1 [17]
Datum:
2017-07-06
Sammanställning av frågor från frukostseminarium
om arbetsrättsliga villkor
Om tillgång till presentationerna från frukostseminariet
Svarar på frågan:
-Lägger ni ut även presentationen från sthlm stad?
-Hej! Kommer föreläsarnas presentationer att finnas på er hemsida efter
seminariet?
-Hej kommer presentationen att bli tillgänglig efter presentationen?
-Hej, Kommer presentationen att kunna hämtas på nätet?
-Hej! Får vi presentationerna digitalt efteråt?
Svar:
Ja. Det webbsända seminariet och föreläsarnas powerpoint-presentationer finns
tillgängliga på vår webbplats.
Om tillgång till de villkor som används av Stockholm,
Göteborg och Malmö
Svarar på frågan:
-Får vi ta del av Stockholms stads underlag som de använder idag?
-Ligger Karins och Göteborgs arbete tillgängligt någonstans så att vi andra
upphandlande myndigheter kan ta del av detta?
Svar:
De arbetsrättsliga villkor som Stockholms Stad, Göteborgs Stad och Malmö stad
har tagit fram inom byggbranschen ligger på Upphandlingsmyndighetens
webbplats.
Upphandlingsmyndigheten
Adress: Box 45140, SE-104 30 Stockholm | Besöksadress: Torsgatan 13, Stockholm
Telefon: 08-586 21 700 | E-post: [email protected] | upphandlingsmyndigheten.se
2 [17]
Datum:
2017-07-06
Generella frågor om lagstiftningen
Svarar på frågan:
-Varför ställs krav på särskilda kontraktsvillkor gällande arbetstid och semester när
detta redan är reglerat i lag?
Svar:
Villkor som rör lön, semester och arbetstid anses utgöra de mest centrala för att
arbetstagare ska tillförsäkras skäliga anställningsvillkor. Lagstiftningen utgår ifrån
att den svenska modellen ska respekteras och att arbetstagarna ska tillförsäkras
villkor i enlighet med miniminivåerna i kollektivavtal. Ibland följer mer förmånliga
villkor för semester och arbetstid av kollektivtal jämfört med lag. Då ska villkoren
enligt kollektivavtalet anges eftersom det är ett uttryck för parternas gemensamma
vilja att ha mer förmånliga villkor än lag.
Svarar på frågan:
-Då "Sjukvård och omsorg" är ett identifierat riskområde enligt ILO - finns det
någon särskild anledningen till att kraven på de arbetsrättsliga villkoren inte
omfattas enligt LOV?
Svar:
Det betänkande som ligger till grund för bestämmelserna syftade till att uppfylla
skyldigheter enligt 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet (vilka senare
implementerades i svensk rätt genom LOU, LUF och LUK). Lagförslagen gäller
därför bara de lagarna och inte LOV eller LUFS.
Det kan också noteras att bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor i LOU, LUF
och LUK inte gäller för upphandlingar under tröskelvärdena och inte heller för
upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (tjänster enligt bilaga
2). Det innebär bl.a. att bestämmelserna inte gäller för vissa tjänster inom
hälsovård och socialtjänst.
3 [17]
Datum:
2017-07-06
Generella frågor om Upphandlingsmyndighetens stöd
Svarar på frågan:
-Hur ställer vi/vad ställer vi för arbetsrättsliga krav fram tills dess att vägledningar
inom olika områden är klara?
Svar:
I upphandlingar som överstiger tröskelvärdet ska upphandlande myndigheter och
enheter som huvudregel ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid
om det är behövligt. För att kunna avgöra om det är behövligt och för att fastställa
villkoren behöver kontakt tas med arbetsmarknadens parter. Grundläggande
information och vägledning för arbetet med att genomföra en
behövlighetsbedömning och för att fastställa villkoren finns på
Upphandlingsmyndighetens webbplats.
Att Upphandlingsmyndigheten inte har tagit fram något stöd/ arbetsrättsliga
villkor på ett visst område innebär inte i sig att skyldigheten att ställa villkoren
bortfaller.
Upphandlingsmyndigheten kommer att arbeta vidare med att genomföra
behövlighetsbedömningar och med att ta fram villkor som kan ställas i
upphandlingar. Det stödet kommer att växa fram successivt.
Svarar på frågan:
-Gällande stöd ge exempel på fråga, och vad skulle rätt nivå för detta krav och var
hittar man detta rätta svar på ett lätt sätt. Hur sker en kontroll av detta konkret?
Svar:
På vår webbplats finns information om det stöd Upphandlingsmyndigheten har
tagit fram. Här återfinns förhoppningsvis svar på några av de frågor som avses med
frågan.
Vad gäller uppföljning och kontroll kommer Upphandlingsmyndigheten
återkomma med dels generell vägledning och dels specifikt stöd i samband med att
villkor tas fram på specifika områden. Upphandlingsmyndigheten har också sedan
tidigare tagit fram stöd kring uppföljning och kontroll av arbetsrättsliga villkor i
upphandlingar av persontransporter, se vidare på vår webbplats.
4 [17]
Datum:
2017-07-06
Om de grundläggande principerna, konkurrensfrågan och
kopplingen till kontraktsföremålet
Svarar på frågan:
-Hur är krav på svenska kollektivavtalsliknande villkor förenligt med de
grundläggande principerna? Det blir per definition diskriminering mot utländska
leverantörer, som inte har samma förutsättningar. Löner i svenska nivåer kan vara
extremt höga jämfört med andra EU-länder som har t.ex. lägre levnadskostnader.
Svar:
Bestämmelserna om att arbetsrättsliga villkor i enlighet med kollektivavtal ska
ställas gäller för arbete som utförs när svensk rätt är tillämplig, dvs. utförs i
Sverige. Leverantörer som kan åberopa en utstationeringssituation anses uppfylla
villkoren genom att tillämpa villkor enligt lagen om utstationering. På så sätt har
bestämmelserna i upphandlingslagstiftningen anpassats till
utstationeringssituationer. Mer information om detta finns på vår webbplats.
Om arbetet utförs där svensk rätt inte är tillämplig ska villkor i enlighet med ILO:s
kärnkonventioner ställas, om det är behövligt. Villkoren får då också avse att de
bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas.
Svarar på frågan:
-Hur skall bedömningen av snedvridning av konkurrensen vägas in i bemärkelsen
att lagstiftningen är protektionistisk och är till för att gynna svenska företag?
Svar:
Syftet med lagstiftningen är att säkerställa att arbetstagare som arbetar i uppdrag
som finansieras med offentliga medel har skäliga anställningsvillkor och att
konkurrens inte ska kunna ske genom undermåliga anställningsvillkor.
Bestämmelserna om att arbetsrättsliga villkor i enlighet med kollektivavtal ska
ställas gäller för arbete som utförs när svensk rätt är tillämplig. Leverantörer som
kan åberopa en utstationeringssituation anses uppfylla villkoren genom att
tillämpa villkor enligt lagen om utstationering. På så sätt har bestämmelserna i
upphandlingslagstiftningen anpassats till utstationeringssituationer. Mer
information om detta finns på vår webbplats.
5 [17]
Datum:
2017-07-06
Svarar på frågan:
-Det sägs att schablonisering ska kunna göras avseende specifika branscher.
Samtidigt måste det ju finnas koppling till just de yrkeskategorier som berörs av
upphandlingen i fråga. Hur hänger detta ihop?
Svar:
Bedömningen av om det finns ett behov av att ställa arbetsrättsliga villkor kan i viss
mån schabloniseras, främst genom att hänsyn tas till vilken bransch leverantörerna
är verksamma i. Schabloniseringen avser alltså själva behövlighetsbedömningen.
Om det vid behövlighetsbedömningen slagits fast att arbetsrättsliga villkor ska
ställas ska dessa avse just de arbetstagare och yrkeskategorier som kommer att
utföra arbete enlig det kontrakt som upphandlingen avser.
För information om behövlighetsbedömningen, se på vår webbplats.
Om behövlighetsbedömningen
Svarar på frågan:
-När anses det vara behövligt, och inte, att ställa dessa krav?
Svar:
För information om behövlighetsbedömningen, se på vår webbplats.
Svarar på frågan:
-Hur skall risken för snedvridning av konkurrensen vägas in vid ställande av
arbetsrättsliga villkor?
Svar:
Behovet av att ställa arbetsrättsliga villkor i en upphandling ska bl.a. bedömas
utifrån hur stor risken är för snedvridning av konkurrensen genom social
dumpning. Bedömningen kan bl.a. utgå från erfarenheter från tidigare
upphandlingar (egna eller andras upphandlingar), exempelvis förekomst av
onormalt låga anbud. Mer information om detta finns på vår webbplats.
6 [17]
Datum:
2017-07-06
Svarar på frågan:
-Varför bör brister avseende arbetsmiljö läggas in i riskbedömningen? Det rör ju ej
villkor avseende lön, semester eller arbetstid.
Svar:
Det stämmer, men brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet är en indikator på
ökad risk för oskäliga arbetsvillkor. Läs mer om hur en behövlighetsbedömning kan
genomföras på vår webbplats.
Svarar på frågan:
-Hur hantera hänvisningar till kollektivavtal när upphandlande myndighet inte vet
på förhand från vilken "bransch" anbudsgivaren kommer ifrån? Innebär det att
behovet inte föreligger?
Svar:
Behövlighetsbedömningen kan påverkas om det är omöjligt att i förväg förutse från
vilka branscher anbudsgivarna kommer, t.ex. vid innovationsupphandling. Om en
upphandling är utformad på ett sådant sätt att det inte är möjligt för den
upphandlande myndigheten eller enheten att förutse exempelvis vilken eller vilka
branscher potentiella anbudsgivare kan komma ifrån är det inte behövligt att ställa
villkoren.
7 [17]
Datum:
2017-07-06
Om tillgången till aktuella kollektivavtal
Svarar på frågan:
-Kollektivavtalen är ofta inte offentliga uppgifter, utan man måste vara ansluten för
att få ta del av kollektivavtal i sin helhet. Hur ser ni att vi som upphandlande
myndigheter ska få del av dessa uppgifter?
Svar:
Utgångspunkten är att kollektivavtal inte är allmänt tillgängliga. Många avtal har
dock publicerats. Om ett avtal inte finns tillgängligt får den upphandlande
myndigheten eller enheten vända sig till arbetsmarknadens parter för att få del av
avtalet. Mer information om detta finns på vår webbplats. Om den upphandlande
myndigheten eller enheten trots det inte får tillgång till avtalet (och
Upphandlingsmyndigheten inte heller har något tillgängligt stöd) är det inte
möjligt att fastställa villkoren och det är då inte obligatoriskt att ställa
arbetsrättsliga villkor i upphandlingen.
Om flera centrala kollektivavtal som tillämpas i hela
Sverige finns tillgängliga, hur gör man då?
Svarar på frågan:
-Om det finns flera kollektivavtal som är applicerbara men med olika lönenivåer
vilket ska man då utgå ifrån? För vi vill inte komma i en sits där vi är lönedrivande
eller dumpande.
Svar: För att fastställa vilket eller vilka kollektivavtal som kan vara tillämpliga för
det arbete som ska utföras bör kontakt tas med arbetsmarknadens parter.
Upphandlingsmyndigheten avser att komplettera det framtagna stödet med mer
information om hur kollektivavtal identifieras, bland annat när flera kollektivavtal
kan vara tillämpliga.
8 [17]
Datum:
2017-07-06
Om hänvisning till kollektivavtal
Svarar på frågan:
-Om upphandlande my bestämmer sig för att "bilägga hela kollektivavtalet" måste
inte ändå myndigheten klargöra vilka villkor som måste uppfyllas?
Svar:
Jo. Villkoren om lön, semester och arbetstid ska anges i upphandlingsdokumenten.
Det är inte tillräckligt att hänvisa till ett kollektivavtal och låta anbudsgivare själva
söka upp kollektivavtalet och de villkor som avses. Det strider mot
transparensprincipen och förutsebarheten i upphandlingsprocessen.
Det finns i sig inget som hindrar att en upphandlande myndighet eller enhet
hänvisar till vissa villkor i ett kollektivavtal genom att ange under vilka paragrafer
eller avsnitt de återfinns, om kollektivavtalet biläggs upphandlingsdokumenten och
villkoren tydligt går att utläsa och är transparenta. Den upphandlande
myndigheten eller enheten bör då säkerställa att parterna samtycker till att
kollektivavtalet offentliggörs på det sättet.
Om anbudsgivare är bundna av olika kollektivavtal
Svarar på frågan:
-Olika anbudsgivare kan ju vara anslutna till olika kollektivavtal. Hur ska vi då
jämföra dem om vi har ställt krav från ett kollektivavtal?
Svar:
Det finns olika sätt för leverantörer att uppfylla de arbetsrättsliga villkoren som
ställts i en upphandling. Om en leverantör är bunden av och tillämpar ett centralt
kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den
aktuella branschen anses leverantören uppfyllda de arbetsrättsliga villkoren i
upphandlingen. Någon jämförelse mellan olika nivåer på villkoren i kollektivavtal
behöver inte, och ska inte heller, göras. Mer information om detta finns på vår
webbplats.
9 [17]
Datum:
2017-07-06
Om egenföretagare och arbetstagarbegreppet
Svarar på frågan:
-Hur ska man se på kravet avseende lön om leverantören eller underleverantören
är ett enmansföretag och bedrivs som enskild firma?
Svar:
Reglerna för arbetsrättsliga villkor syftar till att säkerställa att arbetstagare får
skäliga arbetsvillkor. Det innebär att det är viktigt att skilja på arbetstagare och
egenföretagare.
Egenföretagare, eller enskilda näringsidkare, är normalt sett inte att betrakta som
arbetstagare. De ska därför inte omfattas av de arbetsrättsliga villkoren. De får inte
heller exkluderas från att delta i upphandling eller utestängas från att fungera som
underleverantör enbart av det faktum att arbetsrättsliga villkor ställs.
Begreppet arbetstagare ska tolkas i enlighet med vad som gäller enligt arbetsrätten,
dvs. enligt det s.k. civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Grunden för relationen
mellan arbetstagare och arbetsgivare är anställningsavtalet. För att ett
anställningsavtal ska anses föreligga används ett antal kriterier, bland annat att den
arbetspresterande parten ställer sitt arbete till förfogande för arbetsgivaren mot
ersättning, att arbetet utförs under arbetsgivarens ledning och kontroll och att
arbetet är varaktigt. Det finns dock ingen legaldefinition av arbetstagare och det får
avgöras i varje enskilt fall om en person är att betrakta som en arbetstagare eller
inte. Samma bedömning ska göras oavsett storlek på företag, och inom
familjeföretag kan familjemedlemmar arbetsrättsligt sett vara arbetstagare.
Svarar på frågan:
-Hur ställer man schyssta villkor i en bransch (taxi) där det visserligen kan anses
behövligt men där den upphandlande enhetens avtalspart inte har egna anställda
utan använder underleverantörer som i huvudsak utgörs av företag utan egna
anställda dvs. enmansbolag?
-Hur ska man ställa sig när det gäller konsultmäklare eller entreprenörer som bara
anlitar enskilda konsulter med F-Skattsedel.
Svar:
Om man inte vet om leverantören kommer att ha anställda eller inte (eller bara en
del anställda) ska de arbetsrättsliga villkoren ställas. De gäller dock bara i
förhållande till arbetstagare och inte egenföretagare, se svaret ovan.
10 [17]
Datum:
2017-07-06
Om underleverantörer
Svarar på frågan:
-Vad innebär underleverantörer som direkt medverkar, hur många led ska man gå?
Svar:
Skyldigheten för en leverantör att säkerställa att dess underleverantörer uppfyller
villkoren är begränsad till de underleverantörer som direkt medverkar till
fullgörandet av kontraktet. Det gäller oavsett hur många mellanled som finns
mellan huvudleverantören och den eller de underleverantörer som fullgör
kontraktet, men hänsyn behöver tas till kopplingen till föremålet för kontraktet och
vad som är möjligt att följa upp.
Med ”direkt medverkar” avses den personal som producerar eller sätter samman en
vara, tillhandahåller en tjänst eller utför arbete i en byggentreprenad. Det
väsentliga vid bedömningen är om underleverantören rent faktiskt direkt eller
omedelbart fullgör kontraktet.
Mer information finns på vår webbplats.
11 [17]
Datum:
2017-07-06
Om utstationering
Svarar på frågan:
-Om man åberopat utstationeringsdirektivet vad innebär det?
Svar:
Med utstationering avses att en arbetstagare som vanligtvis arbetar i ett land
skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad
tid.
Enligt EU:s utstationeringsdirektiv (96/71/EG) ska utstationerade arbetstagare
garanteras det minimiskydd som gäller i värdlandet när det gäller vissa arbets- och
anställningsvillkor. Dessa villkor, bl.a. minimilön, semester och arbetstid brukar
benämnas ”den hårda kärnan”. Utstationeringsdirektivet är implementerat i
Sverige genom lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.
Av utstationeringslagen framgår att arbetstagaren bland annat ska få minimilön
enligt det kollektivavtal som är tillämpligt på arbetet. När det gäller andra villkor
än lön, t.ex. arbetstid och semester, innebär utstationeringslagen att lagreglerade
nivåer ska uppfyllas om inte det centrala kollektivavtal som tillämpas i Sverige på
motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen innehåller mer förmånliga
regler för arbetstagaren.
En leverantör som kan åberopa en utstationeringssituation anses uppfylla
arbetsrättsliga villkor i en upphandling om denne tillämpar motsvarande villkor
om arbets- och anställningsvillkor enligt utstationeringslagen.
Mer information om detta finns på vår webbplats.
12 [17]
Datum:
2017-07-06
Om arbetsrättsliga villkor när svensk arbetsrätt inte är
tillämplig/ frågor om ILO
Svarar på frågan:
-Vad innebär krav på lokal arbetsrätt? Hur kan en enskild leverantör
säkerställa/påverka detta?
Svar:
Med lokal arbetsrätt menas den arbetsrättsliga lagstiftningen i det land där en vara
produceras eller en tjänst utförs. Den arbetsrättsliga lagstiftningen reglerar ofta
arbetstid/övertid respektive minimilöner. I en upphandling får villkor ställas om
att de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas (både av
leverantörer och sådana underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra
ett kontrakt). Mer information om detta finns på vår webbplats.
Svarar på frågan:
-Hur ser ni på upphandlingskontrakt där det inte på förhand går att fastställa om
svensk arbetsrätt inte är tillämplig, t.ex. om det inte ställs krav på var arbetstagarna
befinner sig?
Svar:
Om det inte står klart om svensk arbetsrätt kommer att vara tillämplig för arbetet
ska villkoren ställas dels i enlighet med kollektivavtal och dels enligt ILOs
kärnkonventioner.
13 [17]
Datum:
2017-07-06
Svarar på frågan:
-Anser verkligen Upphandlingsmyndigheten att trots att vissa konventioner inte
ratificerats av vissa länder, ska företagen i de länderna vara bundna av
konventionerna? Och hur ska detta kunna följas upp?
Svar:
Enligt det nya ramverk för företag och mänskliga rättigheter som antogs av FNs råd
för mänskliga rättigheter 2011 så har stater ett ansvar att skydda sina medborgare,
och företag har ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna (inkl. ILO:s
kärnkonventioner) oavsett om stater har ratificerat en kärnkonvention eller inte.
Att företag och dess underleverantörer följer ILO:s kärnkonventioner går bland
annat att följa upp genom att göra riskanalyser för var det finns hög risk för brott
mot kärnkonventionerna och genomföra sociala revisioner vid dessa anläggningar
samt genom att ha en dialog om hur brister ska åtgärdas.
Om kontroll och uppföljningen
Svarar på frågan:
-Hur kommer uppföljningen av detta ske?
-Hur bevisas alla dessa krav och hur kontrolleras allt detta
-Hur ska vi genomföra kontrollen? Begära ut kopia på lönebesked?
-Hur kan ett villkor på semester kontrolleras på individnivå för ett kontrakt som
löper några månader (tex sept-feb)?
-Hur ska en leverantör visa för upphandlande myndighet att de lever upp till
villkoren avseende enskilda anställda utan att riskera att bryta mot PUL och
framtida dataskyddsförordningen?
Svar:
En god avtalsuppföljning är en förutsättning för att upphandlande myndigheter
och enheter ska kunna säkerställa att arbetstagarna verkligen får de arbets- och
anställningsvillkor som de har rätt till enligt avtalet. En god avtalsuppföljning
bidrar även till att skapa en bra avtalsrelation mellan upphandlande
myndigheter/enheter och leverantörer.
Det föreligger ingen skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att
kontrollera samtliga ställda krav vid upphandling. Däremot följer det av EUdomstolens rättspraxis att krav och villkor måste vara möjliga att kontrollera (jfr C448/01 Wienstrom). Om ställda krav inte följs upp under avtalsperioden finns det
14 [17]
Datum:
2017-07-06
dessutom en risk för att detta bidrar till att gynna oseriösa leverantörer, vilket i sin
tur snedvrider konkurrensen och kraven motverkar sitt syfte. En avsaknad av
uppföljning av ställda krav kan även riskera att påverka den upphandlande
myndighetens eller enhetens trovärdighet.
De särskilda arbetsrättsliga villkoren kontrolleras under kontraktstiden. I
upphandlingen bör den upphandlande myndigheten eller enheten säkerställa
tillgång till dokumentation för uppföljning. Exempelvis kan kontroll behöva ske av
leverantörens riktlinjer och rutiner som personalpolicy, personalhandbok, rutiner
och processer kring lönehantering, tidsredovisning, fakturering och uppföljning.
Vidare kan dokument och underlag som tidrapportering/tidsredovisning, scheman,
lönespecifikationer inkl. löneunderlag, underlag för utläggsredovisningar,
anställningsavtal, projektredovisning och faktureringsunderlag behöva granskas.
För att avstämning ska kunna göras mellan utförda och fakturerade timmar vid
kontroll kan det vara viktigt att säkerställa att avtalet och fakturor innehåller
specificering av antal timmar.
Det kan också exempelvis ställas krav på att leverantören ska möjliggöra för berörd
personal att delta i intervjuer i samband med revisionen. För exempel på detta, se
Stockholm, Göteborg och Malmös underlag för uppföljning och kontroll här.
Upphandlingsmyndigheten har i samband med framtagandet av arbetsrättsliga
villkor för persontransporter (taxi), tagit fram en vägledning för uppföljning, ett
konrollformulär för stickprovskontroller m.m. För mer information kring detta, se
på vår webbplats1.
Se även Stockholm, Göteborg och Malmös underlag för uppföljning och kontroll
samt avvägningar i frågor rörande PUL här.
Upphandlingsmyndigheten har också för avsikt att ta fram ytterligare stöd och
vägledning i frågor om uppföljning och kontroll, dels generellt och dels i samband
med att villkor tas fram inom olika områden.
1
Notera att de särskilda arbetsrättsliga villkoren för persontransporter har tagits fram innan
lagstiftning på området trädde ikraft. Villkoren är inte anpassade till den nya lagstiftningen i alla delar
och ett arbete pågår med att uppdatera villkoren.
15 [17]
Datum:
2017-07-06
Svarar på frågan:
-Varför ställa krav som inte har tid eller kunskap att följa upp?
-Hej, Hur ska upphandlande myndigheter, som redan idag har mycket begränsade
resurser för att över huvud taget genomföra upphandlingar, kunna genomföra
revisioner av leverantörer hela vägen tillbaka till t.ex. slutmontering av elektronik i
Asien i samtliga upphandlingar? Ska andra delar av verksamheten behöva
begränsas för att finansiera sådana revisioner?
Svar:
Se frågor och svar ovan. Tyvärr kräver uppföljning och kontrollresurser och det är
viktigt att prioritera såväl vilka krav/villkor som ska ställas i en upphandling som
vilka krav/villkor som ska följas upp. Resurserna bör läggas där de ger störst effekt.
Om den upphandlande myndigheten eller enheten själv saknar möjlighet (tid eller
kunskap) att följa upp villkoren kan hjälp med uppföljningen köpas in genom
externa resurser. Upphandlande myndigheter och enheter kan också samarbeta
med varandra i uppföljningen för att söka minska kostnaderna. Som angivits ovan
måste inte efterlevnaden av alla villkor kontrolleras, utan stickprovskontrollen kan
genomföras. Det går dock inte att bortse från att uppföljning och kontroll kräver
resurser.
Om aktuella områden/branscher att ställa krav på
arbetsrättsliga villkor
Svarar på frågan:
-Vilka villkor har fastställts/tagits fram av Upphandlingsmyndigheten för
entreprenader och vilka kollektivavtal har pekats ut som "centrala"?
Svar:
Upphandlingsmyndigheten har inte tagit fram några villkor för entreprenader. De
villkor som Stockholm, Göteborg och Malmö har tagit fram inom byggområdet
finns på vår webbplats.
16 [17]
Datum:
2017-07-06
Svarar på frågan:
-Ett av de prioriterade områdena är ju bygg. Vilka innefattas? Bara
byggnadsarbetaren eller även elektrikern, rörmokaren o.s.v.
Svar:
Upphandlingsmyndigheten har ännu inte genomfört en behövlighetsbedömning
vad gäller byggbranschen. När den är genomförd kommer information kring detta,
vilka yrkeskategorier som omfattas etc. att redovisas på vår webbplats tillsammans
med relevanta villkor.
De villkor som Stockholm, Göteborg och Malmö har tagit fram inom byggområdet
finns på vår webbplats.
Svarar på frågan:
-Hur mkt dyrare blir anbuden inom bygg?
Svar:
Upphandlingsmyndigheten har inga uppgifter om det.
Övriga frågor
Svarar på frågan:
-Var "razziaexemplet" upphandlat enligt LOU/LUF?
Svar:
Det känner Upphandlingsmyndigheten inte till.
17 [17]
Datum:
2017-07-06
Svarar på frågan:
-Villkoren gäller vid fullgörande av kontrakt. Om vi precis gjort klart en
upphandling inom exempelvis städ. Kan vi då (pga. lagkrav och skrivning i
kommersiella villkor finns att leverantören ska efterleva gällande lagar) ta in
arbetsrättsliga villkor eller måste vi vänta till nästa upphandlingsomgång?
Svar:
De arbetsrättsliga villkoren måste framgå av upphandlingsdokumenten och kan
inte föras in i efterhand av en upphandlande myndighet.
Svarar på frågan:
-Har ni på något sätt kopplat detta pågående arbete till agenda 2030 och de delmål
som rör goda arbetsvillkor och upphandling, etc.? Om ja, hur?
Svar:
Upphandlingsmyndigheten har sedan tidigare kopplat sitt arbete med sociala krav i
upphandling till delmålen för Agenda 2030 och avser att koppla de arbetsrättsliga
villkoren till målen. Vi har dock inte prioriterat detta just nu på grund av intensivt
arbete med att få fram vägledning och villkor för att kunna stödja upphandlande
myndigheter och enheter i deras arbete med att implementera den nya
lagstiftningen.
Ytterligare ett fåtal frågor kom in under seminariet, vilka
Upphandlingsmyndigheten ännu inte publicerat svar på. Vi återkommer med svar
även på dem!
