1000 ORD OM ANTROPOSOFI
Ekolådan, Saltå Kvarn, Weleda är tre företag i Järna som på senare år har haft en mycket stark
tillväxt. De två första tillhandahåller biodynamiska och ekologiska livsmedel, det tredje naturliga
hudvårdsprodukter samt naturläkemedel.
Om denna framgång enbart hade grundats på den växande miljömedvetenheten som alltmer styr våra
inköp idag, vore dessa företag bara några i mängden i denna växande nischmarknad. Det som
emellertid gör dessa tre verksamheter riktigt spännande är att alla tre bottnar i en livsfilosofi,
antroposofi, som såg dagens ljus för mer än 100 år sedan, dvs i en tid när begreppet miljöförstöring
inte ens var påfunnet!
Hur kan detta vara möjligt? Vad är det som har gjort antroposofi så praktiskt fruktbart och
fortfarande gör den så aktuell? Svaren på dessa frågor kan formuleras i ett antal meningar som
handlar om grundläggande mänskliga och sociala förhållanden som var och en kan identifiera i sitt
eget liv.
Grundsyn på människan
Människan är flerdimensionell och spänner i sin helhet över tre olika
fält – det kroppsliga, det själsliga och det andliga. Det kroppsliga är det
fysiskt mätbara, som är helt underkastat de allmänna naturlagarna. I det
själsliga, genom t ex våra känslor och intressen, ger vi uttryck för vår
egen personlighet. I det andliga når vi ut ur vår personligt själsliga sfär
och kommer i förbindelse med allt det som är större än oss själva, t ex
naturen, kosmos och frågorna runt vår existens. Det andliga är också
källan för våra etiska strävanden, våra ideal och vår förmåga att ta
ansvar för oss själva och vår omvärld.
Ur ett antroposofiskt perspektiv upplever människan harmoni först när
hon medvetet kan relatera sig till alla dessa tre fält, medan ett för
ensidigt betonande av något fält enbart leder till en ofruktbar
utveckling. Den själlöshet, som många människor upplever i vårt
moderna samhälle, kan t ex klart spåras tillbaka till den alltför ensidiga
betoning på de materiella värdena som har skett under de senaste
århundradena.
Livsödet och vår unika utvecklingspotential
Utöver det biologiska arvet och den omgivande sociala miljön finns det
något unikt och oförutsägbart i varje människa, vilket kan betecknas
som den spirituella kärnan i människan. Detta unika uttrycks genom det
individuella livsödet. Livsödet är dock inte någonting förutbestämt utan
utkristalliseras under livets gång. De biologiska och sociala
förutsättningarna, arvet och miljön, är givna, men varje individ har
möjlighet att fritt relatera till dessa förutsättningar och upptäcka sin
unika utvecklingspotential.
Antroposofi är en holistisk
livsfilosofi, som utvecklades
av Rudolf Steiner (18611925) i början av 1900talet. Ordet antroposofi
kommer från grekiska och
betyder vishet (sofia) om
människan (antropos).
Centralt i den
antroposofiska synen är
tanken att människan och
världen förutsätter
varandra och att livet,
utöver den givna materiella
verkligheten, rymmer en
själslig-andlig dimension.
Utifrån denna syn
formulerade Steiner ett
antal konkreta förslag
inom de mest skiftande
områden: pedagogik,
jordbruk, medicin, vård,
konst, arkitektur mm.
Under de senaste hundra
åren har detta lett till att
många verksamheter byggts
upp runt om i världen, vilka
alla har inspirerats av
antroposofi.
Här erbjuder antroposofin metoder och övningar för att upptäcka och utveckla sin egen potential i en
livslång läroprocess. Medvetenheten om det egna livsödet fördjupas dessutom med hjälp av
reinkarnationstanken, dvs i föreställningen om en individuell utveckling som spänner över många
livstider.
Antroposofi och samhällsutveckling
Antroposofin, liksom individen och samhället, utvecklas kontinuerligt. Även
om många idéer i det antroposofiska synsättet har en tidlös aspekt, yttrar sig
dessa idéer annorlunda idag än för hundra år sedan. Detta innebär att
antroposofi befinner sig i en ständigt pågående process där man fortlöpande
omprövar sina föreställningar och är öppen gentemot nya vetenskapliga rön.
Som exempel på detta pågår i flera länder ett antal medicinska
forskningsprojekt om bl a alternativa terapier vid cancervård eller kroniska
sjukdomar (se http://www.medsektion-goetheanum.org/?p=5).
Ett annat exempel på dialogen mellan antroposofi och modern vetenskap
finner man i Arthur Zajonc (se www.arthurzajonc.org), professor i fysik vid
Amherst College USA, som i ett flertal böcker och föredrag utforskat
förhållandet mellan modern vetenskap och meditativ tänkande.
I Sverige är BERAS- och ALADDIN-projekten (se faktarutan intill), två
aktuella exempel på forskningsprojekt som har i sin grund i antroposofi. I
båda dessa exempel har antroposofisk forskning och synsätt haft en
bidragande roll i ett större vetenskaplig sammanhang.
BERAS-projektet
(www.jdb.se/beras) är ett
EU-projekt som har pågått
i flera år och som bl a
syftar till att visa betydelsen
av ekologiskkretsloppjordbruk för
Östersjöns framtid.
ALADDIN-projektet
(http://aladdin.pbwiki.com)
är ett medicinskt
forskningsarbete som
bedrivs i samarbete mellan
bl a Karolinska Institutet,
Sachsska Barnsjukhus,
Vidarkliniken och flera
förlossningskliniker. Syftet
med ALADDIN är att
undersöka betydelsen av
miljö- och livsstilsfaktorer
under graviditet och
barnets tidiga uppväxt.
Ansvar för sig själv, ansvar för världen
Som en varelse med egen fri vilja och förmåga att styra sina handlingar har
människan ett ansvar för sin egen utveckling. Samtidigt har människan ansvar för hur hon behandlar
sina medmänniskor, djuren och naturen. Inom antroposofi är man väl medveten om att man, som
människa, aldrig kan undgå detta ansvar. Därför är det inte förvånande att de företag som har
inspirerats av antroposofi finns främst inom skola, vård, pedagogik, jordbruk, livsmedel, bank mm –
d v s i det man idag brukar benämna etiskt företagande.
Etiskt företagande har emellertid många ansikten. I Sverige och Europa är CSR (Corporate Social
Responsability) ett av de ledande företagsnätverk som fokuserar på samhällsansvar och
samhällsengagemang. Där betonar man vikten att företag, på eget initiativ, visar upp ett aktivt
engagemang i samhällets utveckling.
För de företag som inspirerats av antroposofi finns emellertid ett djupare skikt i detta
samhällsengagemang. Att värna om en hållbar utveckling för miljön, om en human företagskultur, om
ett etiskt regelverk för ekonomisk vinning - allt detta är onekligen av högsta prioritet idag. För att
dessa värden ska få full genomslagskraft i samhället krävs det dock en större medvetenhet om det
ofrånkomliga sambandet mellan den egna inre utvecklingen och världens utveckling. Kärnbudskapet i
antroposofi handlar just om detta samband, om att ur ens egna förutsättningar förverkliga idén att
förståelsen för människans väsen går hand i hand med ansvar för tillvarons mysterium och oändliga
rikedom.
