Medicinens historia - UU Studentportalen

Kerstin Hulter Åsberg
2 februari 2011
Historien om hur
människan och samhället
genom tiderna försökt
bota sjukdom, läka skador,
lindra och förebygga
lidande och död
Sten Lindroth
Karin Johannisson

Människorna:
patienterna, vårdarna, befolkningen

Diagnostiken: sjukdomarna, skadorna

Terapin: läkemedel, kirurgi,
rehabilitering, psykoterapi
Upptäckterna och uppfinningarna
Specialiteterna:
medicin, kirurgi, psykiatri, neurologi,
farmakologi etc.
Professionerna
Institutionerna





Sumererna: lertavlor, opium mm.
Egyptierna: Papyrus Ebers (ca 1550 f Kr)
Grekerna : Hippokrates (460-370 f Kr)
Romarna: Galenos (129-216)
Islamisk med.: Avicenna (Ibn Sina) (9801037)

Salernoskolan: apotek + farmakopé (1000talet)
Objekt för
forskning
Utbildningsform och plats
Mål
Exempel
Bedside
medicin
Hela
patienten
Lärlingsskapet Terapi
Hippokrates
Sjukhusmedicin
Patientens
organ
Sjukhuset
Diagnos
Laennec
Samhällsmedicin
Befolkningsstatistik
Samhället
Prevention
Jenner
Laboratoriemedicin
Djurmodeller
Laboratoriet
Förstå
Claude
Bernard

Hippokrates (460-370 f.Kr) ”Läkekonstens fader”

”Den hippokratiska eden”

Helhetssyn på gott och ont

Fyrsaftsläran bestämde diagnos och terapi
Humoralpatologin
2000 år
Obalans mellan de fyra
kroppsvätskorna
Rött blod - artärblod
Svart galla -venöst
Gul galla - serum
Vitt slem – fibrin
(Bynum: s.10)
Åderlåtning:
grekisk vasmålning
470 fKr.
Åderlåtning
Väggmålning från
Pompeiji
Åderlåtning:
Ur Den medeltida kokboken
British Library, London
Åderlåtning
Carl-Herman
Tillhagen:
Folklig läkekonst
3000 f.Kr. – 2000-talet e.Kr.
Opium – morfin
Digoxin 1785 (Withering) (Linné)
Salicylsyra 1830-talet
Morfin
Opiumvallmo
Salix albus - Vitpil
Älgört
1900-talet:
Salvarsan, sulfa, penicillin (antibiotika)
Thyroxin, insulin, kortison (hormoner)
Ganglieblockerare, diuretika,
betablockerare, ACE-hämmare
(hjärtkärl-läkemedel)
Gerhard Domagk (1895-1964)
Nobelpris 1939
Alexander Fleming
(1881-1955)
fick Nobelpriset 1945
tillsammans med
Chain och Florey
Före behandling
Efter behandling
Edward C. Kendall
och Philip Hench
isolerade
kortison
på 1930-talet
prövades först 1948
Nobelpriset 1950
grodde på apotek:
Vitrum på Nordstjernan i
Stockholm
Hässle på Kronan i
Hässleholm
Pharmacia på Elgen i
Stockholm
Nanna Swartz (18901986)
Professor i medicin 1937


omeprazol +
antibiotika








Helgeandshus
Kloster
Sjukhus i och med industrialismen och
inflyttning till städerna
Asyler för psykiskt sjuka
Leprasjukhus
Sanatorier för tuberkulossjuka
Epidemisjukhus
Barnbördshus
Ca 50 kloster i Sverige
1143-1550

Själavård

Odling av örter
Varnhems klosterkyrka
1150-talet
Olof Rudbeck
d.ä.
Anatomiska teatern,
Gustavianum 1662
Lars Roberg
Nosocomium Academicum 1708
1741: Carl von Linné
professor i medicin och botanik
Carl v Linné:
”Om Skörbjugg”
1775
***************
James Lind
(1716-1794)
Den första kontrollerade
studien 1747
Först 1795
infördes citrusfrukter vid
engelska flottan
Blommornas bröllop
Sponsalia plantarum
1746
Linnés Hammarby
Nils Rosén von
Rosenstein
(1706-1773)
professor i medicin
Pediatrikens fader
Införde
- journaler
- variolisation
- folkbildning
i Sverige
Almanach
För Åhret,
efter wår Frälsares
Christi Födelse,
1747
Stockholms
Horizont
Abraham Bäck
(1713-1795)
lärjunge till
Rosén von Rosenstein
Jöns Jacob Berzelius
(1778-1827)
grundade
Svenska Läkaresällskapet
1808
Professor i Medicin KI
Alcoholismus chronicus
(1849-50)
Om lunginflammationens
statistiska förhållanden
(1860)
Magnus Huss (1807-1890)
Akademiska sjukhuset
1867


1708: Nosocomium i Uppsala
1752: Serafimerlasarettet, Stockholm

1908: Endast sex sjukhus med
särskild medicinklinik i Sverige
(Stockholm, Göteborg, Malmö,
Uppsala, Lund, Falun)
Sanatorierna
Asylerna

Obduktioner (Vesalius)
1540

Mikroskop (Leuwenhook)
1670

Stetoskop (Laennec)
1819

Inspektion, palpation, auskultation
kontemplation (Osler)
1892
(= den fysikaliska undersökningen)

Vesalius (1514-1564)
Anatomiska teatern
1664
Gustavianum
Leeuwenhoek
såg bakterier
1674
i sitt optiska mikroskop
Robert Koch
(1843-1910)
Upptäckte att olika
bakterier orsakar olika
sjukdomar
mjältbrand
tuberkulos
Laennecs
stetoskop,
1820
William Osler
(1849-1919)
Det internmedicinska
arbetssättet:
- Inspection
- Palpation
- Auscultation
- Contemplation

Claude Bernard (1813-1878): inre miljö --homeostas

Rudolf Virchow (1821-1902): radikal läkare,
cellularpatologi

Louis Pasteur (1822-1895): jäsning,
pasteurisering, rabiesvaccin
Louis Pasteur
(1822-1895)
i sitt
laboratorium
Wilhelm Conrad
Röntgen
1845-1923
Upptäckte en ny sorts strålning 1895
– ”X-radiation”
Nobelpris 1901
DNA-spiralen
Watson &Crick
1953
 Epidemier
 Hygien
 Vaccination
Vaccinationens historia:

Jenner: Smittkoppor

Pasteur: Rabies Anthrax

Salk, Sabin m fl: Polio

Calmette-Guérin: TBC
Carolina rediviva – Waller-samlingen
Medicinhistoriska Museet i Uppsala