DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING I FÖRÄNDRAT KLIMAT 2016-03-18 Jeff Lewis Fil.Dr. hydrogeologi Tyréns AB © TYRÉNS 2016 5/2/2016 2 © TYRÉNS 2016 Vattnets kretslopp © TYRÉNS 2016 VATTENFÖRSÖRJNINGENS OLIKA DELAR Källa: Svenskt Vatten 5/2/2016 4 © TYRÉNS 2016 VATTENFÖREKOMSTER • Råvattentäkt till dricksvattenberedning. • Yt- eller grundvatten. • Påverkan kan ge upphov till irreversibla skador som medför att det inte kan användas. • Undvika att råvattenkvaliteten och kvantiteten försämras vid extrem väderlek och klimatförändring. 5/2/2016 5 © TYRÉNS 2016 YTVATTENTÄKTER • 50 % av Sveriges vattenförsörjning baseras direkt på ytvatten. • Sjöar och rinnande vattendrag. • Sammansättningen varierar stark både under året och från år till år. • Beroende på en komplex samverkan mellan olika faktorer: • Jordarter • Markanvändning • Tillförsel av föroreningar via dag- och avloppsvattenutsläpp • Lakvatten från tippar m.m. • Temperaturen 5/2/2016 6 © TYRÉNS 2016 YTVATTENKVALITET – KLIMATPÅVERKAN • Ökad nederbörd, skyfall och översvämningar • Ökad risk för mobilisering av kemiska föroreningar • Ökad risk för spridning av mikrobiologiska föroreningar • Högre ytvattentemperaturer • kan gynna tillväxten av bakterier, algblomningarna • Ökade humushalter 5/2/2016 7 © TYRÉNS 2016 GRUNDVATTENTÄKTER • 50 % av Sveriges kommunala vattenförsörjning baseras på grundvatten • För enskild vattenförsörjning är grundvatten dominerande källan • Grundvatten finns i markens porer i jordlagren eller i bergets sprickor • Att känna till markens eller bergets egenskaper i tillrinningsområdet är viktigt för att kunna skydda täkten 5/2/2016 8 © TYRÉNS 2016 GRUNDVATTENKVALITET - KLIMATPÅVERKAN • Processer som är avgörande för grundvattnets kvalitet: • Transport genom den omättade zonen. • Uppehållstider. • Grundvattenbildningens storlek. • Tillgång till syre. • Ovan nämnda processer kan variera på grund av väder och klimat, och; • Grundvattnets strömningsriktning kan även påverkas av ökad nederbörd. 5/2/2016 9 © TYRÉNS 2016 dricksvattenbrunn infiltrationsbädd Sjö 2 Sjö 1 5/2/2016 10 © TYRÉNS 2016 SVAPPAVAARA GRUNDVATTEN SGU, Grundvattennätet, Svappavaara 10 SGU, Rapport 2007:9 5/2/2016 11 © TYRÉNS 2016 LEDNINGSNÄTET • Ligger ofta i samma ledningsgrav som avloppsledningar • Blir ett ledningsnät trycklöst kan föroreningar läcka in • Skyfall kan orsaka ras och skred som kan skada ledningsnätet, och; • Legionella 5/2/2016 12 © TYRÉNS 2016 SKYDD AV VATTENTÄKT/DRICKSVATTENFÖREKOMSTER Dricksvattenförekomster representerar mycket stora ekonomiska värden och kan skyddas på olika sätt: • Genom att vattenskyddsområde inrättas. • Kommunala föreskrifter kan meddelas för skydd av ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter. • via den kommunala och regionala fysiska planeringen, och; • genom tillsyns- och tillståndsförfarande. 5/2/2016 13 © TYRÉNS 2016 UR ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV… …om ett vattenskyddsområde inte omfattar viktiga delar av tillrinningsområdet och beaktar föroreningsrisker vid exempelvis skyfall och/eller översvämningar är det inte effektivt! 5/2/2016 14 © TYRÉNS 2016 KRISBEREDSKAP INOM VATTENFÖRSÖRJNING För en god hantering av kriser av större format krävs bland annat: • Riskinsikt och kunskaper om hur olika scenarier kan eskalera. • Att förebyggande åtgärder är vidtagna och robusta anläggningar. • Tillgång på reservmaterial, kemikalier och nödutrustning. • Informationsberedskap. • Tillgång till olika specialistkompetenser, och; • ”Ständig bevakning” som fångar tidiga varningssignaler. 5/2/2016 15 © TYRÉNS 2016 ”When the well is dry, we know the worth of water” Benjamin Franklin Frågor? 5/2/2016 16 © TYRÉNS 2016 TACK FÖR MIG! [email protected] www.tyrens.se 5/2/2016 17 © TYRÉNS 2016