Norr Mälarstrand Från Stadshuset till DN-skrapan 5/11 2014 Norr Mälarstrand är en paradgata på Kungsholmen i Stockholm som löper längs den norra stranden av Riddarfjärden i Mälaren. Gatan anlades huvudsakligen på utfylld mark längs Riddarfjärden. Innan dess fanns här en mängd bryggor och industrier, en av de större var Eldkvarn på nuvarande Stockholms stadshus plats och S:t Eriks Bryggeri vid Kungsholms torg. Bebyggelsen längs Norr Mälarstrand kom till i två faser. Den första östliga delen byggdes ut huvudsakligen kort före och efter sekelskiftet 1900. Den andra västra delen uppstod på 1930- och 1940-talen. Den mest kända byggnaden är Stockholms stadshus, invigd 1923. Från stadshuset i öst till Rålambshovsparken i väst är det cirka 1,6 kilometer. Längs gatans centrala och västliga del löper Norr Mälarstrands park som anlades åren 1941-1943. Norr Mälarstrand fick sitt namn vid namnrevisionen 1885 samtidigt med Söder Mälarstrand på Riddarfjärdens södra strand. Gatan planerades redan 1863-64 och började mot slutet av 1880-talet anläggas framför dåvarande Karolinska Institutet och Kungliga Myntet. Midsommar 1923 invigdes Stockholms stadshus vid Norr Mälarstrands östra slut. År 1930 antogs en ny stadsplan för den här delen av Kungsholmen och Norr Mälarstrand förvandlades till en paradgata. Nya huskroppar byggdes med kortsidorna ut mot Riddarfjärden av framstående arkitekter som Nils Einar Eriksson, Björn Hedvall, Cyrillus Johansson, Birger Borgström och Ture Ryberg. Husen från 1930-talet utgör idag tillsammans med Stockholms stadshus Kungsholmens mest utpräglade signum. Fastigheterna Norr Mälarstrand 22 till 34 har gestaltats med höga trappstegsgavlar som pryds med bronsskulpturer skapade av Aron Sandberg, som tillsammans med sin bror Gustaf även smyckade Stockholms stadshus med många skulpturer. Längs vattnet anlades 1941-43 Norr Mälarstrands strandpromenad av dåvarande stadsträdgårdsmästaren Holger Blom och hans medarbetare Erik Glemme, i den då rådande funktionalistiska parkstilen, som blev känd under namnet Stockholmsstilen. Strandpromenaden är ett cirka 800 meter lång och omkring 20m brett parkstråk, som leder mot Rålambshovsparken. Stråket rustades upp år 2002-2003. Här finns lekparker och flera sommarcaféer. Försommaren 2011 upptäcktes att sex av de fontänpilar som formar en allé från Kungsholms torg till Stadshuset utsatts för vandalisering. De hade en mängd små borrhål där man misstänker att gift sprutats in. I september 2011 sågades samtliga sex träden ner och senare samma år planterades sex nya fullvuxna hängpilar som importerats från Tyskland. Enligt trafikborgarrådet Ulla Hamilton kostade vandaliseringen stockholmarna 900 000 kronor. DN-skrapan är ett höghus i Stockholm. Huset fick sitt namn från tidningen Dagens Nyheter (DN), som hade sin redaktion här fram till 1990-talet. Byggnaden uppfördes åren 1960 till 1964 efter ritningar av arkitekt Paul Hedqvist. Dagens Nyheters gamla redaktionsbyggnad i Klarakvarteren revs 1964 i samband med Norrmalmsregleringen. I december 1963 befann man sig i uppbrottsstämning och en flagga med texten ”Farväl Klara” vajade över huset. På nyårdagen 1964 var flytten fullbordad. DN-husets högdel har 26 våningar, är 84 meter högt och ligger 95 m ö.h. Det var Sveriges högsta hus i 38 år. Fasaderna är klädda med ljust gråblåa och vita keramikplattor. Mot sydost sätter ett utanpå liggande trapphus med utåt synlig och inglasad spiraltrappa en intressant accent, ett arkitektoniskt stilgrepp som funktionalisten Paul Hedqvist även använde på andra av sina verk. Inuti spiraltrappan döljer sig husets pannskorsten. I entréhallen till höghuset finns stengodsväggen ”Dag och natt” skapad 1967 av Lennart Rodhe. På gården av DN-huset finns fontänskulpturen ”Nova” av konstnären Arne Jones från 1965.