Göteborgs Universitet Instutionen för Socialt Arbete Socionomprogrammet SQ 1139 Vetenskapligt arbete, 7,5p Handledare och Examinator: Wiig, Pål Datum: 2008-06-04 En kvalitativ studie kring brukarinflytande och psykisk ohälsa Granath, Linda Jonsson, Rebecka Sandström, Sofia 1 1. Inledning 1:1 Inledning…………………………………………………………………..s.3 1:2 Begrepp……………………………………………………………………s.3 2. Syfte och Problemformuleringar 2:1 Syfte………………………………………………………………………..s.4 2:2 Problemformuleringar…………………………….………………………..s.4 3. Bakgrund 3:1 Förförståelse…………………….………………………………..………..s.4 3:2 Alelyckan………………………………………………………..………..s. 5 3:3 RSMH………………………………………………………………….…s. 6 3:4 Faktum….…………………………………………………………………s.6 4. Begreppsdefinition samt valda teman: 4:1 Begreppet brukare……………………………………………………...… s.7 4:2 Brukarinflytande……………………………………………………..……s.7 4:3 Psykisk ohälsa……………………………………………………………..s.8 4:4 Livskvalitet………………………………………………………………..s. 8 5. Teoretiska perspektiv 5:1 KASAM…………………………………………………………………s.10 5:2 Makt……………………………………………………………………...s.11 6. Metod 6:1 Val av metod……………………………………………………………..s.12 6:2 Urval och tillvägagångssätt…………………………………………….....s.13 6:4 Bearbetning, tolkning och analys………………………………………...s.14 6:5 Reliabilitet och validitet…………………………………………………..s.14 6:6 Etiska övervägande…………………………………………………….....s.15 7. Analys 7:1 Inledning…………………………………………………………………s.17 7:2 Brukarinflytande.………………………………………………………....s.17 7:3 Psykisk ohälsa……………………………………………………………s.20 7:4 Livskvalitet……………………………………………………………….s.21 8. Resultat 8:1 Sammanställning av resultat……………………………………………...s.23 8:2 vidare forskning…………………………………………………………..s.25 9. Källförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Informerat samtycke Intervjuguide 2 1. Inledning 1:1 Inledning Vi fick förmånen att under vårterminen 2008 besöka Alelyckans boende i samband med skrivandet av vår B-uppsats. Alelyckan är ett frivilligt boende för hemlösa missbrukare med psykos som ligger i östra Göteborg och har 32 lägenheter till sitt förfogande. Byggnaden är ett gammalt vattenverk som med sin rustika stenfasad i rött tegel står stadigt inklämd mellan bilverkstäder och trävillor. Idag är det endast i namngivningen av de två avdelningarna, Bassängen och Turbinen, som husets gamla funktion avspeglas. Vårt studiebesök första veckan ägnade vi åt deltagande observationer där vi samlade information om hur verksamheten fungerar och hur man arbetar med de bosatta. Efter att deltagit på ett möte där man bland annat diskuterade brukarinflytande var vi alla överens om att detta var något vi skulle finna intressant att fördjupa oss i. Vårt första syfte med B-uppsatsen formulerades: hur brukarinflytande praktiseras på Alelyckans boende, men efter det andra handledningsmötet märkte vi att fokus mer flyttats till brukarinflytande i allmänhet; hur är det att leva med ett psykiskt handikapp? Vilka möjligheter har man att få hjälp, att bli lyssnad på och att kunna påverka sitt liv? Dessa nya tankebanor ledde till att söka kontakt med RSMH som är en brukarorganisation och med Faktum som vi anser är en av de mest kända organisationerna som jobbar i tätt samarbete med brukare. Vi är mycket tacksamma för den tid vår kontaktperson på Alelyckan åsatt för att hjälpa oss med vårt forskningsarbete. Ett stort tack riktas också till de personer som låtit sig intervjuas och delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Vi är oerhört tacksamma för det vänliga bemötande som vi även mött ifrån organisationerna RSMH och Faktum. Slutligen vill vi tacka vår handledare Pål Wiig som hjälpt oss att se möjligheter och begränsningar och lotsat oss genom våra idéesvängningar. 1:2 Begrepp Eftersom definitioner är så viktiga i vetenskapligt arbete för att reducera risken för missförstånd har vi valt att presentera vårt användningsperspektiv av fem nyckelbegrepp. Dessa är brukarinflytande, psykisk ohälsa, livskvalitet, makt och autonomi. • • • • Brukarinflytande definieras enligt nationalencyklopedin som inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens eller landstingens tjänster, t.ex. skolbarnsföräldrar, elever, patienter, hyresgäster och funktionshindrade. Enligt samma källa beskrivs psykisk ohälsa som ett tillstånd kännetecknat av avvikelser i upplevelser och beteenden. Autonomi är synonymt med självständighet och oberoende. Här betonas även friheten att fatta vårdbeslut. Denna princips motpol kallas heteronomitet (likhet). Livskvalitet ser vi som en människas sammansatta mått på hennes kroppsliga, psykiska och sociala välbefinnande, på hennes lycka och tillfredställelse. Det kan avse den mänskliga tillvaron i dess helhet eller också gälla olika delar av tillvaron såsom hälsa eller arbete. 3 • Makt har vi i enlighet med Max Weber valt att ge betydelse som möjligheten att få igenom sin vilja i en social relation, också vid motstånd, oavsett vad denna möjlighet beror på. 2. Syfte och frågeställning 2:1 Syftet Syftet med denna studie är att undersöka synen på psykisk ohälsa och brukarinflytande enligt organisationerna RSMH och Faktum samt på boendet Alelyckan utifrån personal och brukare. 2:2 Problemformuleringar Vår frågeställning lyder: Hur ser man på brukarinflytande på Alelyckan, RSMH och Faktum i samband med psykisk ohälsa? Vi har sedan valt att bryta ner denna frågeställning i tre mindre teman som i sin tur leder till en rad nya funderingar. • Synen på brukarinflytande; vad innebär inflytande, hur praktiseras det? • Synen på psykisk ohälsa, diskriminering, stigma • Synen samt upplevelsen utav Livskvalitèt; integritet, oberoende 3. Bakgrund 3:1 Förförståelse När vi blev tilldelade fältplats visste vi inte så mycket om vad Alelyckan var för något utöver att det var ett boende för hemlösa missbrukare med psykos. Vi blev alla väldigt nyfikna även om denna målgrupp berörde oss olika utifrån våra olika erfarenheter och förförståelse. Däremot hade vi alla tre en känsla utav att dessa människor lätt hamnar mellan stolarna då deras dubbeldiagnos gör det svårt att särskilja på missbruket och den psykiska ohälsan vilket i sin tur leder till utanförskap och åsidosättning i samhället. Två av oss har jobbat i många år inom vården med olika målgrupper och har noterat utsattheten och möjligheten för patienter i allmänhet och för människor med psykisk problematik i synnerhet att påverka sina liv. I både yrkesliv och privatliv har vi stött på tendensen att skriva ut tabletter istället för att ge behandling utifrån den enskilda patientens behov. Medicineringen har inte varit en komplettering för att orka med kognitiv behandling utan den enda hjälp som erbjudits. Om man inte har tillgång till hela sin psykiska kapacitet är det ännu svårare att ifrågasätta det stöd som skänks. Vi har samtliga upplevt att det finns en stor rädsla och osäkerhet inför bemötandet av personer med psykiskt funktionshinder. Detta har knappast förbättrats genom den bild som media dagligen förmedlar där människor under psykisk påfrestning begår våldsbrott, ex Anna Lindh och nu senast Engla Juncosa Höglund. Det framgår sällan att människor kan leva med psykisk ohälsa och sedermera klara av ett dagligt leverne, att detta kan drabba alla människor och inte en utvald grupp svaga individer. I vårt mediestinna samhälle blir det mer och mer påtagligt med kravet på anpassning och normalitet vilket skapar svårigheter för alla och gör att avvikelser förstärks och blir stigmatiserade. Begreppet förförståelse är ett fundamentalt begrepp inom vetenskapligt arbete då det påverkar både insamlingen av materialet och hur detta bearbetas och används. Thomas Kuhn är en forskare som belyst hur forskning alltid är teoriimpregnerat och hur en 4 omfattande del av den kunskap en människa besitter är så kallad tyst kunskap. Med tyst kunskap menas att vi som samhälleliga varelser alltid internaliserar normer och kulturer och bildar värdegrunder där våra uppfattningar och värderingar blir självklara för oss. Då denna kunskap inte är något medvetet som vi reflekterar över går den inte att ifrågasätta förrän vi blir konfronterad med andras synsätt, tex. från andra kulturer. När ens förförståelse bevisligen var fel skapas en förståelse där konsekvensen blir att man får en djupare insikt i ett visst fenomen och en ödmjukare inställning till ens egna och andras åsikters determinering. När förförståelse blir förståelse och teorin används i det praktiska skapas en hermeneutisk cirkel i och med att det alstras ett växelspel då den ökade förståelsen leder till nya förkunskaper vilket i sin tur skapar en djupare insikt (Vedung, Evert). Den hermeneutiska läran utgår inte bara från vad vi uppfattar med våra fem sinnen och vad vår logiska kunskap kan omfamna, som är positivismens grunder, utan utgår även från empatin, dvs. känsla av igenkännande. Man använder sina uppfattningar och värderingar för att tolka nya intryck och det är lätt att tro att den egna förförståelsen inför ett visst fenomen är den rätta. Därför är det extra viktigt att tänka på att även de individer som man möter har en egen uppfattning i frågan, exempelvis i de intervjuer vi kommer att göra. Om man kan sätta sig in i den andres förförståelse kan detta leda till en bättre kommunikation där man pratar och utvecklar samtalet för en gemensam förståelse. Man kan känna sig tryggare om man kommer i kontakt med personer som dels är kunniga i sin yrkesroll men även kan lägga sina förutfattade meningar åt sidan och har en utvecklad förmåga att försöka använda förförståelsen som ett verktyg. 3:2 Boendet Alelyckan Alelyckan ingår i Sociala resurs nämndens uppdrag. Verksamhetsområdet består av två delar, Socialjour och Boende. Boendeverksamheten erbjuder alternativa boenden för personer som på grund av missbruk eller psykosociala problem saknar förankring på den reguljära bostadsmarknaden. Fastigheten Alelyckan ligger i östra Göteborg och är en vacker byggnad som tidigare tjänat som vattenverk, man kan ana dess bakgrund på namnen av de två enheterna boendet har, Bassängen och Turbinen. Alelyckan är ett långtidsboende som vänder sig till bostadslösa missbrukande vuxna män och kvinnor från 20 år med psykiatrisk diagnos med psykosproblematik. Boendet eftersträvar drogfrihet och nykterhet. Alelyckan erbjuder 32 lägenheter. Personalgruppen är blandad och består av mentalskötare, socionomer, socialpedagoger och en enhetschef samt en kokerska. På Alelyckan bygger personalens arbete på kontaktmannaskap och man har idag en lång erfarenhet av detta arbete. Två av grundstenarna i verksamheten är att skapa en tillitsfull relation till kontaktpersonen och övriga personalgruppen samt en stor flexibilitet med inriktning på att lägga upp en individuellt anpassad planering och bemötande runt varje klient. Arbetet betonar relation klient och kontaktman där ett icke konfrontativ förhållningssätt är avgörande. Arbetet utförs ifrån ett psykosocialt syn- och arbetssätt och bedrivs i nära samarbete med psykiatrin. Samarbetet sker via en ansvarsgrupp med kontinuerliga uppföljningsträffar. Kontaktmannaskapet innehåller bland annat stödsamtal och motivationssamtal samt praktisk hjälp med vardagsbestyr. Varje anställd är i genomsnitt kontaktperson för fyra klienter. Verksamhetens övergripande mål är att utveckla den enskildes förmåga att klara av en så självständig livsföring som möjligt utifrån individuella förutsättningar, minskat missbruk/avhållsamhet samt ökad livskvalitet. Verksamheten grundar sig på en människosyn där respekt för den enskilde och en tilltro till alla människors förmåga att förändra sin livssituation (www.alternativtboende.goteborg.se). 5 3:3 RSMH Riksföreningen för social och mental hälsa, RSMH, är en brukarstyrd intresseorganisation som bildades 1967 av människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Organisationen är ideell och har ingen anknytning till vare sig politiska eller religiösa tankegångar utan vänder sig till alla människor. De flesta medlemmarna i RSMH är dock personer som lider eller har lidigt av psykisk ohälsa, men här finns även personer som vill stödja arbetet för denna grupp, exempelvis anhöriga eller vårdpersonal som vill se en förändring inom psykiatrin. Föreningen har idag ungefär 10 000 medlemmar och 150 lokalföreningar runt om i landet. Till lokalerna kan man komma för att fika, prata eller delta i olika aktiviteter och utflykter. 1996 bildades RUS, Riksförbundet för ungdomars sociala och mentala hälsa (www.rsmh.se). Verksamheterna stöds ekonomiskt av kommuner eller landsting men vidareutvecklas ofta genom projekt som finansieras genom fondmedel. RSMH vill ändra synen på psykisk ohälsa och visa på att det är en utbredd folksjukdom som kan drabba alla och som, precis som en somatisk sjukdom, behöver behandling. Även om man ser vitsen med mediciner som dämpar och lindrar symptomen menar man att mer fokus ska ligga på kognitiv behandling och på det friska hos människor som går att utveckla. Den omfattande medicineringen som är en del av den traditionella behandlingen av människor som lider av psykisk ohälsa upprätthålls och motiveras av den institutionaliserade makten och är något som RSMH motsätter sig. Istället vill man att patienterna ska få mer inflytande och insikt i den egna behandlingsplanen. Man vill hjälpa folk att byta ut känslan av maktlöshet mot gemenskap och makt över de egna levnadsvillkoren (Grunewald, K) RSMH arbetar också för att förbättra vården, stödet och servicen för människor med psykiska funktionshinder. Genom sina skickliga och entusiastiska medlemmar har föreningen bidragit till stora förändringar i positiv riktning för människor med psykiska problem (Blume & Lundström). 3:4 Faktum Organisationen Tidningen Faktum startades 2001 och ligger beläget på Stampgatan i centrala Göteborg. Lokalen är inte så stor, men det ryms både stolar och bord där tidningsförsäljarna kan slå sig ner för en gemensam fika och pratstund. Kaffe står framdukat och någon har plockat in syrener och ställt på borden. Stämningen är gemytlig och öppen, och tidningsförsäljarna kommer och går. Organisationen ideologi är ”hjälp till självhjälp” och man arbetar inte för vinning för egen del utan syftar till att öka de hemlösas möjlighet till bättre livskvalitet. De som Organisationen vänder sig till är de som utav olika anledningar ”ramlat ur systemet i samhället” och har svårt att finna en anställning. Det Faktum gör är att erbjuda dem att sälja tidningen Faktum som handlar delvis om de hemlösas villkor och utsatthet i samhället. Genom att sälja tidningen och kunna tjäna egna pengar kan detta leda till att stärka individens självbild då man blir en del utav ett sammanhang, ”man blir någon”. På Faktum frågar man inte efter bakgrund och eventuell diagnos, utan man frågar istället ”vad kan vi göra för dig” och ser till helheten. Relationerna är viktiga samt ett ömsesidigt respektfullt bemötande. Faktum arbetar inte med uppsökande verksamhet, det krävs att man själv tar kontakt. De enda krav som Faktum ställer på försäljarna är att de är nyktra när de köper in tidningen samt vid försäljningen. När man skriver in sig som försäljare får man de tre första tidningarna gratis, sedan kostar de tjugo kronor att 6 köpa in och de skall sälja tidningen för fyrtio kronor. Vinsten går till försäljarna. Det finns ca trehundra inskrivna Faktum försäljare. Ca åttio procent utav dessa är män, och de övriga tjugo procenten är kvinnor. De som säljer tidningen har även möjligheten att påverka genom att komma med förslag på vad som skall skrivas i tidningen vilket ger en chans för försäljarna att bli hörda och att kunna sprida kunskap om hemlöshet och utanförskap i samhället. De finns elva anställda på Faktum med varierande bakgrunder. Tidigare arbetade man endast med tidningsförsäljningen, men efterhand har man märkt att behovet funnits hos många försäljare att även få samtala med någon, och detta kan bero på att vissa av försäljarna inte har någon kontakt med socialtjänsten eller någon annan att vända sig till. För att möta dessa behov har man anställt en socionom till verksamheten. Organisationen består utav Redaktion, Marknadsföring samt den sociala verksamheten. Den sociala verksamheten handlar om att tillsammans anordna utflykter, hjälpa till vid kontakter som behövs för exempelvis tandläkarbesök och ge möjlighet till samtal. Faktum samarbetar med flera organisationer, vilket även möjliggjort flera projekt. Ett utav dem är att intäkterna från Restaurangen ”Uppåt Framåt ” en dag i veckan går till Faktum. Det senaste projektet är att man på Faktum vill starta en egen lunchrestaurang där tidningsförsäljarna ska ha möjlighet att utbildas och arbeta. Faktum arbetar för att skapa en ljusare tillvaro för de utsatta i samhället ( www.faktum.nu) (intervju med informant fr. Faktum) 4. Begreppsdefinition samt valda teman 4:1 Begreppet Brukare Brukare är ett mångfacetterat och omdebatterat begrepp som använts sen 1980-talet inom bland annat den offentliga förvaltningen (Dahlberg & Vedung). Ordet kan innebära att individen är patient på sjukhus, arbetssökande vid offentliga förvaltningar och servicemottagare i den offentliga förvaltningen (ibid). Ibland blir begreppet använt i vidare perspektiv då individen inte bara blir mottagare och användare utav vård och omsorg utan de ses även som egna aktörer som kam vara föremål för regleringar och finansiella medel. ”Brukare är den som nära och personligen berörs utav kommunal verksamhet och som utnyttjar den kontinuerligt under en relativt lång tidsperiod” ( Ds 2001:34 s 15). Begreppet återkommer ofta i litteraturen med hjälp av andra förklaringsperspektiv och dylik terminologi exempelvis som definitionerna klient, patient och kund. 4:2 Brukarinflytande ”All makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick” (Sveriges lags regeringsform). Brukarinflytande som begrepp är lika nyanserat som begreppet brukare. Olika tankemallar uttrycker olika synsätt men man kan se att en viktig återkommande definition är att man vill stärka den enskildas ställning och det avser ofta brukarnas egen potential att som grupp kunna inverka på de offentliga ansvarsområdena (Vedung och Dahlberg). Här rymms inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens eller landstingens tjänster, t.ex. skolbarnsföräldrar, elever, patienter, hyresgäster och funktionshindrade. Carstens vill upphöja diskussionen kring begreppet brukarinflytande där man ger brukarinflytandet en innehållsrikare karaktär och menar att begreppet annars urholkas (ibid). I socialstyrelsens rapport 2003 hänvisas till Ershammar och Wiksten (2002) där deras definition och karaktärsdrag utav 7 brukarinflytande handlar ”om att bli tagen på allvar” (ibid). Inflytande handlar om makt, brukarna ska kunna känna att de har kontroll över sin tillvaro där de ska kunna leva ett bra liv. 4:3 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa används oftast som ett samlingsbegrepp både för psykiska sjukdomar och för ”lättare” psykiska problem såsom ångest och oro. Vilka tillstånd som inkluderas av denna definition varierar beroende på vem man frågar och även med utvecklingen inom forskning och vård. Detta resulterar i att begreppet psykisk ohälsa är mycket subjektivt, i vårt arbete kommer vi dock att använda oss av det som ett samlingsbegrepp för psykiskt lidande i allmänhet. ”Funktionstillstånd tjänar som en paraplyterm för alla kroppsfunktioner, aktiviteter och delaktighet och innebär hur människor fungerar på kroppslig, personlig och social nivå. Funktionshinder tjänar på motsvarande sätt som paraplyterm för funktionsnedsättningar, strukturavvikelser, aktivitetsbegränsningar eller delaktighetsinskränkningar som viktiga hälsokomponenter” (Rapport 2006:8 nationell psykiatri samordning s 26) Vi har valt att använda oss av begreppet psykiskt funktionshinder då vi menar att den begränsning som dessa människor upplever på viktiga livsområden resulterar i kraftiga inskränkningar på livskvaliteten och att det skulle vara att förringa deras situation att bara använda sig av funktionshinder i somatiska sammanhang. Psykisk ohälsa är nära sammanknutet till stigmatisering som betyder att socialt brännmärka. Många människor med en psykisk funktionsnedsättning upplever sig som stämplade och som avvikande och annorlunda i jämförelse med andra. Den utsatthet som stigmatisering skapar kan orsaka återfall och förvärra symtomen för den enskilde och vara ett hinder för återhämtning. Stigma kan inordnas i en samling av negativa attityder och uppfattningar som leder till att den breda allmänheten känner rädsla, avståndstagande, undviker och diskriminerar personer med psykisk sjukdom. Det är ytterst väsentligt för socialt liv att samhällsmedlemmarna har vissa ömsesidiga normer. Men dessa normer kan leda till att personer och grupperingar som avviker från normerna stämplas med konstruerade och stereotypa igenkänningstecken och att de sedan diskrimineras och stigmatiseras (ibid). Förekomst av ängslan, oro eller ångest är förhållandevis hög i Sverige. År 2006 uppgav drygt 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen att de led av psykisk ohälsa. Förekomsten av ängslan, oro eller ångest är klart högre för kvinnor än för män i samtliga åldersgrupper (Socialstyrelsen, 2007a:19). 4:4 Livskvalitèt Livskvalitet är ett stort och mångfacetterat begrepp. Begreppet används mycket i olika sammanhang och med olika innebörd. Det är ett svårt begrepp att definiera eftersom livskvalitet är något individuellt vilket leder till att vad som är livskvalitet för en individ behöver inte vara det för en annan. Nedanstående citat av Gert Alaby och Lennart Levi är ett försök att definiera begreppet livskvalitet: En människas livskvalitet är ett sammansatt mått på hennes kroppsliga, psykiska och sociala välbefinnande, på hennes lycka och tillfredställelse. Det kan avse den mänskliga tillvaron i dess helhet. Det kan också gälla olika delar av tillvaron; hälsa (i trängre mening), samliv, arbete, boende, fritid, ekonomi, utbildning, samhörighet med andra människor o s v. Att ha hög livskvalitet är att själv tycka att man har det bra, att ställa krav på hur livet utformas och att aktivt se till att man får dessa krav tillfredställda, att 8 tycka att man får ut något av sitt liv, av arbete och fritid och av umgänget med andra människor (Eklund, Johnsson, 2000). De olika delarna av begreppet kommer människor att betona olika beroende på vad man själv tycker är väsentligt. Livskvalitet är ett både objektivt och ett subjektivt laddat begrepp. Förutsättningarna för livskvalitet är bättre om de materiella förutsättningarna är bra, men det räcker inte. Det behövs något mer, något som är individuellt för varje person vilket en rad undersökningar har visats. I dessa mättes både individernas objektiva välfärd, kalla fakta om boendeyta etc. och individernas subjektiva upplevelse av rättvisa, jämlikhet, lycka mm. Objektivt sett var svenskarnas välfärd mycket hög, men den subjektiva välfärden var lägre. Livskvalitet handlar mycket om mål, små eller stora, som vi vill uppnå i vårt liv. Den enskilda människan har sitt subjektiva mått på detta utifrån vem han/hon är men också efter vad individen erbjuds för levnadsvillkor av det samhälle som han/hon ingår i. Vad som upplevs som livskvalitet förändras också över tiden och efter vars och ens varierande förutsättningar (Eklund, Johnsson). Utifrån den forskning som gjorts har det bildats olika teoretiska greningar varav en representeras av den norska forskaren Naess. Han anser att målet för god livskvalitet bör beskrivas i psykologisk terminologi, och därmed bör även mätmetoderna vara psykologiska, medan medlen för att nå målet inte bör vara det. Naess använder fyra huvudområden och elva variabler för att mäta livskvalitet: Aktivitet: engagemang, energiinsats, självförverkligande, frihet Självkänsla: självsäkerhet, självaccepterande Förhållande till medmänniskor: nära relation, vänskap Grundstämning av glädje: upplevelse, trygghet, glädje Enligt detta tankesätt kan alltså normalisering och integrering bl.a. med hjälp av kommunalisering vara medel för att uppnå god livskvalitet för psykiska handikapp (Blomdahl, Eriksson). Hälsa och livskvalitet hör tätt samman och beskrivs ofta tillsammans. Ett tillstånd av positiv hälsa kallas inom medicinen för salutogenes (Antonovsky). En person med god hälsa upplever inte smärta eller misslyckande på något livsområde utan istället upplevs livet som meningsfullt. Ifall hon har några funktionella begränsningar, ses dessa inte som hinder för att leva. Antonovsky redovisar sitt resultat i begreppet KASAM (Känslan-Av-Sammanhang) Utifrån de forskningsresultat som finns runt begreppet Livskvalitet har man funnit olika komponenter som kan tjäna tillsammans i en Teoretisk modell för livskvalitet: 1 Yttre villkor: t.ex. eget boende, arbete, egen ekonomi 2 Inre psykologiskt liv: t.ex självkänsla, trygghet, glädje m.m. 3 Mänskliga relationer/ett socialpsykologiskt rikt liv 4 Att rent praktiskt klara sin vardagsverklighet själv eller med hjälp och stöd av andra.) Utifrån Rättighets lagen LSS (lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade) har personer med psykisk ohälsa rätt till ett värdigt liv i gemenskap med andra i samhället och till en god livskvalitet. Socialt omsorgsarbete kan bl.a. innebära att hjälpa människor med olika psykiska handikapp att hantera sin vardagsverklighet samt att omsorgsarbetaren tillsammans med omsorgstagaren försöker bevara, utveckla, förändra och skapa livsstrategier för och i olika situationer. Ovanstående modell kan ses som en karta över önskvärt innehåll i vardagsverkligheten för att uppnå en ”god livskvalitet” (Blomdahl, Eriksson). Vi vill mena att Kasam som teori påvisar hur vi ser på livskvalitèt och hur man ser på meningsfullhet men även att det praktiska i tillvaron är av stor vikt. Vilket den ovanstående teoretiska modellen påvisar. Att ha meningsfull sysselsättning, boende och en känsla av trygghet är fundamentalt i vår syn på 9 livskvalitèt. Hur man ser på livskvalitet är dock i slutändan en subjektiv tolkning. Vi kan inte avgöra vad som är ett generellt gott liv utan detta är upp till den egna individen att avgöra och uppleva. 5. Teoretiska perspektiv 5:1 Salutogenetiskt synsätt- KASAM Vi vill använda oss utav det salutogenetiska synsättet för att kunna illustrera hur brukarna och organisationerna RSMH och Faktum tolkar synen på psykisk ohälsa och brukarinflytande. Detta för att öka förståelsen av hur det är att leva med psykisk ohälsa och dess inverkan på brukarinflytande samt hur det påverkar livskvaliteten. Begreppet KASAM står för känsla av sammanhang och har utvecklats av Aaron Antonovsky. En teori som utgår ifrån ett salutogent perspektiv där man söker efter de hälsobringande faktorerna istället för att söka det som skapar sjukdom (patogenes) (Antonovsky). Antonovskys formella definiering utav KASAM lyder, Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. (Antonovsky) Det finns tre begrepp inom KASAM som är centrala för denna teori, Dessa tre står i sin tur i nära relation till varandra och samexisterar för att tillsammans skapa en känsla av sammanhang. De tre centrala begreppen är: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet som syftar till hur en individ kan förstå och förutsäga det som sker i livet och om det sker oförväntade händelser och förlopp i livet kan hon förklara dem. Hanterbarhet påvisar att individen upplever att hon har tillgång till sina resurser och med dess hjälp kan möta de svårigheter som kan uppstå i livet. Dessa resurser behöver inte direkt vara hennes egna utan kan även komma från omgivningen som man har tillgång till, som exempelvis vänner, terapeut, religion o familjen. Om hon har en hög känsla av hanterbarhet upplevs livet vara mer under kontroll och upplevelsen att vara offer för omständigheterna suddas ut. Meningsfullhet hänvisar till hur viktigt det är att själv vara engagerad i det som skapar ens tillvaro. Att finna motivation, känslomässiga inlevelse och engagemang i det man tar sig för skapar en meningsfull tillvaro. Om man känner engagemang inför tillvaron och känner att man förstår de svårigheter som uppstår i livet kommer motivationen att infinna sig och skapa meningsfullhet (ibid.). Dessa tre komponenter besitter i sig egna egenskaper men de är i behov av samverkan för att kunna skapa en känsla av sammanhang. Antonovsky belyser begreppet meningsfullhet som den centralaste komponenten då individen behöver uppleva mening för att kunna finna motivation i det hon tar sig för. Individen kan uppleva både begriplighet och ett viss mått av hanterbarhet men om hon inte ser meningsfullhet i livet finns det ingen känslomässig grund att utgå ifrån och upplevelsen av livet blir inte förståelig. För att vidareförklara den salutogeniska modellen påvisar Antonovsky de stressorer som alla individer möter i livet, det kan vara i vardagen eller kroniska stressorer samt avgörande livshändelser. Dessa kan bemötas utifrån individens generella motståndsbrister (GMR). Händelser sker i livet och många av dem är oförutsedda och hur vi hanterar dem visar på vilka generella motståndsbrister vi har. Dessa generella motståndsbrister skapar livserfarenheter och hur man bemöter dem är avgörande för känslan av sammanhang eller stark samt svag KASAM. Vilka dessa generella motståndsbrister är skapas utefter individen, det kan vara familjen, vänner, samhällsstöd och ekonomi, listan kan göras lång men i slutändan handlar det om hur individen tar till 10 sig stöd och lär sig att hantera och acceptera livet. Det är inte händelserna i sig som är av absolut viktig utan hur konsekvenserna utav händelserna hanteras som är avgörande. Antonovsky indelar KASAM i två kategorier; stark och svag KASAM, även om dessa naturligtvis kan fluktuera. Om individen har en stark KASAM hanterar hon livet lättare och har mer skydd mot de stressorer som uppkommer medans en svag KASAM istället påverkar individen negativt. Detta är utgångspunkten för individens mående och hälsa och hur individen kan stärka sin känsla av sammanhang (Anonovsky). 5:2 Makt I det här arbetet kommer vi att se på makt utifrån den franska filosofen Michel Foucault, som var en av 1900-talets största tänkare. Då man definierar makt brukar man tala dels om maktutövningen, dvs. själva handlingen och dels om tillgången till maktresurser. Foucault betonade maktens mångsidighet och menade att makt inte bara praktiseras uppifrån och ner i samhället utan att den är inbyggd i alla relationer och kan verka på alla plan och växelvis mellan olika parter. Detta gör att maktutövningen inte alltid är uppenbar vilket i sin tur leder till att tvång och våld oftast blir överflödiga. Detta leder i sin tur till att makt inte är statiskt och absolut utan snarare relativ och att maktrelationerna kan förändras över tid. Makt kan alltså både var synlig där alla inblandade är införstådda i vem som bestämmer och i vilken mån detta sker och osynlig i bemärkelsen subtil och underliggande. Foucault understryker språkets betydelse i utövandet av osynlig makt (Meeuwisse & Sunesson). De professionella använder gärna fackspråk i sitt arbete då det är mer specifikt. Men ett sådant språkbruk kan vara komplicerat för gemene man och göra att exempelvis en klient som redan befinner sig en underliggande position känner sig än mer hjälplös och oförmögen att påverka sin situation. Foucault såg språket som den sfär där makten bildades, speglades och uppehölls. Språket var enligt honom samhällets meningsbärande syntes. Foucault analyserade hur människor i samhället institutionaliserades i skolor och fabriksjobb och hur de utsattes för en disciplineringsprocess där samhället konstruerade en enhet i vilken avvikelserna från det normala sågs som farligt. Denna disciplineringsprocess genomsyrade hela samhället och gjorde att medborgarna höll sig till det som var normalt, rätt och riktigt. Den avvikande befolkningen frihetsberövades och sattes i reglerade institutioner såsom fängelser och psykiatrianstalter (Repstad). Vårt välfärdssystem skapar klienter, behandlingsformer och frivården designas för specifika klienttyper utifrån speciella föreställningar om klienternas sociala problem. Detta leder till att man även bestämmer vilka klienter som kan eller inte kan hjälpas (Meeuwisse & Swärd). Diskurs är ett annat begrepp som Foucault använder och är ett etablerat och regelfästande samtals- och kunskapsområde vars utövande ofta kan vara förtryckande. Dessa uppstår i samhället och formar och begränsar vår uppfattning om olika samhällsförhållanden. Diskursanalysen undersöker hur vår uppfattning om olika beteenden gör att dessa blir ett samhälleligt problem då olika aktörer hävdar att så är fallet. Samtidigt som vår uppfattning kring abnorma personligheter och handlanden ändras, ändras också institutionernas utformning (Månson). Vidare säger Foucault att människan använder kunskap för att få makt över andra. Kunskap är en representation av verkligheten och då en individ får andra att acceptera denna representation och kunskapssyn, får hon också makt över dem. Professionalisering rör exempelvis ofta kontroll över kunskapen inom olika specialistområden vilket utgör ett medel för förtryck. Den specialiserade kunskapen bekräftar det övertag som utbildade personer har över människor utan utbildning (Payne). Denna professionaliserade och osynliga makt, som han kallade pastoralmakten, 11 framträder oftast som en positiv och produktiv makt och är därför svår för individer att försvara sig mot. Klienter har oftast bara en strategi och det är anpassning (Meeuwisse.A. & Swärd.H). Makt kan vara strukturell, intentionell och relationell. Med det strukturella maktbegreppet menar man att samhället består av olika strukturerande förhållanden i samhället och att dessa bestämmer vilken position man ska ha och hur maktfördelningen ska se ut. Intentionell makt betonar olika aktörers handlande och intentioner och relationell makt menar att makt verkar genom relationer (Meeuwisse & Sunesson) Den strukturella maktfördelningen leder till en ojämlik maktbalans till klienternas nackdel. Detta förstärks ytterligare av att många klienter inte har kunskaper om sina juridiska rättigheter och inte heller blir upplysta om dem. Men även om klienten vet sina rättigheter kanske hon inte alltid har de fysiska eller psykiska krafter som krävs för att hävda dem. Hjälpapparatens makt vilar på en solid ekonomisk, juridisk, kulturell och ideologisk grund. Dess företrädare kan ge eller underlåta att ge sina klienter ekonomisk och praktisk hjälp. Med lagens hjälp kan de göra allvarliga ingrepp i familjens privata tillvaro. De har en uppsättning värden och normer för vad som ska ses vara ett gottagbart leverne och uppförande. De har vidare en uppsättning skrivna och oskrivna regler för vad som ska eller bör göras när någon bryter mot dessa normer (Skau). 6. Metod 6:1 val av metod Efter att ha kommit fram till en frågeställning måste man välja hur man vill besvara frågorna. Inom forskningstraditionen kan man använda sig av antingen en kvantitativeller kvalitativ ansats. Den kvantitativa metoden utgår ifrån hårddata som samlas in genom exempelvis enkäter och frågeformulär vilka ger överblick över ett stort material, där resultaten sedan presenteras i siffror. Denna metod svarar på frågan hur många och hur vanligt ett fenomen är och syftar ofta till generaliseringar. Då vi har valt ett begränsat område där statistiska beräkningar inte gör sig bekväma och då vår önskan är att belysa enskilda individers subjektiva upplevelse av brukarinflytande har vi bestämt oss för ett kvalitativt angreppssätt. Den kvalitativa metoden utmärker sig av att den använder sig av mjukdata där resultaten presenteras genom ord. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi är intresserade av personers upplevda erfarenheter av psykiska ohälsa och hur detta påverkar individen i vardagen och i mötet med samhälleliga institutioner. Kvalitativt tillvägagångssätt svarar på varför och är mer sensibla och exemplifierade än ett kvantitativt förfarande och har inte till syfte att framlägga några absoluta sanningar utan vill istället förmedla en ökad förståelse för människors uppfattningar av olika fenomen. Denna förståelse får man genom att samla in primärdata, det vill säga man får sin information direkt från källan. Den övergripande tanken med kvalitativa undersökningar är att exemplifiera och med hjälp av exemplen skapa sociologiska data utefter sociala samspel och interaktionsprocesser (Svenning). I kvalitativa undersökningar använder man sig främst av primärdata som man samlar in genom exempelvis intervjuer eller deltagande observationer. När forskare utgår ifrån enskilda individers tolkningar och sedan försöker hitta generella drag kallas detta för en induktiv metod. Den induktiva metoden bygger på empiri och på att informanterna själva levererar ett tolkningsredskap av verkligheten under samtalets gång. När man studerar ett problemområde utifrån en eller flera teorier kallas detta för deduktiv metod. Deduktion innebär att man drar en logisk slutsats som betraktas som giltig om den är förnuftsenlig. Detta behöver däremot inte innebära att den är sann i bemärkelsen överensstämmande med verkligheten (ibid.). Då induktion innebär att man drar generella, allmänna slutsatser utifrån empiriska fakta förutsätts en viss grad av 12 kvantifiering. Vi har använt oss av en blandning av induktion (vi låter våra intervjupersoners uppfattningar ta en stor plats) och deduktion (vi lutar oss på Foucaults maktperspektiv samt Antonovskys teori kring känslan av sammanhang) (Thurén). 6:2 Urval och tillvägagångssätt Då man har valt att arbetssätt, i vårt fall att jobba med mjukdata, måste man se vilken metod som passar bäst för att få information för att kunna besvara sin frågeställning. Djupintervjuerna är det vanligaste instrumentet bland mjukdatametoderna men det finns även andra alternativ såsom observationer, dagböcker och protokollanalyser (Svenning). Vi har valt att göra sex stycken djupintervjuer på tre olika organisationer för att svara på vår fråga. Djupintervjuer går ut på att man intervjuar ett fåtal individer kring vissa fasta punkter eller teman, men utan strukturerande formulär och där frågorna kan variera beroende på intervjutillfälle. I en kvalitativ intervju ställer forskaren raka frågor som besvaras komplext och innehållsrikt utifrån informantens upplevelsevärld. Denna form av intervjuer ger primärdata där det direkta mötet mellan forskaren och informanten skapar ett unikt samtal (ibid.). Vid forskningarbete måste man alltid räkna med ett visst bortfall. Detta kan ske på ett tidigt plan genom att till exempelvis de man skickar ut blanketter till i en kvantitativ undersökning inte svarar på dessa eller på ett senare plan då den information man samlat in visar sig vara bristfällig till kvaliten. Då vi menar att våra intervjuobjekt är en aktiv del som formar vårt forskningsarbetes slutprodukt har vi valt att kalla dem för informanter. Om vi istället nämt dem som respondent eller studieobjekt anser vi att vi skulle ha förmedlat en bild av dem som passiva källor för informationshämtning. Då man väljer sitt urval kan detta ske antingen selektivt eller slumpmässigt. Vi har gått tillväga såsom att vi tagit kontakt med de organisationer som vi varit intresserade utav och har sedan låtit dem välja ut vem vi skulle prata med, på Alelyckan skedde detta urval genom vår kontaktpersons omsorg. För att inte få ett ovanipå perspektiv hade vi intresse av att få intervjua brukare för att få deras syn på sin situation. Då många på boendet inte ville eller kunde intervjuas på grund av det tillstånd de just då befann sig i fick vi intervjua två personer som bott på Alelyckan men som nu bor i utslussings lägenheter kopplade till boendet. Vi är medvetna om att de i efterhand kan ha konstruerat en bild utav boendet, men kände ändå att deras kunskap var mycket relevant för vårt arbete eftersom syftet med vårt arbete är att belysa synen på psykisk ohälsa och brukarinflytande och inte hur dett praktiseras på Alelyckan. Vi hade önskemål att intervjua personer dels från olika organisationer som kommer i kontakt med människor som lider av missbruk och/eller psykisk ohälsa samt personer som själva har upplevelser av detta. Allt för att få en bredd på vårt material och öka förståelsen för vad detta innebär. Den information som vi fått från RSMH väger också tungt då organisationen arbetar så intimt med just brukarfrågor och går att knyta till våra teorier. Kanske framförallt till Foucaults maktbegrepp eftersom RSMH omkullkastar de hierarkiska ordningarna i vårt samhälle och problematiserar maktperspektivet. Faktum har vi använt oss av då deras syn på inflytande över sin livssituation stämmer väl överens med teorin kring KASAM. Vid en djupintervju är det brukligt att använda sig av en bandspelare för att kunna koncentrera sig fullt ut på samtalet och för att minska risken för bortfall. Vår första intervju utfördes på RSMH:s lokal, Näckrosen. Vid tillfället för de olika intervjuerna har vi haft med ett informerat samtycke som samtliga sex informanter har skrivit under och där vi förklarade syftet med intervjun och att det var helt frivilligt att delta samt att man kunde avbryta när man ville utan att behöva förklara sig. Vi följde en redan utförd intervjuguide som var formad efter vårt syfte och våra frågeställningar och där vi hade tre fasta teman för att avgränsa materialet. Dessa teman var livskvalitet, brukarinflytande och makt. Även om vi hade denna intervjuguide till underlag för att få en viss kontroll över samtalets gång följde vi den inte fundamentalt utan var flexibla för 13 vad vår informant tog upp genom att använda oss av öppna frågor. Detta arbetssätt kallas för semistrukturerande. Eftersom vi valt en kvalitativ intervjuform var det inte passande att använda sig av en helt strukturerande intervju som utfördes på samma sätt med alla informanter då detta inte ger utrymme för de olika individernas särart. En helt ostrukturerad intervju hade å andra sidan inte gett oss den information vi behövde för vår analys och hade inte uppfyllt kravet på validiteten i arbetet. Vi bestämde sedan tillsammans med vår handledare på Alelyckan att hon skulle hjälpa oss välja ut två personer ur personelan och två personer som bott på Alelyckan men som nu var bosatta i utslussningslägenheter i Gårdsten. Dessa intervjuer skedde vid två tillfällen en tid in på vårt uppsatsskrivande. Först utförde vi enskilda intervjuer med de två från personalen som medverkade och dagen efter hade vi en gruppintervju med de båda brukarna. Då man bett om den skickade vi ut vår frågeguide till de två ur personalen som skulle medverka innan intervjun ägde rum. Vår sista intervju ägde rum på organisationen Faktum. Eftersom hon som vi kontaktat för intervjun var borta fick vi intervjua två andra ur personalen. Då detta inte var planerat från början föredrog dessa att vi inte spelade in samtalet utan istället förde en av oss kontinuerliga anteckningar. 6:3 Bearbetning, tolkning och analys Det finns många olika sätt att gripa sig an ett problem, men man kan inom vetenskapen urskilja positivismen och hermeneutiken som två huvudlinjer. Medan positivismen strävar efter absolut kunskap och har sitt ursprung inom naturvetenskapen är hermeneutiken utpräglat humanistisk. Inom den positivistiska tolkningsläran utgår man ifrån iakttagelser, det vill säga vad vi uppfattar med våra fem sinnen jämte den mänskliga logiken. Hermeneutiken använder sig likväl av dessa men lägger till igenkännandet eller empatin som en tredje källa. Då vi har valt en kvalitativ ansats med intervjuer för att ta reda på våra informanters upplevelser kring brukarinflytande, makt och livskvalitet passar den hermeneutiska tolkningen vårt ändamål bättre än den positivistiska som oftare används för att tyda hårddata. Vi vill inte bara förstå vad våra informanter säger utan även intellektuellt begripa innebörden i detta vilket hermeneutiken ger utrymme för. Då den hermeneutiska tolkningen påverkas av tolkarens värderingar och förförståelse samt i vilken kontext undersökningen görs kan den inte vara intersubjektivt testbar, vilket är viktigt om man vill ha fullkomlig reliabilitet. Men vi menar att detta inte är nödvändigt, om inte till och med oväsentligt i en kvalitativ undersökning där känslor och tankar står i centrum vilka aldrig kan översättas objektivt mellan individer. Bearbetningen av vårt material har gått till som så att vi delat upp och transkriberat allt inspelat material för att sedan samtliga läsa igenom det flera gånger och plocka ut citat som vi funnit intressanta för våra frågeställningar. Den sista intervjun har vi också hämtat citat från men har då varit mer restriktiva och tagit kortare fraser som vi är säkra på överensstämmer med vår informants uttalande. Vi har valt att belysa synen kring brukarinflytande genom Foucaults maktbegrepp och Antonovskys teori känsla av sammanhang. Detta valde vi innan vi utförde intervjuerna för att bäst belysa vårt syfte med arbetet och även våra frågeställningar var anpassade efter centrala begrepp i de två teorierna. Vi har således valt att analysera vårt material både genom ett empirinära förhållningssätt men även deduktivt, dvs. teorinära (Thurén). 6:4 Reliabilitet och validitet. Reliabilitet är synonymt med tillförlitlighet och innebär att mätningarna är utförda korrekta och att man genom ett ändamålsenligt urval minimerar risken för slumpfaktorn. Tillförlitlighetens många aspekter kan påverkas av en rad faktorer som exempelvis diffusa definieringar på de begrepp man använder vilket höjer risken för 14 missförstånd mellan partnerna. Det är viktigt att intervjupersonerna inte ska tvingas ha egna uppfattningar på begrepp men inte heller på måttangivelser såsom tid och mängd. Vi har därför valt att introducera några centrala begrepp och hur vi kommer att använda dem i början av vårt arbete. Andra sätt att höja en undersöknings reliabilitet är att ha flera indikationer och närma sig känsliga områden från olika håll, på detta sätt kan man säkrare veta om man menar samma sak som informanten. Svenning menar att det är enklare att uppnå reliabilitet i kvantitativa undersökningar eftersom man där enklare kan jämföra resultat. Två undersökningar med samma syfte och med samma metoder skall ge samma resultat. Därför gäller inte resonemangen om tillförlitlighet i lika stor grad inom kvalitativa undersökningar, men vi menar att det dock inte går att förbises helt heller eftersom tillförlitlighet alltid är eftersträvansvärt. Andra faktorer som påverkar reliabiliteten i en undersökning är om det inspelade materialet håller hög standard eller om det är otydligt med risk att inte höra vad som sägs. Vi har valt att inte använda oss av det material som vi inte kunnat tyda på grund av bakgrundsljud eller otydligt tal. Vid ett tillfälle satt informanten en bit bort från bandspelaren vilket gjorde att rösten blev väldigt tunn på bandet, vi tror dock att vi lyckats tyda allt som sades korrekt och har därför valt att bruka oss av den förmedlade informationen i vårt arbete. Ett annat problem som vi tagit hänsyn till var den intervju vi gjorde utan bandspelare. Det är omöjligt att skriva i samma takt som man pratar vilket naturligtvis påverkar reliabiliteten. Vi har ändå valt att ha med den information vi fick vid detta tillfälle, men har då plockat kortare citat eller berättat om vad som förmedlades i vidare mening. Validitet är enklare att uppnå i en kvalitativ undersökning då man är närmare källan än i en kvantitativ (Svenning). Med validitet menar man att undersökningen verkligen granskar det man ville och ingenting annat. Man skiljer mellan Inre (intern) och yttre (extern) validitet. Intern validitet handlar om själva projektet och den direkta koppling som finns där mellan empiri och teori, medan extern validitet handlar om hela projektets, med dess teori och empiri, förankring i en vidare ram. Det är viktigt att alla aspekter i ens frågeställning täcks in av de konkreta frågorna man ställer under intervjuerna och att man utrett de olika begreppens definition för att samtliga inblandade ska mena samma sak med vad de säger. Om inte detta intervjuunderlag är korrekt kan man inte få fram relevanta exempel att belysa sin frågeställning med (ibid). Vi har en relevant validitet då det vi avsåg att mäta hat vi mätt. Vi vill tillägga att vi fått enormt mycket intervjumaterial som vi tyvärr inte har kunnat redovisa på grund av dess omfattning detta kan då påverka validiteten, då vi har fått välja ut de citat som vi ansett har varit relevanta för vårt syfte. Detta kan då ha påverkat helheten. Det är relevant att nämna att det även förekommer ett tredje begrepp som eftersträvas vid vetenskapligt forskningsarbete, nämligen generaliserbarhet. Men eftersom vår avsikt inte var att hitta generaliserbara fakta utan snarare att exemplifiera har vi valt att inte gå in närmare kring detta koncept. Både generaliserbarhet och reliabilitet är hämtade från den kvantitativa forskningen där de är starkt förankrade. På senare tid har reliabiliteten även praktiserats i kvalitativa undersökningar, men då har begreppet fått en otydligare funktion. 6:5 Etiska överväganden Etik kommer från det grekiska ordet etos som betyder sedvänja, oskriven lag. Moral hör ofta ihop med etik. Moral kommer från det latinska ordet Moris, som också betyder sed med betydelsen allmänt utbrett handlingsmönster. Även om vi ofta kopplar ihop etik och moral så är innebörden i begreppen olika. Med moral avses människans praktiska handlande. Moral visar sig i vad en person eller grupp gör eller underlåter sig att göra. Etik handlar om den inre dialog som pågår hos människan och som vägleder henne då 15 hon utvecklar principer för vad som är rätt och orätt, moraliskt sett, och som styr hennes handlande i konkreta situationer. Genom denna inre, etiska, dialog kan vi ta ställning till hur vi ska/bör handla i vissa situationer. Etik som bygger på normer som omfattas av många blir en slags oskrivna lagar. I ett längre perspektiv påverkar detta den formella lagstiftningen. Etik kan i det perspektivet ses som ”ett styrinstrument för att prioritera olika världen i livet”( Eklund, Johnsson s.103). I de etiska principer som lagstiftningen utgår ifrån finns grundläggande värderingar om just de värden som uppfattas som väsentliga; respekt för människovärdet, frihet, kärlek, trygghet, mänsklig integritet, livet, m m. (ibid). Etiska principer är ofta vaga och går in i varandra. Just för att de inte alltid ger en glasklar vägledning måste de diskuteras. Endast därigenom kan man synliggöra bakomliggande och värderingar (Grunewald). Hur vi bemöter en annan människa och vilket förhållningssätt vi har i mötet, menar vi handlar om etik. Vi har under arbetets gång hela tiden haft med det etiska perspektivet ifråga om vårt handlande utifrån olika situationer varit rätt och riktigt. I vårt arbete som bygger på kvalitativ metod, har vi valt att använda oss utav metoden att utföra intervjuer detta för att på detta sett samla in material till vår analys och för att förstå dynamiken i sociala fenomen i deras naturliga kontext och att generera fylliga beskrivningar ur olika perspektiv. (Trevithick). Våra etiska reflektioner har därför främst handlat om hur dessa intervjuer skall genomföras. Det finns fyra allmänna krav utformade utav Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för ämnes område humaniora och samhällsvetenskap (www.vr.se). Dessa riktlinjer har vi haft med oss under denna undersökning och de handlar om, information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. I samband med intervjuerna så fick informanterna skriva under ett informerat samtycke. Vi förklarade även muntligt var vi kom ifrån, undersökningens syfte och vad den kommer att handla om. De blev även informerade om att de när som helst kunde avbryta intervjuven eller välja att inte svara på frågan och att deras deltagande var frivilligt. Konfidentialitetskravet menas med att man skall värna om individens integritet/anonymitet. Vi informerade om att vi har tystnadsplikt, samt om det framkommer ”känslig” information så kommer detta att inte användas i vår analys. Vi meddelade även att vi inte kommer att använda oss utav personuppgifter. Vi har däremot tagit i beaktande att det kan vara svårt att garantera anonymiteten, då vi på vissa organisationer har intervjuat endast en eller två personer så det kan det vara lätt för övrig personal att veta vilka dessa är. Vi har informerat om detta och fått informanternas godkännande. Varje människa har runt omkring sig en integritetszon som är den sfär som omger varje människa. Detta revir är ett skyddat område som vi alla har olika stort behov utav. Trygghet och säkerhet är behov som ofta är knutna till dessa revir. Ju mer främmande man är för någon eller ju mer respekt man har för någon, desto större avstånd håller man. Om man känner sig trängd skapar det oro och ångest (ibid). Vi ville komma bort från detta avstånd med vi som forskare och informanterna som studieobjekt. Vi försökte att ha en öppen och intressant inställning för informanternas liv på ett respektfullt och jämlikt sätt. Vi valde att använda oss utav ett reflexivt tillvägagångsett, gäller framförallt då vi genomförde intervjuven med brukarna. där informationen samlas in på ett mindre systematiskt men mer empatiskt och intuitivt sätt (Trevithick). Genom vårt val av ord – och de gester, innebörder och den förståelse som åtföljer utav de ord vi använder – kan vara det som möjliggör att relationer skapas och att arbetet blir slutfört (ibid). Vi valde därför att byta ut vissa termer/begrepp när vi genomförde intervjuerna som eventuellt kunde tolkas som svårförstådda. Ibland föreligger valsituationer mellan två handlingssätt där det inte är givet vad man skall välja ur etiskt synpunkt. Dilemmat kan vara att hur man än väljer blir resultatet inte tillfredställande (ibid). Vi diskuterade ifall vi skulle använda oss utav bandspelare under intervjuerna. Detta för att helt och fullt kunna koncentrera oss på individen och visa med kroppsspråk och 16 minspel, så som ögonkontakt, samt att vi förstår och har inlevelse. ”Människor vill ha mer än fysisk närvaro i den mänskliga kommunikationen; de vill att den andra personen ska närvarande psykologiskt, socialt, emotionellt” (ibid, s 172). Detta är svårare att göra om man antecknar menar vi, och kan ta bort det naturliga i samtalets dynamik. Men vi tog även i beaktande att det kan kännas hotfullt och besvärande att bli inspelad på band. De flesta samtyckte dock till att bli inspelade, endast en person avböjde, vilket vi givetvis respekterade. Vi löste det då att två personer skötte intervjuven, medans en person antecknad. Vi har informerat om detta, och fått godkännande samtycke till detta. Nyttjandekravet diskuterar hur det är otillåtet att använda resultaten till annat än forskningsändamål. Vi informerade deltagarna vid intervjutillfället att materialet inte kommer att användas till något annat än vår B-uppsats, vi meddelade även att allt inspelat material kommer att förstöras, då vi analyserat det, så att de inte hamnar i orätta händer. 7. Analys 7:1 Inledning Antonovsky belyser inte livsvillkoren för dem som har ett psyksikt funktionshinder eller de som lider av psykisk ohälsa som är det begrepp som vi har valt att utgå från. Men att ha ett psykiskt funktionshinder eller lida utav psykisk ohälsa kan dock ses som socialt stigmatiserande. Då den psykiska ohälsan skapar rädsla och har många kunskapsluckor när det gäller vetskap om vilka och hur man kan drabbas av psykisk ohälsa kan psykisk ohälsa ses som ett socialt oförståeligt fenomen. Antonovsky (2001) söker i sin teori efter de hälsobringandefaktorerna och det kan då vara svårt för dem som lider av psykisk ohälsa att uppnå en stark KASAM. Vi är dock inte ute efter att se om våra informanter har en stark eller svag KASAM utan vi vill synliggöra synen på brukarinflytande och psykisk ohälsa genom att återkoppla till Antonovskys tankegångar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi valde även att utesluta frågor utifrån Antonovskys teori då vi ansåg att detta är fullt applicerbart i efterhand. Vi vill återigen understryka att vi har valt tre teman utifrån vårt syfte att utgå ifrån, det vill säga: brukarinflytande, psykisk ohälsa samt livskvalitèt. Foucault var mycket intresserad av den maktutövning som stat och samhälle praktiserade gentemot avvikande individer som inte kunde eller ville inordna sig efter rådande normer. Han såg de stora sinnessjukhusen och fängelserna som ett sätt att skilja ut dessa individer och begagna sig av dem. Genom att samla dem på ett ställe kunde socialarbetare och psykologer studera dem under unika förutsättningar helt obehindrat (Meeuwisse, Sunesson). Denna synvinkel på abnorma beteenden gör att vi valt att använda oss av hans teorier för att belysa våra teman. Vi finner dem också som ett intresant tillägg till Antonovskys syn på samma begrepp eftersom de har en mer politisk vinkling och närmar sig fenomenen från andra hållet. 7:2 Brukarinflytande Det som framkommit utav våra intervjuer på Alelyckan är att brukarinflytande är mycket viktigt för både personal och brukare. Man försöker att arbeta för att öka de boendes inflytande och en av kontaktpersonernas uppgifter är att lyssna på brukarnas önskemål och föra fram dessa till ledningen. Men har även fört in vissa arbetsprojekt med olika ansvarsområden. En ur personalen säger. 17 ”vi är här för deras skull, och ja de har förlorat mycket av den sociala delen och jag tycker det är viktigt att de kan påverka, det är deras åsikt som räknas” Brukarna belyser hur boendet arbetar för inflytande från deras sida. ”ja det är verkligen inflytande här från våran sida det får jag lov att säga, så jag känner att jag har inflytande över min situation Brukarna beskriver också vilken vikt boendet har spelat för dem. ”det betydde avsevärt, bättre personal än innan och mer personal, mer empati och respekt för dem som bor här. Så är det bättre struktur på boendet, man vet vad man ska hålla sig till och så, boendet gav mig mening i livet i tillvaron” Antonovsky (2001) understryker hur viktigt det är med sysselsättning och för att den ska bli meningsfull ska individen själv kunna påverka sin livssituation. Struktur i tillvaron menar en av brukarna, är av stor vikt, detta går att återkoppla till Antonovskys definition utav begriplighet, då individen kan förklara det som händer i livet och kan ingå i händelseförloppet. Att känna mening i tillvaron är också en grundläggande komponent enligt Antonovsky då meningsfullhet är en ytterst central komponent då individen behöver uppleva mening för att kunna finna motivation i det hon tar sig an i livet (Anonovsky). Foucault var däremot mycket kristisk till den instutionaliserande makten som förekommer överallt i samhället och som vill inordna människor efter normerande beteenden med hjälp av regler och strukturer. Han såg hur professionella kunde använda sig av sin maktposition gentemot klienter genom att kräva motprestationer av dessa för att ge dem vård. Foucault kallade denna makt som förklädd under vilja att hjälpa, för pastoralmakt (Meeuwisse, Sunesson). Även om det ofta är den enskilda individens mening att utöva denna makt gentemot sin klient i syfte att hjälpa blir följden att man lämnar klienten med en enda strategi till sitt förfogande och det är anpassning. En av de anställda på Alelyckan belyser just detta: ”Det beror på brukarna, de har stor betydelse i detta sammanhang (Hur boendet ska utforma sina aktiviteter), jag försöker alltid de kan alltid själva påverka och säga sina åsikter, försöker jobba för att de ska säga sina åsikter men vi har regler och ramar som vi måste anpassa oss efter men jag går efter vad brukarna säger och jobbar mot det.“ Informanten från RSMH delar Alelyckans syn på brukarinflytande då han menar att det finns en koppling mellan livskvalitet och brukarinflytande. ”om någon lyssnar på en så får man livskvalitèt, det handlar om meningsfullhet och att man kan göra det man vill”. ”Vi har möjlighet att påverka hela synen på psykisk ohälsa men det är tack vare RSMH vårt jobb här som gör att folk tar till sig av vad vi säger”. RSMH försöker bygga det hela på ”humor, att komma ut, göra grejer, dagsutflykter, resor, skogspromenader, umgås kamratstöd det är vår grundplåt” Antonovsky (ibid) menar att de generella motståndsbrister en individ har är avgörande för känslan av sammanhang vilka dessa är skapas utefter den egna individen det kan vara samhällsstöd, vänner, aktiviteter men det handlar om hur individen tar till sig detta. Att RSMH grundplåt bygger på att finnas för varandra och att skapa forum för aktiviteter utefter vad brukarna vill, torde ses som en viktig del i brukarinflytande. Detta skapar således generella motståndsbrister och kan då vara avgörande för den egna hälsan. 18 På både Alelyckan och Faktum nämner man olika direktiv som brukarna måste följa. En av brukarna på Alelyckan sade bland annat: ”Det är många som vill flytta dit (Till Gårdsten) härifrån men de får inte för de missbrukar fortfarande“ På Faktum är man mer för hjälp till självhjälp och menar att man inte är en hjälporganisation utan att det handlar om att ge och ta för båda parter. Vår informant uttalar sig via följande citat: ”Den är ömsesidig. Vi behöver dem och de behöver oss. De är ju dem som säljer våran tidning. Relationen är viktig för oss. Utan bra relation så kommer man ingenstans. Här finns ingen hieraki, vi använder inte språket som maktredskap.” Samtidigt uppmärksammas skillnaden mellan de anställda och försäljarna. ”Men vi kan inte ta bort insikten att de är brukarna som har ”problemet”. Men även på Faktum har man riktlinjer som försäljarna måste följa. ”För att få sälja måste man ”sköta” sig, ej vara berusad. Man skall även vara nykter när man köper tidningen.” Språk och kroppspråk är viktiga faktorer för att förmedla makt. Foucault pratar mycket om den osynliga makten och hur professionella använder fackspråk för att utesluta klienter från djupare insikt i sitt sjukdomstillstånd (Meeuwisse, Sunesson). Integritet och självbestämmande, makt över sitt egna liv och att kunna bestämma över sitt hem som i dessa fall är Alelyckans lägenheter. En i personalen på boendet visar just på svårigheterna att dels respektera en människas integritet och dels sköta sitt jobb vilket innebär att man ska se efter de bosatta. ”Vissa personer använder nyckeln som visas utanför byxorna, de sitter i en sits med mycket makt och visar detta. Jag har makt och jag försöker få bort detta med att ha synliga nycklar och hitta en annan lösning men det är svårt. Vi har diskuterat detta och i alla fall gradvis har vi kommit fram till att vi ska gömma nycklarna och larm.” ”Vissa reagerar väldigt starkt, för det handlar om självständighet att ha egen lägenhet och leva. När en klient går in till sig vill de inte att någon ska komma och knacka på efter 2,3 ggr om de inte öppnar går personalen in till dom. Egentligen måste vi kolla brukarna varje dag, se till dem men samtidigt vissa har. Detta påverkar personalens beteende vid brukarna. Det beteendet har stor betydelse och sen vi jobbar på att komma nånstans med nycklarna. De ska slippa att någon tränger sig på men personalen måste få gå in också. Frukosten går in och kollar att de mår bra ibland dagen lite olika men alltid någon. Alltid vi säger till dem när vi ska kolla pga rutiner för dem“ Vår informant på RSMH trycker också på hur man nekas autonomi i vårdbeslut och hur den hjälp som erbjuds sker efter läkarnas direktiv och utan att den som berörs får möjlighet att sätt sig in djupare i vilka alternativ som finns. ”Nej jag blev då aldrig erbjuden nån (terapi eller kognitiv behandling)“ På RSMH delar man Foucaults övertygelse att kunskap ger makt och här belyser man hur positivt detta kan vara. Kunskap ger makt att kunna påverka sin situation som brukare. ”Jag har mycket makt i den mån att jag vet så mycket och att jag kan så mycket, så att jag kan använda detta till att påverka, där är jag aldrig maktlös, jag var väl det förut kanske men inte idag, jag vågar framförallt att ställa mig upp inför tusen personer och säga att det här är fel. Det sitter en massa därute i samhället som är maktlösa, som inte vågar eller kan.” 19 Man menar också att begreppet makt ofta får en negativ laddning, men man ser även de positiva aspekterna av makt som används på rätt sätt. ”Jag vill själv inte se mig som en person med makt, men folk säger till mig att du sitter inne med en sådan kunskap idag. Som du kan använda att påverka, du har ju en jättestor makt ju, och när han la fram det på detta sättet så kunde jag acceptera det.“ På Faktum belyser man just språket som en maktfaktor och menar att kontakten mellan försäljarna och de på organisationen präglas av förståelse. ”Utan bra relation så kommer man ingenstans. Här finns ingen hieraki, vi använder inte språket som maktredskap.” Foucault såg språket som ett instrument för att utöva makt och menade att språket ofta utesluter människor som inte är insatta i de olika terminologierna. På Faktum försöker man komma bort ifrån detta och samtalar på ett sätt så att alla inblandade menar samma sak med sina ord. 7:3 Psykisk ohälsa Hur synen på psykisk ohälsa påvisas utifrån personal och brukare på boendet i följande citat: ”det är tabu att vara psykiskt sjuk. Man bli stämplad. Men det har blivit en öppnare samhällssyn, det är inte lika stämpelaktigt på något sätt” (personal) ”Fortfarande en skam i samhället om man säger att man kan ej gå ifrån det men det beror på att det kommer mer och mer på radio och media när det gäller psykisk ohälsa” (personal) ”Vissa kompisar till mig de säger att jag är lat, du vill inte jobba, då blir man sårad faktiskt, och jobba får man inte heller, inte lämpliga jobb i alla fall” ( brukare) En av brukarna berättar att dennes familj tror att informanten ”lider utav schizofreni men det gör jag ju inte eller hon trodde i alla fall , fortfarande svårt att kommunicera med sina anhöriga, verkar vara skämmigt faktiskt” Hanterbarhet är ett av de viktiga begrepp som understryker att individen har tillgång eller en känsla av tillgång till resurser som kan hjälpa denna, i form av stöd, förståelse, vänner och familj. Att man känner sig förstådd skapar en känsla av sammanhang samt en känsla av delaktighet som är viktigt för individen i tillvaron av att forma sitt egna liv. Även via informanten på RSMH ser man hur bilden av samhällets attityder kopieras till den egna individen. Individen internaliserar den samhälleliga bilden utav psykisk ohälsa till den egna. Informanten beskriver själv hur denna inte kunde acceptera sin sjukdom och dennes första kontakt med vården ”nej men det är inte psykiskt, nej det är det inte alls skit ner dig, jag har väl inga psykiska problem, det är ju bara idioter som har det, hitta felet för fan”. RSMH har en risknorm att följa när det gäller psykisk ohälsa och det är att det ska finnas någon form av diagnos men inom lokalföreningen jobbar de på olika sätt. Informanten betonar att just denna lokalförening utgår inte efter att du ska ha någon diagnos för att få söka stöd hos de, Oavsett diagnos så menar Informanten att individen inte mår bra utan sysselsättning. ”har du inget arbete är det som att äta medicin, du kommer inte ut utan du sitter hemma och isolerar dig ” 20 Antonovsky (2001) understryker hur viktigt det är med sysselsättning som vi tidgare påvisat för att individen ska få en känsla av sammanhang för att kunna hantera livets mönster och dess förändringar. Focault var mycket intresserad av samhällets syn på avvikande beteende och menade att de som passade in var de som satte upp normer för de resterande. Han sade även att det är de utbildade som sätter behandlingsformer och bestämmer klienttyper som ska passa in efter dessa. Deras övertag över de outbildade ligger just i den makt som en professionalisering medför, de förklarar inte syftet för att då skulle patienten få inblick i behandlingen o få makt över situationen. Kunskap ger makt! Detta belyser informanten från RSMH ”Tex första möten med psykatrin, jag åkte in 1979 första gången, då fick jag en massa medicin, jag hade ingen aning vad det var för nånting, och ingen förklarade nånting , utan ta alla de här de är jättebra om du mår dåligt“ ”Men jag kom ju in där och så fick jag de där två påsarna medicinerna, och så ramlade jag ner“ Synen från omgivningen kan vara stigmatiserande. Foucault visade på hur diskurser uppstår i samhället och formar och begränsar vår uppfattning om olika samhällsförhållanden. Inte minst genom medias roll som nyhetsframbärareoch normgivare. ”Varje gång någon tidning skriver någonting negativt om psykiskt sjuk aså är vi tillbaka i våran roll igen.“ Man betonar även hur bilden av psykisk ohälsa ser ut i samhället och hur det är en grupp som diskrimineras gentemot människor som kan uppvisa somatiska åkommer. Man ser inte psykiska funktionshinder som lika allvarliga som kroppsliga funktionshinder. ”Det kan vara svårt att prata om psykiskt ohälsa men om du kommer in på ett kalas och du har stukat foten så kan du komma in och säga du kan gå in och säga du kan inte jag få en kudde, det är ingen som reagerar va. Men att säga att du jag har ångest kan jag få en kudde , det går inte så bra va“ På Faktum har man märkt hur försäljarna diskrimineras ute i samhället, hur okunskap leder till rädsla inför det som är annorlunda och avvikande. ”Det är klart att man diskrimineras, struktuell diskriminering inom socialtjänsten. Man har mindre rättigheter. Och framförallt om man inte kan tala för sig så möter man på problem. Om någon utav ”dessa” skulle komma till en vårdcentral kan folk bli rädda.” 7:4 Livskvalitet Informanten på RSMH understryker hur den krassa ekonomin eller det existensminimum som många lever på när de lider utav psykisk ohälsa försämrar livskvaliteten avsevärt. Han beskriver hur det skapar oerhört små marginaler för det sociala livet som redan är minimalt som oftast pga psykisk ohälsa. Många har inte råd att åka på resor, och om de vågar ta sig ut så har de ändå inte råd med en fika eller öl. Informanten återanknyter till begreppet livskvalitet ett par gånger och menar att det är stort begrepp och att det kan innebära väldigt mycket för många olika människor. Han beskriver hur livskvalitet kan variera beroende på mående och upplevelse i följande citat: ” Men som sagt vad livskvalitet är brett det kan vara att ha cigaretter hemma när väggarna kröp närmare och ångesten ökade, det tog lång tid för mig att acceptera min sjukdom att jag aldrig kommer bli frisk mer och få jobba riktigt, men detta har jag 21 accepterat nu och det gjorde att jag tog steget upp och tänkte vad fan kan jag göra nu, jo jag kan hjälpa andra människor så att de inte hamnar i samma sits, och det är livskvalitet för mig att hjälpa andra, det kan aldrig ersätta mig med pengar”. Antonovsky (2001) påvisar att de generella motståndsbristerna en individ har är av enorm vikt återigen för att kunna uppnå ett bra liv för denna själv, och en av dessa motståndsbrister eller tillgång till kan vara just pengar och försörjning. Även ur ett maktperspektiv kan man se hur tillgången till pengar och resurser påverkar en människas livskvalitet. Att känna att man klarar sig själv utan att behöva söka bidrag kan höja en människas känsla av autonomi. Pengar kan även ses som en viktig del för att undvika utanförskap och för att känna sig delaktig i ett sammanhang. Vi har normerande vanor som bygger på att ha likadana resurser som andra i samhället. Livskvaliteten kan här sjunka både för att du inte har råd att köpa sådant som ger dig njutning och dessutom för att denna avsaknad på pengar kan göra att du inte kan delta i sammanslutningar. Informanten på RSMH säger just detta. ”Allt kostar ju pengar idag, och hur man än ser på det ta det här med att gå att ta en öl tex som man gör efter de här konferanserna, man gör detta på kvällen så går man ut och tar en öl.och snackar och så. Det vet ju socialtjänsten och alla andra.“ För brukarna är livskvalitet att: ”man ska ha en dräglig tillvaro, att kunna bestämma över sitt liv, göra det man tycker om i samhället” ”Jag kräver inte mycket utav livet, jag är hemma varje kväll för jag vågar inte gå ut i samhället, det är bättre att dricka kaffe hemma” Livskvalitet är något subjektiv och går således inte att sätta vågskålar på och dessa citat har en del med att själv kunna bestämma och att få göra det individen själv vill och den salutogeniska modellen menar att i slutändan handlar det om hur individen lär sig att hantera och acceptera livet . Hur individen hanterar sitt funktionshinder blir då avgörande för den egna bilden utav livskvalitet. Personalen på Alelyckan har olika syn på livskvalitet: ”För mig är livskvalitet att de ska få näring de behöver, kärleken som finns. Att finnas för dem och vägleda dem i livet. Vissa har svårt, de kämpar enormt mycket och då finns vi här för brukarna. Man måste gå utifrån sig själv vad är det som gör att någon blir missbrukare eller att någon går in i psykos då förstår man lättare brukarnas situation. Kan bättra hjälpa dem men och varje ny dag kan vara livskvalitet.” ”Man kan sköta sin hygien, ha bra samvaro med sina grannar då har man kommit långt på detta boende i alla fall. Meningsfullhet hos brukarna är lite olika hur det upplevs kan vara att mamma hälsar på fast det river upp saker efteråt, att personalen kommer, de väntar på oss på morgonen vi är deras familj”. Och oavsett synsätt så illustrerar Antonovsky att det är viktigt att den enskilda människan får vara med och påverka sin situation för att uppnå livskvalitet, om andra bestämmer blir individen enbart objekt (Antonovsky). Världen kan då upplevas likgiltig och tillvaron blir inget värd. Så oavsett syn på livskvalitet och mening så behöver påverkan utifrån således balanseras för att få oss människor att kunna uppleva inflytande och livskvalitet oavsett om vi lider utav psykisk ohälsa. På Faktum menar man att deras verksamhet stärker försäljarens själbild och att detta resulterar i högre livskvalitet då en stark självbild genererar i ökad känsla av att kunna påverka sitt liv. 22 ”Det vi gör är att erbjuda dem att sälja tidningen. Ingen annan skulle anställa dem. Med detta koncept att sälja tidningen så blir man någon. Man kan tjäna upp till 20.000 kr om man är en duktig försäljare. Detta stärker den hemlöses självbild och självuppfattning.” 8. Resultat 8:1 Slutdisskussion och resultat Studiens syfte är att synliggöra synen på psykisk ohälsa och brukarinflytande enligt personal och brukare på Alelyckan samt RSMH och Faktum. I vårt slutresultat utgår vi från de tre teman vi valt: brukarinflytande, livskvalitèt samt psykisk ohälsa. Då det har framkommit både likheter och olikheter beroende på de olika intervjufälten kommer vi att påvisa detta om vart annat i en sammanlöpande text. Brukarinflytandet synliggörs i samtliga av de intevjuver vi tagit del av på olika sätt men de har en gemensam komponent i att det är ett oerhört viktigt begrepp som belyser vikten av att finna meningsfullhet och livskvalitet i tillvaron. Något som Antonovsky undertrycker är en fundamental grund i livet för att själv kunna skapa sig verktyg för att hantera livets stressorer (Anonovsky) . Personalen på Alelyckan påvisar de svårigheter som finns i att synliggöra brukarinflytandet i och med de regler som styr boendet: ”Det beror på brukarna, de har stor betydelse i detta sammanhang, jag försöker alltid de kan alltid själva påverka och säga sina åsikter, försöker jobba för att de ska säga sina åsikter men vi har regler och ramar som vi måste anpassa oss efter men jag går efter vad brukarna säger och jobbar mot det.“ Personalen beskriver även hur brukarinflytandet färgas av den makt personalen innehar igenom tillgång till brukarnas lägenheter. Foucault menar att den osynliga makten skapar svårigheter för en bärande relation mellan brukare och personal något som även Faktum delar när de understryker att språket inte får användas som ett maktredskap. Relationen till brukarna är något som Faktum betonar som något fundamentalt för att ett ömsesidigt möte och samarbete ska kunna tillstå. Informanten på RSMH som är brukare själv belyser hur brukarinflytandet skapar meningsfullhet och livskvalitet men belyser även hur makten via kunskap är tveeggat då denna makt inte är tillräckligt uppdelad informanten påvisar det faktumet att många som lider av psykisk ohälsa har svårt att göra sina röster hörda vilket skapar ett minimalt brukarinflytande. Hur synen på psykisk ohälsa beskrivs är något av en samstämmighet, stigmatisering och skam är något som samtliga av informanterna delar. Hur svårigheten att acceptera psykisk ohälsa i samhället men även kring den egna personen är något av en process innan individen själv skapar begriplighet och verktyg för att hantera det inträffade. Vi frågar oss hur det kommer det sig att samhällets attityder avspeglas i samtliga av informanternas berättelser? Samhällets normer och synsätt internaliseras till självuppfyllande sanningar som Foucault menar har med den institutionaliserade makten att göra. Den institutionaliserade makten anser Foucault förekommer i hela samhället och skapar sedermera våra beteenden. Samtliga av våra informanter förtäljer en samhällelig syn där avvikande beteende åsidosätts och ses som socialt nedvärderande. Ytterligare en aspekt som belyser vår diskussion kring samhällets attityder mot de som lider utav psykisk ohälsa ligger i intervjun från Faktum som påvisar även en strukturell diskriminering inom bland annat hälso- och sjukvården, ”om någon av ”dessa” skulle komma till en vårdcentral kan folk bli rädda” Återigen tycks Foucaults syn på den institutionaliserade makten växa och skapa samma näring till det avvikande respektive det normala. Det har således framkommit i vår studie att samhället stämplar visa människor och deras rättigheter kommer då följaktligen i skymundan. 23 Hur denna syn påverkar möjligheterna till ökat brukarinflytande? Enligt Antonovsky så är dessa generella motståndsbrister av absolut vikt för att individen ska finna de tre komponenter som skapar en känsla av sammanhang dvs ; meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Hur ska dessa individer finna detta i ett samhälle med minst sagt motsträvig karaktär? Foucault menar att de normgivande kontexter vi lever i skapas utifrån media och hur detta begränsar vår förmåga att reflektera (ibid). Ändock tycks vi märka via samtliga av informanterna ifrån Alelyckan att de börjar skönja en öppnare samhällssyn tack vare medias roll och hur fler är utbrända idag och hur detta skapar en mildare syn på psykisk ohälsa. Informanterna delger dock att det finns fördomar i vårt samhälle kring psykisk hälsa. Och detta tycks tyda på en paradox, synen är skamlig men det finns även en öppenhet idag. Antonovsky belyser i sin teori att samhällsattityder påverkar de generella motståndsbristerna människan upplever sig ha och detta torde då kunna inverka på individens möjlighet till meningsfullhet. Foucault belyser hur normerna i samhället skapar vår uppfattning. Vi vill mena att det finns likheter mellan Foucault och Antonovsky när respondenterna påvisar hur brukarinflytande och psykisk ohälsa etableras och synliggörs. Foucault understryker hur bilden av avvikande beteende inverkar negativt på individen och hur makten ligger i de samhälleliga institutionerna. Antonovsky belyser hur dessa negativa bilder skapar kroniska stressorer för individen och små möjligheter till att själva kunna påverka sin tillvaro. Detta torde inverka negativt på brukarinflytandets möjligheter samt synen på psykisk ohälsa. Mötet med brukarorganisationer och kommunala/privata boende kan vara avgörande för hur framtiden gestaltar sig för dem som har ett psyksikt funktionshinder samt synen på brukarinflytande och psykisk ohälsa. Personalens nära relation till de boende och rollen som de spelar kan vara avgörande för hur de samhälleliga attityderna ska kunna förändras. Under våra intevjuver framkom det olika definitioner på livskvalitet, livskvalitet är ett mångfacetterat begrepp som är av subjektiv karaktär. Vi har även kunnat påvisa att brukarnas uppfattningar och definitioner förändras när de blivit del utav ett sammanhang, människan skapar mening utifrån interaktion med andra (Berg, De Jong). Brukarnas definitioner av sina problem och lösningar förändras genom tiden och i deras interaktion med andra i samma situation. Vi har också sett att för att skapa sig en känsla av sammanhang där livet är meningsfullt behöver detta inte ske enligt evidensbaserad vård utan att hjälp till självhjälp kan leda till bättre förutsättningar för en värdefull tillvaro. Detta belyses utifrån både RSMH och Faktum. RSMH är en organisation som är uppbyggd utav brukare, deras egna erfarenheter ligger till grund för att brukarna ska kunna få stöd och vägledning. Faktum arbetar mot samma koncept där brukarna får en identitet och ett värde i och med att de verkar som försäljare och de får på detta sätt komma bort ifrån utanförskapet i samhället. Brukarna på Alelyckan, samt RSMH delar samma synsätt på livskvalitèt att få en dräglig tillvaro där man blir tagen på allvar och blir hörd. Att själva få bestämma över sina egna liv är en röd tråd vilket man även kan skönja på Faktum där brukarna fritt får lägga upp sitt arbete med försäljning utav tidningen. Synen på livskvalitèt skiljer sig dock nämnvärt åt via Alelyckans personal, då de även betonar vikten utav att kunna sköta sin personliga hygien. Men de menar även att på sikt kunna klara sig själv är livskvalitèt samt att man lyssnar på brukarna och deras åsikter. Antonovsky (2001) belyser att tillvaron är något som den egna individen bör förfoga över och utan den sjunker känslan utav sammanhang markant. Finns dock svårigheter i att belysa både livskvalitet och brukarinflytande utifrån personalen på Alelyckan då de finner sig i en position där de har makt som påverkar brukarna. Detta kan man utgå ifrån som ofrånkomligt då det är en del utav deras arbete och rutiner. Detta kan ses som både 24 osynlig och synlig makt, språket kan ses som ett maktverktyg och nycklarna som går in till brukarnas lägenhet som synlig makt (Meeuwisse, Sunesson). Synen på psykisk ohälsa beskrivs liknande utifrån de olika organisationerna begrepp som: diskriminering, rädsla, okunskap, skam är fortlöpande i deras berättelser. Men vi kan dock skönja en nyansskillnad ifrån informanterna då vissa påvisar hur det faktiskt är att leva med psykisk ohälsa och kan beskriva denna upplevelse med en djupare insikt. Medans personal definierar psykisks ohälsa utifrån känslan kring hur det faktiskt kan vara att leva med psykisk ohälsa. Detta anser vi är två olika perspektiv som färgat intervjuerna. Tydligt är att det finns en stigmatisering kring psykisk ohälsa som färgat samtliga av våra intevjuver. En maktlöshet och ett beroende döljer sig bakom ett psykiskt funktionshinder. Det egna inflytandet påverkas negativt av den psykiska ohälsa och att själv kunna påverka sin livssituation förminskas. Vår förförståelses grundade sig på att synen på psykisk ohälsa inte tas alltid på allvar och att medicinering lättare tas till istället för att ge relevant och adekvat hjälp utifrån vad den egna individen behöver. Detta bekräftas utav informanten från RSMH som har egna erfarenheter utav detta. Svårigheten att få den hjälp som behövs verkar ingå i definitionen psykisk ohälsa. Svårt för individer att få adekvat vård och de hamnar lätt mellan stolarna. Organisationer som RSMH och Faktum skapar en bro mellan brukarinflytande och psykiskt funktionshinder, de skapar möjligheter i ett normgivande samhälle. Där avvikelsen tycks skapa skam utifrån den massmediala bilden. Vi vill understryka att när vi genomfört samtliga intervjuer har vi ändock upplevt att det finns en öppnare samhällssyn då psykisk ohälsa blir alltmer vanligt och kan drabba alla. Är det så att den massmediala bilden av att leva med psykisk ohälsa har neutraliserats? Har vi kunnat ta till oss detta då det är tillräckligt många individer som delar med sig av sina erfarenheter? Foucault menar att vi internaliserar den normgivna kontexten som samhället och media sänder ut (Meeuwisse, Sunesson). 8:2 vidare forskning Det finns en mängd rapporter skrivna om brukarinflytande samt psykisk ohälsa, dessa går att finna på socialstyrelsen. En uppsjö av böcker går att finna i ämnet men det verkar som att detta område har mycket mer att forska kring. Funderingar under arbetets gång har formats kring varför det är fler män än kvinnor på Alelyckans boende, samt varför det är 80 % män och 20 % kvinnor som säljer tidningen Faktum. Siffror från folkhälsorapport 2007 visar att det är fler kvinnor än män som lider utav psykisk ohälsa, vart finns dom? Är det en skam att vara kvinna och lida av psykisk ohälsa mer än att vara man. Är bilden som ”den goda modern” en bild som skapar svårigheter för dessa kvinnor att våga uttrycka sig och be om hjälp? Detta anser vi skulle vara intressant att belysa ur forsknings synpunkt. Medias syn på psykisk ohälsa har varit ett återkommande tema under våra intervjuer. Både positivt och negativt har framkommit och vi har funnit det väldigt intressant hur samhällets syn på olika fenomen färgas av den aktuella trenden inom media. Detta skulle vi gärna se mer forskning kring. 25 Källförteckning: Agahi.N, Lagergren. M & Thorslund. M. (2005). Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. Statens folkhälsoinstitut Antonovsky. A.(2003). Hälsans mysterium. Finland. Natur och kultur Berg.I. & De Jong.P. (2002). Att bygga lösningar. En lösningsfokuserad samtalsmodell. Västra Frölunda. Mareld Bernler.G. & Johansson.L. ( 2001). Teori för psykosocialt arbete. Borås. Natur och kultur Blomdahl. G. & Eriksson. B (red). (1998). Social omsorg och socialpedagogik. Filosofiteori-praktik. Lund. Studentlitteratur Carsten Palmer Schale. & Toll.B.( 2007). En väg till återhämtning. Sverige. Books on demand Dahlberg M. & Vedung.E. (2001). Demokrati och brukarutvärdering. Lund. Studentlitteratur Eklund.M. & Johnsson.B. (2000). Möten i socialt omsorgsarbete. Stockholm. Elanders Gotab Grunewald.K.(2000) Psykiska handikapp: Psykiatrins ABC. Stockholm. Liber AB Meeuwisse.A. & Swärd.H (red). (2002). Perspektiv på sociala problem. Stockholm. Natur och kultur Meeuwisse.A. Sunesson.S. & Swärd.H (red). (2006). Socialt arbete. En grundbok. Stockholm. Natur och kultur Månson, P 82005). Båten i parken: introduktion till samhällsstudier. Stockholm: Akademiska förlaget Payne. M. (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm. Natur och kultur Repstad, P. (2005, 2 upl) Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur Sivonen. K (red). (1988). Den totala hälsan en introduktion till hälsovårdslära.Lund. Studentlitteratur Skau. G-M. (1993). Mellan makt och hjälp. Falköping: Gummisons tryckeri Svenning, C, (2003). Metodboken, Eslöv, Lorentz Förlag 26 Trevithick.P.( 2008). Socialt arbete. Teori och praktik. Polen. Studentlitteratur Thurén. T. (2007) Vetenskapsmetodik för nybörjare. Malmö. Liber AB Vedung, E (2007) Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur Rapport: Rapport 2006:8 Om jag syns finns jag! Att synliggöra kvinnor och män med psykiskt funktionshinder och psykisk ohälsa. Nationell psykiatrisamordning. Edita Sverige AB Stockholm Brukarinflytande inom äldreomsorgen. 2008-131-11. www.sos.se Socialstyrelsen (2003) Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling. Stockholm: Socialstyrelsen. www.sos.se För en kunskapsbaserad socialtjänst. Redovisning av ett regeringsuppdrag åren 2001– 2003 Slutrapport. Bergslagens Grafiska, Lindesberg, april 2004 www.sos.se Socialstyrelsen. Folkhälsa och sociala förhållanden. Lägesrapporter 2007 www.sos.se Erfarenheter av ett utbrett brukarinflytande. En utredning om brukarinflytandet i Sverige 2001. Ds 2001:34. Internet: www.alternativtboende.goteborg.se www.faktum.nu www.rsmh.se www.vr.se 27