Jämtlands läns gemensamma rutiner för utbrott
av smittsamma sjukdomar som omfattas av
smittskyddslagen och/eller livsmedelslagen där
tidig samverkan mellan aktörerna är viktig
Rutinerna har tagits fram i samråd med samtliga berörda;
kommuner, region och länsveterinär
1. Inledning ......................................................................................................... 4
1.1 Syfte ................................................................................................................................. 4
1.2 Definitioner ...................................................................................................................... 4
Flödesschema ...................................................................................................... 5
2. Kommunens rutiner vid smittskyddsanmälan/ matförgiftning ............................... 5
Kom ihåg sekretessen! ........................................................................................................... 5
2.1 Viktigt att tänka på vid kontakt med anmälaren/den smittade ......................................... 6
2.2 Rutiner vid misstänkt matförgiftning, en person .............................................................. 7
2.3 Rutiner vid misstänkt matförgiftning, två personer eller fler ........................................... 7
2.4 Livsmedelspersonal, smittad person som arbetar med oförpackade livsmedel ............... 7
2.5 Djurkontakt....................................................................................................................... 7
2.6 Om personen är avliden.................................................................................................... 7
2.7 Objektburen smitta ej livsmedel ....................................................................................... 8
3. Kommunens ansvar och rutiner för inspektion och provtagning ........................... 9
3.1 Kommunens ansvar .......................................................................................................... 9
3.2 Misstanke om smitta kopplad till restaurang eller annan livsmedelsanläggning ............. 9
3.3 Inspektion av livsmedelsanläggning ................................................................................ 9
3.4 Ansvarsfördelning smittskyddsenheten och miljökontor vid önskemål av provtagning
av objekt ................................................................................................................................. 9
3.4.1Provtagning på livsmedel ......................................................................................... 10
3.5 Begränsningar under utredningstiden............................................................................. 10
3.6 Information ..................................................................................................................... 10
3.7 Provtagning för legionella .............................................................................................. 10
3.8 Utbrottsstöd – krisstöd på http://www.livsteck.net ........................................................ 11
4. Smittskyddsenhetens ansvar och rutiner .......................................................... 12
4.1 Smittspårning ................................................................................................................. 12
4.2 Ansvarsfördelning smittskyddsenheten och miljökontor vid önskemål om provtagning
av människa .......................................................................................................................... 12
Rutiner för provtagning av människa ................................................................................... 13
4.3 Uppföljning och rapportering ......................................................................................... 13
5. Råd till öppenvården om handläggning vid utbrott av magsjuka ........................ 13
5.1 Råd till behandlande läkare ............................................................................................ 14
6. Länsstyrelsens ansvar och rutiner för livsmedelssäkerhet och zoonotiska
infektioner på djur .............................................................................................. 14
7. Att tänka på vid större utredningar .................................................................. 15
8. Kommunens rapportskrivning .......................................................................... 16
8.1 Rapport av matförgiftning .............................................................................................. 16
8.2 Andra rapporter .............................................................................................................. 16
8.3 RASFF-notifiering ......................................................................................................... 16
9. Lagstiftning .................................................................................................... 16
10. Rutin för uppdatering av gemensamma rutiner för Jämtland ........................... 17
Bilaga 1. Lista aktuella sjukdomar ....................................................................... 18
Bilaga 2. Rutiner mellan länsveterinären och Smittskyddsenheten, lista över zoonoser
......................................................................................................................... 19
Bilaga 3. Frågeformulär smittskyddsanmälan, enkelt............................................. 20
Bilaga 4. Frågeformulär för telefonintervju vid misstänkt vattenburen smitta. ......... 21
Bilaga 5a. Frågeformulär vid matförgiftning ......................................................... 22
Bilaga 5b Frågeformulär för intervju av drabbad person ........................................ 24
2
Bilaga 5c Exempel på frågor till stöd för att generera idéer om smittkälla som
används vid många insjuknade ........................................................................... 27
Bilaga 6. Smittad person som arbetar med oförpackade livsmedel ......................... 31
Bilaga 7. Frågor att ställa till restaurang, butik eller liknande vid misstänkt
matförgiftning .................................................................................................... 32
Bilaga 8. Rapportmall ......................................................................................... 34
Bilaga 9. Rengöringsprover ................................................................................. 35
Bilaga 10. Frågeformulär – smittspårning Legionella ............................................. 36
Bilaga 11. Checklista för legionellaprovtagning ..................................................... 38
Bilaga 12. Checklista för kommunens agerande vid konstaterat höga halter av
legionella i tappvatten ........................................................................................ 39
Bilaga 13. Exempel på smittämnen knutna till objekt ............................................ 41
Bilaga 14. Information om Badklåda/cerkarier ...................................................... 42
Bilaga 15. Information ........................................................................................ 43
Bilaga 16. Telefonlista ........................................................................................ 44
3
1. Inledning
För att förhindra utbrott och smittspridning är det viktigt med utvecklad informationsdelning så
att smittspårning och andra åtgärder snabbt kan vidtas för att stoppa smittan. Ibland krävs större
utredningar för att lyckas med detta och då är det angeläget att det finns en tydlig ansvarsfördelning och ett upparbetat, gott samarbete mellan berörda organisationer/myndigheter.
Region Jämtland Härjedalens smittskyddsenhet, kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar samt länsveterinären på länsstyrelsen har därför gemensamt tagit fram dessa rutiner, som
regelbundet uppdateras. Västernorrlands läns gemensamma rutiner för smittutbrott har varit en
stor källa till uppslag och inspiration i arbetet.
1.1 Syfte
Syftet med rutinerna är att klargöra ansvarsfördelning och ge riktlinjer för utredning och åtgärder
vid misstänkt matförgiftning, samt vid vissa smittsamma sjukdomar som omfattas av
smittskyddslagen och/eller livsmedelslagen respektive zoonoslagen och Jordbruksverkets
föreskrifter (SJVFS 2012:23) om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen.
Gemensamma rutiner underlättar och säkrar utbrottshantering vid geografisk spridning där flera
aktörer kan vara inblandade.
1.2 Definitioner
Definition på misstänkt utbrott: två eller fler personer som insjuknar i likartad sjukdomsbild
inom en begränsad tidsperiod.
Definition av livsmedelsutbrott enligt WHO: "Två eller fler personer som får en likartad sjukdom
efter intag av samma typ av livsmedel eller vatten från samma källa och där de epidemiologiska
bevisen utpekar livsmedlet eller vattnet som orsak till sjukdomen."
4
Flödesschema
Anmälan
Om:
Intervju
Inga åtgärder
Akuta åtgärder om:
pågående matförgiftning
flera drabbade personer
Ev administrativa åtgärder, se
SLVs sanktionsvägledning
Inspektion, ev med:
Provtagning
Smittspårning
ej pågående
matförgiftning
en person
Hantera som vanligt
kontrollärende, se SLVs
kontrollvägledning
-
Ev vidare smittspårning
Kontakt med andra
myndigheter
Provsvar
Ev rapportering
RASFF
Ev uppföljande kontroll, provtagning
Ev krav på åtgärdsplan, se
SLVs kontrollvägledning
Information till allmänheten
Avsluta ärendet, ev ta ut avgift, se
kommunens taxa
2. Kommunens rutiner vid smittskyddsanmälan/
matförgiftning
SMITTSKYDDSANMÄLAN
Smittskyddsenheten, SME, meddelar kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd (MHN) att en
patient har misstänkt eller konstaterad inhemsk objektsburen smitta i enlighet med den
överenskommelse som finns mellan kommunerna och smittskyddsenheten, se bilaga 1. MHN
meddelas via telefonkontakt samma dag SME får in anmälan. Anmälan ska diarieföras enligt
kommunens rutiner.
Kommunen kan kontakta SME och be dem kontrollera om patienten är inlagd, och om patienten
orkar med en intervju. Miljökontoret kan inte ringa till sjukhuset och fråga om patienten är inlagd
på grund av sekretessbestämmelserna.
Kom ihåg sekretessen!
Personer som ingår i utredning omfattas av sekretess.
Prata inte med någon utomstående om namn eller andra uppgifter som kan avslöja
identitet.
Låt inte personuppgifter ligga framme.
MATFÖRGIFTNING
Utbrottets storlek är avgörande för fortsatt hantering. Rutinerna skiljer sig beroende på om
utbrottet gäller en person (se 2.2) eller om fler personer omfattas (se 2.3). Var uppmärksam på att
vad som kan tyckas vara flera fristående anmälningar kan röra samma smittotillfälle/källa.
5
Ibland kan två eller fler personer i samma familj insjukna. I vissa fall kan man räkna det som en
person. Familjen kan ha blivit utsatt för t.ex. virussmitta vid samma tillfälle. Var även observant
på att det kan förekomma sekundärsmitta. Det innebär att en person insjuknat först och sen blir
fler sjuka med en eller flera dagars fördröjning. Då kan de vara sekundärfall som smittats av den
som insjuknade först. Det är t.ex. vanligt om ett barn har virusburen magsjuka att den som vårdar
barnet också blir sjuk. Samråd gärna med Smittskyddsenheten för att bestämma hur du ska
bedöma antalet insjuknade i det aktuella fallet.
Om de som insjuknat inte gjort något annat gemensamt än att träffats och ätit en viss måltid, bör
man se dem som flera personer som insjuknat.
2.1 Viktigt att tänka på vid kontakt med anmälaren/den smittade
Ring personen. Om du inte får tag på personen på telefon, skicka sms eller brev och be
personen höra av sig till dig
Tala med rätt person, alltså med den smittade/misstänkt smittade. Är den smittade ett
litet barn, prata med målsman.
Presentera dig och din funktion.
Förklara att du utreder varifrån smittan kommer, i syfte att förhindra att fler blir sjuka.
Var uppmärksam på vad personen har att berätta.
Fråga vad personen åt och gjorde dagarna innan symptomen bröt ut.
Om man konstaterar att smittan har längre inkubationstid förklara de olika bakteriernas
inkubationstid.
6
2.2 Rutiner vid misstänkt matförgiftning, en person
När någon ringer och berättar att en person blivit matförgiftad ta fram det enkla frågeformuläret i
bilaga 5a och fyll i det.
Ta telefonnummer ifall du behöver återkomma och ställa fler frågor. Om anmälaren vill
vara anonym, be personen ringa upp dig igen nästa dag för eventuell uppföljning.
Utifrån svaren på frågeformuläret avgör du om du ska gå vidare med en mer omfattande
utredning
Kontakta smittskyddsenheten och/eller länsveterinären om det är något särskilt med
anmälan.
Om telefonkontakt med misstänkt livsmedelsanläggning är aktuell, finns frågeformulär till
stöd se bilaga 7.
2.3 Rutiner vid misstänkt matförgiftning, två personer eller fler
När två personer eller flera blivit matförgiftade använd frågeformulär i bilaga 5b, detta formulär
kan även användas vid fördjupad utredning av enstaka matförgiftning. De två första sidorna ger
viktig information men försök även att få svar på kompletterande uppgifter, sidan 3.
Ta telefonnummer ifall du behöver återkomma och ställa fler frågor. Om anmälaren vill
vara anonym, be personen ringa upp dig igen nästa dag för eventuell uppföljning.
Informera om rätten att vara anonym gentemot till exempel den misstänkta restaurangen,
men att vi gärna vill ha uppgifter så att vi kan nå personen.
Har anmälaren det misstänkta livsmedlet kvar hemma? Avgör om provtagning är aktuell.
Om någon av de insjuknade har pågående symptom (återkommande kräkningar och/eller
sprutande diarréer) kontakta smittskyddsenheten för samråd avseende provtagning. Om
personen är orolig eller har behov av vård uppmana att den tar kontakt med vårdcentral
eller sjukvårdsupplysning.
Vid misstanke om zoonossmitta kontakta länsveterinären för kännedom
Om den misstänkta platsen för matförgiftningen är hemmet, diskutera rutinerna kring
mathantering.
Om den misstänkta platsen för matförgiftningen är livsmedelsanläggning så gör en
inspektion och eventuell provtagning. Frågeformulär till stöd finns som bilaga 7.
2.4 Livsmedelspersonal, smittad person som arbetar med
oförpackade livsmedel
Ring personen. Använd det särskilda frågeformuläret, bilaga 6, Smittad person som arbetar med
oförpackade livsmedel. Informera om att du, enligt gällande rutin, även kontaktar arbetsplatsen.
2.5 Djurkontakt
Kontakta länsveterinären om bärare av en zoonos arbetar med djur eller har mottagliga
sällskapsdjur i hemmet. Lista över zoonoser finns som bilaga 2.
2.6 Om personen är avliden
Om telefonsamtal visar att personen är avliden säg att du beklagar sorgen. Gör ingen intervju
med den anhörige. Kontakta smittskyddsenheten och meddela att personen är avliden.
7
2.7 Objektburen smitta ej livsmedel
Förutom livsmedelsrelaterade utbrott från restauranger, butiker, caféer, offentliga kök m.m.
förekommer även objektburna smittutbrott som kan kopplas till hälsoskyddsverksamheter vilka
miljökontoren har tillsynsansvar för. I 38§ och 45§ i förordningen till miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd anger de hälsoskyddsverksamheter som miljökontoren har tillsynsansvar över.
38 § Det är förbjudet att utan anmälan driva eller arrangera
1. verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för
blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra
liknande skärande eller stickande verktyg,
2. bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor,
eller
3. förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola,
grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, specialskola, sameskola eller internationell
skola.
45 § Kommunen ska utöver vad som framgår av miljötillsynsförordningen (2011:13) ägna
särskild uppmärksamhet åt följande byggnader, lokaler och anläggningar:
1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen,
2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,
3. samlingslokaler där många människor brukar samlas,
4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad,
5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande
anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor,
6. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling, och
7. lokaler för förvaring av djur.
Exempel på händelser med som kan relateras till objektburen smitta på hälsoskyddsobjekt är;
- pseudomonas i bassängbad,
- legionellafall på äldreboende,
- stort utbrott av calicivirus på förskola,
- och blodsmitta vid hemmatatuering
I bilaga 13 finns exempel på smittämnen knutna till objekt. På folkhälsomyndighetens hemsida
finns också information om sjukdomar. I Socialstyrelsens handbok "hygien, smittskydd och
miljöbalken - objektburen smitta" finns ytterligare vägledning och information kring objektburen
smitta kopplat till miljöbalken.
I 9 kap 3§ miljöbalken finns definitionen av vad som menas med en hälsorisk, dvs. något som
utgör en olägenhet för hälsan.
9 kap 3§ Miljöbalken "Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt
medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller
tillfälligt"
För att kunna ingripa med stöd av miljöbalken mot ett objekt som sprider smitta är en
förutsättning att det bedöms utgöra en olägenhet enligt ovan angivna definition.
8
3. Kommunens ansvar och rutiner för inspektion och
provtagning
3.1 Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för utredning av livsmedelsburna utbrott.
3.2 Misstanke om smitta kopplad till restaurang eller annan
livsmedelsanläggning
Finns misstanke om att smittan kan komma från restaurang eller annan livsmedelsanläggning ska
utredningen omfatta inspektion av anläggning, med fokus på livsmedelshantering och
personalhygien.
Om provtagning av personal är aktuell kontakta smittskyddsenheten för samråd. Vid behov kan
miljökontoret hänvisa till 8 § livsmedelsförordningen, som anger att om det behövs av
livsmedelshygieniska skäl ska den som sysslar med livsmedelshantering genomgå
läkarundersökning. Den bekostas av miljökontoret. Även 3 kap. 1 § smittskyddslagen kan
användas.
Kommunalt dricksvatten:
Om kommunalt vatten misstänks vara orsaken finns möjlighet till stöd och råd via VAKA
(nationell vattenkatastrofgrupp), som kan nås dygnet runt, 020/30 20 30. Kontakt tas av behörig
VA-chef eller chef för miljökontoret. Frågeformulär, se bilaga 4. Råd finns även i ”Krishantering
för dricksvatten”, Livsmedelsverket, 2008.
Det är bra om det finns en webbenkät förberedd som kan läggas centralt på kommunens hemsida
om det finns ett behov av att komma i kontakt med fler som blivit sjuka. Beroende på utbrottets
art kan frågorna behöva anpassas i samråd med ansvariga för dricksvattnet, smittskyddsenheten,
eller andra stödjande funktioner som till exempel Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten
(FoHM) eller VAKA.
3.3 Inspektion av livsmedelsanläggning
Diskutera rutinerna för hantering av livsmedel, se bilaga 7. Fråga särskilt hur det misstänkta
livsmedlet har hanterats.
Behövs återbesök? Var tydlig med vilka saker som ska vara åtgärdade innan återbesöket. Bestäm
tidpunkt för återbesök
3.4 Ansvarsfördelning smittskyddsenheten och miljökontor vid
önskemål av provtagning av objekt
I de fall smittskyddet önskar provtagning av objekt:
Smittskyddet
- informerar miljökontoret(en) om aktuell situation
Miljökontoret
- bedömer vilka prov som bör tas och om det är möjligt att ta prov
- tar prov
9
- meddelar provresultat till Smittskyddet
- tar ställning om beslut behöver fattas avseende objektet
Smittskyddet
- Meddelar patienter om provresultat
Miljökontoret
- Meddelar patient ifall åtgärder kommer vidtas
3.4.1Provtagning på livsmedel
Mat: Om det finns rester, bedöm från fall till fall om det är meningsfullt att skicka in dessa för
analys.
Vatten: Vid misstänkt smitta från egen brunn, bedöm om det finns anledning att ta vattenprov.
Kolibakterier kan indikera förekomst av andra smittsamma mikroorganismer som kan vara svåra
att hitta i ett vattenprov, till exempel campylobakter.
Vid behov av vidare analys kontakta laboratoriet/(FoHM)/Livsmedelsverket/SVA för rådgivning
angående metod. Se avsnittet om utredning vid misstänkt matförgiftning.
3.5 Begränsningar under utredningstiden
Diskutera om man behöver göra begränsningar under utredningstiden för att förhindra ytterligare
sjukdomsfall. Det kan t.ex. vara att man inte har bufféservering.
3.6 Information
Förbered information till allmänheten och massmedia i god tid, se bilaga 15. Glöm inte bort att
informera internt inom förvaltningen.
3.7 Provtagning för legionella
Patient smittad av legionella
Använd nedanstående formulär
Bilaga 10 Frågeformulär – smittspårning Legionella
Ej vanligt förekommande smitta
Om utredning ska ske av en sjukdom där kunskapen om smittvägarna är begränsad (t.ex. EHEC)
är det bättre att använda ett omfattande frågeformulär från Folkhälsomyndigheten. Detta kan
anpassas till det enskilda utbrottet i samråd med folkhälsomyndigheten och/eller
smittskyddsenheten.
Provtagning på Legionella
Eftersom den vanligaste icke livsmedelsburna anmälningspliktiga smittan är legionella så avser
detta stycke just legionellaprovtagning.
Ta utifrån resultatet av telefonintervjun ställning till vilka objekt som är möjliga smittbärare. Om
det är objekt som ligger i den egna kommunen, gå vidare med provtagning och andra åtgärder.
Lämna annars över till rätt kommun.
10
Vissa verksamhetsutövare vill sköta smittspårningsprovtagningen på sin egen
fastighet/anläggning själv och får då även bekosta den.
Läs bilaga 11 innan du tar proverna.
Tänk på att provtagningen är brådskande. Kontroll av VVS-utrustning och tillsyn över eventuella
egenkontrollrutiner kan vänta något. Det är till och med en fördel att ha
analyssvaren innan man hanterar de frågorna.
Kommunens fortsatta agerande beroende på analysresultat av vattenprover - Legionella
Samråd med sakkunniga på Folkhälsomyndigheten och med smittskyddsenheten för att tolka
resultatet. Finns möjlighet att gå vidare med fortsatta analyser i syfte att få en matchning mellan
human- och miljöprover, så att man kan fastslå vilket objekt som smittade patienten?
Vad blir slutsatsen? Kan man redan nu fastställa säkert, troligt eller sannolikt vilken smittkälla
som orsakat sjukdom? Eller är det fortfarande oklart? Behöver vattenprovtagningen utökas?
Har man funnit sannolik smittkälla är det extra viktigt att den tillsynsmyndighet som ansvarar i
det aktuella fallet genast agerar vidare med undanröjande av smittan. Varje gång som analys av
vattenprover visar på höga legionellahalter finns anledning att agera, även om ingen matchning
med humanprover var möjlig.
I bilaga 12 finns en checklista för hur kommunen kan agera vid konstaterat höga halter av
legionellabakterier i vatten.
3.8 Utbrottsstöd – krisstöd på http://www.livsteck.net
På http://www.livsteck.net finns länken utbrottsstöd - krisstöd. Sidans innehåll har tagits fram av
livsmedelsverket i samarbete med kommuner och länsstyrelser. Här kan man hitta
kontaktuppgifter om du behöver stöd i samband med utbrottsutredningar, liksom dokument som
kan vara till stöd vid sådana utredningar. Det kan till exempel vara checklistor, frågeformulär,
krisberedskapsplaner och krisberedskapshandböcker, uppgifter om ansvarsfördelning mellan
olika myndigheter, sammanställning av vanliga orsaker till matförgiftningar, analysmetoder
tillgängliga på Livsmedelsverket, uppgifter om RASFF (rapid alert system for food and feed, EU:s
varningssystem om livsmedel) och aktuella utbrott samt rapporteringsskyldighet i samband med
fynd av hälsofaror.
3.8.1 Utbrottsjour
Under vardagar mellan 8.00-16.00 finns det en bemannad utbrottsjour vid Livsmedelsverket.
Syftet med jouren är att förenkla kontakten mellan kontrollen och stödet vid behov i samband
med utbrottsutredningar. All personal inom kontrollen är välkomna att ta kontakt med
utbrottsjouren på (mobil) 0733-54 53 23.
Vid behov av stöd övriga tider kontakta Livsmedelsverkets tjänsteman i beredskap (TiB), telefon
0771-80 09 00. Samtalet går till SOS Alarm, som i sin tur kontaktar TiB.
Om kommunen inte är tillsynsmyndighet, gör skyndsamt ett tydligt överlämnande av ärendet! Dokumentera!
11
4. Smittskyddsenhetens ansvar och rutiner
Huvudansvaret för smittskyddet ligger på Region Jämtland Härjedalen (Smittskyddslagen
2004:168). Vid misstanke om eller bekräftat fall av sjukdom som omfattas av smittskyddslagen
ska smittskyddsläkaren/smittskyddsenheten informeras utan dröjsmål. Den behandlande läkaren
ansvarar för åtgärder mot smittspridning genom information, råd och ev. förhållningsregler till
patienten, samt genom undersökning och smittspårning. Smittskyddsläkaren har det övergripande
och samordnande ansvaret inom Region Jämtland Härjedalen.
Många agens som förorsakar livsmedelsutbrott omfattas inte av smittskyddslagen, som
exempelvis calicivirus eller toxiner från Staphylococcus aureus. Men eftersom utbrottsorsakande
agens sällan är känt i ett utbrotts tidiga skede ska smittskyddet alltid informeras
Vid misstänkta eller verifierade fall av livsmedels- eller vattenburna utbrott tar
Smittskyddsenheten omgående kontakt med kommunens miljökontor. Är det kontakt med djur,
eller smitta som genom livsmedlet kan härröras till primärproduktionen, som kan ha orsakat
sjukligheten, kontaktas även Länsveterinären.
Länsveterinären kontaktas även när SME får kännedom om att en person med konstaterad
zoonotisk smitta arbetar med djur eller håller sig med sällskapsdjur i sitt hem. En riskbedömning
görs i samråd för smitta till djuren och SME uppmanar i förekommande fall efter denna
riskbedömning den smitta personen att låta provta sina djur. Särskilt fokus ska läggas på personer
som tagit med sig djur från annat EU-land eller ett tredjeland.
Smittskyddsenheten har genom anmälningar från laboratorier respektive från behandlande läkare
en samlad bild av förekomst av de anmälningspliktiga sjukdomarna i länet. Uppgifter på
laboratorieverifierade fall och kliniska anmälningar från hela landet samlas i den nationella
databasen SmiNet. FoHM (Folkhälsomyndigheten) kan således snabbt se om det finns liknande
fall i andra delar av landet och SME har kontinuerlig kontakt med FoHM. På FoHM utförs också
olika typningsmetoder av de funna tarmsmittorna, som kan vara till hjälp för att säkerställa
samband vid ett utbrott, liksom att erfarenheter av källan för de olika typerna kan vara
vägledande i en utbrottsutredning. Resultat från de olika typningsmetoderna rapporteras direkt i
SmiNet och kommer så Smittskyddsenheten tillhanda omgående.
4.1 Smittspårning
Det åligger den behandlande läkaren att smittspårning utförs vid fynd av smittspårningspliktig
sjukdom/smitta. Smittskyddsenheten fungerar som rådgivande i det enskilda fallet. Vid stora eller
komplicerade utbrott kan SME vara den behandlande läkaren behjälplig och eventuellt överta
smittspårningsarbetet.
4.2 Ansvarsfördelning smittskyddsenheten och miljökontor vid
önskemål om provtagning av människa
Miljökontoret
- informerar smittskyddet, och meddelar kontaktuppgifter på person(er) som bör provtas
Smittskyddet
- bedömer vilka prov som ska tas
- kontaktar aktuell hälsocentral(er) angående person(er) respektive vilka prover som ska tas.
Hälsocentralen (HC)
- kontaktar patienten, bokar tid för provtagning och skriver lab. remiss
12
- meddelar provsvar till patienten och smittskyddsenheten
Smittskyddet
- kontaktar miljö och hälsa och informerar om resultat av provtagning
Rutiner för provtagning av människa
4.3 Uppföljning och rapportering
Vid utbrott eller befarade utbrott skapar Smittskyddsenheten (SME) ett utredningsärende i
SmiNet där alla insamlade data lagras, sammanställs och återförs till MHN i förkommande fall.
5. Råd till öppenvården om handläggning vid utbrott av
magsjuka
Kontakta alltid Smittskyddsenheten, SME, för samråd och information vid misstanke om eller
konstaterade utbrott av tarminfektioner. SME har en samlad bild av anmälningspliktiga
infektioner i länet och kan ha vetskap om andra sjukdomsfall som kan ha samröre med aktuellt
ärende. SME kan också besluta att fler patientprover bör tas och medverka till att så sker. I vissa
fall kan man efter överenskommelse debitera SME för analyskostnaden. Vid misstänkta eller
13
verifierade fall av livsmedels eller vattenburna utbrott tar SME omgående kontakt med
kommunens miljökontor. Är djurkontakt misstänkt smittoorsak, kontaktas även Länsveterinären.
5.1 Råd till behandlande läkare
Förutom information och hygienråd till drabbade är det viktigt att snarast säkerställa orsaken.
Adekvat provtagning och smittspårning/kartläggning av antal fall är därför av största vikt.
Följande rutiner rekommenderas
1. Kontakta alltid Smittskyddsenheten, SME, vid befarat utbrott av smitta.
2. Provtagning bör ske av 3-5 personer med symtom så tidigt i sjukdomsförloppet som möjligt.
3. Håll ihop hanteringen så att personer och provsvar som tillhör utbrottet finns dokumenterade i
ett sammanhållet ärende.
4. Informera så att provtagningen utförs korrekt (rätt prover, korrekt provhantering etc).
5. Remisserna ska vara märkta med behandlande läkares namn, önskad analys och under övriga
upplysningar till laboratoriet skrivs ”Utbrott av magsjuka” och att kopia av provsvaret skall
skickas till SME.
5. Proverna skickas enligt ordinarie rutiner.
Rekommenderad provtagning
Faeces-odling, cystor och maskägg inklusive Cryptosporidium samt calici-PCR faeces
(provtagningsanvisningar mikrobiologen) bör tas initialt vid oklar orsak. Ytterligare provtagning
kan bli aktuell efter samråd med SME.
Smittspårning - kartläggning - epidemiologiska uppgifter
Lika viktigt som att sjuka personer blir provtagna är att få fram uppgifter om när, var och vem
som insjuknat. Vad tror personen själv är smittkällan? Är det fler sjuka i omgivningen, i familjen,
på jobbet/skolan? Vilken sysselsättning har personen, riskyrke? Mer information finns på
länkarna nedan:
Här finns information för läkare om handläggning av sjukdomar som omfattas av
Smittskyddslagen samt informationsblad med förhållningsregler till patienten.
Smittskyddsanmälan skall i förekommande fall göras senast dagen efter att diagnosen erhållits.
Blankett för anmälan finns på http://www.sminet.se.
6. Länsstyrelsens ansvar och rutiner för
livsmedelssäkerhet och zoonotiska infektioner på djur
Länsstyrelsens ansvar omfattar uppgifter rörande tillsyn över veterinärers verksamhet samt
ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar (4 §, SFS 2007:825). Länsstyrelsen har
även i uppdrag att inom länet samordna kommunernas verksamhet och ge dem stöd, råd och
vägledning (28 §, livsmedelsförordningen (2006:813)). Uppgifter i fråga om livsmedelskontroll,
djurskydd och allmänna veterinära frågor utförs också av länsstyrelsen(3 §, SFS 2007:825).
Anmälan om misstanke om smittsamma sjukdomar på djur, inklusive vissa antibiotikaresistenta
bakterier, kan komma till länsstyrelsen från praktiserande veterinär eller från laboratorium.
Fastställd diagnos anmäls till länsstyrelsen från laboratoriet
Salmonellainfektion omfattas av zoonoslagstiftningen. Andra smittsamma sjukdomar kan också
vara zoonoser; se vidare bilagan till Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter
14
(SJVFS 2012:24) om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen (SJVFS 2013:23, Saknr
K4)
Vid misstänkt fall av zoonos, exempelvis salmonella hos djur ska länsstyrelsen utan dröjsmål
underrätta smittskyddsläkaren, enligt 3 § zoonoslagen. Vid konstaterat fall ska länsstyrelsen
skyndsamt underrätta Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket,
Folkhälsomyndigheten, miljö- och hälsoskyddsnämnd och praktiserande veterinär (3 §
zoonoslagen SFS 1999:658) samt kontrollera att Jordbruksverket är informerat.
Vid enstaka fall av salmonellainfektion på katt som ätit småfågel är länsstyrelsens rutin att enbart
kontakta smittskyddsläkaren. Smittskyddsläkaren kontaktar i dessa fall djurägaren och informerar
om hygienrutiner.
Vid misstanke om epizootisjukdom ska länsstyrelsen underrätta Statens veterinärmedicinska
anstalt, praktiserande veterinär och miljö- och hälsoskyddsnämnd, samt kontrollera att
Jordbruksverket är informerat. Vid sådan epizootisk sjukdom som kan överföras till människor
ska även Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten samt smittskyddsläkaren underrättas (3a §
Epizootilagen SFS 1999:657).
Enligt överenskommelse med smittskyddsenheten i Jämtland finns en lista över de zoonoser där
länsstyrelsen och smittskyddsenheten bör ha ömsesidig kontakt för att informera varandra. Se
bilaga 2.
Vid anmälan till länsstyrelsen av fall av zoonotisk infektion på djur enligt ovanstående lista tar
länsstyrelsen snarast möjligt kontakt med och informerar smittskyddsenheten, per telefon eller epost.
Om djurägaren eller person i hushållet arbetar med oförpackade livsmedel eller annat ”riskyrke”
är det smittskyddsläkarens/kommunens ansvar att bedöma och eventuellt vidta åtgärder.
7. Att tänka på vid större utredningar
Utredningens omfattning avgörs från fall till fall i samråd mellan kommunen och
smittskyddsenheten. Bestäm även ansvarsfördelningen; vem gör vad?
- Vilken utredningsmetod ska användas?
- Ska patienter lämna avföringsprover? Om ja är det bra att i samråd med
smittskyddsenheten göra upp om vilken hälsocentral som ska användas; se vidare 4.2
- Enkäter till patienterna
- Vid kontakt med privatpersoner kan det innebära ett problem att använda ”skyddat
nummer” då det finns de som inte besvarar sådana samtal; använd mobiltelefon i så fall
- Ska vi utse kontrollgrupper?
- Statistisk bearbetning av resultat
- Provtagning av livsmedel, dricksvatten eller badvatten
- Provtagning av livsmedelspersonal
- Behövs kontakt med folkhälsomyndigheten?
- Utse en ansvarig person för kontakter med media. Förbered information, se bilaga 15.
- Skriv en rapport
- Återkoppling till berörda
15
8. Kommunens rapportskrivning
8.1 Rapport av matförgiftning
Rapportera utbrottet (både för livsmedel och dricksvatten) till Livsmedelsverket på
http://www.livsteck.net >Rapportering >Utbrottsrapportering >Webbformulär för rapportering
av matförgiftningar och dricksvattenutbrott.
Inloggning till rapportering av matförgiftningsfall.
Logga in med kommunkod och lösenord.
I vissa fall skriver du dessutom en rapport över utbrottet, ofta tillsammans med
smittskyddsenheten, se bilaga 8.
Diarieför enligt kommunens rutiner.
8.2 Andra rapporter
I vissa fall kan en smittskyddsanmälan leda till en större utredning som du skriver en rapport om.
Använd samma rapportmall, se bilaga 8.
Diarieför enligt kommunens rutiner.
8.3 RASFF-notifiering
Om myndigheten beslutar om att begränsa eller dra tillbaka ett livsmedel som säljs eller överlåts
till andra EU-länder ska det göras en RASFF-notifiering. Mer information och blankett på
www.livsteck.net >Rapportering >RASFF blanketterna.
9. Lagstiftning
EG 882/2004
Art 11 Provtagnings- och analysmetoder
Livsmedelslagen (SFS 2006:804)
20 § rätt till upplysningar och tillträde
22 § Förelägganden och förbud
24 o 25 §§ Särskilda ingripanden mm (tex omhänderta livsmedel, avstängning personal)
Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813)
8 § Personalhygien, läkarundersökning
37 - 39 §§ Anmälningsskyldighet
Livsmedelsverkets föreskrifter om epidemiologisk utredning av livsmedelsburna utbrott, LIVSFS
2005:7
Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30
SLV´s vägledning Sanktioner i livsmedelslagstiftningen
Om omhändertagande av livsmedel
Zoonoslagen (SJVFS 1999:658)
3 § veterinär anmälningsplikt mm
Epizootilagen (SJVFS 1999:657)
16
Lag (2006:806) om provtagning på djur m.m.
Smittskyddslagen (SFS 2004:168)
Kap 1 10 § Samverkan myndigheter
Kap 7 §§ 1 och 2 Ersättning
Smittskyddsförordningen (SFS 2004:255)
Lag om ersättning till smittbärare (SFS 1989:225)
Miljöbalken (SFS 1998:808)
10. Rutin för uppdatering av gemensamma rutiner för
Jämtland
Originalet Jämtlands läns Gemensamma riktlinjer för utbrott av livsmedelsorsakad smittsamma sjukdomar som
omfattas av smittskyddslagen och/eller livsmedelslagen där tidig samverkan mellan aktörerna är viktig finns hos
Smittskyddsenheten (SME). Uppdatering sker en gång/år. SME påtalar för MHN och länsstyrelse
när det är dags och anger även ett stoppdatum. Respektive myndighet/er ansvarar för revidering
av det som faller inom det egna ansvarsområdet.
Vid uppdatering kontrollera särskilt:
förändringar i lagstiftning
ändrade kontaktpersoner, telefonnummer
ändrade rutiner när det gäller handläggning och att aktuella länkar fungerar
17
Bilaga 1. Lista aktuella sjukdomar
Smittskyddsenhetens rutin att underrätta berörd enhet vid fall av anmälningspliktiga
sjukdomar enligt smittskyddslagen (2004:168).
Enligt överenskommelse mellan Smittskyddsenheten (SME) och miljökontoren i Jämtlands läns
kommuner ska SME underrätta berört miljökontor enligt 6 kap. 7 § smittskyddslagen, (SmL,
2004:168) vid konstaterade eller misstänkta fall av inhemsk smitta av följande anmälningspliktiga
sjukdomar.
Listan omfattar urval av aktuella sjukdomar enligt SmL som kan vara objektsbundna och kan
därför kräva åtgärder från MHN.
Sjukdom
Paratyfoidfeber
Tyfoidfeber
Inkubationstid
1-3 dagar, (1-10 dagar)
2-12 dagar
3-4 dagar (1-14 dagar)
2-4 veckor (några dagar till flera månader)
7-10 dagar (5-25 dagar)
2-6 veckor
2-10 dagar
några dagar till 3 veckor
10 dagar (1-4 veckor)
6 – 72 timmar
2-5 dagar (≤ 3 veckor)
10-14 dagar (≤ 4 veckor)
Shigellainfektion
Yersiniainfektion
1-3 dagar (1-7 dagar)
3-7 dagar
Campylobakterinfektion
Cryptosporidier
EHEC-infektion
Entamöba histolytica (Amöbainfektion)
Giardiainfektion
Hepatit A
Legionellainfektion
Listerios
Papegojsjuka
Salmonellainfektion (exkl. nedan)
Om en person är smittade med någon av de ovan kursiverade smittorna och uppges arbeta med
livsmedel, underrättas miljökontoret alltid, oavsett smittland. Telefonkontakt med berörd enhet
tas samma dag som SME får in anmälan.
18
Bilaga 2. Rutiner mellan länsveterinären och
Smittskyddsenheten, lista över zoonoser
När fall rapporteras i länet av zoonoser, upptagna i listan nedan, ska efter föregående
riskbedömning i varje enskilt fall kontakt tas mellan Smittskyddsenheten och länsveterinären.
Normalt skall telefon- eller e-postkontakt tas fortast möjligt efter att anmälan kommit in.
OBS!
Kontakt mellan enheterna bör även tas vid andra diagnoser än de listade om
omständigheterna runt förekommande smitta motiverar detta.
Aviär influensa (fågelinfluensa)
Botulism
Brucellos
Eckinokockos
Enterohemorragisk E.coli /VTEC
ESBL-bildande bakterier
Giardiainfektioner
Leishmanios
Leptospiros
Listerios
Mjältbrand (antrax)
MERS-CoV
MRSA
MRSP
Nötkreaturstuberkulos
Psittakos
Rabies
Salmonellos
Tb, av human och bovin typ
Trikinos
Q-feber, (Coxiella brunetii)
Yersinios
19
Bilaga 3. Frågeformulär smittskyddsanmälan, enkelt
Dagens datum ………………………………… … Inspektör …………………………………
Sjukdom: ………………………………………………………………………………..
Man
Kvinna
Patientens ålder: ……………. år
Vad tror du att du blivit sjuk av?
Kom ihåg att ställa frågor om matintag tillbaka i tiden, inkluderande inkubationstiden.
………………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………….
………………………………………………………………………………………………….
Är det någon fler som blivit sjuk? Vilka?
………………………………………………………………………………………………….
Har du varit utomlands? Någon närstående varit utomlands?
………………………………………………………………………………………………….
Vatten
Druckit vatten från enskild brunn? Druckit ytvatten?
………………………………………………………………………………………………….
Kontakter med djur: Har du kontakt med djur i ditt arbete?
………………………………………………………………………………………………….
Vilka djur har du hemma?
………………………………………………………………………………………………….
Andra kontakter med djur, reptiler, fågelbord etc.?
………………………………………………………………………………………………….
Trädgårdsarbete? Hållit på med ved, gammalt gräs? (Kontakt med fågel/djurspillning)
………………………………………………………………………………………………….
Bilaga 4. Frågeformulär för telefonintervju vid misstänkt
vattenburen smitta.
Frågeformulär för telefonintervju vid misstänkt vattenburen smitta
Uppgifterna avser tiden .............../.................... till .............../....................
Gatuadress.........................................................Antal trappor....................................
Telefonnummer..............................................................................................
Hushållet har: [ ] kommunalt vatten [ ] eget vatten [ ] annan gemensam anläggning
Antal personer (p) i hushållet: .........p, därav magsjuka ........p, inte magsjuka ……p
Har ni känt någon ovanlig lukt/smak på vattnet? [ ] Ja [ ] Nej [ ] Minns inte
I så fall när?.......................................
Har ni sett någon ovanlig färg/grumlighet på vattnet? [ ] Ja [ ] Nej [ ] Minns inte
I så fall när?.......................................
Fyll i nedanstående tabell för samtliga familjemedlemmar, även icke sjuka. Ja på frågorna markeras med
(x).
Kv.
Kv.
Kv.
Kv.
Kv.
Kön (ringa in rätt kön)
Ålder
Frisk, dvs. inte magsjuk
Insjuknat
Datum/klockan
Symtom (ange timmar)
Magont
Kräkningar
Diarré
Huvudvärk
feber (oC)
Har Du druckit okokt vatten
eller dryck med vatten
i bostaden
på annat håll, i:
Tillståndet
frisk fr.o.m.
ännu sjuk
Återinsjuknat datum
Dricker kranvatten
Dagligen
minst varje vecka
Aldrig
Övrigt
Man
Man
Man
Man
Man
år
år
år
år
år
21
Bilaga 5a. Frågeformulär vid matförgiftning
Enkelt frågeformulär för intervju med drabbad person vid misstänkt matförgiftning, 1
person, när flera personer har blivit sjuka se Livsmedelsverkets formulär efter denna
bilaga
Blanketten ifylld
Datum: …………………………….
Inspektör: …………………………………
Uppgifter om den drabbade
Namn: ………………………………………………………………………………..
Telefon: ……………………………
Mobil: …………………………………….
Man
Patientens ålder: …………………….… år
Kvinna
Patientens egen teori
Vad tror du att du har blivit sjuk av? Om misstänkt måltid/ livsmedel finns, när åt/ drack du det
misstänkta?
……………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………
Har någon annan blivit sjuk?
I familjen, bekanta, arbetskamrater?
Nej
Ja, vem? ………………..
Symptom mm
När blev du sjuk? …………………………………………………………………….
Vilka symptom hade du?
Magont
Huvudvärk
Ont i kroppen
Illamående
Feber, oC ………
Hudrodnad
Kräkningar
Blodig avföring
Påverkan på balanssystemet
Diarréer
Annat: ………………………………………………….
När försvann symptomen? …………. Varaktighet symptom: ….. dagar ….. tim
Utomlands
Har du varit utomlands?
Nej
Har någon närstående varit utomlands?
Ja, Var? ………………..….
Nej
Inom familjen, närstående, på arbetet
När? ………………………..
Ja
Lagat mat till dig? ………….
Använt samma toalett?
……………………..
22
Vatten
Har du kommunalt vatten i bostaden?
Ja
Nej, privat brunn
Hur ser den ut? ……………..
……………………………......................................................................................................
Har du druckit vatten från enskild brunn?
Besökt någon?
Nej
Ja
Har du druckit ytvatten
Ute i naturen, bäck, sjö?
Nej
Ja
Har du djur hemma?
Hund, katt, fåglar, reptilier, akvarium, höns
Nej
Ja
Har du kontakt med djur i ditt arbete?
Nej
Ja
Har du haft andra kontakter med djur?
Bekanta med djur? Klappat?
Fågelbord ute, rengjort det?
Utomhusarbete som trädgårdsarbete,
hållit på med ved, gammalt gräs?
Nej
Ja …………….
Har du badat i bassäng eller utomhus?
Nej
Ja …………….
Har du deltagit i idrottstävlingar, möten, kurser
eller liknade 10 dagar innan insjuknandet?
Nej
Ja …………….
Har du gjort nåt speciellt de senaste två
månaderna som skiljer sig från din vardag?
Ja …………….
Kontakter med djur
………………..
………………..
Nej
Kom ihåg att kontakta länsveterinären vid misstanke om zoonos, se bilaga 2.
Mat och dryck mm
Har du druckit opastöriserad mjölk
eller ätit något som innehåller sådan?
T ex färskost, rörost mm
Nej
Ja …………….
Har du ätit ägg från ”privata” höns?
Nej
Ja
Har du ätit kyckling?
Nej
Ja
Har du grillat?
Nej
Ja
Har du ätit ute på restaurang
eller köpt mat som lagats i butik?
Nej
Ja
………………..
Om ja: Var? När? Vad? ……………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………..
Var brukar du handla? …………………………………………………………….
Snusar du?
Nej
23
Ja
Bilaga 5b Frågeformulär för intervju av drabbad person
Ev kod
Datum för intervju
Anmälan från
Privatperson
Datum för anmälan till
kommun om annat
än för intervjun
Vårdcentral
Infektionsklinik
Anmälan enligt SmL
Verksamhetsutövare
__________________
Intervjuare
Smittskyddsläkare
Anonym
Annat
Personuppgifter
Namn på intervjuad om annan än den matförgiftade
Tel dagtid
kväll
Uppgifter om den matförgiftade
Namn
Adress
Tel dagtid
kväll
Kön
Man
Kvinna
Vad tror Du att Du blev sjuk utav?
Postadress
Ålder
Vet ej – se stödfrågor II
Beskriv måltiden/livsmedlet [se bl.a. stödfrågor III; inköpt när och var och i vilken form (rått/tillagat), förpackning,
märkning, transport, förvaring, hantering, beredning, åt direkt?, kökshygien, ev måltidstillbehör, måltidsdryck) (ev
mängd intagen)]
Om misstänkt livsmedel finns: Varför tror du att Du blev sjuk av det livsmedlet/den maten? (anmärkning på lukt,
smak, utseende, förpackning, hantering?)
Om misstänkt livsmedel inte finns: Varför tror du att Du det var mat du blev sjuk utav?
Var åt du det som du tror att du blev sjuk utav?
Hemma
__________________________________________
Matrester kvar?
Ja, (ev.
specificering):________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Nej
Vet ej
Kommentar
24
Hur många personer åt av den misstänkta maten (måltiden/livsmedlet)?
En person
Familj,
Annat (t.ex. skolklass)
personer
Sällskap,
,
personer
personer
Markera tillämplig ruta. Om antalet deltagande personer bara är en uppskattning, skriv ca eller minst före antalet, eller ge ett
intervall.
Hur många av dessa blev sjuka med likartade symptom?
Vet ej
_____________________________________
Om flera sjuka
Har de som blivit sjuka ätit flera måltider än den misstänkta tillsammans?
Ja, (vad och när)
______________________________________________________________________________
Och det finns ingen anledning att misstänka den andra gemensamma maten?
___________________________
Nej, den(t) utpekade måltiden/livsmedlet var den(t) enda gemensamma
Vet ej
Har de som blivit sjuka druckit av samma vatten?
Nej
Ja,
Vet ej
Om enda gemensamma måltiden/livsmedlet, kan Du uppge namn och telefon på de andra sjuka? (Uppgifterna kan
skrivas på utrymmet nederst på denna sida eller direkt på för dessa fall ”eget” formulär)
Ja
Nej
När åt Du det som Du tror att Du blev sjuk av?
Datum:
Symptom
___________ Kl:
Magont
(kryssa för alt.
Illamående
skriv in antal om
flera personer)
Kräkningar
När blev Du sjuk (första symptomen)
_____ Datum:
Blodig
avföring
Huvudvärk
Ont i
kroppen
Feber, oC
Hudrodnad
Diarréer
När försvann symptomen
Datum:
_________Kl: __________________
Påverkan på balanssystemet
Annat,
________________________
Annat,
________________________
Varaktighet symptom:
_____________ Kl:
______________________
dagar
tim
Vårdform
Har Du besökt läkare/vårdcentral för dina symptom?
Ja, (vilken och när; ev diagnos )________________
______________________________________________
Har Du blivit inlagd på sjukhus för dina symptom?
Nej
Har Du ätit antibiotika eller liknande för dina symptom?
Personprov tagna?(t.ex. avföringsprov)
Ja,
_____________
Nej
Ja,
____________
Nej
Ja, (var, vilka)
Nej
_____________________
Kommentar
Uppgifter om eventuella andra person er som blivit matförgiftade vid samma tillfälle
Namn
Tel dagtid
kväll
Namn
Tel dagtid
kväll
Namn
Tel dagtid
kväll
Namn
Tel dagtid
kväll
Kommentar
De flesta av resterande frågor berör vad Du gjorde inom loppet av en vecka före insjuknandet
25
Kompletterande uppgifter
Har Du rest utanför Sverige de senaste 14 d före insjuknandet?
Ja, till
______________________________________________ datum:
____________
Nej
Har Du haft kontakt med magsjuk person som inte ätit den misstänkta måltiden/livsmedlet? (om ja,
Sekundärsmitta?
vem och när insjuknad, vilka symptom?)
Ja
Nej
Ja, _____________________________________________
Nej
Minns ej
Vet ej
Har någon person i ditt hushåll varit utomlands de senaste veckorna? (om ja, var; blivit sjuk?)
Ja,
_____________________________________
Nej
Vet ej
Har Du någon underliggande sjukdom/åkomma? (kronisk; matallergi, matöverkänslighet)
Ja,
___________________________________________________
Nej
Vet ej
Åt Du antibiotika, antacidum (syraneutraliserande medel) eller annan medicin före insjuknandet? (inkl naturläkemedel/
hälsokostpreparat)
Ja,
___________________________________________________
Nej
Minns ej
Har Du djur hemma eller har Du varit i kontakt med djur? (t.ex. matat fåglar, varit i djurpark, i zooaffär, på bondgård, i stall,
deltagit i slakt av vilt)
Ja,
___________________________________________________
Nej
Minns ej
Har Du varit i kontakt med jord eller gödsel? (t.ex. trädgårdsarbete) Insjuknat barn vistats i sandlåda?
Ja,
___________________________________________________
Yrke/Arbetsplats (arbetar yrkesmässigt med oförpackade livsmedel?)
Nej
Vet ej
Har Du badat i bassäng eller utomhusbad?
Ja,
___________________________________________________
Nej
Har Du deltagit i idrottstävlingar, möte, kurser eller liknande 10 dagar innan insjuknandet?
Ja,
___________________________________________________
Nej
Vet ej
Vet ej
Har Du gjort något speciellt under de senaste två månaderna som skiljer från din vardag?
Ja,
___________________________________________________
Nej
Vet ej
Kommentar
Dricksvatten
Varifrån får du ditt
dricksvatten?
Allmänt
Övrigt dricksvatten med tillsyn
Har det varit några sensoriska problem med vattnet? (dålig lukt/smak; färgat; grumligt?)
Enskild brunn
Ja_________________
Nej
Om från brunn, vilken typ? (borrad; grävd; öppen källa; ytvatten) _____________________________________________
Vet ej
Markbeskaffenhet runt brunnen? (tomt i tätbebyggt /ej tätbebyggt område; skog; åker; bete; berg) ________________
Vet ej
Ev. problem med täkten? (arbeten; regn; snösmältning; betesdjur)
Ja, ___________________________________________________________________________________
Har vattenprov tagits?
Kommentar
Ja Om ja, togs av vem?_________________________________________________
26
Nej
Nej
Bilaga 5c Exempel på frågor till stöd för att generera idéer
om smittkälla som används vid många insjuknade
Ingen speciell mat kan utpekas som misstänkt eller tveksamhet råder
Har Du den senaste veckan före insjuknandet (ange var och när och beskriv; flera åt – blev sjuka?)
”Ätit”
1. Ätit rått eller ofullständigt värmebehandlat kött, fågel, fisk eller ägg?
Nej
Vet ej
Nej
Vet ej
Ja, _____
Nej
Vet ej
Ja, ___
Nej
Vet ej
Ja, _______________________
Nej
Vet ej
Ja, ______________________________________________
Nej
Vet ej
Ja, ________________________________________________
Nej
Vet ej
Ja, _______________________
Nej
Vet ej
Ja, ____________________________
Nej
Vet ej
Ja, ________________________________________________________
Nej
Vet ej
Nej
Vet ej
Ja____________________________________
(t.ex. hemgjord sås eller glass på råa ägg)
2. Provsmakat rå (kött)färs eller korvsmet vid matlagningen?
Ja, ________________________
3. Använt rå marinad från kyckling/annat kött till färdiglagade köttet (utan upphettning)?
4. Använt samma redskap för tillagade köttet som för råa köttet utan att diska emellan?
5. Brukar Du tvätta händerna efter hantering av rått kött/fågel?
6. Ätit gravat kött, fågel eller fisk?
7. Druckit opastöriserad mjölk?
8. Druckit vatten från enskild brunn, källa, bäck eller liknande?
9. Ätit råa ostron, självplockade musslor eller liknande?
10. Ätit råa groddar?
11. Ätit ”exotiska” frukter, grönsaker eller kryddor, råa? (sköljt ordentligt/skalat?)
Ja, ___________
12. Ätit mat köpt i utlandet? (t.ex. kött, korv, pastejer, delikatesser, ost o.dyl, ej konserver)
Ja,________
Nej
Vet ej
13. Ätit mat köpt i gårdsbutik eller direkt av jägare? (t.ex. get- eller fårost, korv; viltkött)
Ja,_________
Nej
Vet ej
14. Ätit ”speciell” mat (t.ex. från delikatessdisk/saluhall; asiatisk eller annan ”exotisk” butik)? (t.ex. rå
Ja, _______________________________________
Nej
Vet ej
Ja, _______________________________________
Nej
Vet ej
Ja,
Nej
Vet ej
Ja, ________
Nej
Vet ej
Nej
Vet ej
Nej
Vet ej
Ja, _____________________________
Nej
Vet ej
Ja, ___________________________________________
Nej
Vet ej
Nej
Vet ej
Nej
Vet ej
Nej
Vet ej
Ja, ____________________
Nej
Vet ej
Ja, _______________________________________________________
Nej
Vet ej
27. Deltagit i idrottstävlingar, möten, kurser, konferenser, middagar eller liknande större sällskap?
Ja, ______________________________________________________________________
Nej
Vet ej
28. Något annat av ev. intresse? [t.ex. badat i sjö eller bassäng (inomhus-/utomhus-)]
Nej
Vet ej
sesamfröprodukt som tahini, hummus, halvah)
15. Ätit Sous-Vide framställd (märkt) mat?
16. Ätit mat tillverkad i stor sats (t.ex. ärtsoppa, köttgryta), nylagad eller uppvärmd (hur nedkyld etc?)
17. Ätit (större sats) mat tillagad eller uppvärmd i mikrovågsugn? (ojämn upphettning)
18. Ätit färdiglagad men inte nylagad maträtt, typ varmrätt, utan att värma upp den innan?
19. Deltagit i grillmåltid eller fest eller liknande? (utomhus?)
20. Ätit smörgåsbord, buffé, julbord eller motsvarande?
21. Ätit mat från restaurang/pizzeria?
Ja, ________
22. Ätit mat från snabbmatservering/café? (salladsbar, smörgåsbar, hamburgerbar, grillkiosk etc)
23. Ätit mat från gatustånd eller tältservering?
Ja,
Ja
Ja, ____________________________________
24. Ätit mat från annat matställe (personalrestaurang, sjukhus, skola etc)?
25. Om rest inom landet, ätit mat från färdmedlet (tåg, båt, flygplan)?
Ja, _________________
”Gjort”
26. Rest inom landet?
Ja, _____
Kommentarer, specifikation av punkter ovan (var, när, hur, vilken typ, speciella omständigheter, fler deltog – fler sjuka?)
27
Stödfrågor smittkälla, forts Vad åt du till….? Hur många som åt av samma mat blev sjuka?
Måltidsschema
Frukost
Lunch
Middag
Annat
Samma dag som
du blev sjuk
(”Dag 1”)
(ange datum)
Var åt du?
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Dagen innan du
blev sjuk
(”Dag 2”)
(ange datum)
Minns ej
Var åt du?
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Två dagar innan du
blev sjuk
(”Dag 3”)
_______________
(ange datum)
Minns ej
Var åt Du?
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Dagen innan du
blev sjuk
(”Dag 4”)
(ange datum)
Minns ej
Var åt du?
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Fem dagar innan
Minns ej
Var åt du?
Hemma
_____________
Hemma
_____________
___________________
1Ex:
köttgryta (3/2) = tre personer åt köttgryta, två av dessa blev sjuka
28
Hemma
_____________
Hemma
_____________
Exempel på frågor till stöd för att karakterisera livsmedel
Exempel på följdfrågor för att beskriva misstänkta livsmedel. I flera fall, t.ex. för vissa maträtter, framgår per
definition vad det är fråga om, varför vissa frågor inte alltid är relevanta. I andra fall kan symptomen,
inkubationstiden, patientisolat etc snäva in vilka frågor som kan vara relevanta att ställa. Listan ska betraktas som
en meny av frågor att plocka från för att karaktärisera ett specifikt livsmedel. Listan är inte tänkt som någon sorts
checklista utan frågorna är tänkta som möjlig hjälp för att hitta lämpliga angreppspunkter för eventuell vidare
utredning. Listan gör inga som helst anspråk på att vara heltäckande eller utgöra det bästa urvalet av frågor. Viss
upprepning av frågor förekommer också.
Generellt
När intogs
Bör ha framkommit vid kostanamnesen
Var intogs
Om inköpt
Bör ha framkommit vid kostanamnesen
Köpt var
Typ av butik? Storhushåll? utomlands?
Köpt när
Förpackningstyp Lösvikt - självplock eller från delikatessdisk?/vacuumförpackad/modifierad
atmosfär/Sous-Vide/de/rullpack/halvkonserv/helkonserv/pappkartong/glasburk/tub/
plastask/plåtburk/plastpåse
Märkning
Temperatur vid
köp
Hemtransport
Köpt som
Lagat maten hemma
Beredningssätt
Typ av produkt/fabrikat/tillverkningsnummer/förpackningsdag/Bäst-före-dag/Sista
förbrukningsdag/Rek. temp./ursprungsland/ev specifik ingrediens/förpackningsstorlek
Frysvara/kylvara/rumstemperatur/varm
Tid/temp
Rå naturell/kryddad/marinerad (/torkad) Hel/bit/skivad/hackad/färs/skalad/oskalad
(t.ex. räkor) Halvfabrikat, t.ex. rå fryst portionsrätt ej färdiglagad Färdiglagad, kall,
avsedd att ätas direkt utan att värmas Färdiglagad avsedd att värmas
Färdiglagad och varm
Huvudsakligen hemlagad
Huvudsakligen kommersiellt tillverkad produkt
Åts kall eller rumstempererad direkt efter inköp utan förvaring
efter förvaring (temp?) i bruten/obruten förpackning
Åts varm
direkt efter tillagning (nylagad)
efter återupphettning (hur nedkyld efter tillagningen, förvarad? Stor sats?)
återupphettad flera gånger?
Hur tillagad/värmd? (kokad/grillad/stekt/friterad/mikrovågsugn/varmrökt)
Genomstekt/kokt eller halvrå?
Stor sats?
Beredning på annat sätt än upphettning? (inläggning/gravning/fermentering/syrning)
Ej lagat maten hemma, ej ätit hemma
Maten lades upp och serverades av personal
Man kunde själv ta av maten typ salladsbord, buffé
Maten åts kall/rumstempererad
Maten åts ljummen/varm/het
Enskilt livsmedel/ livsmedel i maträtt
Mejeri
Mjölk, grädde
Opastöriserad
Gjord på pulver/köpt färdig
Yoghurt
Naturell eller smaksatt (bär, frukt, honung etc)
Keso o dyl
Naturell eller med tillsatser (kryddor, lök etc)
Ost
Hårdost (t.ex. Grevé, Herrgård, Hushållsost, Prästost, Västerbotten) Grönmögel/vitmögel-/kittost eller liknande dessertost: pastöriserad mjölk? Färskost (t.ex.
Mozarella, Ricotta): pastöriserad mjölk?
Bredbar mjukost, t.ex. smältost (tub/plastask), Philadelphia, Boursin Får/getost: typ?
pastöriserad mjölk? köpt i vanlig butik? gårdsbutik? Saltlakeost (t.ex. Feta, Halloumi):
pastöriserad mjölk? Lösvikt? Annan ost (t.ex. hemgjord): tillverkad hur?
Kött/fågel/fisk/skaldjur/fiskrom/inälvor/blodmat
Typ av kött, korv, fisk etc?
Helt kött/fisk, skivat eller färs/hackat?
Rått/halvrått/gravat/kallrökt/varmrökt/genomkokt(stekt)/wokat/friterat/torkat/inlagt/i saltlake?
Om hemlagad färsrätt/korv – smakat på råa smeten?
29
Grönsaker/rotfrukter/svamp/frukt/bär
Typ? Exotiska frukter? Grönsaksskott? (t.ex. mangoldskott) Råa/halvråa/genomkokta
(stekta)/wokade/friterade/syrade/marinerade/heminlagda/syltade/torkade?
Om heminlagda:, följt recept proportioner råvara/salt/ättika/olja, väl fördelade, kyla? Om inte upphettade:
väl sköljda?
Baljväxter/nötter/frön eller produkter därav
Typ? (ärtor, linser, bönor, tofu, falafel, mandel, jordnötssmör, sesamfrö (hummus, tahini), solrosfrön,
böngroddar) Råa/halvråa /kokta/stekta/wokade/friterade (allergiska reaktioner; lektiner)
Ägg
Råa/lättstekta/löskokta? (smakat på smet m råa ägg?)
Kryddor
Färska örtkryddor? t.ex. persilja, dill, basilika, koriander, gräslök, kryddkrasse, torkade kryddor
Sås/dressing
Typ? Kall/varm?
Kommersiell produkt (tub, flaska, burk) eller hemgjord?
Om hemgjord: tillverkad från pulver? ingick råa ägg (t.ex. hemlagad béarnaisesås, majonäs)
Har marinad som använts till rått kött/fågel använts som sås utan att upphettas?
Tillbehör
Upphettat (hur?) t.ex. potatis, pasta, ris, bulgur, couscous, korngryn, polenta; typ?
Rått helt eller till del, t.ex. råkost/sallad: Innehåll? Väl sköljda grönsaker? Majonäsbaserad eller
olja+vinäger?
Smörgås/smörgåstårta/landgång (ej upphettad)
Hemgjord/köpt färdig?
Ost – se ovan
Köttpålägg: typ? t.ex. rökt/kokt skinka, hamburgerkött, leverpastej, salami, sylta, parmaskinka
Köpt över disk/förpackat (typ av förpackning)? Färdigskivat? Fisk/skaldjur: typ?
Gravad/kallrökt/varmrökt?
Majonäsbaserad sås/sallad? (t.ex. remouladsås, Rhode Island sås, mimosasallad) (Råa ägg?)
Grönsaker, örtkryddor, råa? Vilka?
Välling/gröt
Flingor/műsli
Snacks
Godis
Typ; köpt färdiglagad eller hemgjord (pulver?), beredningssätt
Innehöll torkad frukt? Nötter? Hemmagjord blandning eller köpt färdig?
Typ? (chips, ostbågar, saltad mandel, pistaschmandel, pinjenötter, solrosfrö, popcorn )
Typ? (lösgodis, naturgodis, torkad frukt, choklad)
Bakelser/tårtor/kakor/kokosbollar/Mums mums och liknande bageriprodukter
Fyllning /garnering? Kräm eller grädde?
Råa (exotiska) frukter/bär? Vilka? Sköljt/skalat? Bär: hemplock eller köpta? (frys/kyl?) Hemgjord eller
köpt färdig? Om hemgjord – smakade på smet med råa ägg?
Efterrätter/mellanmål/söta tillbehör
Glass
Chokladpudding/mousse/parfait etc
Vaniljsås, annan söt sås
Frukt/bär/fruktsallad (rå)
Drycker
Vatten
Förpackad eller kul/mjukglass? Från butik/glasskiosk/hemgjord? (råa
ägg?)
Hemgjord från grunden/från pulver eller köpt färdig? (förpackn?)
Hemgjord från grunden/från pulver eller köpt färdig? (förpackn?) Ättemp?
Vilka? ”exotiska”? Sköljda/skalade? Bär: hemplock eller köpta? (frys/kyl?)
Direkt från kallvattenkran, från flaska, automat eller brunn? Från naturkälla?
Kolsyrat? Is i?
Frukt-/grönsaksjuice Hempressad eller köpt förpackad: opastöriserad? Typ av förpackning?
Hempressad
köpt förpackad:
opastöriserad?
Typ av(förpackn?)
förpackning?
Chokladmjölk
Hemgjord fråneller
grunden/
från pulvermix
eller köpt färdig?
Smörgåsbord/buffé/julbord, något enskilt livsmedel har inte särskilt kunnat pekas ut som misstänkt
Rått/gravat/ej helt genomstekt kött/fågel/fisk/skaldjur ingick?
Pastejer/patéer eller andra delikatesser?
Majonäsbaserade rätter?
Stora satser av grytor, risotto, soppor etc?
Stod kylvaror kallt och varmrätter varmt?
”God ordning”, såg hygieniskt tillförlitligt ut?
30
Bilaga 6. Smittad person som arbetar med oförpackade
livsmedel
Ring patienten.
Fråga var han eller hon arbetar
………………………………………………………………………………………..
Fråga om han/ hon har symptom, eller är frisk
………………………………………………………………………………………..
Fråga om han/ hon är omplacerad till andra arbetsuppgifter
………………………………………………………………………………………
Fråga efter chefens namn och telefonnummer
………………………………………………………………………………………..
Tala om att du tänker ringa till arbetsplatsen för att få uppgifterna bekräftade. Säg att vi har det
som rutin.
Ring arbetsplatsen.
Prata bara med chefen.
Kontrollera om uppgifterna stämmer.
………………………………………………………………………………………..
Kontakter med djur
OBS!
Om sjukdomen är en zoonos, se bilaga 2, fråga om patienten har djurkontakter.
Meddela i så fall länsveterinären.
Har du kontakt med djur i ditt arbete?
………………………………………………………………………………………..
Vilka djur har du hemma?
………………………………………………………………………………………..
Andra kontakter med djur, fågelbord etc?
………………………………………………………………………………………..
31
Bilaga 7. Frågor att ställa till restaurang, butik eller liknande
vid misstänkt matförgiftning
Ifyllt datum
Inspektör
………………………………………………………………………………………..
Lokalens namn, namnet på personen som intervjuas
………………………………………………………………………………………..
Berätta att vi har fått in en anmälan. Frågor:
Har någon hört av sig till er?
………………………………………………………………………………………..
Är någon i personalen sjuk i magsjuka, eller har varit det de senaste dagarna?
………………………………………………………………………………………..
Har någon i personalen magsjuka familjemedlemmar?
………………………………………………………………………………………
Är någon i personalen förkyld?
………………………………………………………………………………………..
Har någon i personalen sår på händerna, eller brännsår på händer/ armar?
………………………………………………………………………………………..
Har någon i personalen varit utomlands de senaste två veckorna?
………………………………………………………………………………………..
Tog den personen avföringsprov när den kom tillbaka till Sverige? Resultat?
………………………………………………………………………………………..
Övriga upplysningar:
………………………………………………………………………………………..
………………………………………………………………………………………..
Om du gör en inspektion, fortsätt på nästa sida
32
Hantering
Diskutera rutinerna för hantering av livsmedel. Fråga särskilt kring hur det misstänkta livsmedlet
har hanterats.
Kontrollera egenkontrollprogrammet och att det följs.
Gör temperaturkontroller vid inspektionen.
Hur ser lokalen ut, städning, ordning, ovidkommande föremål?
Inköp av råvaror, hur säkerställs kvaliteten på råvarorna.
Behöver något åtgärdas på en gång?
Mat som ska slängas eller tas i förvar för eventuell framtida provtagning?
Städning?
Felaktiga temperaturer som ska åtgärdas?
Provtagning
Finns det något kvar av det misstänkta livsmedlet?
Gör en bedömning av om det finns anledning att ta prov på det, eller på andra livsmedel.
Tänk igenom syftet med eventuell provtagning.
Om det är uppenbart att livsmedlet hanterats på ett felaktigt sätt – ta inget prov.
Proverna sätts som misstänkt matförgiftning. Behöver du lägga till någon ytterligare parameter?
Kontakta gärna laboratoriet och diskutera lämpliga parametrar eller provtagningsmetodik.
Laboratoriet ska inte bedöma provet, det gör du som tagit ut provet.
Svabbprover
Förutom prov på livsmedel kan man ibland göra svabbprover i lokalen. Då undersöker man om
det finns bakterier på olika ytor, t ex skärmaskin, arbetsbänk, eller i golvbrunn. Exempel på
instruktion för att ta svabbprover, se bilaga 9.
Begränsningar under utredningstiden?
Diskutera om man behöver göra begränsningar under utredningstiden för att förhindra ytterligare
sjukdomsfall. Det kan t ex vara att man inte har bufféservering.
Återbesök
Behövs återbesök?
Var tydlig med vilka saker som ska vara åtgärdade innan återbesöket.
Bestäm tidpunkt för återbesök.
33
Bilaga 8. Rapportmall
Sammanfattning
Kort sammanfattning av rapporten.
1 Bakgrund
Orsak till utredningen
2 Utredningsmetod
Val av utredningsmetod och varför man valt denna metod.
Kontakter med myndigheter, media mm.
3 Resultat
Medicinska undersökningar
Provtagning på patient
Insjuknandekurva
Inkubationskurva
Symptom
Riskberäkningar, statistikprogrammet EpiInfo eller Pivottabeller
Fakta om aktuellt agens
Livsmedels- och miljöutredningar
Provtagning av livsmedel, svabbprover. Provtagning av livsmedelspersonal.
Inspektion – anmärkningar på hygien, personalhygien, fungerar egenkontrollen
Temperaturkontroller vid inspektionen. Vilka åtgärder gjordes omedelbart
Återbesök
Kostnader/ arbetsinsats
Specificera hur många timmar som gått åt för smittskyddsenheten respektive miljökontoret.
Belys kostnader för verksamhetsutövaren respektive gästerna/ kunderna.
4 Diskussion
Slutsatser. Vilket är troligt agens.
5 Åtgärder mot smittkällan
Åtgärder omedelbart och på lång sikt.
34
Bilaga 9. Rengöringsprover
Prover kan tas på arbetsytor, skärbrädor, skärmaskiner, kylrum handtag och i golvbrunnar. Ta
även prover där det är svårt att komma åt att göra rent. Detta kan göras med flera olika metoder.
Ta kontakt med laboratoriet som tillhandahåller sätt material.
Ex nedan är svabbprover:
Material:
Rostfria pincetter (kokas så de blir sterila)
Sterila kompresser (köpes t ex på apotek)
Plasthandskar (köpes t ex på apotek)
Koksaltlösning 0,9% (helst fysiologisk. Peptonvatten innehåller näring som gör att andra
bakterier än de man vill växer till).
Sterila provtagningsburkar (för förvaring av pincetter och koksaltlösning)
Plastpåsar (godkända för livsmedel)
Etiketter och/eller penna för märkning
Vid provtagning i golvbrunnar eller ventilationsrör finns särskilda stickor (kulturetter) att
beställa på Hjortens lab.
Gör så här:
1. Kompresserna doppas i koksaltlösning (i medtagen provtagningsburk) med hjälp av
pincett.
2. Stryk över området som ska undersökas (ca 10cm x 10cm), så att området blöts upp. Stryk
sedan en gång till.
3. Lägg kompressen i en påse och förslut genom att knyta påsen. Märk påsen med datum,
provnummer och provplats.
4. Tag ”ny” pincett om du ska ta fler prover!
5. Proverna placeras i kylväska (transportväska) med kylklampar och skickas till laboratorium
inom 24 timmar.
Koka de rostfria pincetterna så att de är sterila. Förvara dem i steril provtagningsburk för
livsmedel.
35
Bilaga 10. Frågeformulär – smittspårning Legionella
Patienten
Personuppgifter
Namn
Telefonnummer
Adress
Ålder
Datum för intervju
Insjuknandedatum
_________ - _____-______
Beräknad tidpunkt när
smittan skedde, nedan kallad
”aktuell tidsperiod”
Tidigast:
(Inkb. tid 5-6 d)
Har du själv någon idé om
nej
vad du exponerats av?
ja:
Har du varit utomlands
under aktuell tidsperiod
senast:
nej
ja: Var? När? osv
Arbetsplatsen
Var arbetar du?
Har du under aktuell
tidsperiod utsatts för små
vattendroppar eller vattenstänk
på arbetsplatsen?
Exempel:
dusch, nöddusch, golvspolning, kulvert, tandläkare,
befuktningsanläggning,
kyltorn, trädgårdsanläggning,
annan anläggning där vatten
sprutar eller stänker
Duschar du på arbetet?
nej (om nej, gå vidare till ”bostaden”)
ja:
nej
ja
Om personen brukar duscha,
ta reda på fakta kring VVS i
din tillsyn.
Om ”ja”, beskriv mer!
När på dygnet? Vilken dusch?
Har det skett någon om- eller
tillbyggnation?
nej
ja, nämligen (vad? när?):
36
Bostaden
Bor det flera personer i
bostaden?
Typ av boende
nej
ja
flerfamiljshus
fritidshus
Känner du till om det finns
flera sjuka där du bor?
Om flerfamiljshus:
Har det varit problem med
att få tillräckligt varmt
vatten?
Om egen fastighet
Typ av uppvärmning av
tappvatten: Fjärrvärme,
panna, värmepump?
Inställd ut-temperatur på
tappvattnet
Finns varmvattenberedare?
Försedd med termometer?
Tillbyggnation
(blindledningar)
Bubbelbadkar?
Massageduschkabin?
Fritid
Har du under aktuell
tidsperiod utsatts för
aerosoler på din fritid?
Vad? Var?
Exempel:
dusch, bubbelpool, golvspolning, kulvert, befuktningsanläggning, kyltorn,
trädgårdsanläggning,
tandläkare
Hälsofrågor – om det är läge
Är du tidigare frisk, innan
insjuknandet i legionella?
villa
annat:
Fastighetsägare (namn och tel):
nej
ja, nämligen
Ja
Nej:
37
radhus
vårdboende
Bilaga 11. Checklista för legionellaprovtagning
1. Samråd med smittskyddsenheten. Hur har legionella diagnostiserats på patienten? Har själva
bakterien isolerats och skickats för typning? Oavsett detta, ska du inom de närmaste dagarna ta
en första omgång av miljöprover och skicka i första hand till Folkhälsomyndigheten (orsaken
framgår nedan).
2. Utifrån intervju med den drabbade vet du ungefär hur många potentiella smittkällor (antal
duschar, bubbelpooler mm) som behöver provtas. När det gäller duschar bör man ta både
ospolade och spolade prover. Fundera på om du även behöver ta skrapprover. Beräkna hur
många provtagningskärl och transportväskor du totalt behöver och beställ sedan från laboratoriet
(t.ex. [email protected]) ifall du inte redan har i lager.
3. Skriv ut provtagningsanvisningar och följesedlar från laboratoriets hemsida.
4. Boka tid för provtagning. Välj tidpunkt så att det både passar med inlämningstider för
företagspaket (kontakta t.ex. kommunens posthantering) och så att proverna är framme på
laboratoriet inom 24 timmar. Om du tänker ta prover i en dusch, be personen att ställa in
termostaten på 38 grader Celsius kvällen före, spola fram vattnet och sedan inte spola mer i
duschen innan provtagningen.
5. Plocka fram en termometer, vattentålig märkpenna, ett extra kärl för temperaturmätning och
eventuellt kamera. Lägg eventuellt kylklampar i frysen.
6. Ta både ospolade och spolade prover enligt provtagningsanvisningarna. För att minska risken
för att du själv ska exponeras bör du skruva loss duschmunstycket. Häll det vatten som fanns i
munstycket i provflaskan för ”ospolat prov” innan du fyller flaskan med det första vatten som
kommer ur duschslangen. Om duschmunstycket inte kan skruvas loss, låt vattnet rinna så sakta att
så mycket som möjligt hamnar i flaskan.
7. Mät provets temperatur. Obs! Stick inte ned termometern i den sterila provflaskan! Använd
istället ett separat kärl. Många blandare är inställda så att det alltid är en viss kallvatteninblandning.
Därför kan det vara svårt att ange maxtemperatur på följesedeln. Mät därför maximal temperatur
på flera tappställen och notera den högsta temperaturen på följesedeln.
8. Skicka proverna kylda tillsammans med följesedlarna som företagspaket (se www.posten.se) så
att det är spårbart, till Folkhälsomyndigheten, Vattenlaboratoriet, 171 82 Solna eller
Varumottaganingen, Folkhälsomyndigheten, Tomtebodavägen 12 B, 171 65 Solna.
9. Ring eller e-posta Folkhälsomyndigheten och berätta att prover är på väg.
Bilaga 12. Checklista för kommunens agerande vid konstaterat
höga halter av legionella i tappvatten
Om de höga halterna finns i en privat bostad som utgörs av egen villa eller
fritidshus
Ta ställning till följande
1) Kan privatbostadens ledningar fungera som en reservoar och möjlig spridningsväg till andra
personers vattenledningar (i t.ex. parhus/radhus)?
2) Vilka utsätts för smittan i hushållet? Är det bara en person? Om det finns personer i beroendeställning i hushållet, t.ex. barn eller dementa, som utsätts för risk bör ärendet bevakas noggrannare.
Eventuellt kan myndighetsingripande (t.ex. föreläggande) utöver rådgivning vara motiverat.
Exempel på åtgärder/uppföljning
1) Lämna råd i VVS-frågor. Hänvisa till sakkunnig VVS-tekniker. Tekniska frågor såsom att åtgärda
risker med det befintliga tappvattensystemet bör klaras av innan sanering och omprov görs, eftersom det
är viktigt att även orsaken till tillväxten åtgärdas.
Exempel på möjliga tekniska risker:
Varmvattenberedare som inte hettas upp tillräckligt. Var särskilt vaksam när det är en anläggning
med värmepump. Beredare som inte används ska monteras bort. Det räcker alltså inte att koppla från en
beredare med en ventil, eftersom bakterierna kan ta sig genom en ventil.
Förekomst av blindledningar.
Tappställen som sällan används.
Komplext ledningssystem.
Kallvattenledningarna är inte isolerade och går genom varma utrymmen eller nära
varmvattenledningar.
Handdukstorkar är anslutna till tappvattensystemet.
Gammal utrustning, t ex avlagringar i behållare, sprickor i gummimembran och packningar, gamla
duschslangar.
Förslag på skriftlig information:
Boverkets broschyr ”Har du legionellabakterier i dina vattenledningar?”
Boverkets byggregler BBR 6:22
2) Informera om att man vid behov kan söka hjälp hos olika saneringsföretag som kan hjälpa till med
bl.a. saneringsmetoder. Tänk på att det inte är säkert att det räcker med att höja temperaturen i
tappvattensystemet när bakterien väl fått fäste. Om termisk desinfektion ska lyckas gäller det att precis
hela systemet omfattas av hetvattenspolningen, dvs. alla tappställen och ledningar. Ibland behövs kemisk
desinfektion, t.ex. med klordioxid.
3) Uppföljande vattenprover bör tas. Samråd med Folkhälsomyndigheten vilka halter som är acceptabla
efter avklarad sanering.
Om de höga halterna finns i flerbostadshus, offentlig anläggning som t.ex.
badanläggning, gym, hotell eller byggnad där känsliga grupper vistas, som t.ex.
vårdhem, äldreboende, sjukhus
39
Ta ställning till följande
1. Behövs ett formellt förbud mot tillträde till objektet, t.ex. stänga en bubbelpool eller en dusch på ett
vårdhem så länge smitta kan finnas kvar?
- Fatta sådant beslut, som gäller tills omprov visar att smittan är borta.
2. Finns anledning att misstänka att andra tappställen kan bära på smitta, t ex andra lägenheter i samma
byggnad?
- Utöka utredningen med ytterligare provtagningar. Ta snabbt ställning till detta.
Exempel på åtgärder/uppföljning
Granska VVS-frågor, t.ex. framledningstemperaturer, temperatur i varmvattenberedare och
eventuellt VVC-retur. Hänvisa till sakkunnig inom VVS och sanering. Tekniska frågor såsom att
åtgärda risker med det befintliga tappvattensystemet bör klaras av innan sanering och omprov
görs, eftersom det är viktigt att även orsaken till tillväxten åtgärdas.
Begär att verksamhetsutövaren redogör för trolig anledning till tillväxten.
Ställ krav på åtgärder och sanering.
Ställ därefter krav på omprov som verksamhetsutövaren får bekosta som en del i dennes
egenkontroll. Samråd med Folkhälsomyndigheten vilka halter som är acceptabla efter avklarad
sanering. Uppnås dessa inte, ställ ytterligare krav.
Kartläggning av tekniskt system (se förslag på ”tekniska risker” på förra sidan)
Granska verksamhetsutövarens egenkontrollrutiner, t.ex. journalförda temperaturkontroller. Om
det inte finns någon bra egenkontroll, ställ krav! Tänk på följande aspekter inom egenkontrollen:
o Organisatorisk ansvarsfördelning
o Riskbedömning
o Rutiner för kontroll och skötsel
40
Bilaga 13. Exempel på smittämnen knutna till objekt
Smittämne
(*=anmälningspliktig)
Cerkarier (simmarklåda)
Cryptosporidium
Fotvårtor
Fotsvamp
Impetigo/svinkoppor
Kokoppor
Legionella-bakterier*
MRSA*
Mögel relaterad till
inomhusmiljön
Pseudomonas
aeruginosa
Ringorm
Salmonella*
Vibrio cholerae
Beskrivning
Exempel på tänkbart objekt
Kliande hudutslag
Strandbad: bräckt eller sött vatten
Magsmärtor, diarré, illamående, feber Bad, även bassängbad (tål klor),
dricksvatten
Kräver värd – djur eller människa
– för att föröka sig.
Handdukar, skor, golv
Fjällande utslag
Duschgolv, omklädningsrum
Hudinfektion
Förskolor, skolidrott
Feber och utslag, ögoninflammation Gnagare, katt
Lunginflammationsliknande
Vatten 18-45 grader varmt.
symptom
Exponering via aerosol, dvs dusch,
bubbelpool, spolslang, kyltorn,
bioreningsanläggning
Svårläkta sår, bölder,
Husdjur
lunginflammation
Rinnande näsa, andningsbesvär,
Bostad eller annan byggnad.
hudbesvär, huvudvärk
Diarré, feber, hudrodnad, variga
Badvatten
utslag, öroninfektioner
Fjällande fläckar på hud eller i
Brottarmattor, husdjur
hårbotten
Diarré
Husdjur framförallt kräldjur, men
även katter och hundar
Infektion, rodnad i befintliga sår,
Bräckt vatten eller sötvatten,
feber, nedsatt allmäntillstånd
särskilt om ytvatten värmts upp,
dvs strandbad och badtunnor
41
Bilaga 14. Information om Badklåda/cerkarier
(kan användas som infoskylt om behov finns på badplats)
Badklåda
Personer som badat här datum har troligen fått badklåda av så
kallade ”cerkarier” i vattnet.
Cerkarier är en sorts larv som kan förekomma i sjöar där snäckor
och sjöfågel finns. Vid ihållande värme simmar larverna omkring i
vattnet och kan orsaka klåda och utslag hos människor.
Badklåda är inte farligt men kan vara obehagligt, särskilt för
känsliga personer.
Det är svårt att på förhand avgöra hur länge problemet finns kvar
eftersom det brukar hänga ihop med temperaturen.
Du som ändå vill bada, kan minska risken något genom att:
Undvika strandkanten
Minska badtidens längd
Duscha efter badet
Byta till torra kläder efter badet.
För ytterligare information om cerkarier, gå in på
havochvatten.se/badplatsen eller kontakta oss:
kontaktuppgifter till kommunen
42
Bilaga 15. Information
Behovet av samråd innan man går ut med information beror på utbrottets omfattning och art, samt
mediaintresset.
Samråd kan behöva ske med ansvariga för livsmedelsanläggningen eller verksamheten,
smittskyddsenheten, kommunens och Region Jämtland Härjedalens informationsansvariga,
livsmedelsverket, FoHM och länsveterinären. Utse om möjligt en person som är ansvarig för
mediakontakter.
Vanliga frågor som kan behöva besvaras är:
Vad har hänt?
Vad får man för symptom?
Hur farligt är det?
Vad ska den som är sjuk göra?
Vilka åtgärder vidtas just nu för att utreda orsaker och för att skydda konsumenten?
Vem vänder man sig till om man har frågor eller är orolig?
Hur kommer information att lämnas framöver?
Kom ihåg att även informera internt inom den egna organisationen.
43
Bilaga 16. Telefonlista
Smittskyddsenheten
Region Jämtland Härjedalen
tfn
063-15 33 55, 063-15 31 30
Länsstyrelsen i Jämtlands län
tfn 010-225 30 00 vx
Tjänsteman i beredskap (TIB) nås vis SOS Alarm
TIB kan under helger och semestrar sammankalla krishanteringsorganisationen, däribland
länsveterinären
Johan Olsson, länsveterinär
tfn 010-225 32 82
[email protected]
070-304 32 82
Bergs kommun
Miljö & Bygg
Björg Lidberg-Olsson
Catrin Silfver
Cilla Gauffin. Miljö & bygg chef
Agneta Sivertsson, assistent
tfn
fax
tfn
tfn
tfn
tfn
0687-161 00 vx
0687-161 05
0687-16173
0687-161 55
070-2751372
0687-161 47
Kristina Lindström, assistent
tfn
0687-161 71 exp
Bräcke kommun
Bygg och miljönämnden
Anna Lindqvist
Annica Lindh
Karina Mattiason
Exp Hjördis Hansson
tfn
0693-161 00 vx
tfn
tfn
tfn
tfn
0693-162 70
0693-161 11
0693- 162 42
0693- 161 12
Härjedalens kommun
Tina Dyrvold Carlsson
tfn
fax
tfn
Ida Hansen
tfn
Exp Elisabeth Melin
Exp Kicki Hallgren Andresen
tfn
tfn
0680-161 00 vx
0680-169 66
0680-161 24
070-609 94 80
0680-161 04
070-311 89 01
0680-169 37
0680-161 08
Krokoms kommun
Bygg- och miljöavdelningen
tfn
tfn
fax
tfn
tfn
tfn
0640-161 00 vx
0640-164 05
0640-161 05
0640-164 14
0640-164 07
0640-164 06
Ragunda kommun
Bygg- och miljökontoret
tfn
fax
0696-68 20 00
0696-68 20 05
Gunnel Sundqvist
tfn 0696-682 168
[email protected]
telefontid 08:00-09:30
Helena Omberg
Lars Forss
Nils-Erik Werner
dricksvatten
44
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
hjö[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Strömsunds kommun
Miljö och byggavdelning
Anders Bergman
tfn
tfn
tfn
Maria Löf
Elisabeth Olsson Hedlin
tfn
tfn
0670-161 00 vx
0670-163 86
0670-163 79
070-361 0675
0670-163 83
0670-163 84
Åre kommun
Miljöavdelningen
tfn
fax
0647-161 00
0647-161 55
[email protected]
Anders Eslind
tfn
0647- 161 61
[email protected]
Jasna Lindberg
tfn
0647- 161 45
[email protected]
Maria Hellblom
tfn
0647- 161 65
[email protected]
Veronika Viström
tfn
0647-161 59
[email protected]
Östersunds kommun
Miljö och hälsa
tfn
fax
063-14 30 00 vx
063-14 33 00
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Cecilia Lindh
tfn
070-537 77 92
[email protected]
Sofie Viström
tfn
070-537 62 92
[email protected]
45
