol för Västsverige. I Västsverige finns det 1200 fiskare som i små
eller medelstora företag arbetar direkt med fisket. Till detta tillkommer förädlingsindustri,
transportnäring och försäljning. Fisket har en viktig regional och sysselsättningspolitisk
betydelse som måste tas tillvara och utvecklas.
Framtid
Fisket på västkusten har en ljus framtid om alla de positiva aspekter som finns tas tillvara. Det
havsnära näringslivet är stort; miljö och förvaltning, utbildning, fiske och livsmedelsförädling
och turism. Den tydligaste exponenten är det stora intresset som finns av att äta fisk.
Västsverige inrymmer några av de bästa fiskrestaurangerna som finns i Europa. Fisket är också
en turismmöjlighet då upplevelsen står i centrum. Fisket bidrager till entreprenörskap inom
miljövård, företagsutveckling samt sysselsättning. En mängd aspekter finns som behöver tas till
vara ett bättre sätt.
Vi vill se en handlingsplan som omfattar hela Västsveriges relation till fisket. En handlingsplan
som stöder de förvaltande, miljömässiga, utvecklingsbara delar som finns inom svenskt fiske.
Handlingsplanen skall ta den stora kompetens som finns inom området: forskning,
naturorganisationer, turismorganisationer, intresseorganisationer och näringsliv till sig. Arbetet
skall resultera i en gemensam strategi som långsiktigt kan befästa fiskets roll för västkusten
utifrån miljö-, producent-, konsument-, och turismperspektiv.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunfullmäktige föreslås besluta
Att i en samverkan med övriga kustkommuner och region Västra Götaland och Hallands läns
landsting verka för en tydlig och näringsinriktad politik för fisket enligt den handlingsplan som
ovan beskrivits.
Jan Hallberg (m)
Bilaga 2
Business Region Göteborg AB.
Yttrande 2006-05-15
Motion av Jan Hallberg angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar
som är kopplat till fisket.
Business Region Göteborg har tagit del av motionen och ser en stark koppling till den pågående
förstudie avseende Göteborgs fiskhamns utveckling. Där fiskerinäringen också i sin helhet står
inför genomgripande framtida förändringar vad avser tillgången till fisk, den tekniska
utvecklingen, konsumenternas önskemål m.m. Två av de mest betydelsefulla förändringarna är
att allt mindre fisk idag levereras med båt och att marknaden, konsumenterna, allt mer
efterfrågar förädlade produkter i form av portionsförpackade filéer och liknande.
Business Region Göteborg översänder underlag för förstudien och återkommer i frågan.
Göteborg 2006-05-15
Med vänlig hälsning
Roger Strömberg
Fiskhamnens framtid - underlag för förstudie
Bakgrund
Göteborgs fiskhamn etablerades 1910 i sitt nuvarande läge vid Majnabbe som fiskhamn och
samlad försäljningsplats. Fiskeauktionen, då en ny marknadsform, var kärnan i
försäljningsverksamheten. Fiskhamnen utvidgades raskt i flera steg fram till 1923 då den fick
s i n nuvarande utbredning. Sedan dess har flera förändringar skett inom området genom att n ya
byggnader tillkommit och att hamnbassängen delvis fyllts ut. Vidare har
transportförutsättningarna förändrats väsentligt. Järnvägsanknytningen som 1910 var en viktig en
lokaliseringsfaktor lades ner på 70-talet oc h sedan dess har distributionen av fisk ut från
fiskhamnen skett via Oskarsleden. Idag sker också leveranserna till fiskhamnen till helt
övervägande del med bil.
Utvecklingen inom fiskenäringen samt förhållandena inom fiskhamnen har nu lett till att
fiskhamnens framtid måste ses över i ett bredare perspektiv.
Paradigmskifte
Fiskenäringen i stort befinner sig sedan några år tillbaka i en stark förändringssituation såväl
nationellt som internationellt. Tillgången till fisk, den tekniska utvecklingen, marknaden o s v
förändras så starkt att det kan liknas vid vad som i vetenskapliga sammanhang benämns
paradigmskifte, d v s en situation där normer, värderingar och föreställningsvärldar förändras i
samband med att de tekniska, ekonomiska, politiska och sociala strukturerna som sedan länge
varit rådande blir föråldrade och ersätts av nya.
De förändringar som sker påverkar hela näringen och därmed förutsättningarna för Göteborgs
fiskhamns framtida utveckling. Några av de viktigaste förändringarna vad avser
grundförutsättningar och marknad är följande:
Från
Huvudsakligen "vild fisk"
Till
Allt mer odlad fisk
Båtleveranser
Billeveranser
Lokal/regional näring
Nationell/europeisk
Nationella lagar och regelverk
EU:s lagar och EU-regler
Fiskeauktion
Försäljning direkt från fartyg till uppköpare
Många små grossister
Få stora grossister
Försäljning av hel fisk
Försäljning av "förädlade" fiskprodukter
främst i form av portionsförpackade filéer och
liknande
Manuella fiskdiskar
Boxar och gondoler
Vardagsmat
Lyxmat
För Göteborgs Fiskhamn bedöms dessa förändringar sammantaget innebära ett skifte
Från
Till
Fiskhamn och marknadsplats
Marknadsplats och industriområde
Konkret kommer detta att leda till att
Behovet av kajer och därmed kopplingen till älven blir allt mindre betydelsefull.
Leveranser av fisk från andra delar av landet samt även från grannländerna ökar.
Anknytningen till de stora trafiklederna blir allt viktigare för såväl leveranser som
distribution.
Fiskerinäringens regionala betydelse
Fiskerinäringen är som bransch relativt liten. År 2003 hade ca 2000 personer fiske som
huvudnäring varav hälften på Västkusten. Detta kan jämföras med totalt ca 5500 år 1970. År
2003 arbetade även ca 2000 personer inom fiske- och fiskberedningsindustrin. Därtill kommer
verksamma inom handeln. Värt att notera är att av landets totalt 375 fiskaffärer år 2003
återfanns 180 inom Västra Götaland och Halland.
Även om fisket svarar för en relativt liten del av sysselsättningen är näringen av stor vikt för
regionens livsmedelsförsörjning. Färsk fisk är en viktig del av kosthållet, inte minst i Göteborg
och Västsverige. Fisket utgör vidare en viktig del i Göteborgs identitet.
Situationen inom fiskhamnen
Den pågående förändringen mot allt mer ökande lastbilstransporterna har redan lett till att
trafiksituationen inom fiskhamnen blivit allt mer ostrukturerad och ineffektiv för att inte säga
farlig. Långtradare med släp, mindre distributionsbilar, fiskvagnar, truckar och personer med
pallyftare delar på det mycket begränsade utrymme som står till buds.
Andra aktuella problem är att många lokaler är dåligt anpassade till de krav på hygien som ställs
av EU samt att dagens hantering kräver allt större lagerutrymmen med kyl- och fryskapacitet.
Behov kan finnas av ett gemensamt kyl- och fryshus. Många av företagen har vidare konkreta
behov av utökade lokaler för sina egna verksamheter.
Vision om "Sveriges Fiskecenter"
HIGAB, som äger en stor del av fastighetsbeståndet inom fiskhamnen, har tillsammans med
Fiskeservice SVC AB, ett av de större företagen i området, tagit fram en vision för fiskhamnens
framtida utveckling.
Visionen kan i korthet sammanfattas som att
Göteborgs Fiskhamn utvecklas till "Sveriges Fiskecenter" där all verksamhet
- är EU-anpassad, har hög kvalitet och motsvarar moderna kundkrav
- har god effektivitet och lönsamhet samt uppfyller såväl arbetsmiljökrav som miljökrav
i vidare bemärkelse.
Fiskenäringen ges de förutsättningar som krävs för att tillgodose marknadens behov av
fiskprodukter av hög kvalitet
Göteborg blir centrum i en "fiskeregion" som omfattar landningsplatser från Strömstad i
norr till Laholm i söder.
Utan en utveckling i linje med visionen bedöms Göteborgs och Västsveriges konkurrenskraft
inom fiskenäringen minska. På sikt leder detta till en allvarlig nedgång för näringen i regionen
och därmed för sysselsättningen inom den och för dess möjligheter att tillgodose hushållens
behov av färsk fisk.
I HIGAB:s och SVC:s vision förutsätts "Sveriges Fiskcenter" komma till stånd genom en
omdaning och begränsad utvidgning av befintligt fiskhamnsområde. Detta innebär att en ny
detaljplan måste upprättas för hela fiskhamnsområdet.
Förstudie
Stadsbyggnadskontoret har under våren 2005 medverkat i diskussioner med HIGAG och BRG
om hur arbetet med fiskhamnen skall drivas vidare. Frågan är såväl en markanvändningsfråga
som påverkar trafik- och miljöförhållanden, som en näringspolitisk. Diskussionerna har lett fram
till konstaterandet att en förstudie behöver tas fram i samarbete med BRG och HIGAB där de
grundläggande förutsättningarna för fiskerinäringen i stort och möjligheterna att i Göteborg
utveckla vad som kan kallas för ett "Fiskecenter" klarläggs.
I förstudien bör framför allt följande frågor tas upp:
Fiskerinäringens framtid
Som underlag för beslut om ekonomiska satsningar från kommunen - och från andra intressenter
- på ett "fiskecentrum", bör finnas en sammanfattande bedömning av fiskets framtid - tillgång
på fisk, kvoter m m. Detta är i mycket en kontroversiell fråga där fiskare och forskare står långt
ifrån varandra. Att få fram en för alla invändningsfri beskrivning av frågan är sannolikt
omöjligt, men någon form av rimlig bedömning - eller aktuell ståndpunkt - bör kunna
formuleras.
Baserat på dels den framtidsbild av fisket som tas fram, dels livsmedelshandelns allmänna
utveckling bör framför allt fiskgrosshandelns utveckling belysas.
Den västsvenska fiskerinäringens samlade syn på frågan
Av HIGAB:s och SVC:s vision framgår att "Sveriges fiskecenter kommer att innebära en
regionförstoring med landningsplatser från Strömstad i norr till Laholm i söder med Göteborg som
centrum." Detta ger intryck av att det finns en samlad fiskerinäring bakom förslaget. Om så
verkligen är fallet måste klarläggas. I Göteborg finns för närvarande en konkurrerande vision "Fiskebäck, Sveriges största fiskhamn, Centrum för västkustfisket". Hur är det med Strömstad,
Lysekil m fl landningshamnar? Finns det en samsyn bakom tanken att samla all
auktionsverksamhet i Göteborg?
Förädlingsverksamhetens omfattning
Konsumenterna beteende och efterfrågan på fisk har förändrats radikalt under de senaste
årtiondena. Var och en som idag besöker försäljningsställe för fisk kan se hur utbudet - vid
sidan av skaldjuren - till helt övervägande del består av bearbetade fiskprodukter. Filéer,
sallader, grillspett, pajer m m upptar större delen av diskarnas utrymme. Hela fiskar finns på sin
höjd i ett hörn av disken. Utvecklingen av mer bearbetade fiskprodukter förväntas fortgå mot
"fast food" i form av portionsanpassade produkter "för snabba måltidslösningar" klara för ugn
eller mikrovågsugn. Detta bedöms leda till att de manuella fiskdiskarna tills stor del kommer att
försvinna. Fiskprodukter kommer på liknande sätt som köttprodukter att i huvudsak säljas
färdigförpackade i butikernas gondoler.
En grundläggande fråga för såväl den fysiska planeringen som bedömningen av fiskerinäringens
betydelse ur ett näringslivsperspektiv, är hur långt förädlingsverksamheten kan drivas. Ett
tänkbart - om än föga troligt -. ytterlighetsscenario kan vara att i stort sett all "råfisk" som
fångas och odlas i Sverige levereras till Göteborg för en effektiv storskalig förädling för vidare
distribution av olika former av kundanpassade produkter till hela landet..
Förädlingsverksamhetens omfattning är av avgörande betydelse för det tänkta fiskecentrets
trafikalstring och därmed dess konsekvenser för miljön. Den är också avgörande för
sysselsättningen. Och inte minst för frågan om dagens fiskhamnsområde, tillsammans med
tillgängliga angränsande delar, kan härbärgera verksamheten rent rumsligt.
Bilaga 3
SDN Styrsö
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2006-04-18
§ 59
Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jan Hallberg (m) angående
västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar som är kopplat till fisket.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens remisshandling daterat 28 februari 2006. Förvaltningens tjänsteutlåtande
utfärdat den 4 april 2006.
YttrandeYttrande från kd, m och fp, daterat den 18 april 2006.
Beslut
Förvaltningens tjänsteutlåtande översänds som eget yttrande till kommunstyrelsen med
tillstyrkan av motionen angående en handlingsplan för västkustsamverkan för fisket, havsmiljön
och de näringar som är kopplat till fisket.
Yttrande från kd, m och fp
Fisket med därtill hörande verksamheter är kulturbärande verksamheter i kustsamhällena på
Västkusten. Till fisket har hört varv, vadbinderier, isverk, sillfabriker m.m. Mycket av detta är
redan borta men en del finns kvar. Att vara fiskare är ett yrke som går i generationer. Kunskapen
förmedlas från far till son och kan således liknas vid jordbruket och rennäringen. Man kan säga att
fiskaren har "yrket i blodet". Utvecklingen har gått från små fiskebåtar med segel via
tändkulemotor av typ Avans, Munktell, Lysekilare och Bolinder, sådana som numera finns
inspelade på skiva. Senare byggdes större båtar av trä. I mitten på 40-talet började man använda
dieselmotorer. På 60-talet kom ståltrålarna, byggda under vår stolta varvshistoria på Lödöse och
Göteborgsvarvet. Några kom från Holland och Tyskland. Strävan har alltid varit mot större och
modernare trålare och redskap, både för bekvämlighet och effektivitet samt för att undanröja
risker. Med utvecklingen har antalet yrkesskador minskats. Trots detta är yrkesfisket ett av de
mest olycksdrabbade yrkena i Sverige. För att hålla lönsamheten drivs man att fiska i allt hårdare
väder. Ensamfiskare är hårt drabbade av olyckor och förlisningar.
Det svenska fisket har under de senaste årtiondena upplevt en neråtgående trend både i antal båtar
och aktiva yrkesfiskare. De regelverk och förbud som alltmer kännetecknar fiskarens vardag
medverkar till att trivseln med yrket mer eller mindre försvunnit. Sedan 2002 har fiskarna upplevt
en hetsjakt av aldrig tidigare känt slag. Ett exempel på detta är att det i media uppmanas att inte
äta svensk fisk som fångats med trål. Det är inte ovanligt att den fisk vi konsumerar har flugit
världen över innan den hamnar på tallriken. Trots motgångar är det ändå ett antal fiskare som inte
vill ge upp.
Den av Jan Hallberg väckta motionen tar ett alldeles utmärkt initiativ till regional samverkan inom
Västra Götaland och Hallands län.
Skall vi lyckas behålla ett aktivt yrkesfiske krävs en annan inriktning än den som nuvarande
regering har. I alldeles färska skrivelser talas mycket om ökad fiskerikontroll, snabba ingripanden
och administrativa sanktioner . Det nämns inget om utveckling av fisket utan istället om en
förändring mot turistfiske och småskaligt fiske.
Vi vill ha kvar ett aktivt svenskt yrkesfiske och ställer oss bakom motionen i sin helhet.
Olof Jacobson (kd)
Marianne Bergman (kd)
Rolf Andersson (m)
Bo Valinder
Bo Genemo (fp)
Maj Andell (fp)
SDF Styrsö
Tjänsteutlåtande 2006-04-04
Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jan Hallberg (m) angående
västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar kopplat till fisket
ÄRENDET
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar
som är kopplat till fisket.
FÖRVALTNINGENS SYNPUNKTER
Förvaltningen ser positivt på en handlingsplan för fisket och dess kringnäringar som kan stärka
skärgårdsbornas möjligheter till inkomster och sysselsättning i skärgården, som gynnar en
levande skärgård och en positiv befolkningsutveckling.
Motionen verkar ta sin utgångspunkt i det traditionella fisket med dess struktur och näringar och
ger ingen tydlig antydan om att man avser något annat än detta fiske. Vad gäller
skärgårdssamhällena på lokal nivå ligger även en stor potential i det mer småskaliga kustnära
fisket samt vattenbruk av olika slag. Inom detta område finns stora möjligheter att även på lokal
nivå bygga upp och få in den kompetens som motionen anger för handlingsplanen. En mer
småskalig högförädlad mindre fysiskt krävande fiskenäring har även större möjligheter att
attrahera kvinnor till en traditionellt manlig näring.
Under flera år har SDN Styrsö tillsammans med olika institutioner, företag och privatpersoner
arbetat fram en maritim gymnasieutbildning med praktisk naturvetenskaplig inriktning som
godkänts av utbildningsnämnden. Utbildningen blir kommunal under utbildningsförvaltningen i
Göteborgs kommun med start hösten 2007. Undervisning sker på Frölundagymnasiet och i
Göteborgs södra skärgård. Kurser i ekoturism, småföretagsamhet, marint naturbruk, miljövård
mm står på schemat
FÖRSLAG TILL BESLUT
Stadsdelsnämnden föreslås besluta
Förvaltningens tjänsteutlåtande översänds som eget yttrande till kommunstyrelsen med
tillstyrkan av motionen angående en handlingsplan för västkustsamverkan för fisket, havsmiljön
och näringar som är kopplat till fisket.
Göteborgs Stad Styrsö
Anne-Christine Alkner-Dahl
Tf stadsdelschef
Nils Eberil
Bilaga 4
Kulturnämnden
Utdrag ur protokoll
Sammanträdesdatum 2006-04-27
§ 70
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de
näringar som är kopplat till fisket.
Förvaltningen har i ärendet upprättat ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-03.
Kulturnämndens beslut.
1. Kulturnämnden tillstyrker motionen med förvaltningens synpunkter.
2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad,
Vid protokollet
2006-04-27
Ordförande
Ewelina Tokarczyk
Justerare
Margita Björklund
Kulturförvaltningen
Tjänsteutlåtande 2006-04-03
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket havsmiljön och de
näringar som är kopplat till fisket.
Ärendet
Motionären Jan Hallberg (m) vill genom sin motion fästa uppmärksamhet på problemet med
minskande fiskbestånd och därmed underlaget för fiskenäringen. Han vill se en handlingsplan
som omfattar hela Västsveriges relation till fisket. En plan som stöder de förvaltande,
miljömässiga, utvecklingsbara delarna som finns inom svenskt fiske. Handlingsplanen skall ta
tillvara kompetensen inom forskning och olika intresseorganisationer inom naturvård, turism
och näringsliv. Arbetet skall resultera i en gemensam strategi som långsiktigt kan befästa fiskets
roll för västkusten utifrån miljö, producent, konsument och turistperspektiv.
Förvaltningens synpunkter
Fiskar ingår i den biologiska mångfalden som en viktig komponent i de flesta akvatiska
ekosystem. De utpekas inom ekologin generellt som ”nyckelarter”. Fisken är betydelsefull både
som predator (rovdjur) och bytesdjur för en mängd andra organismer. Fisk är ända sedan
förhistorisk tid en värdefull råvara och ett gott och nyttigt livsmedel. Fisken har också
betydande rekreationsvärden via fritids- och sportfisket. Det är således en viktig angelägenhet
att bevara fiskarter och fiskbestånd såväl för fiskenäringen och sportfisket som för bevarandet
av den biologiska mångfalden.
Under lång tid har vi kunnat konstatera att många fiskbestånd decimerats kraftigt och många
arter är idag hotade och upptagna på rödlistor. De minskande bestånden hotar givetvis också
fisket och fiskenäringen. Man trodde tidigare att detta främst berodde på försurning och
övergödning. Senare forskning har visat att problemen främst beror på ett alltför kraftig och
effektivt fiske. Det är därför angeläget och brådskande att vidta åtgärder för att hindra en fortsatt
utarmning. Det behövs både inventeringar av fiskbestånd och marina biotoper när det gäller
utbredning och ekologi. Vilka områden är särskilt viktiga för reproduktion och uppväxt? Vilka
och hur stora områden bör skyddas och i vilka områden räcker det med hänsyn i tid eller rum?
Man bör intensifiera arbetet med att ta fram lämpliga selektiva metoder som är anpassade till de
olika fiskarternas ekologi och beståndsförhållanden, samtidigt som man ser till fiskets bästa. Ett
exempel är att avsätta fler skyddsområden, reservat, biotopskyddsområden mm. Senare tids
forskning visar på snabba och goda resultat när områden fredas från fiske. Ett annat exempel är
mask- och riststorlek. Med vetskapen om att det är de stora honorna som är värdefullast för
reproduktionen är det helt otidsenligt att man fortfarande använder minimimått som
skyddsåtgärd. Skillnaden i reproduktionsförmåga mellan liten och stor fisk är mycket stor. Man
bör snarast införa max- snarare än minimimått för nät mfl. redskap. De nu aktuella förslagen om
reglering via begränsning av antalet fiskedagar är bra men måste följas upp så att detta inte
motverkas av att man använder effektivare metoder.
Handlingsplanen bör givetvis utarbetas i samklang med nationella och regionala miljömål, där
bl.a. delmål 10.1, 3, 4 och 5 direkt berör bevarande av biologisk mångfald och långsiktigt
hållbart fiske.
Förvaltningen anser att motionen är väl motiverad och att den belyser problemet från både
närings- och miljösynpunkt. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden tillstyrker motionen med
de synpunkter förvaltningen framfört.
Förslag till beslut
Kulturnämnden tillstyrker motionen med förvaltningens synpunkter.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Kulturförvaltningen Göteborg
Kennet Johansson
förvaltningschef
Tommie Vester
enhetschef
Bilaga 5
Styrelsen för Göteborg & Co AB
Utdrag ur protokoll 2006-05-29
§9
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan kring fisket och till detta
kopplade näringar
Göteborgs kommunstyrelse har remitterat motionen till bl a Göteborg & Co för yttrande.
Motion och förslag till yttrande föreligger, Bilaga 4.
Beslut:
Förslaget till yttrande godkänns med den ändringen att sista stycket utgår.
Göteborg 2006-05-29
Ulf Lundbladh
Styrelsens sekreterare
Göteborg & Co
2006-04-10
Motion av Jan Hallberg (m) angående västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de
näringar som är kopplat till fisket
Kommunstyrelsen har remitterat rubricerad motion till Göteborg & Co för yttrande senast 200605-02. Även kulturnämnden, styrelsen för BRG och Styrsö stadsdelsnämnd har fått motionen
för yttrande.
Med sikte på att befästa och stärka fiskets nyckelroll på västkusten föreslås att en strategi och
handlingsplan utarbetas och att Göteborgs stad i samverkan med övriga västkustkommuner,
region Västra Götaland och Hallands läns landsting därefter skall verka i enlighet med denna
strategi och handlingsplan.
Göteborg & Co anser att om en strategi och handlingsplan av det slag som åsyftas i motionen
skall framtagas så är det näringens branschorganisationer som bör ta initiativet till detta och
också leda arbete. Berörda kommuner och landsting bör knytas till utredningen och medverka
enligt de förutsättningar som är förenligt med kommunallagen.
Göteborg & Co är för sin del berett att medverka i en sådan utredning.
Styrelsen för GÖTEBORG & CO
Göran Johansson ordf.
Gunnel Aho vice ordf.
Claes Bjerkne VD
Bilaga 6
Västra Götalandsregionen
Till Regionstyrelsen
Svar på motion av Jan Hallberg (m) och Mats Abrahamsson (m) angående
västkustsamverkan för fisket, havsmiljön och de näringar som är kopplade till fisket.
Motionärerna föreslår att en handlingsplan som omfattar hela Västsveriges relation till fisket
tas fram.
Beredningsgruppen för regional utveckling får med anledning av motionen framföra följande
synpunkter.
I början av juni publicerade EU-kommissionen en Grönbok ”Towards a future Maritime
Policy for the Union: A european vision for the oceans and seas. Grönboken föreslår en bred
gemensam strategi för maritima frågor med målet att utveckla en framgångsrik maritim
ekonomi och den potential som finns i havsbaserade aktiviteter på ett miljömässigt och
hållbart sätt. Grönboken har ett brett angreppssätt och lyfter upp frågor som fiske, sjöfart,
turism, miljö m.m. Syftet med Grönboken är att skapa en bred debatt i Unionen kring dessa
frågor. Konsultationsperioden sträcker sig fram till den 30 juni 2007.
I samband med konsultationsperioden kommer Västra Götalandsregionen under hösten 2006
och våren 2007 att i ett brett partnerskap i Västra Götaland arbeta fram en strategi för hur vi
kan använda oss av det maritima området som en utvecklingsresurs där fisket ingår som en
prioriterad del.
Motionen kommer att ingå i underlaget för arbetet med att ta fram en strategi för maritima
frågor.
Beredningsgruppen för regionutveckling föreslår med hänvisning till ovan sagda att
motionen därmed anses besvarad.
BEREDNINGSGRUPPEN FÖR REGIONUTVECKLING
Jan-Erik Wallin
Ordförande
Bertil Törsäter
Regionutvecklingsdirektör
