Bilaga till planbeskrivning

SALTÄNGEN 1:1
Antikvarisk konsekvensbeskrivning
2011-03-31
SALTÄNGEN 1:1
Antikvarisk konsekvensbeskrivning
2011-03-31
Beställare:
Norrköpings kommun
NIRAS Sweden AB
Box 761
601 17 Norrköping
Hanna Domfors, Byggnadsantikvarie/ Uppdragsansvarig
011-26 40 63
[email protected]
Lisa Lantz, Byggnadsantikvarie
011-26 40 49
Omslagsfoto: 1. Detaljbild från Kv. Renströmmen
2. Detaljbild från Kv. Renströmmen
3. Hyrkuskens hus
4. Detaljbild uthus vid Hyrkuskens hus.
Foton tagna av NIRAS Sweden AB där annat ej anges.
3 (29)
www.niras.se
INNEHÅLL
INNEHÅLL ............................................................................................... 5
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING .......................................................... 6
INLEDNING ............................................................................................. 8
SALTÄNGEN - OMRÅDESHISTORIK ........................................................... 9
BEFINTLIG MILJÖ................................................................................... 10
DETALJPLAN FÖR DEL AV SALTÄNGEN 1:1 ............................................. 11
HOTELLET ............................................................................................. 14
TORGET ................................................................................................ 18
BOSTÄDER ............................................................................................ 21
STADSDELSPARKEN OCH HYRKUSKENS HUS .......................................... 28
5 (29)
www.niras.se
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING
Att det aktuella området återfår bebyggelse och upphör att vara asfalterad parkeringsyta är att
betrakta som en stor fördel för kulturmiljön i stort. Detaljplanens förslag på att Rodgagatan ska
återinrättas och dessutom eftersträva den tidigare karaktären av gränd är att betrakta som mycket
positivt ur kulturmiljösynpunkt. Den nya gatusträckningen utmed bostadsbebyggelsen vid Norra
Promenaden innebär ett enhetligt utformande utmed större delar av Norra Promenaden.
Den största negativa konsekvensen för den kulturhistoriska miljön gäller Sveaparken. I och med att
en stor del av parken bebyggs försvinner symmetrin hos det stora parkområdet mellan
stationsbyggnaden och strömmen. Den nya bebyggelsen i Sveaparken får även till följd att
byggnaden Druvan kommer upplevas ha ett indraget läge i förhållande till Carl Johans park, istället
för att ingå som en del av den inramande bebyggelsen kring parken. Förutom att parken påverkas
innebär placeringen av en byggnadskropp i hörnet mellan Drottninggatan och Norra Promenaden
inte någon påtaglig inverkan på den kulturhistoriska miljön. Fasadlinjen är något indragen från
Drottninggatan i förhållande till kvarteret Renströmmen, vilket ger möjlighet att bevara den äldre
trädstrukturen utmed Drottninggatan samt genererar mer plats för fotgängare. Utformandet av
själva byggnaden framträder vid första anblicken som främmande i den kulturhistoriska miljön. Den
moderna arkitekturen och volymen kan dock anses ha en koppling till platsens arkitektoniska
tradition i och med att samtliga byggnader runt Carl Johans park är uppförda efter sin tids stilideal
med utmärkande arkitektur.
Gestaltningsprinciperna som är kopplade till planen har hämtat inspiration från det ”engelska
radhuset” för utformandet av bostadskvarteren. Det är en bra kulturhistorisk koppling i och med att
det redan tidigare finns sådana inslag i Norrköpings bebyggelse i exempelvis Södra Promenaden och
utmed Nygatan. Saltängens bebyggelse är en relativt sammanhållen bebyggelsemiljö med putsad
bebyggelse från olika tidsepoker. I området finns ett fåtal inslag av yngre 1900-talsbebyggelse
uppförda med moderna fasadmaterial såsom betongelement med frilagd ballast av sjösten och
plåtfasad. Av den anledningen är det ur kulturmiljösynpunkt en fördel om den nya bebyggelsen
utformas i harmoni med Saltängens övrig bebyggelses med avseende på detaljer såsom takform,
fasadmaterial och kulörval.
Den föreslagna nya stadsdelsparken mellan Norra Promenaden och Hyrkuskens hus kommer att
vitalisera denna del av Saltängen. Tack vare den nya parken placeras Hyrkuskens hus i en mer
levande och grön miljö vilket kommer att påverka upplevelsen av den kulturhistoriska byggnaden
positivt. En ny och mer publik verksamhet, vilket planen öppnar upp för, skulle innebära stora
förändringar och positiva effekter på den unika bebyggelsemiljön. Den föreslagna rivningen av
gårdslängorna innebär dock att det som idag är en mycket pedagogisk enhet som visar det ”äldre
6 (29)
www.niras.se
Norrköping” istället blir en övergiven solitär som riskerar att upplevas som malplacerad och utan
kontext. Gårdshusen bör bevaras och integreras i den nya verksamheten.
7 (29)
www.niras.se
INLEDNING
Bakgrund
Objektet för denna antikvariska konsekvensanalys är del av fastigheten Saltängen 1:1 med
närområde1. Analysen har utförts på uppdrag av Norrköpings kommun och är ett tilläggsuppdrag till
kulturmiljöanalys av den fördjupade översiktsplanen för Södra Butängen och Norrköpings nya
resecentrum, upprättad av NIRAS Sweden AB, Byggnadsantikvariska tjänster. Föreliggande
konsekvensanalys grundar sig på arkivstudier av områdets förändring över tid, okulär besiktning av
kvarteret samt utgår från följande handlingar:
Detaljplan för del av Saltängen 1:1 med närområde inom Saltängen, Norrköping,
Samrådshandling2
Planbeskrivning för ovan nämnda detaljplan, Samrådshandling
Gestaltningsprinciper upprättade av Semrén + Månsson
Översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige, maj 2002
Antikvariskt planeringsunderlag, upprättat av Emy Lanemo, 2011
Omfattning
Föreliggande rapport redogör för på vilket sätt de kulturhistoriska värdena påverkas av den
föreslagna detaljplanen för del av Saltängen 1:1 och därtill kopplade gestaltningsförslag. Utöver
analysen av detaljplanens konsekvenser lämnas även åtgärdsförslag på vad som skulle kunna
förändras för att minska inverkan på de kulturhistoriska värdena och istället förstärka kvarterets
kvalitéer och upplevelsen av den kulturhistoriska miljön.
Kulturhistoriskt värde
Allt, av människan skapat, har ett kulturhistoriskt värde. Detta värde förändras med tiden, blir större
eller mindre, får nya dimensioner och parametrar utifrån vad som händer med miljön eller objektet
och i kombination med vad som sker i vår kultur i stort. Att göra en konsekvensanalys av ett kvarter
som varit bebyggt sedan 1700-talet, men som stått avrivet sedan 1950- och 1960-talen innebär en
uppskattning av hela miljöns sammantagna, kvarvarande kulturhistoriska värde. Parametrar såsom
närliggande bebyggelse, byggnadsminnen och Riksintresseområden för kulturmiljövården tas med i
beräkningen. Utifrån detta helhetsperspektiv, formuleras ett avgörande kring vad som kan anses vara
av vikt att bevara för eftervärlden.
1
2
SPN-474/2009 214
SPN-474/2009 214
8 (29)
www.niras.se
SALTÄNGEN - OMRÅDESHISTORIK
Den ”nya staden” på Saltängen uppfördes under tidigt 1600-tal på
initiativ av Hertig Johan (senare Johan III). Den nya stadsdelen
planerades efter en strikt rutnätsplan och bebyggdes bland annat
av välbemedlade borgare.
1635
1719
Områdets koppling till Norra Promenaden
Det var först 1856 i samband med att Erik Swartz presenterade
planerna för Norra Promenaden som de mer nordligt belägna
kvarteren i Saltängen uppmärksammades som nödvändig
tomtmark3. I samband med Norra Promenaden började anläggas
indelades även Saltängens norra delar i tomtkvarter. Under 1860talet drogs järnvägen förbi staden och stationsbyggnaden
uppfördes i Saltängstorgets förlängda axel, vilket fick stor betydelse
för området i sin helhet. Årtiondena därefter skedde stora
förändringar på Saltängen.4 Ett flertal skolor och liknande
institutioner uppfördes strax söder om Norra Promenaden och
kring sekelskiftet 1800/1900 uppfördes ett flertal hotell och andra
samhällsbyggnader kring Carl Johans park. I Saltängskvarteren
utmed strömmen fanns parkmiljöer, caféer och under en period
även ett tivoli.
1879
1964
Saltängen under 1900-talet
Under 1900-talet blev bebyggelsen alltmer eftersatt
underhållsmässigt och efter 1950-talet blev förfallet påtagligt. Ett
tydligt exempel på detta är Druvan som var i drift som restaurang
och krog fram till och med 1970-talet, men som därefter stod
övergiven och förföll för att först 2004 tas i bruk igen. I den allmänt
rådande saneringsivern upprättas saneringsplaner för stadens olika
delar. Den 8 oktober 1960 ändras och utvidgas den stadsplan som
berörde Norra Promenaden varigenom större delen av kvarteret Saltängen (Rodga) togs i anspråk
bland annat för busscentral för stadens yttre busslinjer5. I området finns några sena 1900talsbyggnader. En av dessa är Scandic hotell, ett annat är det monumentala kvarteret Presidenten
som uppfördes under 1970-talet.
3
Norrköpings historia, 1914-1970 sid. 57.
Norrköpings historia, 1914-1970 sid 62
5
Handling rörande stadsplan för del av Norra Promenaden mm i Norrköping 1960
4
9 (29)
www.niras.se
BEFINTLIG MILJÖ
Det aktuella planområdet innehöll tidigare en tätbebyggd, småskalig stadsmiljö. På kartan från 1879
framgår bebyggelsestrukturen tydligt. Delar av 1800-talets småskaliga stadsbebyggelse fanns kvar
ända in på 1970-talet.
Bilder ovan: Planområdets intilliggande kvarter har byggnader bevarade från olika tider. Genom att studera
dessa byggnader får man en relativt god bild av områdets bebyggelsetradition med avseende på
fasadmaterial, takform, färgsättning etc.
10 (29)
www.niras.se
DETALJPLAN FÖR DEL AV SALTÄNGEN 1:1
BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET
Planområdet omfattar ca 15 000 m² som till största delen utgörs av ”sanerad stadsmiljö”, vilket
innebär att endast ett fåtal kvarvarande kulturhistoriska byggnader finns kvar från tiden innan
rivningarna. Området har för närvarande prägel av det sena 1900-talets planideal och är anpassat till
”den bilburna människan”. Inom planområdet finns idag bland annat fjärrbusstation,
pendlarparkering för tågresenärer samt övrig bilparkering på obebyggd mark.
Föreliggande detaljplan är upprättad med syfte att möjliggöra uppförandet av hotell/kontor samt att
återbebygga övervägande del av området med bostäder.
KULTURHISTORISKA INSLAG I PLANOMRÅDET
Klassificerade byggnader
Ett fåtal fragment av tidigare bebyggelsemiljöer finns kvar inom planområdet. I planbeskrivningen
nämns byggnaden Druvan i kvarteret Mässingen och i nära anslutning till kvarteret Presidenten finns
det så kallade Hyrkuskens hus. I kommunens klassificering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader6
är byggnaden Druvan klassad som en röd byggnad d v s av högsta kulturhistoriska värde. Den intakta
gårdsmiljön Hyrkuskens hus är även den klassificerad av kommunen. Bostadshuset har en grön
markering d v s klassificerad som av högt kulturhistoriskt värde. Uthusen är blå, vilket är en
markering för visst kulturhistoriskt värde. Denna klassificering borde dock justeras upp och hela
miljön klassificeras som av högsta kulturhistoriska värde. En intakt helhetsmiljö med såväl
bostadshus som ekonomibyggnader utgör en unik rest av 1800-talets stadsbebyggelse. Det är en
bebyggelsemiljö med höga pedagogiska och personhistoriska värden samt betydande kulturhistoriska
kvaliteter. Sammansättningen av bostadshus och gårdshus är mycket sällsynt i Norrköpings innerstad
och bör av den anledningen ses som en värdefull tillgång för området.
Byggnadsminne
I direkt anslutning till planområdet ligger två byggnadsminnen, Norrköpings Centralstation och Norra
promenaden. Av dessa två är det Norra promenaden som berörs av föreliggande detaljplan i och
med att planområdet gränsar mot och till vissa delar sammanfaller med byggnadsminnets
skyddsområde. Enligt Länsstyrelsens beslut framgår att:
6
Handlingen antagen av kommunfullmäktige 23 maj 2002
11 (29)
www.niras.se
”Inom alléområdet får inga byggnader uppföras, fasta anordningar uppsättas eller andra
åtgärder vidtas som innebär ändring av områdets karaktär. Skyddsområdet för allérna
[alléerna] omfattar gaturummet, d v s från kvartersmark till kvartersmark.”7
Riksintresse
Hela planområdet berörs av Riksintresse för Kulturmiljövården E 52. I nedanstående text har de
skrivelser som kan anses vara aktuella för den föreliggande planen strukits under för att tydliggöra
vilka delar av Riksintresseområdet som kan anses vara aktuella i detta fall. Riksintresseområdet
motiveras med följande skrivelse:
Stadsmiljö och industrimiljö kring kraftkällan Motala ström, som tydligare än någon annan plats i
landet speglar den industriella utvecklingen, dess förutsättningar och den miljö detta skapat under
särskilt 1600-talet och 1800-talets senare del.
Riksintresseområdets särdrag och uttryck är formulerat som följer:
Industrianläggningar från skilda tider, även utanför det centrala industrilandskapet, med högt
markutnyttjande, storslagna fabrikskomplex, dammar, broar och det forsande vattnet.
Stadskärnan med enstaka bevarade medeltida drag, landets första rätvinkliga rutnätsplan på
Saltängen från 1613 och det därmed sammanhängande Johannisborgs slott, samt den
dominerande rutnätsplanen från mitten av 1600-talet. Den äldre stadens mer småskaliga
bebyggelse, kyrkor och offentliga byggnader och den storstadsmässiga stenstadsbebyggelsen från
1800-talets slut. Gaturummens och torgens karaktär och stadens siluett. De allékantade
promenaderna, och offentliga byggnader, parker och planteringar i anslutningar till dessa.
Järnvägsmiljön och Inre hamnen, med magasinsbyggnader, kajer, tullhus m.m. Uttryck för de
speciella ekonomiska och sociala förhållanden som storindustrin skapade, såsom Folkparken och
andra donationer, bostäder för olika sociala skikt och folkrörelsebyggnader. Kneippens
kurortsmiljö och Borgs villastad med tidstypisk plan och stora, individuellt utformade villor på
stora tomter. Röda stadens egnahemsområde, m.fl. bebyggelsemiljöer som speglar utvecklingen
vid 1900-talets början. Rester av gamla infartsvägar och andra spår av det landskap som tidigare
omgav stadskärnan.
I planbeskrivningen8 refereras till Översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige i maj 2002. Enligt
ÖP:n ska förändring av befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ske med varsamhet.
Planunderlaget lyfter även de rekommendationer som finns kopplat till Riksintresseområde 52,
7
8
Länsstyrelsens beslut 1994-12-02 med diarie nr 221-4717/89
Planbeskrivning, del av Saltängen 1:1 med närområde inom Saltängen, Norrköping. Sid.5 (Samrådshandling)
12 (29)
www.niras.se
Norrköpings innerstad: ”ny bebyggelse ska anpassas till miljön vad gäller läge, utformning, material
och färgsättning”.
Gatustruktur
Rutnätsplanen som format området lades redan under tidigt 1600-tal och är därigenom en av
Sveriges äldsta. Av planbeskrivningen framgår att området och dess vägnät genomgått omfattande
förändringar från 1960-talet och framåt under 1900-talets senare del. Huvudsakligen har
förändringar gjorts för att förbättra bil- och busstrafikens framkomlighet.
I planbeskrivningen9 refereras till Översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige i maj 2002. Enligt
denna ska bland annat stadsbilden och det befintliga gatunätet bibehållas, byggnader bör inte
inkräkta på gaturummet utan placeras i linje med stadens rutnät. Planförslaget innebär kort att
tidigare gatustråk finns kvar i form av lokalgator. Den historiska Rodgagatan återskapas och
utformas som en kvartersgata med småskalig karaktär och anknytning till områdets tidigare
bebyggelsestruktur.
Nytt för området blir att Norra Promenaden får en ”ny” parallellgata i enlighet med övriga kvarter
utmed promenaden.
9
Planbeskrivning, del av Saltängen 1:1 med närområde inom Saltängen, Norrköping. Sid.6 (Samrådshandling)
13 (29)
www.niras.se
HOTELLET
Bild ovan: Gestaltningsförslag hotell/Kontor. Illustration av hotellbyggnaden utförd av Semrén + Månsson.
BESKRIVNING AV FÖRSLAGET
Hotellbyggnaden är placerad på den norra delen av det område som tidigare var Sveaparken.
Byggnadskroppen utgörs av ett flertal sammanfogade byggnadsdelar med från varandra skilda
arkitektoniska uttryck. Mot Drottninggatan placeras en högdel med åtta våningar och ett utkragande
burspråk i korsningen mellan Norra Promenaden och Drottninggatan. Mot bostadskvarteren och
Druvan trappas byggnadsvolymen ned till fyra eller fem våningar. Entréplan är tänkt att innehålla
utåtriktad verksamhet.
Materialval
Hotelldelen är tänkt att täckas med ett skal av metall som en ”Curtain wall” konstruktion. Övriga
delar av hotell- och kontorskomplexet uppförs med fasadtegel för att anknyta till den nya
bostadsbebyggelsen. Entréplanet har stora glasade partier.
DEN KULTURHISTORISKA MILJÖN
Norr om hotellbyggnaden ligger Norra Promenaden, vilken uppfördes under åren 1855 – 1914 efter
ritningar av trädgårdsarkitekten Knut Forssberg. Promenadens ursprungliga utformning var en
14 (29)
www.niras.se
centralt belägen körbana som flankerades av dubbla rader parklindar. Mellan trädraderna löpte
gångbanor. När Norra Promenaden var färdig 1914 hade den en total längd av 3,5 km, bestod av
1216 lindar och var då norra Europas längsta helt raka boulevard. Från och med 1940-talet ökade
biltrafiken i Norrköping vilket medförde att trafiksituationen i Norra Promenaden blev föremål för
utredningar, men först 1962-63 byggdes Norra Promenaden om till förmån för trafiken. Allékörbanan
breddades och togs i bruk som tvåfilig enkelriktad gata. Sedan 1994 är Norra Promenaden skyddad
som byggnadsminne.
Direkt sydöst från hotellbyggnaden finns en U-formad byggnadskropp i två våningar med putsad
fasad och dekorativa inslag av 1920-tals klassicism såsom reliefdekorerade tempelgavlar mot
Sveaparken. Byggnaden ”Druvan” uppfördes 1927-29 efter ritningar av arkitekten Kjell Westin.
Ursprungligen var byggnaden avsedd för restaurang, butik och bostäder. Restaurangverksamheten
slog igen på nyårsafton 1978. Därefter stod byggnaden tom och förföll under lång tid. Först 14
oktober 2004 var byggnaden renoverad och klar för invigning med ny verksamhet. Folktandvården
finns i dag i lokalerna.
Söder om hotellbyggnaden ligger kvarteret Renströmmen. Byggnaden närmast hotellbyggnaden
uppfördes omkring 1890 för att inhysa Grand Hotell, sannolikt efter ritningar av Arkitekt Karl Flodin.
Byggnaden är putsad och består av fyra våningar samt vindsvåning. Hotellet hade vid uppförandet
butikslokaler i bottenvåningen med egna ingångar som flankerade huvudingången. Redan 1899
byggdes hotellet om för att anpassas till verksamhet i Standard Hotells regi. Byggnaden köptes av
Sionförsamlingen 1994 och genomgick då en omfattande restaurering och ombyggnation och
restaurering. Under 2011 kommer byggnaden att restaureras exteriört med ny fasadputs avfärgad i
en svag ockra samt nya fönster i engelskt rött.
Ytan som berörs av exploateringsplanerna var under 1800-talet en öppen ängsplan i stadens utkant.
På andra sidan Järnvägsparken fanns en snarlik yta och år 1874 beslutades att ängsplanerna skulle
göras om till park. De båda nya parkerna fick namnen Svea- och Götaparken. Götaparken var belägen
väster om Järnvägsparken och Sveaparken öster därom.
KULTURHISTORISKA KONSEKVENSER
Sveaparken
Den största konsekvensen för den kulturhistoriska miljön är att en stor del av Sveaparken bebyggs. I
och med denna förändring försvinner det stora parkområdets symmetri, vilken funnits sedan 1874.
Skyddsområde för Norra Promenaden, Byggnadsminne
Det utkragande burspråket på den planerade hotellbyggnaden i korsningen Drottninggatan - Norra
Promenaden ligger inom byggnadsminnet Norra Promenadens skyddsområde. Vilket innebär att en
tillståndsansökan för ändring av byggnadsminne måste göras hos Länsstyrelsen.
15 (29)
www.niras.se
Planen framför stationsbyggnaden genomgick en omfattande förändring under 1960-talet vilket
förändrade promenadens struktur med införande av en stor rondell etc. I jämförelse med detta kan
det utkragande burspråket inte anses vara störande för kulturmiljön.
Hotellbyggnaden i sin helhet framträder som mycket modern och monumental på platsen. Valet av
”curtain wall” fasad och fasadtegel känns vid första anblicken främmande i den kulturhistoriska
miljön. Tegelmaterialet har dock en motsvarighet på andra sidan om Götaparken i Folkets hus.
Hotellets moderna arkitektur och volym kan även anses ha en koppling till platsens arkitektoniska
tradition. Runt Carl Johans park ligger stora och påkostade hotell och institutionsbyggnader från olika
tidsepoker. De är alla uppförda efter sin tids stilideal med stor skala och utmärkande formspråk.
Den nya hotellbyggnaden återskapar ett rätvinkligt hörn mellan Drottninggatan och Norra
promenaden, vilket kan ses som en viss återgång till en äldre struktur istället för 1960-talets
”avrundade rondellhörn”.
Druvan
Tidigare utgjorde f.d. Standardhotell den sista byggnaden utmed Drottninggatans fasadlinje. Därefter
kragade Svea – och Götaparken ut åt öster respektive väster. I och med att Sveaparken bebyggs fram
till Drottninggatan hamnar Druvan i ett indraget läge mot övrig bebyggelse. Tidigare var Druvan en
del av den inramande bebyggelsen runt det stora sammanhängande parkområdet.
Den nya bebyggelsen i Sveaparken får till följd att Druvan kommer att framstå som ”liten” och
upplevs ha ett indraget läge i förhållande till Carl Johans park. Istället kommer hotellbyggnadens
fasadlinje vara det som dominerar upplevelsen av Drottninggatans första kvarter och Druvan blir
underordnad den moderna miljön. Den nya hotellbyggnaden har dock en lägre byggnadskropp i
direkt anslutning till byggnaden Druvan vilket är positivt. Tack vare detta blir övergången mellan den
äldre miljön och den nya inte allt för markant.
Renströmmen
Den nya byggnadsvolymen vid Norra Promenaden är något indragen från Drottninggatan i
förhållande till kvarteret Renströmmens fasadliv. Detta ses som positivt för den kulturhistoriska
miljön. Det genererar en vidgande karaktär av gaturummet mot stationsbyggnaden och ger möjlighet
att bevara de äldre träden utmed Drottninggatan. Utifrån planbeskrivningen framgår att
hotellbyggnaden planeras uppföras i åtta våningar medan intilliggande Renströmmen har fem
våningar. Rent höjdmässigt är hotellbyggnaden och Renströmmen snarlika; 25 respektive 21 meter
ca, men hotellbyggnaden kommer sannolikt upplevas som högre i och att fasaden löper ända upp till
taket och möts av ett rakt avslut.
16 (29)
www.niras.se
ÅTGÄRDER
Befintlig vegetation
Norra Promenadens träd är skyddade, men delar av trädbeståndet utmed Drottninggatan är
även de av betydande ålder och bör bevaras av såväl kulturhistoriska som biotopmässiga
skäl.
Fasadmaterial
Fasadmaterialet tegel är ovanligt på Saltängen, men finns representerat på andra sidan
Götaparken. Hotellbyggnaden skulle harmonisera bättre med övrig Saltängsbebyggelse och
den kulturhistoriska bebyggelsen kring Carl Johans park om fasaden eller delar av fasaden
putsades.
Kulör
Om möjligt, anknyta till den övriga bebyggelsens traditionella fasadfärgsättning med äkta
pigment så som ockra och umbra.
Byggnadsdetaljer
Om möjligt, anknyta till den övriga bebyggelsens byggnadsdetaljer i natursten. På Saltängen
förekommer mestadels kalksten och granit.
Bild vänster: Gestaltningsförslag
hotell/kontor. Fotomontage av
hotellbyggnaden utfört av
Semrén + Månsson.
17 (29)
www.niras.se
TORGET
BESKRIVNING AV FÖRSLAGET
Sveaparken, som har funnits sedan 1874,
upphör att vara parkmark. Den norra delen av
parken blir bebyggd, medan den södra delen
blir omstrukturerad till ett urbant torg.
Enligt planbeskrivningen ska torget utformas
för att kunna användas med stor flexibilitet
och är tänkt at vara en aktivitetsyta. De
befintliga träden ska bevaras, men i övrigt får
torget ett modernt uttryck med vattenspel. I
gestaltningsförslaget beskrivs torget som en
yta med ”urban karaktär” med hårdgjorda
ytor och inslag av trädplanteringar och
förslagsvis en glasad kulturpaviljong mot
Slottsgatan.
DEN KULTURHISTORISKA MILJÖN
Sveaparken
Ytan som berörs av exploateringsplanerna var
under 1800-talet en öppen ängsplan i stadens
utkant. På andra sidan Järnvägsparken fanns
en snarlik yta och år 1874 beslutades att
ängsplanerna skulle planteras.
De båda nya parkerna fick namnen Svea- och
Göta parken, Götaparken var belägen väster
om Järnvägsparken och Sveaparken öster
därom. Gestaltningsuppdraget gick till
trädgårdsdirektör N J Eriksson och de
utformades i enlighet med Järnvägsparken.
Under 1960-talet förändrades Sveaparken i
och med att bebyggelsen i kvarteret Saltängen
Bild överst: Gestaltningsförslag torg. Illustration av
torgmiljön utförd av Semrén + Månsson.
Bild ovan: Hotellbyggnaden och torget sett från
Drottninggatan i höjd med Kvarteret Renströmmen.
Fotomontage utformat av Semrén + Månsson.
18 (29)
www.niras.se
revs. I dess ställe anlades bland annat busscentral för stadens yttre busslinjer10 och en busspaviljong
uppfördes i en del av Sveaparken. I samband med detta förändrades
parkstrukturen och området fick karaktären av torg. En låg häck
placerades i linje med kvarteret Renströmmens fasad och utmed
Slottsgatan uppfördes en låg stenmur. Den tidigare gräsbevuxna
parkytan byttes mot mönsterlagda plattor. Under senare delen av
1900-talet har busspaviljongen rivits och Sveaparken förändrats på
nytt. Plattläggningen har avlägsnats och ersatts med grusade partier
med planteringar av dekorationsgräs.
Äldre träd finns kvar på platsen och utgör ett viktig inslag av grönt
kulturarv i den annars relativt kala parkmiljön.
KULTURHISTORISKA KONSEKVENSER
Den största konsekvensen av den nya planen blir att den historiska
parkmiljön försvinner, varigenom den stora parksymmetrin bryts.
Bara en av ”flygelparkerna” blir kvar, Götaparken, belägen väster
om Carl Johans park.
Sveaparken har dock förändrats radikalt vid ett flertal tillfällen under 1900-talets senaste decennier,
vilket inneburit att parkkaraktären i det stora hela har försvunnit. Idag upplevs Sveaparken som en
grusad plan med enstaka inslag av vegetation, vilket talar för att en förändring av området bidrar till
att återföra kvaliteter till platsen. Exempelvis får vattenspel som nämns i planbeskrivningen en bra
koppling till den kulturhistoriska parkmiljön på andra sidan om Drottninggatan. Planförslaget med en
tydligare torgstruktur i Sveaparken medför dock risk för att området bibehåller den hårda karaktär
som det har haft under senare delen av 1900-talet, vilket bidragit till att platsen inte har nyttjats i
särskilt stor utsträckning.
Torgområdet hamnar geografiskt mellan den nya och den gamla bebyggelsen och utgör en
övergångszon mellan olika tidsepoker. Av den anledningen skulle en parkmiljö eller torgstruktur med
mycket grönska, bidra till en ökad förståelse för platsens historiska nyttjande och formspråk samt
bidra till knyta samman den östra sidan av Drottninggatan med parkstrukturen på den västra.
De förslag i planen och gestaltningsprinciperna, såsom café, kulturpaviljong, vattenspel,
evenemangsytor etc, som bidrar till att människor uppehåller sin inom området och att den
kvarvarande delen av Sveaparken ”återbefolkas” är av stor betydelse för platsens kulturhistoriska
10
Handling rörande stadsplan för del av Norra Promenaden mm i Norrköping 1960
19 (29)
www.niras.se
identitet. Området kring Carl Johans park var länge ett viktigt händelse- och evenemangsstråk i
Norrköping, men som har avbefolkats under 1900-talets senare del.
ÅTGÄRDER
Befintlig vegetation
Norra Promenadens träd är skyddade, men delar av trädbeståndet utmed Drottninggatan har
också betydande ålder och bör bevaras av såväl kulturhistoriska som biotopmässiga skäl.
Återskapa en grön miljö
Platsen har haft torgkaraktär under senare delen av 1900-talet. Den senaste förändringen av
området är ett tydligt försök att göra platsen mer ”mjuk” genom avlägsnandet av de
hårdgjorda ytorna. För att kompensera den försvunna parksymmetrin mellan Sveaparken,
Carl Johans park och Götaparken, är det viktigt för kulturmiljön att det finns en
sammanhållande känsla mellan områdena på vardera sidan om Drottninggatan. Fler inslag
av grönska eller annan återkoppling till de omkringliggande parkområdenas formspråk och
gestaltning skulle underlätta denna koppling. Utformningen av denna typ av detaljer kan
mycket väl ha en modern tappning som exempelvis de föreslagna vattenspelen.
20 (29)
www.niras.se
BOSTÄDER
Bild ovan: Gestaltningsförslag av bostadsbebyggelsen. Illustration av de olika kvartersmiljöerna utförd av Semrén
+ Månsson.
BESKRIVNING AV FÖRSLAGET
Bostadskvarteren är tänkta att delas upp i flera huskroppar med individuella fasadkaraktärer.
Bebyggelsen utmed Norra Promenaden uppförs enligt planbeskrivningen i sex våningar med
möjlighet till utmärkande tornliknande avslut i hörnen. Mot Godsgatan blir bebyggelsen något lägre
med fem våningar och utmed Slottsgatan, i synnerhet i anslutningen mot Druvan, trappas
21 (29)
www.niras.se
bebyggelsen ned ytterligare till fyra våningar. Trapphusens läge integreras i fasadbilden och fönstren
ska få en medveten placering, balkonger placeras utanpåliggande och på gårdsfasaderna.
Byggnadernas tak ska vara sadeltak, eventuellt med takkupor och bottenvåningarna placeras
upphöjda för att generera privathet, men lägre partier i gatunivå förekommer. Kvarterens
hörnpartier utformas med till viss del avvikande formspråk.
Materialval
En viktig inspiration till gestaltningsprinciperna har varit ”det engelska radhuset”. Tanken är att
visionen ska uppnås genom olika arkitektoniska drag, materialval och färgsättning. I
gestaltningsförslaget är det överväganden tegel som illustrerar fasadmaterial. Inslag av putsade
partier i vitt, rött och svart förekommer. Enligt gestaltningsprinciperna är tegelmaterialet tänkt ”att
spegla Norrköpings industriella atmosfär…”.
Gatusträckningarna
Bostadsbebyggelsen delas av Rodgagatan. Denna gata är tänkt att utformas med karaktären av en
gränd utan trottoar och med plats för längsgående bilparkering. Gatan ska utgöra en vistelseyta, inte
ett gaturum. Utmed gatan kommer lägre bebyggelse i fyra våningar att uppföras. Avsikten är att
dessa byggnader ska förses med takterrasser.
Söder om och parallellt med Norra Promenaden kommer en ny lokalgata att anläggas. Gatan
kommer att erbjuda tvärställd parkering mot Norra Promenaden.
Gårdar och förträdgårdar
Enligt gestaltningsprinciperna ska gårdsmiljöerna utformas med riklig vegetation och växtbäddar.
Marken närmast husen utformas som privata små trädgårdar som ger en känsla av ”Town-house”.
Utmed gatufasaderna ska finnas partier med förgårdsmark som ger utrymme för cykel och
barnvagnsparkering samt vegetation som ger ”en intim skala mot gatan”. Markbeläggning ska vara
marktegel. Spaljéer och staket ska utformas enhetligt.
DEN KULTURHISTORISKA MILJÖN
Omkringliggande bebyggelsestruktur
Bebyggelsen utmed de omkringliggande gatorna, framför allt utmed Slottsgatan (Se kapitel ovan om
befintlig miljö) är en klassisk stenstadsmiljö från sekelskiftet 1800/1900 och första hälften av 1900talet.
Den bebyggelse som revs på platsen hade en lägre skala och enklare karaktär än den kvarvarande
bebyggelsen i omkringliggande kvarter. Äldre fotografier som tagits i Saltängen kring sekelskiftet
22 (29)
www.niras.se
1800/1900 visar på en tät bebyggelsestruktur. Bostadsbebyggelsen var uppförda i en eller två
våningar, hade sadeltak eller valmade tak med täckning av tegel och många gånger takkupor.
Fasaderna var spritputsade i ljusa kulörer och hade slätputsade detaljer såsom hörnkedjor och
fönsteromfattningar. Mer påkostade byggnader hade samma skala, men hade en mer artikulerad
stenimiterande putsarkitektur. Enklare byggnader var uppförda med träfasad.
Kvartersbildning och gatusträckningar
Saltängen karakteriserades innan rivningarna av variation i såväl bebyggelse som gatustruktur.
Utmed Norra promenaden planterades häckar mellan byggnaderna och promenadstråken.
Magasinsgatan blev tidigt en relativt bred gata invid Sveaparken medan Rodgagatan var en mycket
smal passage mellan gårdarna. När den tidigare bebyggelsen revs blev Rodgagatan i det närmaste
obefintlig i och med att den integrerades med parkeringsytorna. Den stora asfalterade ytan med
parkering och bussterminal gjorde det i det närmaste omöjligt att läsa av den tidigare
gatustrukturen.
Norrköping ”engelska radhus” och promenadernas förträdgårdar
Utmed Södra Promenaden och Nygatan ligger ett flertal arkitektoniskt intressanta kvarter från 1920talet som påminner om ”engelska radhus”. Utmed promenaden ligger kvarteret Näcken med
påkostade radhus för medelklassen, och utmed Nygatan ligger kvarteret Bäcken och kvarteret
Klinten. Det sistnämnda är ritade av Arkitekt Erik Lallerstedt. Alla tre kvarteren har byggnadskroppar
som är indelade i enheter där varje enhet utformats med individuellt formspråk och egna
arkitektoniska detaljer. Byggnaderna har små förträdgårdar med rikligt med vegetation som skapar
ett mer privat utrymme närmast byggnadskroppen. Förträdgårdarna hos radhusen är betydligt
grundare än exempelvis förträdgårdarna utmed Södra promenadens östra del.
Gårdar och förträdgårdar
Den äldre bebyggelsen bestod av småskaliga gårdsmiljöer med mycket vegetation såsom vårdträd,
nyttoväxter, spaljéer och perenner. Mellan byggnader och framförallt mot gatorna var det vanligt
med staket eller plank i trä. Ut mot promenaden var häckar planterade. Gårdsbebyggelsen var oftast
lägre än gatubebyggelsen.
KULTURHISTORISKA KONSEKVENSER
Kvartersbildning och gatusträckningar
Att det aktuella området återfår bebyggelse och upphör att vara asfalterad parkeringsyta är att
betrakta som en stor fördel för kulturmiljön på Saltängen i stort.
23 (29)
www.niras.se
Planens förslag på att Rodgagatan ska återinrättas och att den nya gatan ska utformas för att
eftersträva den tidigare karaktären av ”gränd” är positivt ur kulturmiljösynpunkt, även om dagens
gatumått är betydligt bredare än det ursprungliga. Den planerade gatusträckningen parallellt med
Norra Promenaden förändrar inte dagens intryck av Norra Promenaden. Den nya gata som planen
föreslår, bidrar till ett enhetligt utformande utmed större delar av Norra Promenadens södra sida och
stämmer väl överens med promenadernas övergripande symmetri.
Östra delen av kvarteret Mässingen
Det är en stor fördel för den kulturhistoriska miljön att den östra delen av kvarteret Mässingen
bebyggs. Planförslaget visar även på återkoppling till den äldre bebyggelsestrukturens infarter till
gårdsmiljöer etc. Detta bidrar på ett positivt sätt till en viss läsbarhet av områdets kulturhistoria. I
planen ligger även en byggrätt på två våningar utmed brandgaveln till byggnaden Druvan. I det
aktuella gestaltningsförslaget har denna byggrätt dock inte tagits i anspråk utan ytan redovisas som
möjlig parkering. Enligt äldre kartmaterial framgår att brandgaveln, åtminstone utmed vissa delar,
var motbyggd med uthusbebyggelse. Det vore av den anledningen en bra återkoppling till platsens
kulturhistoria om ytan åter bebyggdes. En sådan byggnad skulle med fördel kunna uppföras med
enklare utseende och material, exempelvis träfasad.
Gestaltningsförslagen
Övervägande del av bebyggelsen i Saltängsområdet har sadeltak. Av planbeskrivningen framgår att
avsikten är att så stor del som möjligt av bostadsbebyggelsen skall utformas med sadeltak, vilket är
positivt för den omkringliggande kulturhistoriska miljön som helhet. Planens föreslagna indelning av
fasaderna och betoning av kvarterens hörnpartier ger även det en tydlig koppling till den intilliggande
kulturhistoriska bebyggelsen vilket är positivt för kulturmiljön.
Valet av fasadtegel som fasadmaterial är ur kulturhistorisk synpunkt främmande för Saltängen som
område. Tegelbyggnader förekommer i industrilandskapets fabriksområden, men sällan i den äldre
bostadsbebyggelsen. Där det finns tegel i den äldre bostadsbebyggelsen, exempelvis utmed Södra
Promenaden, förekommer teglet som dekorativa inslag såsom formtegel i putsade fasader,
förbländertegel eller slammade ytor. Tegel förekommer dock som fasadmaterial i den yngre
bebyggelsen utmed delar av Norra Promenaden. Folkets hus, beläget väster om Järnvägsparken och
Götaparken, är bland annat uppfört i fasadtegel.
Gestaltningsförslaget nämner det ”engelska radhuset” som inspiration för bostadsbebyggelsen.
Radhustanken är god och finns redan tidigare representerad i Norrköpings bebyggelse i exempelvis
Södra Promenaden och utmed Nygatan. Tegel som fasadmaterial förekommer dock inte i
Norrköpings övriga områden med ”engelska radhus”, utan dessa byggnader har sadeltak i olika
utföranden, är putsade i olika kulörer och har individuella formspråk såsom dörrar, fönster, fasadfärg
etc.
24 (29)
www.niras.se
Gårdar och förträdgårdar
Den förgårdsmark som planen ger förslag på är relativt begränsad, ca 2 meter ut från fasad.
Förgårdsmarken är placerad utmed bebyggelsens indragna fasadpartier och finns på gatusidan av
bostadskvarteren. Förgårdsplanteringarna är en bra koppling till promenadens historiska
bebyggelsemönster. I såväl Östra - som Södra Promenaden finns förträdgårdar framför
bostadsbebyggelsen. Dessa planteringar är dock breda och många gånger kantade av häckar eller
staket, vilket ger en tydlig distans till bostadshusen.
25 (29)
www.niras.se
Bild överst vänster: Förträdgård i Östra Promenaden med låga häckar ut mot promenaden.
Bild överst höger: Förträdgård i Södra Promenaden med staket och häckplanteringar som gräns.
Bild mitten vänster: Radhusbebyggelse utmed Nygatan, Norrköping.
Bild mitten höger: Radhusbebyggelse utmed Nygatan, Norrköping.
Bild ovan vänster: Södra Promenadens påkostade ”radhus” med staket som ramar in den egna
trädgårdstäppan.
Bild ovan höger: Detaljbild av samma byggnad. Kulör och arkitektoniska utsmyckningar skiljer sig åt
mellan byggnadsdelarna.
26 (29)
www.niras.se
ÅTGÄRDER
Sadeltak och fasadavslut
För att den nya bebyggelsen ska harmonisera med den befintliga kulturhistoriska
bebyggelsen på Saltängen, är det en stor fördel om den moderna bebyggelsen har tydligt
avslut på fasaden och sadeltak. Takfoten är en viktig inramning av gaturummet.
Brandgaveln i kvarteret Mässingen
I östra delen av kvarteret Mässingen skulle det med fördel, istället för den föreslagna öppna
parkeringsytan, kunna uppföras en enklare byggnad eller garagelänga mot brandväggen. På
så vis återkopplas till den äldre miljöns kringbyggda gårdar och en tätare, intimare,
bebyggelsestruktur uppnås.
Fasadmaterial
Fasadmaterialet tegel är ovanligt på Saltängen, men finns representerat på andra sidan
Götaparken. Bostadsbebyggelsen skulle harmonisera bättre med Saltängens kulturhistoriska
bebyggelse om mer omfattande delar av fasaden putsades.
Kulör
Färgsättning kan med fördel hämtas från de närliggande byggnadernas fasadpaletter där
äkta pigment är övervägande så som ockra och umbra.
Byggnadsdetaljer
Om möjligt, anknyt till den övriga bebyggelsens byggnadsdetaljer i natursten. På Saltängen
förekommer mestadels kalksten och granit.
27 (29)
www.niras.se
STADSDELSPARKEN OCH HYRKUSKENS HUS
BESKRIVNING AV FÖRSLAGET
Parkstråket mellan Godsgatan och kvarteret
Presidenten utvecklas och förbättras så att det
bildas en ny stadsdelspark.
Tanken är att dagens trädplanteringar ska
kompletteras med planteringar och platser för
samvaro och lek för att bli en tillgång för de boende
och arbetande i området.
Byggnaderna i Hyrkuskens hus blir ett komplement
till stadsdelsparken och föreslås för ”fri
användning” i planen och nyttjas för exempelvis
kontor, ateljé eller kafé. Byggnaden får dock inte
användas som bostad.
Grundidén med Hyrkuskens hus är att byggnaden
ska upplevas som ”ett fristående hus i parkmiljön
som ska anläggas in på husknuten”. Gårdslängorna
föreslås rivas.
Bild ovan: Gestaltningsförslag stadsdelspark.
Illustration av miljön utförd av Semrén + Månsson.
DEN KULTURHISTORISKA MILJÖN
Hyrkuskens hus uppfördes under 1800-talets senare hälft och ingick 1870 i en kvartersgruppering
med fyra gårdar, se bild ovan. Av dessa gårdar är det bara den sydvästra som finns kvar idag. Övriga
byggnader revs under 1950- och 1960-talen. Sedan 1870-talet har inte mycket förändrats i
gårdsmiljön. Ett enklare uthus har tillkommit under 1900-talet och ligger idag bredvid det
monumentala kvarteret Presidenten.
Byggnaden ingår sedan 1970-talet i en ny, relativt enkel parkmiljö med träd. Byggnaden upplevs idag
som mycket malplacerad invid de stora asfalterade parkeringsytorna och ger ett relativt övergivet
intryck, samtidigt utgör den en häftig kontrast i området och är en symbol för platsens historia.
28 (29)
www.niras.se
KULTURHISTORISKA KONSEKVENSER
Det föreslagna nya parkområdet mellan Norra Promenaden och Hyrkuskens hus kommer att placera
byggnaden i en levande och grön miljö, vilket kommer att påverka upplevelsen av den
kulturhistoriska byggnaden positivt. En ny och mer publik verksamhet, vilket planen öppnar upp för,
skulle innebära stora förändringar och positiva effekter på bebyggelsemiljön och stämmer väl
överens med Saltängens tidigare struktur med caféer och restauranger.
Den föreslagna rivningen av gårdslängorna innebär att det
som idag är en mycket pedagogisk enhet som visar det
”äldre Norrköping” istället blir en övergiven solitär. Idag går
det att kliva in på gården och uppleva den intima
småskaligheten från 1800-talets ytterstadsbebyggelse.
Såsom gestaltningsförslaget är utformat, med avlägsnade
gårdslängor och ett fåtal träd mellan bostadshuset och
kvarteret Presidenten blir byggnaden som en fond till
parken. Att riva gårdshusen ger en öppen och relativt kal
miljö kring byggnaden. Utan ekonomibyggnader tappar
Hyrkuskens sin historiska kontext och kommer att upplevas
som malplacerad.
Hyrkuskens hus har ett högt kulturhistoriskt värde och
bebyggelsen har stor potential för att anpassas till
verksamheter där ekonomibyggnaderna skulle kunna nyttjas
såväl aktivt, (glasskiosk, caféutrymmen eller liknande) som
passivt (förvaring). Miljön kring Hyrkuskens hus, mellan
kvarteret Presidenten och de nya bostadskvarteren, kommer
att bli en unik och attraktiv miljö med mycket tydliga och
pedagogiska kontraster
Bild överst: Kvartersbeskrivning från
sent 1800-tal. Gårdsmiljön kring
Hyrkuskens hus är i det närmaste
identisk med dagens utseende, med
undantag för ett 1900-talsskjul som
tillkommit vid det nordvästra hörnet.
Bild ovan: Gården under 1960-talet.
ÅTGÄRDER
Bevara gårdshusen
Lägg även lilla ”q” på delar av gårdslängorna. Gårdsbebyggelsen är i behov av restaurering
och kan sannolikt justeras så att de kan integreras i den nya verksamheten.
Öppna upp mot parken, stäng mot gatan
Det enklare gårdshuset på tomtens nordvästra hörn är av enklare konstruktion och betydligt
yngre än den övriga bebyggelsen. Detta parti skulle kunna rivas för att öppna upp
gårdsmiljön mot parken. För att skärma av mot Godsgatan skulle ett staket eller enklare
plank kunna uppföras för att bibehålla gårdsmiljöns slutenhet.
29 (29)
www.niras.se