först i sverige vardagshjälte pulu 1

Magasin om
blåljusverksamheter
och specialfordon
Nummer 5 2015 Årgång 14 Pris: 49 kr
vardagshjälte
– ingen rosenbeströdd resa
pulu 1
först i sverige
– ambulansdirigering
i egen regi
– tar hand om skadade citydjur
www.s112.se
samverkan 112 nr 5 2015
1
Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se
FUNGERAR
ERA RADIO OCKSÅ
EFTER DET HÄR?
www.celab.se
ledare
facebookfotografer och facebookfilmare
Bilden på tidningens framsida får gestalta
debatten om fotografering eller annan
bildupptagning under en akut pågående
räddningsinsats. Närgångna personer som
fotograferar och filmar ute på en olycksplats har blivit ett accelererande problem.
Nu föreslår Alarm Ambulansförbundets
ordförande Henrik Johansson att fenomenet ska ses som en brottslig handling och
tas ett steg längre. En ny brottsrubrisering
kallad otillbörlig olovlig fotografering.
– Redan 2011 såg vi en ökande grad av
påträngande civilister. Personer som vill
vara väldigt nära inpå en sjuk eller skadad
människa och därtill filma eller fotograferar den utsatta personen och oss i vårt
räddningsarbete, säger Henrik Johansson,
och fortsätter:
– Det stora problemet är nyfiken allmänhet, inte journalister och pressfotografers arbete.
Bildsamhälle
Idag lever vi i ett bildsamhälle som gynnas
av bra teknik och högpresterande kameror. Bilder får mer och mer plats i våra
svenska tidningar och i sociala medier.
Bilder har på något sätt blivit en stor
allmän skildrare av nyheter och händelser.
Inte någon isolerad företeelse.
Och nu uppstår förstås frågan; Vad får
man enligt svensk lag fotografera?
Svaret är glasklart. Vem person som
helst, amatör eller pressfotograf, får på
allmän plats ta bilder på allt och alla och
hur nära objektet som helst. Undantaget
är civila eller militära skyddsobjekt, men
där är fotoförbudet tydligt skyltat.
Ingen blåljuspersonal eller någon annan upprörd medborgare får ta film eller
kamera infrån den som fotograferat på allmän plats. För det krävs ett åklagarbeslut.
Journalister och fotografer oroade
− Ett förbud skulle minska öppenheten
i samhället. En sådan lagstiftning skulle
riskera att skapa en föreställning om
att fotografering på allmän plats inte är
tillåtet, och öppna för mycket svåra avvägnings- och definitionsproblem av vad
som är tillåtet och inte tillåtet för såväl
privatpersoner som yrkesfotografer, säger
Ulrica Widsell, ordförande för Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, i ett
pressmeddelande.
– Någonting har blivit riktigt skruvat.
Man ska inte ta bilder på människor som
sitter fastklämda i bilar eller hoppat från
en bro. Det är djupt oetiskt, precis som
när folk tar bilder i stället för att hjälpa till.
Oskicket med störande och påträngande
fotografering måste upphöra, säger Henrik Johansson.
En ny brottsrubrisering eller ej?
Det finns många olika uppfattningar
om hur vi ska komma tillrätta med Facebookfotografer och Facebookfilmare.
Det har hänt att poliser sett en olycka i
sociala medier - innan de ens hunnit fram
till olycksplatsen.
Vid en allvarlig händelse är det en
självklarhet att räddningstjänst, polis och
ambulanssjukvård ska få samarbeta ostört.
Vi övriga måste tänka på vårt beteende
och uppförande. ● Att hjälp till om det
behövs. ● Att visa lyhördhet för personalens arbete och respektera avspärrningar.
● Att inte fotografera skadade eller sjuka
och publicera bilderna på nätet, är en etisk
självklarhet!
Sven Åsheden
Chefredaktör och ansvarig utgivare
[email protected]
Utgivningsplan 2015
Utgivare
Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget
On Road Communications AB. Förlaget är
privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt
oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.
Utgivningsbevis
24 224 ISSN: 1650-7487
Adress
Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn
(NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800
E-post
[email protected]
www.s112.se
Övriga medarbetare i detta nummer
Maja-Stina Andersson, Lena M. Fredriksson,
Carita Gelang, Mats Jonsson, Andreas Larsson,
Euan Morin, Fredrik Mårtensson och
Sören Viktorsson.
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Sven Åsheden, 070-603 40 53, [email protected]
Produktion On Road Communications AB
Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar
intervjuade personer och textförfattaren.
Formgivning
Sven Åsheden
Annonser
Adviser. Tel: 040 - 64 30 405, [email protected]
www.s112.se
Upplaga
3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström
Prenumeration
www.s112.se/prenumerera/
Ett år 250:-, 6 nummer.
Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.
Foto framsida
Sven Åsheden
Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och
är garenterad full anonymitet.
samverkan 112 nr 5 2015
3
innehåll
26
6
12
4
Mikael signon
Trafikinstruktörens budskap
sjukvårdens larmcentral
Fixar ambulansdirigeringen
i egen regi
de kallade mig hästbögen
Räddningstjänst
– Många djupa ärr från skoltiden finns
kvar inom mig.
Tar hand om skadade
citydjur i Helsingfors
14
3
Ledare
Facebookfotografer
22
doft av blod och krutrök
Utanför entrén ligger en livlös kropp
38
räddningstjänstens fordonsval
Volvo är inte deras förstaval
6
först i sverige
Ambulansdirigering i egen regi
26
trafikinstruktör mikael signon
Berättar om sin roll
40
höga krav från komplex målgrupp
RAS och Euan Morin - Nominering
10
strokepatienter
Måste få vård snabbare
28
värmemadrass gör nytta
Forskning som engagerat Jonas Aléx
41
patienter med psykisk ohälsa
Underprioriteras ofta i vården
12
räddningstjänsten i helsingfors
Tar hand om skadade citydjur
30
svenskt ergonomiskt tänkande
Besök hos Pensi Rescue i Sastamala
46
thomas har utvecklat en egen app
Hur låter ronki och rassel i stetoskopet
14
långt ifrån en rosenbeströdd resa
Att vända motgång till framgång
32
ambulanshelikopter i pension
Region Jämtland Härjedalen
48
mr rescue - börje lundström
Sport Rescue Team
16
svensk polis kör volvo
Polisens fordonspark
34
småbilsambulans hetare än någonsin
Försäljningsstatistik
50
vunna upphandlingar
Marknadsnyhet
18
supermodern ambulansstation invigd
En 8 km lång flytt i Helsingborg
36
alarm ambulansförbundet
Henrik Johansson har ordet
samverkan 112 nr 5 2015
www.s112.se
Ambu Man Basic
Xtremt liten och lätt.
Realistisk och prisvärd HLR-docka med feedback.
Xtremt tålig design. Xtrem funktionalitet.
Ökad säkerhet för dig och din patient
genom aktiv fordonsfeedback under uppdraget.
Enkel, snabb och effektiv
metod att etablera vaskulär access.
Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje
dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar
vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som
kommer i kontakt med våra produkter.
Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se
5
ambulanssjukvård / Reportage / Larmcentral
först i Sverige
– med ambulansdirigering i egen regi
Sedan fyra månader tillbaka besvaras alla samtal av erfarna,
landstingsanställda sjuksköterskor.
– Vi trodde att det skulle bli jättebra på sikt. Det blev jättebra
redan från början, säger ambulanschefen Fredrik Leek.
Text och foto: Mats Jonsson
P
å Sjukvårdens larmcentral i utkanten
av sjukhusområdet i Västerås sitter
fyra larmoperatörer och dirigenter och
jobbar koncentrerat.
Skenet från de stora dataskärmarna som
dominerar arbetsplatserna lyser upp den
annars nedsläckta lokalen.
Samtalstonen är lugn och lågmäld.
Även om arbetet är stressigt med larm om
olycksfall, skador och sjukdomar är det
inget som märks. Allt verkar vara under
fullständig kontroll.
– Ett jobb som är intressant, omväxlande och roligt. Vi ligger först i vårdkedjan. Utmaningen är att ge rätt hjälp så att
patienterna hamnar på rätt vårdnivå redan
från början, säger sköterskan Henrik Wikström. Erfarenhet från frontlinjen
Henrik växlar mellan att vara dirigent och
larmoperatör i den nya organisationen.
Det innebär att han, som just den här
dagen, dirigerar fordon och ser till att logistiken fungerar ute på fältet. Eller så tar
han emot samtalen, gör vårdbedömningar
och ser till att rätt hjälp ges.
Tidigare var Henrik själv en av dem
som ryckte ut när larmet gick.
– Jag har jobbat i 15 år som ambulanssköterska i Västerås och Dalarna i 15 år,
berättar han.
Henrik Wikström tycker att han i sin
nuvarande roll har stor nytta av erfarenheten från att ha jobbat längst ut i akutvårdens frontlinje.
– Jag har träffat många patienter i deras
bostäder och vet hur det fungerar i verkligheten. Det gör det lättare för mig att
hänvisa till rätt ställe. Det är inte alla som
behöver åka ambulans till akuten.
Redan för tio år sedan började några
landsting i Mellansverige, däribland Västmanland och Uppsala, titta på hur de tillsammans skulle kunna utveckla ambulanssjukvården.
– Slutsatsen blev att bästa sättet att utveckla kvalitén är att äga sina egna resurser, kunna dirigera dem själva och bygga
vårdkedjor utan att behöva ta hänsyn till
andra, säger Fredrik Leek, ambulanschef i
Västmanland.
Slutade med skilsmässa
Då blev det ingen larmcentral i egen regi.
I stället gick några av landstingen vidare
genom att lämna offentligägda SOS och
upphandla ambulansdirigeringen av privata Medhelp, som bemannade sin larmcentral med sköterskeutbildad personal.
Resultatet blev bara delvis lyckat.
Medhelps anställda gjorde ett resultatmässigt mycket bra jobb. Men företaget
Henrik Wikström arbetar omväxlande som larmoperatör och dirigent. ”Ett intressant, omväxlande och roligt jobb”, säger han.
6
samverkan 112 nr 5 2015
www.s112.se
Helene Thorsell är en av sjuksköterskorna på Sjukvårdens larmcentral i Uppsala.
och landstingen kom inte överens om de
affärsmässiga villkoren. Det slutade med
skilsmässa och ömsesidiga stämningar.
Under en övergångsperiod fick SOS
tillbaka uppdraget medan Uppsala, Västmanland och Södermanland planerade
för nästa steg med verksamhet i egen och
med enbart erfarna sjuksköterskor som tar
emot larm och prioriterar insatser.
Modiga politiker
Under resans gång valde landstingspolitikerna i Södermanland att hoppa av. Bland
annat med hänvisning till sjuksköterskebristen och att man inte ville riskera att
förvärra den genom att plocka sköterskor
till nya uppdrag.
Kvar blev Västmanland och Uppsala, som
Foto: Hannes Ljung
gick ihop och bildade en gemensam politisk nämnd som ansvarig för Sjukvårdens
larmcentral.
– Vi har haft modiga och framsynta
politiker. När vi har fått utveckla den
här organisationen tror jag inte det finns
något gångbart alternativ, säger Fredrik
Leek, starkt övertygad om att det är en
framtidsmodell man jobbat fram.
Intresset är också stort från andra
landsting som med intresse följer arbetet
i Västerås och Uppsala för att eventuellt
haka på själva i en eller annan form.
Kostnaden för själva larmcentralen är
några miljoner högre i dag än när landstingen tidigare köpte tjänsten av SOS. Men i
gengäld minskar belastningen på akuten.
Det blir också färre onödiga utryckningar
med bilarna och såväl mänskliga som ekonomiska vinster i form av att patienterna
hamnar rätt direkt.
– Vi slipper mycket irritation hos både
patienter och vårdpersonal för att folk
hamnat fel, säger Fredrik Leek.
Har sköterskebristen förvärrats?
– Det ser vi ju inte här oss. Jag har svårt
att tro det. Man kan också vända på det
och fråga varför det inte är krav på sköterskekompetens hos den som svarar på 112.
På akutmottagningen jobbar en sköterska
i luckan. Ringer man 1177 (vårdguiden)
svarar en sköterska.
– Varför ska det inte vara krav på att
man ska möta en sköterska när det är som
mest akut? Vi har satt det kravet.
►
"Vi slipper mycket irritation hos både patienter
och vårdpersonal för att folk hamnat fel"
www.s112.se
samverkan 112 nr 5 2015
7
ambulanssjukvård / Reportage / Larmcentral
– Den stora vinsten är, enligt Fredrik
Leek, att den medicinska kvalitén ökar
när patienterna redan från första samtalet
sorteras rätt av sjuksköterskor med tillgång till det prisbelönade beslutsstödet
som utvecklats av ambulanssjukvårdens
överläkare.
– De som ringer ska få den hjälp de
behöver. Behöver du ambulans ska du få
det. Om inte kanske du behöver tid hos
familjeläkaren eller ett besök av mobila
familjeläkarteamet. Då får du det. Alla
hänvisas, ingen avvisas.
Den som i dag ringer larmnumret
112 får fortfarande svar av SOS innan
samtalet, om det handlar om sjukvård,
kopplas vidare. Några sura reaktioner har
det inte blivit sedan de båda landstingen
gick sin egen väg.
– Samarbetet med SOS är väldigt bra,
säger sjuksköterskan Stina Merdén.
Driftmässigt fungerar Sjukvårdens larmcentral som en enda enhet. Operatörerna
i Västerås och Uppsala tar i första hand
emot sina egna samtal inom respektive län.
Mer stryktåligt
Blir det extra hög belastning på det ena
stället går samtalen automatiskt över till
det andra. Det händer också att Västerås
höjer bemanningen när det är vakanser i
Uppsala eller vice versa.
Sjuksköterskan Stina Merdén tar emot larm
och gör vårdbedömningar i Västerås.
På det sättet blir verksamheten mer
flexibel och stryktålig än om var och en
hade jobbat på egen hand samtidigt som
fördelen med småskaligheten behålls.
– Det har gått ännu bättre än vad vi
hade hoppats, säger Fredrik Leek.
Svarstider, larmtider och andra mätbara
resultat har överträffat förväntningarna.
Det finns heller inga indikationer på att
patienter råkat illa ut för att de blivit hänvisade till fel vårdnivåer.
– Vi trodde det skulle bli jättebra på
sikt. Det blev jättebra redan från början.
Och på sikt blir det då?
– Ha, ha. Fantastiskt! ■
Bakgrund
2010: SOS Alarms monopol på ambulansdirigering bryts när
sjukvårdsrådgivningsföretaget Medhelp vinner upphandlingen
om driften i Uppsala, Västmanland, Södermanland och på
Gotland.
2011: Medhelp etablerar sig med sjukvårdsutbildad personal
i Uppsala, Eskilstuna och Västerås. SOS Alarm fortsätter att
ta emot 112-samtalen men kopplar vidare till Medhelp, som
intervjuar de som ringer och dirigerar ambulanserna till rätt
adress.
2013: Medhelp hotar med att bryta avtalet med motiveringen att verksamheten blivit en förlustaffär. Företaget hävdar
att landstingen lämnat felaktigt underlag och att det blivit
200 000 fler samtal än vad som angetts.
2013: På hösten stämmer Medhelp landstingen och kräver
25 miljoner kronor i skadestånd. Landstingen svarar med att
kräva Medhelp på 18 miljoner för avtalsbrott. SOS Alarm tar
tillfälligt tillbaka larmcentralen men får kritik av uppdragsgivarna för att svars- och utryckningstiderna blivit längre och att
ambulanser ofta larmas ut i onödan.
2014: Landstingen i Uppsala, Västmanland och Södermanland bestämmer sig för att i framtiden driva verksamheten
i egen regi med sköterskor som operatörer. Södermanland
hoppar sedan av.
2015: I slutet av maj startas Sjukvårdens larmcentral med 16,5
tjänster (larmoperatörer dirigenter och chef) i Västerås och
lika många tjänster i Uppsala. Larmcentralen betjänar cirka
625 000 invånare
8
samverkan 112 nr 5 2015
www.s112.se
Ambulanschefen Fredrik Leek
tycker att resultatet blivit över
förväntan. ”Den stora vinsten är
att den medicinska kvalitén ökat”,
säger han.
”
Den stora vinsten är att
den medicinska kvalitén har ökat
Bäst när det gäller!
Högpresterande LED-arbetsljus
för alla tillfällen.
Upp till 4800 lumen!
Varningsljus i världsklass!
Godkända enligt ECE R65
klass 1 eller 2.
Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem
för alla typer av fordon.
Larmbågar utan kompromisser!
Godkända enligt ECE R65
klass 1 eller 2.
Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu
www.s112.se
samverkan 112 nr 5 2015
9
ambulanssjukvård / reporgage / Forskning
Strokepatienter
måste få vård snabbare
Text: Lena M Fredriksson foto: Privat
Vid stroke utan hjärnblödning är det
viktigt att behandling med trombolys
ges inom 4,5 timmar. Ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås visar
svart på vitt att tiden från larm till
röntgen och behandling måste förkortas - medianvärdet låg på nästan fyra
timmar.
P
rojektet har undersökt hela vårdkedjan stroke, från det att patienten eller
någon annan larmar ända till utskrivning
från sjukhuset. Syftet har varit att identifiera svaga länkar i kedjan, för att sedan
kunna hitta vägar att förbättra och förkorta tiden.
– Det är redan känt att det alltför ofta
tar för lång tid att få in patienten till
sjukhus, så det blir för sent att påbörja
trombolys, det vill säga proppupplösande
behandling, säger Peter Brink, specialistsjuksköterska med inriktning mot
ambulanssjukvård och en av forskarna i
projektet. I den här undersökande studien
har vi fått reda på precis hur det ligger till
och kan därefter fokusera på varför det
ser ut som det gör samt lämpliga förbättringsåtgärder.
Forskarna har studerat samtliga fall med
slutdiagnosen stroke i Västra Götaland
under en fyramånadersperiod (15/12 2010
- 15/4 2011). Det visade sig röra sig om 1
376 patienter. I omkring två tredjedelar av
de aktuella strokefallen hade ambulanspersonalen misstänkt just stroke. Omkring
tolv procent av de 1 376 patienterna hade
hjärnblödning och var av den anledningen
inte aktuella för trombolys.
– Vi räknar med att omkring 80 procent
av de 1 376 kunde ha blivit hjälpta av
trombolys, om de hunnit få behandling
inom tidsfönstret på 4,5 timmar. Resultatet visar att det var sju procent av patienterna som faktiskt fick trombolys.
Flera orsaker till fördröjningen
Den huvudsakliga anledningen till
utebliven trombolysbehandling är just
10
samverkan 112 nr 5 2015
Peter Brink, specialistsjuksköterska med inriktning
mot ambulanssjukvård
och forskare.
tidsaspekten: väldigt många patienter får
vård för sent.
Anledningarna till detta är flera, men
den största är, enligt Peter Brink, att patienterna ofta inte slår larm i tid.
– Många tror att "det är nog inte så
farligt, det här går nog över snart", säger
han. Kunskapen om hur viktigt det är
att snabbt komma under vård vid stroke
är inte tillräckligt stor hos allmänheten.
Men kanske den är något större nu än när
studien gjordes, för det har varit en del
informationskampanjer sedan dess. Det
kan också vara så att man har fått symtom
under natten vid sömn, och att det därför
förmodligen har gått för många timmar
före larmet.
Medianvärdet från larmsamtal till
röntgen (datortomografi), då man kan
konstatera om patienten är behandlings-
bar eller inte, var tre timmar och femtiotvå
minuter. Det visade sig att ju mindre
sjukhus patienten kom till, desto kortare
var fördröjningen. Längst var den på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,
och kortast på Alingsås lasarett. Varför
det var på detta viset har forskarna inget
svar på.
Var tionde kom inte till strokeenhet
En annan orsak till fördröjningen är
att närmare hälften av patienterna inte
klassades som högsta prioritet av SOS
Alarm.
Dessutom blev det ofta fördröjningar
på sjukhuset.
– Tanken är att vi ska ha ett "fast
track" och kunna köra patienterna
direkt till en strokeenhet, utan att mellanlanda på akuten, säger Peter Brink.
www.s112.se
Tel: 0430-490 50
www.nilsson.se
Grattis
Men många gånger vill personalen på akuten göra
egna bedömningar, vilket förstås tar tid. På en del
ställen är det också ont om neurologer, vilket gör
att strokeenheterna inte fungerar som de ska. Elva
procent av patienterna i undersökningen kom inte
till någon strokeenhet över huvud taget. Varför vet
vi inte, men det kanske beror på platsbrist.
I forskningsrapportens slutdiskussion ges förslag
till förbättringsåtgärder som skulle kunna korta ned
tiden från larm till behandling. Till exempel:
► Att alltid transportera misstänkta strokefall direkt till röntgen eller en strokeenhet
► Att förnya informationen så att allmänheten i högre utsträckning känner till varningsteck
nen för stroke och vikten av att få vård snabbt
► Att SOS Alarm identifierar fler av strokepati-
enterna och kan ge högsta prioritet
► Ökad kunskap hos prehospital personal, så att de larmar in till sjukhusen om att strokepati-
ent är på väg in
► Att alla patienter hamnar på en strokeenhet
LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Stefan Svensson, Jan Lundahl, Jonas Henriksson
och Peder Örnestig hämtar tre XC 70 till Kalmar län.
2015.10.13
Att alla patienter hamnar på en strokeenhet
Annat som också kan underlätta snabb vård är
att använda telemedicin så att patienten genast
kopplas upp mot läkaren, att utrusta ambulanser
och helikoptrar med utrustning för datortomografi
samt att utveckla användandet av andra hjälpmedel,
exempelvis en hjälm som kan användas i ambulansen för att diagnosticera blödning. ■
REGION HALLAND
Björn Evertson och Martin Johansson hämtar ytterligare
en XC70 till Region Halland. 2015.10.20
KANGOOFIX
Faktaruta
KangooFix ger en säker, trygg och
Studien utfördes vid Högskolan i Borås av Birgitta Wireklint
Sundström, Johan Herlitz, Per Olof Hansson
och Peter Brink.
Comparison of the university hospital and county hospitals in
western Sweden to identify potential weak links in the early chain
of care for acute stroke: results of an observational study. BMJ Open
2015. doi:10.1136/bmjopen-2015-008228
varm transport av nyfödda barn
Inspired
Safety
Innovation
Birgitta Wireklint Sundström är docent inom akut och
prehospital vård vid Högskolan i Borås.
Johan Herlitz är adjungerad professor i prehospital sjukhusvård.
Per Olof Hansson är neurolog och tjänstgör vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, Göteborg.
Peter Brink tjänstgör vid Ambulanssjukvården vid NUsjukvården, Trollhättan
www.s112.se
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
samverkan 112 nr 5 2015
11
Räddningstjänst / reportage / Helsingfors
räddningstjänsten som tar hand
om skadade citydjur
Citydjuren i Helsingfors har fått ett eget räddningsfordon.
Pulu 1 tar sig an allt från små gnagare till cityrävar och svanar. text: Maja-Stina Andersson FOTO: räddningsverket
P
å Facebook är hans titel kort och
gott "djurräddare". Efter tjugo år
vid räddningsverkets djurräddningsenhet
är Vesa Nurminen en bekant figur för
stadens djurvänner och för dess allt högre
population av citydjur.
Nurminen är också den stolta eldsjälen
bakom det nya räddningsfordonet "Pulu
I" (Duvan 1).
Bilen har varit i användning i nästan två
månader och har på den korta tiden hunnit undsätta ungefär trettio djur. Den är
byggd enkom för djurräddningsenhetens
behov och utrustad med specialtillverkade
verktyg för att rädda allt från hästar till
smågnagare och svanar. – Skåpbilen har till exempel en filmkamera i bakluckan så att föraren ska kunna
se vad som händer medan han kör. Runt
bilen finns också många starka lampor
som kan tändas för att underlätta arbetet
under mörka höstkvällar, säger Nurminen.
Unik enhet
Liksom bilen är själva djurräddningsenheten i Helsingfors unik, något liknande
finns inte någon annanstans i Finland.
Enheten har ett nära samarbete med
bland annat Högholmens klinik för vilda
djur, hittedjurshusen och smådjurskliniken
i Vik och efterfrågan på tjänsterna är stor.
Under en brådskande sommarmånad
tar enheten emot cirka femhundra samtal
per vecka och i juli hade den över 140
utryckningar. – Telefonpersonalen gör en riskbedömning och i många fall räcker det med att ge
instruktioner. Ofast handlar det om fåglar
som flugit in i byggnader och inte hittar ut,
säger Nurminen. Över åttio procent av räddningsuppdragen gäller fåglar och det är inte heller
ovanligt att man räddar katter som klättrat
upp i träd. Men Nurminen har också stött
på exotiska djur.
– En gång ringde en kvinna som hittat
en lång, färggrann orm i tamburen. Den
framkom senare att den hade rymt från
sitt terrarium i grannens lägenhet två våningar upp. 12
samverkan 112 nr 5 2015
Räddningsfordonet har utvecklats enbart för djurräddningsenhetens behov, berättar Vesa
Nurminen. Bilen kostade cirka 60 000 euro att bygga och innehåller allt som en urban djurräddare behöver.
Hur hade den kommit in i lägenheten? – Sannolikt via toalettstolen eller rören.
Många tror att det där är en urban legend,
men jag har nog räddat några råttor ur
wc-stolen också. Det lönar sig att se efter
innan man sätter sig, säger Nurminen och
skrattar. Ibland kräver uppdragen fysisk styrka
och en hel del tankeverksamhet, som när
en hel bisonhjord på Högholmen skulle
flyttas från en bur till en annan. Varje djur
måste sövas ner och transporteras och den
största oxen vägde över sexhundra kilo.
Och så finns hästarna förstås. Nurminen visar upp några långa ihåliga rör som
räddat benen på många hästar. Uppfinningen kommer från Amerika men har
kopierats av djurenheten i Helsingfors.
Nurminen förklarar: – När en häst faller i ett dike fastnar den
ofta i leran och kan inte ta sig upp. Det
beror på att det bildas ett undertryck i leran under hovarna. Hästen kan skadas om
man med kraft försöker dra upp den ur
leran, men med hjälp av de här rören kan
vi i stället pumpa in luft under hovarna
så att undertrycket försvinner och hästen
klarar av att kliva upp. Djuren flyttar in till stan
Helsingfors fauna har förändrats drastiskt
under se senaste åren. Staden har blivit
en skyddsplats för många vilda djur-arter
som kaniner, uvar och rävar, men den är
också stundvis en grym miljö. – Den finländska förkärleken för
stora glasbyggnader orsakar problem för
fåglarna och det faktum att staden är både
upplyst och uppvärmd året runt ställer
den biologiska klockan på ända. Duvorna
kan till exempel häcka mitt i vintern, säger
Nurminen. Han ser det också som ett stort problem att människornas kunskap om
närmiljön försämrats rejält.
Folk kan inte namnge ens de vanligaste
arterna och känner inte till de vilda djurens beteende. – Det leder bland annat till att många
stadsbor oroar sig för övergivna ungar
som i själva verket inte alls är ensamma.
Mamman är oftast i närheten, men för
att rovdjuren inte ska hitta ungarna håller
hon sig på avstånd och matar dem i
racerfart.
– Det går lika snabbt och smidigt som
när en formula 1-bil byter däck! ■
www.s112.se
Tel: 0430-490 50
ÖVNINGSORM. På den här ormen får brandmännen träna sina
räddningsmanövrer. Räddningsverket har särskilda tänger och tygpåsar
för att transportera ormar säkert utan att skada dem. "De är ofta någons
älskade husdjur" förklarar Vesa Nurminen. Grattis
www.nilsson.se
HÖGSBY
Gustav Sköld hämtar XC70 Ambulans till Högsby.
2015-09-22
LANDSTINGET I KALMAR LÄN
Stefan Svensson på väg mot Borgholm. 2015.10.13
vid
l
e
d
e
lpm
ä
j
H
t
t
p
p
Ny
o
t
s
s
g
Luftvä
www.akutgruppen.se
0521-20 55 85
ELDSJÄL. Vesa Nurminen har under tjugo år arbetat för djurräddningsenheten vid räddningsverket. Han är mycket glad över att utryckningsfordonet Pulu 1 hann förverkligas innan han pensionerades. Här poserar
han med en plasthäst som används i utbildningen av djurräddare vid
brandkåren.
www.s112.se
samverkan 112 nr 5 2015
13
polis / Reportage / Skolmobbing
Foto: Privat
Hösten 2014 blev Pierre Davidsson,
bland 7 000 sökande, antagen till
polisutbildningen i Växjö. Han blev en
av de 333 lyckliga i Sverige.
Samverkan
nr 3-2014
långt ifrån en
rosenbeströdd resa
Text: sven åsheden
14
samverkan 112 nr 5 2015
www.s112.se
Blåljusyrken hade en dragningskraft på
Pierre Davidsson redan i riktigt unga år.
Först var det brandman som lockade
mest, sedan ambulanssjuksköterska
och nu är det polisyrket. Men Pierre har
fått kämpa och livet har ibland gjort
riktigt ont.
S
koltiden var ett helvete för Pierre
Davidsson. Han blev mobbad, så gott
som dagligen, av sina klasskam-rater under
mellan- och högstadietiden.
Anledning – han var kille och gillade
hästar och ridsport.
Trots denna vidriga mobbning gjorde
Pierre det modigaste man kan göra. Han
stod upp för sitt stora hästintresse och
försvarade sitt engagemang i ridklubben.
Ridklubben blev en frizon och där fanns
alla hans vänner. Men priset han fick betala
var högt. Killen som sysslade med en tjejsport ville ingen vara kompis med.
Svårt att vara kille i hästvärlden
I skolans värld blev det mycket fokus på
Pierres hästintresse. Något som snart eskalerade i både psykisk och fysisk mobbning
med ryktesspridning, förolämpningar, elaka
ord och gliringar.
Men ingen på skolan reagerade eller agerade och skolledningen nonchalerade det
som pågick. Krismöten hjälpte inte.
– De retade mig, skrattade åt mig, misshandlade mig och spred rykten i Växjötrakten om ”hästbögen” som höll på med den
bögiga tjejsporten ridning, berättar Pierre.
Han fick social fobi och blev allt mer
egocentrerad och isolerade sig ofta på sitt
rum för att få vara ifred.
Depressionstyngd, hopplöshet och förtvivlan gav Pierre självmordstankar och
självmordsplaner.
– Idag flera år senare är det svårt att
förstå hur dåligt jag egentligen mådde när
jag en mörk höstkväll satt på badbryggan
och talade med SOS Alarm i Växjö. Jag
ville dränka mig och försvinna från hopplöshet och förtvivlan, berättar Pierre.
Ett empatiskt och professionellt förhållningssätt från larmoperatören fick Pierre
att omvärdera sina negativa känsloyttringar
och en planerad destruktiv handling.
ATT VÄNDa Motgång till framgång
– Många djupa ärr från skoltiden finns kvar
inom mig. Men idag är jag en stark person
som vet vad jag vill och tillåter ingen att
trycka ner mig igen. Och jag lever med en
enorm vilja att hjälpa andra människor,
säger Pierre Davidsson.
www.s112.se
Pierre Davidsson från Växjö är idag 26 år gammal. Passionen för ridsporten växte ganska
tidigt men den förvandlade skoltiden till ett helvete.
Foto: Privat
”
de kallade mig hästbögen
Psykisk ohälsa är ett av de största hoten mot folkhälsan, både i Sverige och i
resten av världen. Under senare år har
särskilt den negativa utvecklingen bland
unga uppmärksammats.
År 2012/2013 var andelen med psykiska
besvär i form av ängslan, oro och ångest,
minst en gång i veckan, 27 procent bland
tjejer i åldern 16–24 år och 15 procent
bland killar i samma ålder (Statistiska
centralbyrån 2015).
"Att vända motgång till framgång", är
ett projekt om mobbing i stort. Projektet
driver Pierre parallellt med sin polisutbildning. Han föreläser på skolor, företag och
för föräldrar om sina egna erfarenheter
runt mobbing och på vilket sätt man kan
vända något så blytungt till något väldigt
bra och positivt.
– Mycket handlar om att förmedla ett
budskap till åhörarna. Vi ska våga tro på
våra drömmar och vi ska förverkliga dem
oavsett vad andra tycker och tänker. Jag är
övertygad om att jag aldrig varit den jag är
idag, eller ens gått på polisutbildningen,
om jag inte bestämt mig för att ta steget
att gör min historia officiell för alla, säger
Pierre.
Pierre Davidssons projekt har lyfts
upp i flera media. Sveriges Radio, TV4,
Aftonbladet, Smålandsposten, och olika
ridsporttidningar för att bara nämna
några.
– Publiceringarna hyllades och mottogs,
av de flesta, som något väldigt positivt.
Hundratals mail strömmade in från
personer som berömde min styrka i att
offentliggöra denna vidriga historia. Men
otroligt många kände samtidigt igen sig i
just denna "häst-historia", förklarar Pierre.
Fadderverksamhet
Polisprogrammet vid Linnéuniversitetet
Växjö/Kalmar är en bred utbildning där
teori varvas med praktik och studenterna
läser många kurser och ämnen samtidigt.
Hela utbildningen genomsyras av att
►
samverkan 112 nr 5 2015
15
polis / Reportage / Skolmobbing
studenterna får lära dig att analysera problem, söka kunskap, se orsakssamband,
finna lösningar, fatta beslut och utvärdera
sina insatser.
– Under min polisutbildning är jag
ansvarig för fadderverksamheten i Växjö.
Vi som studerar har möjlighet att bli fadder för någon kommunal skola. Projektet
handlar främst om att skapa en bra och
god relation mellan polis och ungdomarna, men också att berätta om det polisiära
arbetet, säger Pierre.
– Satsning har varit otroligt lyckad och
är väldigt uppskattad på skolorna som
vi besöker. Besöken sker utanför själva
polisutbildningen och vi bestämmer själva
omfattningen med tanke på tid och ork,
tillägger Pierre.
Foto: Privat
på middag hos kungafamiljen
Pierre Davidsson har vänt den svåra skoltiden till något riktigt positivt på fler plan.
Han är upphovsman till det årliga och
rikstäckande cykelloppet "Barncancertrampet" som samlat in över 500 000 kr.
Varför just barncancerfonden?
– Anledningen till att det föll just på
Barncancerfonden är att barn har hela
livet framför sig. Och att jag under min tid
som utsatt för mobbing också var ett barn
som mådde fruktansvärt dåligt.
– Allt startade som ett projekt, utan någon
som helst erfarenhet eller kunskap kring
detta. Under två månaders tid planerade
jag eventet jämsides med mitt heltidsarbete
som industriarbetare på Volvo. Det fick
bära eller brista, förklarar Pierre.
2013 blev Pierre nominerad till TV4 och
Aftonbladets stora satsning "Svenska Hjältar" och deras gala på cirkus i Stockholm.
Länsstyrelsen i Kronobergs län och
Sveriges Radio Kronoberg har ett stort
årligt pris "Årets kronobergare" som delas
ut till en person som gjort något stort och
satt länet på kartan.
2013 röstade kronobergarna på Pierre.
Priset en vacker glasskulptur, överlämnades av astronaut Christer Fuglesang och
landshövding Kristina Alsér på resi-denset
i Växjö. Priset inkluderade även ett stipendium för dess potentiella utvecklingsmöjligheter.
Den 4:e september i år var Pierre, tillsammans med sin sambo Jonas, inbjuden
till kungens stora och högtidliga Sverigemiddag på slottet i Stockholm.
– Klart att jag blev både glad och stolt
över att bli framlyft som en god förebild
även hos kungen, avslutar Pierre. ■
16
samverkan 112 nr 5 2015
Polisstuderande och Kriminalvården i Växjö deltog i paraden.
Klädda i sina respektive uniformer för att på ett tydligt sätt
visa att i deras organisationer är det okej att vara den man är.
Foto: Privat
Föreläsningen för 1 000 elever (årskurs 1) på Katerdralskolan i Växjö under
Pride-veckan i maj 2014. Pierre berättade hur det kan vara att vara kille inom
ridsporten, att idrotten ska vara öppen för alla oavsett sexuell läggning och så
vidare. När han bad alla som är emot mobbning att ställa sig upp och räcka upp
händerna var det inte en enda som satt kvar i stolen.
www.s112.se
polis / ARTIKEL / Statistik
SVENSK POLIS kör Volvo
Text och grafik: sven åsheden
Polisens fordonspark består av ca 6 000
fordon (2014) varav den största delen utgörs av personbilar som väger mindre än
3,5 ton. Det är sammanlagt sex fordonsleverantörer som får tillverka och leverera
polisbilar enligt polisen ramavtal.
Polisbilarna har samma specifikation
oavsett var i landet de tjänstgör.
Så här tyckte polisens testförare själva
om Volvo XC70 i tidningen Svensk Polis:
”Bekväm och praktisk, lätt att lasta, kommer fram i terräng och fungerar trots den
höga markfrigången som utryckningsbil”.
Volvo har en mycket lång tradition av
att tillverka polisbilar. Redan 1929 byggdes
den första polis-Volvon i Göteborg och
sedan har det fyllts på med andra modeller
som PV, Amazon, 140, 240, 740, 940, 850,
V70 och XC70. (Källa: Vi Bilägare)
Volvo och Saab var länge de två vanligaste märkena bland polisbilar. Men när
Saab gick i konkurs och inte längre kunde
leverera fick myndigheten se sig om efter
andra modeller. Idag rullar även målade
Mercedes E-klass, Volkswagen Passat och
BMW 5-serie på vägarna i polisens tjänst.
Det bli spännande att se om polisens
vagnpark utökas med Volvos nya suv
XC90.
antal nyregistrerade polisfordon
under Perioden: 1/1 2014 - 20/9 2015
415 st
www.s112.se
Volvo
V70 Polis
XC70 Polis
VW
Passat
Caravelle
Touareg
Multivan
BMW
MC
1600 GT
1200 GS
MB
Sprinter
Opel
Insignia
Audi
A6 Avant
A8 L
BMW
535 Xdrive
Toyota
Land Cruiser
Hilux
BMW
X5
MB
E 350
MB
Viano
Tristar
Ford
Saab
9-5 sedan
samverkan 112 nr 5 2015
17
ambulanssjukvård / reportage / Ambulansstation
supermodern
ambulansstation invigd
En 8 kilometer lång stationsflytt
från ena ändan av stan till den andra.
Den första oktober rullade de första ambulanserna ut
från den nya stationen mitt emot Väla skog i Helsingborg.
text och foto: sven åsheden
D
en nya supermoderna ambulansstationen i Helsingborg invigdes den 2
oktober.
Många inbjudna besökare var på plats
för att gratulera. Det bjöds på smörgåstårta i köket och det gick absolut inte att ta
miste på den stora nyfikenhet som rådde,
när den nya ambulansstationen på Kanongatan 80 mitt emot Väla skog invigdes.
– Detta är en stor investering som föregåtts av ett mycket grundligt förarbete
och resultatet är lokaler som på bästa sätt
uppfyller både miljökrav och tekniska
krav, underströk förvaltningschef Björn
Zackrisson när han invigde den nya ambulansstationen.
Björn Zackrisson skar av det blågula invigningsbandet med skärverktyget S-CUT.
18
samverkan 112 nr 5 2015
– Från vår nya station når vi 97 procent
av de boende i distriktet inom 20 minuter
och vi har nära till de stora motorvägarna
E4 och E6, ringled och väg 111 berättar
enhetschef Helsingborg/Höganäs Håkan
Kerrén.
– Och vi har lagt mycket stort fokus på
att optimera material, utrustning, logistik
och arbetsmiljö tillägger Håkan Kerrén.
stort behov av ny station
I Helsingborg fanns ett stort behov av en
ny modern ambulansstation, då den gamla
Gåsebäcksstationen från 1940-talet nu ska
rivas. Den tidigare stationen hade också
ett något problematiskt geografiskt läge.
Ambulansen var stationerad i samma
fastighet som räddningstjänsten. Brandsta-
tionen var sliten och opraktisk med mögel
och fuktskador.
Arbetet med att finna den optimala och
lämpligaste platsen för en ny ambulansstation i Helsingborg har pågått under flera år.
Projektledningen har bland annat
sökt och fått hjälp av SOS Alarm för att
hitta det bästa geografiska stationsläget.
Platsen Väla, har valts utifrån närheten till
centrum, trafiksynpunkt, responstid och
framtida behov.
Ambulansstationen är uppförd i två plan
med en sammanlagd inomhusyta på 1 100
kvadratmeter. Den är dimensionerad och
utformad för alla tänkbara anpassningskrav.
Det gäller såväl personalutrymmen,
arbetsmiljö, teknisk utrustning och
rengöringskrav för kläder, fordon och
www.s112.se
Stationens entré
Källa för vissa faktauppgifter: Förvaltarberättelse/ Malmö tingsrätt, Sydsvenskan - Privatiseringen av ambulanssjukvården.
utrustning. Stationen har plats för åtta
ambulanser och blir en högteknologisk
arbetsplats för alla anställda under en lång
tid framöver.
Region Skåne har ett 20-årigt hyresavtal
med Midroc koncernen. Årshyran uppgår
till 1,9 miljoner. Midroc koncernen ägs av
Shejk Mohammed Al-Amoudi, ägare till
bland annat Preem och Nilsson Special
Vehicles i Laholm.
Åren 2000-2005 drev Falck tre av tidigare fem distrikt och Räddningstjänsten
ansvarade för två (Helsingborg/Ängelholm och Malmö/Trelleborg).
2005–2010 fortsatte Falck köra i tre distrikt, medan regionen drev två i egen regi.
2010 beslöt regionen att lägga ut all
ambulanssjukvård på entreprenad. En
ekonomisk utvärdering hade visat att det
skulle bli 10 procent billigare med entreprenörer.
Verksamheten omorganiserades samtidigt från fem till fyra distrikt och Sirius
Humanum vann upphandlingen i tre av
distrikten och Falck i ett.
Sirius Humanum Ambulans, som vid
detta tillfälle bedrev ambulansverksamhet
på ett 20-tal arbetsställen runtom i Skåne,
försattes i konkurs 2012-03-08. Och plötsligt satt regionen på pottkanten. Bristen i
konkursboet blev 71.676.396 kronor.
Efter en akut direktupphandling tog
Falck över samtliga fyra distrikt under 18
månader och redde upp situationen.
I samband med konkursen förlorade
ambulanspersonal sin arbetsro, sin trygghet
och pengar. Och regionen lär ha förlorat
45 miljoner kronor. En smärtsam upplevelse för alla inblandade och kritiken var av
förståeliga skäl inte nådig.
I konkursens efterförlopp krävde Region Skåne att Sirius Humanum-koncernen, skulle betala tillbaka ett förskott på
21,4 miljoner kronor för icke genomförd
ambulanssjukvård. Enligt ett förlikningsavtal fick regionen dock inte tillbaka mer
än en miljon kronor.
Turbulent ambulanssjukvård i skåne
populärt ambulansdistrikt
– Vi har jobbat hårt och lagt stort fokus på
att skapa trygghet genom en optimerad
arbetsmiljö, kompetens, utrustning, material och logistik säger Håkan Kerrén.
Skåne har i dag fyra ambulansdistrikt:
1. Sydvästra Skåne, 2. Mellersta Skåne,
3. Nordvästra Skåne och 4. Östra Skåne.
1994 vann Falck Ambulans sitt första
distrikt i en skånsk upphandling. Därmed
var privatiseringen i Skåne ett faktum.
www.s112.se
För att bidra till ökad mångfald beslutade Skånes regionfullmäktige i juni 2012
att tre av regionens fyra distrikt även i
fortsättningen ska drivas på entreprenad, av minst två aktörer. Men det fjärde
distriktet, Nordvästra Skåne (Ambulans-
distrikt 3), ska drivas i offentlig regi av
regionen.
Efter all turbulens och ilska blev det en
tuff uppgift för nya distriktsledningen att
få alla bitar på plats. Och det nya mycket
lyckade konceptet kan beskrivas med
ordet engagemang, från säväl personal
som ledning.
Det har väl inte undgått någon, som
följer svensk ambulanssjukvård, att
erfaren och specialistutbildad ambulanspersonal flyr från entreprenörsstyrda
ambulansdistrikt i Region Skåne.
Många är de som i stället valt Helsingborg/Höganäs som sin nya arbetsgivare.
– Det nya upplägget med ambulanssjukvård i egen regi har handlat mycket
om att återskapa ambulanspersonalens
och medborgarnas förtroende och trygghet säger Håkan Kerrén.
►
Fakta: helsingborg / HÖGANÄS
Ambulansenhet Nordvästra Skåne: Tillhör
Helsingborgs lasarett och är en egen del inom
Region Skåne, benämd Ambulansdistrikt 3.
Invånare: ca 270 500
Ambulansstationer: Helsingborg, Höganäs,
Ängelholm, Förslöv, Östra Ljungby.
Anställda: 125, 65 i Helsingborg/Höganäs.
Antal uppdrag/år: ca 33 000.
Helsingborg/Höganäs ca 18 600.
Ambulansresurser i Helsingborg: 3 dygn,
2 dag och 1 transportambulans.
Ambulansresurser i Höganäs: 1 dygn
Ambulansresurser i Ängelholm: 2 dygn, 1 dag
Ambulansresurser i Förslöv: 1 dygn
Ambulansresurser i Östra Ljungby: 2 dygn
samverkan 112 nr 5 2015
19
ambulanssjukvård / reportage / Ambulansstation
1. Uteplats.
3. Kontor /personal
5. Mötesrum / Utbildning
7. Korridor / Vila 8 rum
6. Larmkläder
8. Rum för vila
4. Entré / hiss till 2:a vån
2. Dagrum / kök
4
Plan 1
WC
8
WC
Hiss
1
2
3
Trapphus
6
5
Kapprum / hall
7
Förvaring
sängkläder
9
10
Två platser för administrativa fordon
Försedda med motorvärmare
11
9. Vagnhall / Trafikljus
12
10. Förråd / enkel verkstad
11. Kontor /fordonsansv.
12. Stor tvätthall
13. Kontor / Adm. personal
14. Kopiering / Kontorsmat.
15. Motion / Gym
Illustration: Sven Åsheden
Planritningar: Arkitektkontoret
Holtenäs & Holtenäs AB
Plan 2
Dusch
13
13
Dusch
17
18
Dusch
18
WC
14
13
Dusch
Städ
15
Dusch
WC
16
WC
WC
WC
16. Personalfack
20
samverkan 112 nr 5 2015
17. Tvättstuga
18. Omklädningsrum
www.s112.se
Vi hälsar deltagare,
utställare och sponsorer välkomna till
Flisakongressen i Helsingborg
www.flisa2016.se
www.s112.se
090-130035
samverkan 112 nr 5 2015
21
ambulanssjukvård / artikel / Skottlossning
Utanför entrén ligger en livlös kropp täckt med en filt.
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
doft av blod och krutrök
Från det att första ambulans hade anlänt Vårväderstorget, till att
sista ambulans, med den åttonde och sista patienten, lämnade
skadeplatsen, hade det gått 34 minuter.
Text: Carita Gelang, Verksamhetsutvecklare, Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård, SU
D
et var en ovanligt lugn kväll för ambulansens del. Dock hade Ambulanschef i Beredskap (AiB) blivit informerad
av SOS att det var lite oroligt i området
Biskopsgården.
En del bilbränder hade inträffat i området tidigare på kvällen, det hade kastats ägg
på brandbilar och varit en del falsklarm.
Han bestämmer sig för att be ambulanssjuksköterskan Tony på Bedömningsbilen
att försöka få mer info ute på plats och ber
också SOS vara observanta på brytpunkter
i området om ambulans ska in dit.
På ambulansstationen” Vassen”, Gullbergs Strandgata 36 C, var flera ambulanser för en gång skull hemma samtidigt. Man
satt och snackade, skojade och hade en go
stämning och kväll. Som vanligt var det
Tony som stod för underhållningen, innan
han fick uppdraget av ambulanschefen att
åka ut och kolla läget i Lundby.
På Lundby brandstation sitter en ambulansbesättning och har nyss hört räddningstjänst åka iväg till en containerbrand i
området. Ytterligare ett larm för dom dit
och brandbilarna ställs på brytpunkt för
säkerhetens skull.
22
samverkan 112 nr 5 2015
Kl. 22.24 piper det i första ambulansens
RAKEL. Meddelandet visar: Skottlossning. Vårväderstorget. Inget annat. Någon
minut senare piper det i andra enheten,
som är Bedömningsbilen, som nu precis,
efter sin ”rekrunda”, kommit in till Lundby station. RAPS och sjukvårdstalgrupp
tilldelas. Brytpunkt efterfrågas från SOS
Alarm, men det kommer inget svar.
falsklarm eller möjligen en skottskadad ?
Tony, som nu vet att det är mycket poliser
i området, beslutar att närma sig Vårväderstorget och ser poliserna. Han meddelar
den andra ambulansen det. I bakhuvudet
finns tanken att det är falsk-larm, eller kanske möjligen en skottskadad i värsta fall.
Han är först på plats bara några minuter
efter larmet. Det första han ser när han
kliver ur bilen är två poliser som gör HLR
på en person som ligger precis utanför
entrén till en restaurang. Han ser skottskadorna och förstår att det inte finns någon
chans för överlevnad.
Han tar snabbt kontakt med Polisen,
och tar på sig västen för att märka ut sig
som sjukvårdsledare.
Nästa ambulans med Susanne och
Tobias, anländer i stort sett samtidigt. Det
första även dom ser är poliserna som gör
HLR.
Samtidigt kommer en polis ut från restaurangen och säger att det finns minst sex
skottskadade där inne. Och en död.
medicinskt inriktningsbeslut ”load and go”
Tobias från ambulansen går in. Han slås
av att det sitter en polis vid varje skottskadad patient och de har redan börjat
jobba intensivt med att stoppa blödningar
med avsnörningar och tryck. Det är lite
halvmörkt inne i lokalen. Lukten av blod
och krutrök är påträngande. Tobias ser sig
om och tar snabbt ett medicinskt inriktningsbeslut – bara bår ska med in.
Det är ”load and go” som gäller, lasta
snabbt och behandla under färden till
sjukhus. Själv hade han alla väskor med
all utrustning med in, men det var inte det
som behövdes, poliserna gör just nu det
som är viktigast i stunden. Han ser den
döde och förstår att det inte finns något att
göra. Försäkrar sig istället om att alla andra
har fria luftvägar och andas.
www.s112.se
Skottskador i huvud, buk, rygg, ben och armar.
Tobias har tagit sorteringsvarv två inne på restaurangen. Svårt att undvika att trampa i allt blod.
Tror sig ha tappat sina nycklar då det skramlar på
golvet, men det visar sig vara en massa tomhylsor
överallt. En man som ligger blodig på golvet tar tag
om hans ben och vill inte släppa. Försiktigt men
bestämt måste han ta bort mannens armar och
arbeta vidare. Han måste prioritera vems som ska
iväg först till sjukhus. Känner att han har full koll
på patienterna, men tvingas omprioritera en man
som snabbt försämras. Dock är de flesta mycket
svårt skadade. Det är skottskador i huvud, buk,
rygg, ben och armar. De flesta skjutna med mer än
ett skott. Automatvapen har använts. Restaurangen
är liten, vilket gör att Tobias kan ha överblick över
alla samtidigt. Det behövs inget triageringsverktyg
eller några markeringskort, finns inte tid.
Det är uppenbart hur patienterna mår och den
kliniska bilden talar för sig själv.
Susanne blir koordinator mellan Tobias och
Tony och polis innanför och utanför. Står i dörröppningen till restaurangen. Släpper in och ut
ambulansbesättningar och registrerar varje patient
som kommer ut med personnummer och till vilket
sjukhus dom ska åka till.
Från det att Tony i Bedömningsbilen kommit
som första enhet till platsen, till första patienten
►
www.s112.se
Tel: 0430-490 50
www.nilsson.se
Grattis
Tony rapporterar bakåt enligt rapporteringsmetoden METHANE, på den tilldelade talgruppen.
Dom som hör förstår att det är rörigt på platsen,
men Tony är tydlig med att polisen har säkrat
platsen och har en klar ankomstväg, via en gångväg
in. Fler ambulanser har redan larmats ut och nästa
hade redan anlänt.
En ambulansbesättning beskriver hur dom har
med i förberedelserna på väg till platsen, att om
dom behöver vara två att jobba med patienten bak
i sjukhytten, får dom be en polis köra ambulansen.
Det kommer nog inte att räcka med ambulanser
annars, för att så snabbt som möjligt kunna transportera alla patienter till sjukhus. Ingen vet med
säkerhet i nuläget det totala antalet skadade.
Susanne hade lagt märkte till ytterligare en
skottskadad utanför. Försäkrat sig att om han
kunde vänta lite. Hon ställer sig i dörröppningen till
restaurangen för att lotsa in ambulansbesättningar
en efter en, nu när dom börjar anlända. Hon kollar
med polisen om hotbild och informerar dom att
det kommer att vara ”load and go” principen som
gäller. Någon från ambulansen lägger en filt över
den döde killen på marken.
Tony håller sig utanför i stab med polisen från
piketbilen. Tar emot ambulanserna, ger en snabb
rapport och visar in dom mot restaurangen. Alla
måste passera den döde utanför.
Totalt 9 ambulanser, förutom Bedömningsbilen,
har larmats till platsen.
VIRSEUM
Åke Stenfeldt hämtar XC70 till Virserum 2015.09.22
URBAN HOLM
Efterträder Hans-Allan Martinsson.
ALLFA EUROPE
Säker
Ergonomisk
Lätthanterad
MADE IN SWEDEN
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
samverkan 112 nr 5 2015
23
ambulanssjukvård / artikel / Skottlossning
är lastad i ambulansen och är på väg till
sjukhus har det nu gått nio minuter.
Utanför har det börjat bli en
”mobbstämning” och oroligt. En aggressiv och hatisk stämning har börjat byggas
upp, van ambulanspersonal har aldrig
tidigare upplevt vidden av hat i luften. Det
är mycket folk runt omkring och i rörelse.
Flera ambulanser står och väntar på att
få gå in och hämta patient och samtidigt
hindras en ambulans att åka iväg. Polis är
snabbt på plats och skapar fri väg.
En ambulansbesättning med patient
på båren hindras av en mobb på ca 30
personer. Dom sätter ner båren på marken
och markerar genom att gå vidare att
dom inte tänker låta sig utsättas för hot
eller våld. Mobben ropar snabbt tillbaka
ambulansbesättningen hjälper dom istället
att komma fram.
som att vara med i en film
Inne i restaurangen är det märkligt tyst.
Konstigt nog har ett lugn lagt sig. Kanske
någon skriker men fokuseringen på arbetet
gör att det inte hörs. Arbetet framskrider
metodiskt, som något av ett vacuum i det
orealistiska. Det kom senare att beskrivas
av flera som känslan av att vara med i en
film. Där sitter en dam i rullstol fysiskt
oskadad. Likaså några män som stilla
sipprar på sina öl, en av dom går fram till
baren för att beställa en ny. Någon slås av
att spegelväggarna i baren är hela och inte
sönderskjutna.
Även utanför arbetas det lugnt och utan
diskussioner. Tony ger klara besked om vad
som gäller och alla från ambulansen arbetar
mycket professionellt i denna märkliga situation. Man upplever ett ext-remt bra ”flyt”.
Känner sig trygga med alla poliser runtomkring som skydd, dock är gärningsmännen
inte gripna. Någonstans därute finns dom,
förhoppningsvis långt bort nu.
Första ambulansen har redan nått sjukhuset med första patienten. Trots att det
bara har gått en mycket kort tid är det stor
folksamling på plats utanför akutmottagningen.
Tjänsteman i Beredskap för alla sjukhusen i Göteborg (SU-TiB) blev mycket
tidigt larmad av Regional Tjänsteman i
Beredskap, som i sin tur blivit larmad
av SOS. SU-TiB kunde då direkt larma
sektionsledarna på akutmottagningarna
som enligt plan larmade traumateam.
Vaktmästarna fick order om att snabbt låsa
sjukhusen. Erfarenhetsmässigt vill man
hålla så många som möjligt utanför nu.
Det gäller både personal- och patientsäker24
samverkan 112 nr 5 2015
Bedömningsbilen har blivit en milstolpe inom svensk ambulanssjukvård.
Foto: Ambulanssjukvården SU
hetsmässigt även inne på sjukhusen. SUTiB kunde snabbt etablera kontakt med
ledning för polis och försäkra att polispatruller snabbt tog sig till sjukhusen för att
säkra dessa. Polis fanns på plats före första
ambulansen. Mycket tidigt togs kontakt
mellan SU-TiB och AiB för avstämning.
ambulanspersonalen kände trygghet
Det enkla i att lasta snabbt, kunna behandla under färd till sjukhus istället för
på plats, kom här att bli ett mycket bra
beslut. Förutsättningen för att kunna göra
det hade polisen skapat genom att stoppa
blödningarna. Annars hade det på flera patienter antagligen behövts mer livräddande
åtgärder redan på skadeplatsen, som hade
dragit ut på tiden. Polisen hade under hela
hösten innan haft övning ”skolskjutning
med stort skadeutfall”, tillsammans med
ambulanspersonal, och lärt sig hantera
större blödningar och blivit utrustade med
tournique, avsnörningsutrustning.
En annan mycket viktig faktor var att
all involverad ambulanspersonal kände
sig trygga i sitt arbete, som stärktes av en
mycket kompetent prehospital ledning och
snabbt medicinskt inriktningsbeslut på
skadeplatsen.
Patienterna kom att delas upp lika mellan Östra och Sahlgrenska sjukhuset.
Alla som behövde akut operation låg
på operationsbordet inom en timme. Alla
patienter som kom till sjukhuset överlevde.
Professionellt arbete prehospitalt och
samverkan med polis räddade liv.
Ansvarig kirurgläkare i tjänst på Sahlgrenska sjukhuset den aktuella kvällen
gjorde bedömningen, vid senare genomgång av händelsen, att rätt prioritering
gjordes på rätt patient prehospitalt.
SU TiB under händelsen: Carita Gelang ■
fakta: ambulanssjukvård su
9 Ambulansstationer: Citystationen "Vassen",
Frölunda, Mölndal, Lundby, Torslanda, Kortedala,
Angered, Öckerö och Öjersjö
Anställda: 163
Antal uppdrag/år: ca 76 000 (2014)
Ambulansresurser "Vassen": 3 dygn, 5 dag
Ambulansresurser i Frölunda: 2 dygn, 2 dag
Ambulansresurser i Mölndal: 1 dygn, 1 dag
Ambulansresurser i Lundby: 1 dygn, 1 dag
Ambulansresurser i Torslanda: 1 dygn
Ambulansresurser i Kortedala: 1 dygn
Ambulansresurser i Angered: 1 dygn
Ambulansresurser i Öckerö: 1 dygn
Ambulansresurser i Öjersjö: 1 dygn
Bedömningsbil: 2 (Först i Sverige 2013)
Läkarstödsbil: 1
Ambulansbåt: 1
Ambulanshelikopter: 1 (Tillhör VGR)
www.s112.se
Trygghet - Ekonomi - Kvalitet
För att insidan räknas
En rymlig och ljus arbetsplats för en
modern akutsjukvård.
Läs mer på: www.ambulansproduktion.se
Ambulansproduktion i Sandviken AB
Mullervägen 23, 811 93 Sandviken
Tel: 026-24 51 30
Avancerad Medicinsk Simulering
Enkel – Flexibel – Realistisk
iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad
medicinsk simulering. Träna var du vill och när du vill,
skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt.
iSimulate bygger på teknik du använder dagligen och
består av två iPads trådlöst anslutna till varandra.
Snabb och smidig simulering
ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • Fax 08-33 88 10 • [email protected]
www.s112.se
• www.allytec.se
samverkan 112 nr 5 2015
25
Utryckningskörning / reportage / Utbildning
Trafikinstruktör
mikael signons budskap
Att framföra ett utryckningsfordon är både fysiskt och
mentalt utmanande. Föraren är inte bara ansvarig för
sitt eget fordon, utan också ansvarig för att inga olyckor
inträffar till följd av sitt eget risktagande.
text : sven åsheden foto: PRIVAT
I
dag saknas en nationell regel som säger
att en utryckningsförare måste ha en
utvidgad körutbildning utöver B-körkort
för att få framföra ett utryckningsfordon.
Mikael Signon har över 30 års erfarenhet
av utryckningskörning från ambulanssjukvården i Gävleborg. Han var tidigare projektledare på Trafikverkets utbildningsenhet
för utryckningsförare. Idag kursansvarig för
den nationella trafikinstruktörsutbidningen
som drivs av Akut och katastrofmedicinskt
centrum (AKMC) i Umeå.
Parallellt med sitt instruktörsuppdrag
arbetar Mikael Signon som ambulanssjuksköterska i Söderhamn.
– Ett hundratal utryckningsförare från
ambulanssjukvården, räddningstjänsten
och tullverket har gått utbildningen sedan
starten 2006. Och räddningstjänsten visar
ett allt större intresse för dessa viktiga
frågor berättar Mikael Signon
I lärarlaget ingår förutom Mikael
Signon, forskaren Pontus Albertsson
och pedagog Per Edén. Utbildningsplanen, dess upplägg och nivå är mycket
väl lämpat som modell för ett nationellt
26
samverkan 112 nr 5 2015
yrkeskompetensbevis för att få framföra
ett utryckningsfordon.
– Utryckningskörning är ett komplicerat samspel mellan andra trafikanter och
utryckningsfordonet. Förarens bedömningar, beteende och inställning är avgörande
för körresultatet säger Mikael Signon.
Trafiksäkerhetstänkande
Forskaren Evans visade i en rapport Traffic
Safety (2004) på en mycket viktig skillnad,
nämligen på en uppdelning mellan förarprestation (eng. driver performance) och
förarbeteende (eng. driver behaviour).
Förarprestation syftar på vad föraren
maximalt kan göra, utifrån kunskap, färdighet, förmågor och sättet att tolka olika
sinnesintryck. Detta är förarens absoluta
och yttersta gräns.
Förarbeteende handlar däremot om
vad en förare väljer att göra utifrån sina
förutsättningar. Ett bra förarbeteende
kan kompensera en sämre förarprestation
genom att vid behov till exempel sänka
hastigheten.
Däremot kan en förare med bra förar-
prestation lockas till att utmana gränserna
och därmed utnyttja sin förmåga. Den
positiva effekterna av en hög förarprestation kan då få en negativ verkan eftersom
föraren väljer att öka svårighetsgraden, med
högre hastigheter eller snävare omkörningar.
Att hantera ett utryckningsfordon i
trafiken på ett säkert sätt handlar således
inte enbart om den rena färdigheten
att manövrera fordonet, utan även om
psykologiska faktorer som motivationen
att sänka eller höja risktagandet.
utbildning av instruktörer
Trafiksäkerhetstänkande är A och O vid
all bilkörning, och det vilar ett ännu större
ansvar på en utryckningsförare som måste
bryta mot trafikregler.
– Vår instruktörsutbildning handlar
mycket om att ”omvända” och flytta
fokus från den tidigare traditionella trafikutbildningen, där eleverna i stor utsträckning var ute på bana eller vinterväg och
tränade färdighet, till att förmedla budskap om tidsvinsteorin och riskmedvetenhet berättar Mikael Signon och lillägger.
www.s112.se
– Att framföra ett utryckningsfordon
innebär stor friheter runt gällande trafikregler. Utryckningsförarens uppdraget
handlar oftast om att rädda liv. Vilka regler
som följs för att komma fram till adressen är i mångt och mycket förarens eget
ansvar och bedömanden, detta ger föraren
en mycket speciell roll i trafiken.
Var ska vi lägga fokus när det gäller utbildning för utryckningsförare?
– Både på introduktionsutbildning och
på vidare- och repetitionsutbildning. En
kontinuerlig förarutbildning för utryckningspersonal är viktig av flera skäl. Idag
har många verksamheter längre körsträckor samtidigt som trafikmiljön blir allt
mer komplex. Utryckningskörning är en
stressfylld faktor som kräver kontinuerlig
utbildning.
– Den teoretiska delen är minst lika viktig som den praktiska. Utbildning handlar
om insikt av egen förmåga. Hos unga förare är tilltron till sin egen förmåga ibland
lite väl hög. Utbildningens budskap får inte
leda till en övertro på sin egen förmåga
och färdighet.
Är medtrafikanter orsaken till tillbud och
kollisioner?
Parallellt med sitt instruktörsuppdrag för Akut och katastrofmedicinskt centrum
(AKMC) i Umeå, arbetat Mikael Signon som ambulanssjuksköterska i Söderhamn.
– Idag jobbar vi mycket med individen
och attitydfrågor, mjukvara och trafikpsykologi. För att klara sin vardag, med alla
komplexa situationer, behöver utryckningsförare klara riktlinjer, nedskriva i en
trafikpolicy. Tidsförlusten att sakta ner
till gångfart när vi åker mott rött ljus är
försumbar tidsmässigt
Risken för olyckor är särskilt stor vid
trafikljus, vägkorsningar och vid omkörningar. Den mänskliga faktorn anses vara
orsaken till 90–95 procent av alla olyckor
enligt forskare på VTI.
– Ibland märker inte ens utryckningsföraren att hen medverkat till en "svallvågsolycka". En olycka som sker efter det att
utryckningsfordonet passerat. Trafikanter
har distraherats av utryckningsfordonets
framfart och på ett eller annat sätt stört
trafikflödet.
– Gedigen utbildning och klara riktlinjer
är nödvändigt för att minska tillbud eller
skador säger Mikael Signon.
Utryckningsförare ska uppträda som
föredömen i trafiken.
– Andra centrala delar i vår instrukwww.s112.se
törsutbildning är att låta deltagarna träna
exempelvis riskmedvetenhet genom att
riskinventera sina vanligaste utryckningsvägar eller i grupp diskutera frågor som berör
förarbeteende berättar Mikael Signon.
rollen som trafikinstruktör
Hur ser du på instruktörsrollen?
– I min roll måste man ha en seriös syn
på sin yrkesutövning. Det är jag och mina
instruktörskollegor som ska skapa normer
och värderingar som sedan blir ramen för
en säker utryckningskörning. Det är en
aktiv handling, dygnet runt året runt, att
påverka kollegor till rätt attityd och säker
arbetsmiljö.
Är "ärvda" beteende ett problem?
– Varje "blåljusverksamhet" har vanligtvis
en viss kultur som speglar personalens värderingar, uppfattningar och normer för sitt
beteende. Uppträder vi till exempel korrekt
mot övriga trafikanter? Kanske dags för en
omvärdering på vissa håll i landet. Och då
krävs det fler välutbildade instruktörer.
– En bra utryckningsförare måste ha
förståelse för sin situation och hur andra
medtrafikanter kan bete sig. Det krävs
en förmåga att ”läsa trafiken”, att förstå
och förutspå vad som kommer eller kan
komma att ske, och att inse medtrafikanternas opålitlighet och att det inte går att
lita på alla medtrafikanter.
– Många gånger har utryckningsföraren
för hög hastighet vilket gör att medtrafikanter inte ges en chans att uppmärksamma utryckningsfordonet som påkallar
fri väg. Sänker vi farten kommer vi fram
säkrare och snabbare utan incidenter.
– Utryckningsfordon som ligger för
nära framförvarande, i syfte att komma
fram fortare, stressar medtrafikanter.
Avslutningsvis, varför behöver vi en nationell utbildning?
– Vissa organisationer har satsat mer
på produktion och ekonomi än trafiksäkerhet. Detta fenomen måste vi få bort.
Med ett nationellt krav på utbildning
för utryckningsförare kan vi säkerställa
tillgången på bra utbildning för all utryckningspersonal.
– Den som ringer larmnumret 112 förväntar sig att resurserna kommer fram! ■
Varför är utryckningskörning så speciellt?
samverkan 112 nr 5 2015
27
ambulanssjukvård / reportage / Forskning
Värmemadrass gör nytta
Tillför patienten värme så tidigt som möjligt i vårdkedjan – för komfort och ökade
möjligheter till ett goda behandlingsresultat.
Det forskningsområdet har engagerat Jonas Aléx, ambulanssjuksköterska från Umeå,
som i våras disputerade om termisk komfort i ambulanssjukvården.
text och foto: Fredrik Mårtensson
– Forskningen visar tydligt hur viktigt det är
för patienterna att slippa köldexponering
och i förlängningen hypotermi. Jag har
framför allt tittat på en lösning med en
värmemadrass, inställd på 35 grader, på
ambulansbåren som snabbt värmer upp
patientens rygg, säger Jonas Aléx.
Vi träffas på campus i Umeå, där Jonas
för fem år sedan inledde forskning om
värmemadrasser och som nu under våren
resulterade i en doktorsexamen.
Undervisat polisstudenter
Ambulanssjukvård har han arbetat med
sedan 1999 och gradvis har arbetet blivit
alltmer kopplad till forskning och undervisning vid Umeå universitet.
– Jag halkade in mot det arbetsfältet lite
av en slump och har bland annat jobbat
en hel del inom polisutbildningen med att
undervisa om akutsjukvård.
– Problematiken kring köldexponering
och den stress och oro som patienterna
möter har alltid funnits med i jobbet och
varit någonting som man haft funder-
ingar kring. Så när jag fick möjlighet att
bli forskarstudent var det inte mycket att
fundera över, säger Jonas Aléx.
Att täppa till den lucka i vårdkedjan
när ambulansen hämtar patienten och
fordonet exponeras för kall luft har varit
centralt i Jonas Aléx forskning.
– Med all vår högspecialiserade vård
och teknisk utrustning så borde vi kunna
lite bättre än att linda tjocka sjukhusfiltar
runt patienten. Det var min utgångspunkt
i kombination med att detta är ett problem som vi inte kan ignorera.
– Vi har det klimat som vi har, särskilt
här i norra Sverige, och behöver anpassa
oss till det. Vi måste jobba med att köldexponering är ett problem.
Hälften kände kyla
Jonas Aléx har i sin forskning följt ambulansverksamheten i Umeå vintertid och
registrerat olika kölddata för patienterna
och hur dessa upplevt kylan.
Forskningen visar att drygt 85 procent
av patienterna hade en fingertemperatur
under komfortnivån 31 grader och hälften
av patienterna upplevde ambulanshytten
som kall.
Patienter som fick prova den tunna,
eluppvärmda madrassen ovanpå ordinarie
bårmadrass av galon var i regel nöjda ur
ett värmeperspektiv.
Endast 3 procent upplevde obehaglig
kyla – att jämföra med 57 procent i kontrollgruppen utan värmemadrass.
I forskningen har Jonas Aléx uppmätt
så låga madrasstemperaturer som minus
22 vid ambulanstransporter.
– Patienterna berättar om obehag och
stress av att vara nedkylda. Det är också
en känsla som finns kvar lång tid under
själva transporten och det tror jag kanske
inte att vi som jobbar inom vården är så
medvetna om.
Fler bör engagera sig
– I en del av forskningen har patienter
med och utan värmemadrass fått uppskatta sitt obehag av kyla på en skala. Patienter
som fått använda madrassen upplever att
En värmemadrass har stor betydelse
för patientens termiska komfort.
Det visar Jonas Aléx forskning.
28
samverkan 112 nr 5 2015
www.s112.se
FLEX SPLINT
Enkel
Inspired
Flexibel
Safety
Universal
”
Jag skulle gärna se att
en större del av vårdkedjan
engagerade sig"
www.s112.se
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
Tel: 0430-490 50
www.nilsson.se
Grattis
obehaget minskar hela tiden, medan kurvan är den
motsatta för övriga gruppen.
Jonas Aléx forskning har primärt varit inriktad
på värmens betydelse för komforten vid ambulanstransport. Men han tycker samtidigt att det är
viktigt att lyfta frågan om värmens betydelse för
patientens tillfrisknande.
– Jag skulle gärna se att en större del av vårdkedjan engagerade sig för värdet av fler patienter med
normal kroppstemperatur kommer in till akutmottagningarna.
– Det ska egentligen inte vara en fråga bara för
ambulanssjukvården utifrån de problem som kylan
skapar för operativ verksamhet med blodkärl som
drar ihop sig och risk för svikt av vitala funktioner
vid nedkylning.
I forskningen, bestående av fyra olika studier,
har Jonas Aléx även studerat alternativ till värmemadrass.
– Det går exempelvis att använda en kemisk
värmeplatta över bröstkorgen och det har vi
kunnat se positiva effekter av. En annan variant
används i Norge och bygger på att vira in patienten i en form av bubbelplast. Nackdelen där
är svårigheten att komma åt kroppen för undersökning och behandling.
– Fördelen med en värmemadrass är att patienten upplever att en behaglig värme sprider sig
snabbt och att patienten går att behandla. ■
Innovation
REGION GÄVLEBORG
Thomas Hildingsson och Olle Wiklund kör hem till
Delsbo. 2015.09.28
VÄSTMANLAND
Under senaste Flisa överlämnade Hans-Allan den 63:e
och 64:e Ambulansen från Nilssons till Anders Sandvik.
samverkan 112 nr 5 2015
29
ambulanssjukvård / reportage / Leverantör
värderar svenskt
ergonomiskt tänkande högt
I den lilla finska staden Sastamala finns två bröder
som har ett extra gott öga till Sverige.
- Ert ergonomiska tänkande passar våra produkter som hand i handske!
fastslår Niko och Niilo Vuorenoja, ägare till Pensi Rescue.
Text: Sören Viktorsson foto: privat
S
astamala, med runt 25 000 invånare,
ligger utmed järnvägslinjen mellan
Tammerfors och Björneborg.
– För en svensk läsare är det kanske enklast att säga att vi är ungefär tio mil från
Åbo, förklarar Niko Vuorenoja när han
plockar upp Samverkan 112:s reporter på
stationen.
Under den korta bilturen till företagets
lokaler hinner han berätta, att Pensis rötter sträcker sig ända bak till 30-talet.
– Vår farfar Toivo Vuorenoja var en
driftig entreprenör som då anskaffade
byns första svetsaggregat till sin smedja.
Mer om Pensis historia om en stund.
Men först demonstrerar VD Niko Vuorenoja företagets multifunktionsbår samt
bårsläden med dess självlastningssystem.
– Många läsare känner säkert redan till
det här, säger han och ändrar båren från
ligg- till sittläge. Poängen är ju att den då
får plats exempelvis i en hiss.
Så ber han produktutvecklare Eero Apiainen sätta sig i båren och demonstrerar
hur den, tack vare en nedgångscylinder,
kan ”klättra” nerför trappor.
– Den här Ergomy bårsläden är vi
naturligtvis också stolta över, förklarar han
och demonstrerar hur släden medelst ett
elektriskt självlastningssystem lyfter upp
båren utan att det behövs någon manuell
kraft.
Till fikat ansluter sig yngre brodern
Niilo Vuorenoja, som är företagets försäljningschef.
– Vi producerar omkring 300 multifunktionsbårar per år och Pensis produkter används idag i ett 20-tal länder. Sverige
är vår i särklass största exportmarknad
och till er säljer vi över hundra bårar om
året, berättar han.
Pensi Rescue har fått Finlands presidents
s k InnoFinland-pris för sina innovationer
30
samverkan 112 nr 5 2015
vad gäller en bättre arbetsmiljö för ambulanspersonalen. Förutom ägarbröderna
finns här ett 15-tal anställda, varav ett tiotal
sysselsatta direkt i produktionen.
– Dessutom har vi tio underleverantörer
som på heltidsbasis jobbar åt oss, förklarar
VD Niko Vuorenoja.
Hur stora är ni då i Sverige?
– Vad gäller Pensis bårsläde finns den
idag i nästan varje ambulans. Att marknadsandelen för vår multifunktionsbår växt
kraftigt har direkt att göra med de svenska
kraven på hög ergonomi, svarar Niko
Vuorenoja.
Redan 1932 byggde brödernas farfar
Toivo sin smedja, där han bl a tillverkade
hästskor. På slutet 60-talet tog sonen Eero
över chefskapet och firman kom nu att
koncentrera sig på tvättställningar och
trädgårdsgungor, etc.
Ambulanssjukvård av en slump
En dag 1968 kommer så en anställd vid
Finlands Röda Kors in på firman med en
bår och undrar om det går att göra den
mindre otymplig...
– Farfar, som då ännu var kvar i firman,
och hans två söner tog och sågade itu
båren och försåg den med gångjärn.
– Så föddes idén att ge sig in i ambulansbranschen och firman utvecklade
Bröderna Niko och Niilo Vuorenoja demonstrerar tillsammans med produktutvecklare
Eero Apiainen (mitten) multifunktionsbåren som blivit en säljsuccé.
www.s112.se
senare världens första bår med rostfritt stål istället
för aluminium, berättar Niko Vuorenoja.
Bakom Pensis framgång finns alltså en mycket
stark entreprenörstradition. Redan före skolåldern
fick bröderna Niko och Niilo följa med på mässor.
– För femton år sedan bilade vi flitigt runt i
Sverige och besökte många stationer. Idag har vi
på heltid en egen representant, Mago Scandinavia
AB, i Skövde, berättar Niilo Vuorenoja.
Att brödernas hjärta fortfarande klappar en
smula extra för Sverige går inte att ta miste på.
– Ni ligger ju främst av alla länder vad gäller
ergonomiskt tänkande och det konceptet passar
oss perfekt, fastslår Niko Vuorenoja.
Men ligger inte Finland också väl framme?
– Jodå, fast här möter man fortfarande ibland
inställningen att ambulans- och räddningspersonal
ska vara stora, starka karlar. Det ergonomiska tänkandet ligger nog litet före hos er, förklarar Niilo
Vuorenoja.
Pensi har en omsättning på runt 3 miljoner euro
per år. VD Niko Vuorenoja berättar att företaget
nu satsar offensivt på den stora, tyska marknaden.
Där kommer ergonomiskt tänkande allt mer, på
grund av nya utbildningkrav för ambulanspersonal.
– Vi kan med ganska enkla medel gå upp från
300 bårar per år till 500. Men vår filosofi är en hållbar och kontrollerad tillväxt.
Pensi har två medarbetare som på heltid ägnar
sig åt produktutveckling.
– Det handlar mycket om en dialog med kunderna. Från Sverige får vi en hel del nyttig feedback
och ambitionen är att hela tiden förbättra produkterna, säger Niko Vuorenoja.
När Samverkan 112 frågar vad som står för
dörren, blir bröderna en smula ”hemlighetsfulla”
av sig.
– Vi kan ju inte visa alla våra kort.., ler de.
Av ett 15-tal anställda här i Sastamala står tiotalet direkt i produktionen.
Kari Jalo har arbetat här i 15 år och trivs med sitt jobb.
Kommer ni att börja tillverka elbårar?
– Nej, svarar Niko Vuorenoja. Det skulle göra
båren avsevärt tyngre och ett batteri kan ta slut. Vi
håller fast vid konceptet med elkraft i bårsläden.
Hur ser produkterna ut om tio år?
– Det kommer, spår Niko Vuorenoja, en dag då
det inte längre krävs någon som helst manuell kraft
för att hantera en bår. Ergonomiska produkter
kommer i framtiden att efterfrågas överallt.
Återstår bara frågan om namnet Pensi, som
kläcktes år 1995.
– Det kommer från finskans ”Pehmeä ensiapu”,
som betyder ”Mjuk förstahjälp” och sammanfattar
vår produktfilosofi.
– En fördel med namnet är, att det inte betyder
något på något annat språk. Och det passar ju bra
när vi nu också finns på internationella marknaden,
avslutar bröderna Vuorenoja. ■
Pensi tillverkar idag omkring 300 bårar per år, men kan vid behov
lätt gå upp till cirka 500.
www.s112.se
samverkan 112 nr 5 2015
31
ambulanssjukvård / reportage / Ambulanshelikopter
SA 365N2 Dauphin. 280 km/tim.
Räckvidd 3 timmars flygning.
Bättre vårdmiljö
när sheriffens helikopter pensioneras
Text och FOTO: Andreas Larsson
Region Jämtland Härjedalen kommer
att byta ambulanshelikopter 2017.
”I dag anpassar vi oss efter helikoptern, nu anpassas helikoptern efter vår
verksamhet”, säger narkossjuksköterskan Gustav Carlsund.
D
et har varit ett relativt lugnt dygn för
ambulanshelikoptern, berättar narkossjuksköterskan Gustav Carlsund.
Bara en patient som i går transporterades från Årefjällen. Gustav Carlsund
har visserligen precis gått av ett dygnslångt skift på basen vid Göviken i Östersund, men har fortfarande energi kvar att
berätta om ett helt annat skiftbyte som
kommer att äga rum om drygt ett år.
32
samverkan 112 nr 5 2015
I början av 2017 går Region Jämtland
Härjedalens ambulanshelikopter i pension
efter att ha flugit sedan 1991.
Först i Norden med nya helikoptern
Dagens helikopter är utformad för att
klara många typer av uppdrag.
De första åren flög den för en sheriff
i Florida, sedan tio år som ambulanshelikopter i Pennsylvania, innan den kom till
Östersund år 2005.
Nu kommer Region Jämtland Härjedalen att bli först i Norden med att använda
helikoptern AW169, en modell som är anpassad för just helikopterambulansflygning.
Framför allt betyder det att vårdmiljön
blir bättre.
– Utmaningen i en ambulanshelikopter
är åtkomsten till patienten. När vi flyger
tappar vi ett viktigt sinnesorgan – hörseln.
Motorbullret gör att vi inte kan höra patienternas andningsljud eller vad de säger.
Därför behöver vi vara duktiga på att använda våra andra sinnesorgan. Att känna,
se och mäta. Men det är trångt och lågt i
tak, så det är svårt att få en god överblick,
säger Gustav Carlsund och visar hur hans
huvud slår i taket när han sitter fastspänd
där bak.
I den nya helikoptern är kabinen lite
bredare, lite högre och lite längre.
Där kommer Gustav Carlsund och hans
kollegor att kunna sitta rakt bakom patientens huvudända, vilket är viktigt eftersom
www.s112.se
Gustav Carlsund är narkossjuksköterska
och har arbetat vid ambulanshelikoptern
i Östersund sedan 2009.
Kabinutrymmet är större i den nya helikoptern och
det innebär bättre vårdmiljö.
Agusta Westland
AW169, en modell
som är anpassad
för just helikopterambulansflygning.
Fakta: ambulansHelikopter
Foto: www.agustawestland.com
de till skillnad från i vägambulansen har
möjlighet att söva patienterna och ta över
deras andning.
Färdiginredd för ambulansverksamhet
– Sedan finns det ett enormt reglemente
inom flygbranschen. Att få skruva fast
någonting i kabinen är otroligt besvärligt.
Det krävs många tester, vilket gör att prislappen blir hög. I dag löser vi det genom
att ha löst hängande inredning. Den nya
helikoptern är inredd för just ambulansverksamhet, med fästen för vår medicintekniska utrustning och det ger oss en
bättre överblick, berättar Gustav Carlsund.
För ambulanshelikoptern är både busväder och strålande sol utmaningar. I dag
www.s112.se
väljer de ibland att inte lyfta eftersom
vädret kan vara för dåligt på plats. Med
en bättre väderradar kommer det att bli
lättare att bedöma vilket väder de har
framför sig.
När det är varmt ute får helikoptern
sämre lyftkraft och de får då räkna på
både bränslemängd, destination och hur
många personer de kan ta med sig.
Med nya och betydligt starkare motorer
kommer det problemet helt att försvinna.
Samtidigt kommer de mellan 700 och
800 transporterna varje år att gå både
mjukare och tystare.
– I dag anpassar vi oss efter helikoptern, nu anpassas helikoptern efter vår
verksamhet, säger Gustav Carlsund. ■
► Förra året gjorde helikopterambulansen 734 transporter. På basen vid Göviken finns även en vägambulans som körde 443 uppdrag i fjol.
► Ambulanshelikoptern har beredskap dygnet runt sedan 1980.
► Ombord finns alltid pilot, HEMS-crew och narkossjuksköterska, vid behov även narkosläkare.
► Region Jämtland Härjedalen har sedan 2008 haft avtal med Scandinavian Air
Ambulance. Det befintliga avtalet förlängs nu till och med 2021. Samtidigt har parterna kommit överens om att ersätta den gamla helikoptern med en ny modell, AW169.
samverkan 112 nr 5 2015
33
ambulanssjukvård / artikel / Statistik
Småbilsambulans
Text och illustration: sven åsheden
– hetare än någonsin
En personbilsambulans byggd på ett
chassi av Volvo V70 eller XC-70, med
dieselmotor och fyrhjulsdrift är ambulanssjukvårdens favorit. Ute i kylan är
småbilsambulans Volkswagen.
En nosläng efter Nilsson kommer
Mercedes-Benz Sprinter.
Är Volvo/Nilsson och småbilsambulansen på väg mot en ny storhetstid?
Swede Rescue AB i Trollhättan sålde de
första Volvoambulanserna 1977-78. Då
hade Mercedes-Benz cirka 90 procent av
den svenska marknaden. Några år senare
hade Volvoambulansen kapat åt sig 65-70
procent av marknaden, medan Mercedes
hamnade på cirka 20 %.
Då liksom idag byggdes Volvoambulanserna i Laholm.
Under många år spottade Yngve Nils-
sons anrika karossefabrik, med över 100
anställda, ut 600 specialbilar per år, både
för den inhemska marknaden och för
export. Bolaget gick i konkurs 2001, men
har sedan dess rekonstruerats till Nilsson
Special Vehicles.
Enligt Transportstyrelsens Fordonsregistrerings- och ärendestödsavdelning
finns det idag 955 st ambulanser som har
utryckning som användningssätt.
antal nyregistrerade ambulanser
under Perioden: 1/1 2014 - 20/9 2015
246 st
Nilsson
Volvo
MB
Sprinter
Renault
Master
Chevrolet
MB
Vito
VW
Kombi
VW
Amarok
Källa: Transportstyrelsen
procentandel av registreringen
34
samverkan 112 nr 5 2015
www.s112.se
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN
Ett stor tack till alla er
som träffade oss på FLISA
och visade ert intresse
för vår nya VITO
ambulans!
0457-45 06 00
eurolans.se
Akutmedicinsk personal
levererar bästa HLR.
Och väljer Physio-Control för att göra det.
BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM
DATAGRANSKNING OCH ANALYS
MONITOR/DEFIBRILLATOR
DEFIBRILLATOR/MONITOR
www.physio-control.se
Tfn: 0770-870 120
E-mail: [email protected]
Facebook: PhysioControlNordic
©2015 Physio-Control, Inc. Redmond, WA USA
www.s112.se
samverkan 112 nr 5 2015
35
samverkan / Reportage
Betald annonsplats
ambulansförbundet
Box 3047, 750 03 Uppsala
Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00
www.ambulansforbundet.se
vi tar tuffa
utmaningar
ALARM-Ambulansförbundet föreslår
fotoförbud på olycksplatser
ALARM-Ambulansförbundet föreslår
att ett nytt brott införs i brottsbalken
benämnt otillbörlig olovlig fotografering. Förstärkningen i brottsbalken ska
komplettera sådan fotografering som
redan idag kan vara förenad med straffansvar och som innebär ett intrång i
blåljuspersonalens arbetsinsats vid olyckor
och omhändertagande av individer som
drabbas av sjukdomsfall.
Bestämmelsen bör omfatta olovlig
fotografering eller annan bildupptagning
som, oavsett plats, sker på ett sätt som
av blåljuspersonal bedöms försvåra en
räddningsinsats.
ALARM-Ambulansförbundet föreslår
förbud mot all fotografering där räddningsarbete pågår. Straffbestämmelsen ska inte
gälla fotografering eller annan bildupptagning som utgör ett led i en myndighets
verksamhet.
ALARM-Ambulansförbundet vill på
grund av en rad händelser se en kriminalisering av all typ av fotografering som sker
utan samtycke i privata miljöer.
Under tidigt 70-tal och i mitten på
2000-talet genomfördes statliga utredningar kring olovlig fotografering som
resulterade i ett förslag att kriminalisera
36
samverkan 112 nr 5 2015
smygfotografering som kränker privatpersoners integritet. Justitiedepartementet
med Beatrice Ask i spetsen lyfte 2011
efter påtryckningar från Europadomstolen
åter frågan, som resulterade i ett lagförslag
som riksdagen fattade beslut om den 29
maj 2013 och som började gälla den 1 juli
2014.
Tyvärr omfattar den i och för sig behövliga lagen om olovlig fotografering inte
räddningsarbete. Lagen har i vid exempelvis olyckor inte fått önskvärd effekt.
De olycksdrabbade och sjukas integritet
är därför det tyngst vägande skälet till en
kraftfull straffskärpning. Den personliga
integriteten måste komma i första hand.
En försvarslös person som inte kan
värja sig mot fotografering ska därtill
garanteras skydd mot trenden att filma
olyckor och sjukdomsfall genom ökad
användning av avspärrningar. Fotoförbud
är av nödvändighet och efter förbundets
presskonferens var gensvaret från media
mycket stort.
Det råder inget som helst tvivel att
frågan kring förbud mot fotografering vid
olycksplatser engagerar oerhört många
människor. Gensvaret efter åtskilliga
intervjuer och en direktsänd debatt i SVT
Aktuellt talar sitt tydliga språk; oskicket
med störande och påträngande fotografering måste upphöra.
Ny sektion i Skaraborg (SKAS) bildad
Den 23 oktober bildades en ny sektion i
Skaraborg. Gustaf Lindgren valdes enhälligt till sammankallande för sektion SKAS.
Det är med tillfredställelse vi konstaterar
att allt fler ansluter sig till Sveriges renodlade ambulansfack och att en motiverad
sektion nu kan påbörja ett viktigt arbete.
I närtid kommer utbildningsaktiviteter av
förtroendevalda att ske i samråd med våra
samarbetspartner inom blåljusfamiljen.
Nej till droger - Ja till tester
Vi jollrar inte med raden av konsekvenser och allvarliga arbetsmiljörisker
som användning av alkohol- och droger
kan leda till för våra medlemmar. Ännu
2015 finns flera arbetsgivare som inte utför alkohol- och drogtester. För oss är det
självklart att en redan utsatt verksamhet
som därtill ofta påkallar fri väg (trafikrisker mm) intar en nolltolerans mot all
användning av alkohol- och droger.
Därför manar vi under november
ånyo samtliga arbetsgivare inom svensk
ambulanssjukvård att skyndsamt införa
obligatoriska alkohol- och drogtester.
Det får anses märkligt att vissa fackförbund så enträget vill inskränka människors strävan till individuella arbetstider
och samtidigt anser att drogtester kränker
den personliga integriteten.
De medarbetare som ovetande tjänstgör
med drogpåverkade personer löper ökade
risker och här måste facken väga mot att
ställa krav.
I sammanhanget kan det också vara på
sin plats att slå ett slag för behovet av ändamålsenliga fysiska krav för tjänstgöring
inom ambulanssjukvården. Det finns idag
(2015) inte några stipulerade regler kring
www.s112.se
Betald annonsplats
fysiska tester för personal inom ambulanssjukvården.
Det är få arbetsgivare som genomför
nyanställningstester, och i den mån årliga
fysiska tester alls sker, är det i avseende att
mäta normalfysik, vilket förstås får konsekvenser all den stund ambulanspersonal
möter verkliga förhållanden.
Lågt ställda krav får konsekvenser för
patientsäkerheten, och arbetstagarna, eftersom arbetet inom ambulanssjukvården
omfattar akuta förflyttningar av tunga
patienter på ogynnsamma platser.
Förbundet arbetar för att det ska finnas
tydligt stipulerade krav för anställning i
ambulanssjukvården och därtill föreligga
nationella krav om återkommande årliga
fys- och kunskapstester och hälsoundersökningar av all personal inom ambulanssjukvården.
Vi arbetar för att all ambulanspersonal
ska äga rätt till en fullskalig hälsoundersökning per år.
Våld och hot mot
ambulanspersonal måste beivras
Vi driver i oförminskad styrka på för att
skapa en säkrare arbetsmiljö för personal
inom blåljusfamiljen. En väl fungerande
blåljusorganisation är en av grundstenarna
i vårt demokratiska samhälle.
Därför har vi nolltolerans mot hot och
våld mot ambulanspersonal. Vi får in ett
stigande antal rapporter om situationer
där ambulanspersonal upplever som
otrygghet.
När någon hotar eller utövar våld mot
www.s112.se
Vi är fackförbundet
med 100 %
ambulanspersonal
ambulanspersonal måste lagstiftaren tydligt markera att det får kraftfulla konsekvenser.
Som minimum måste ambulans- och
larmpersonal äga tillgång till farliga adresser och våldsamma personer. När social
oro råder i en stadsdel eller område måste
denna information utan dröjsmål vidarebefordras till ambulansverksamheten.
Vårt budskap är tydligt; "förminska och
normalisera inte riskerna".
Avslutande ord i vintertid
Vi närmar oss vinter, halt väglag, mörka
nätter och en på många håll i landet ansträngd ambulanssjukvård. Det påminner
oss om behovet av beredskap och regelbunden övning.
Finn er inte i godtycket och kamrerernas iver att skära i verksamheten. Anslut
er till Sveriges självklara ambulansfack.
Det gör i verklig mening skillnad.
Med vänlig hälsning Henrik Johansson
Förbundsordförande
samverkan 112 nr 5 2015
37
Räddningstjänst / artikel / Statistik
Text och illustration: sven åsheden
RÄDDNINGSTJÄNSTen
har inte Volvo som förstaval
Autokaross Rescue Systems i Floby är en av
Sveriges två ledande leverantörer av Scania
räddningsfordon. Sala Brand, som ligger i
Sala, är den andra leverantören.
Beställaren (oftast kommunal räddningstjänst) får välja precis hur just deras basbil
skall se ut, vilken utrustning den skall ha,
motortyp etc.
När beställaren och leverantören kommit
överens om utformning och pris skickas en
beställning till hyttillverkare (Laxå Special
Vehicles) och fordonstillverkare (Scania
Special Vehicles).
Därefter tillverkas hytten i Laxå, som
när den är klar transporteras till Scania i
Södertälje. När lastbilen är tillverkad och
hytten är på plats transporteras ekipaget till
leverantören i Floby eller Sala. Ekipaget
består av en specialtillverkad hytt på en i
övrigt outrustad lastbil.
räddningstjänster 13 040 IVPA-larm vilket
var en ökning med 400 larm i jämförelse
med 2013.
Tre av fyra IVPA-larm är till bostäder
och flest är till villor (45 procent), följt av
flerbostadshus (25 procent).
I fjol stod IVPA-larm för drygt 50 procent av de "andra uppdragen", därefter
kom annan hjälp till ambulans med tio
procent och inbrottslarm med sex procent.
En närmare analys visar att många av
uppdragen är lyft- och bärhjälp samt undersökningar och kontroller.
Svensk räddningstjänst genomför nästan
25 000 uppdrag årligen som inte är vanliga
räddningsinsatser utan "andra uppdrag".
Vilket motsvarar var femte utryckning.
Dessa uppdrag görs som stöd till ambulans, polis eller någon annan som behöver
använda räddningstjänstens resurser.
Många av uppdragen är av akut livräddande karaktär och har de senaste tio åren
ökat med 10 000 uppdrag. I stort sett hela
ökningen är IVPA-larm som ökat från
cirka 5 000 till mer än 13 000.
Under 2014 rapporterade landets
IVPA-larm är per definition inte räddningstjänst och därmed inte lagstyrd enligt
LSO. (Källa: MSB)
antal nyregistrerade brandfordon
under Perioden: 1/1 2014 - 20/9 2015
206 st
Scania
VW
Caddy
MB
Sprinter
Volvo
Trucks
Mitsubishi
Nissan
Navara
Ford
Ranger
VW
Transporter
Rosenbauer
Toyota
VW
Amarok
VW
Crafter
VW
Pickup
Isuzu
Opel
Movano
Skoda
&
Tristar
Källa: Transportstyrelsen
38
samverkan 112 nr 5 2015
www.s112.se
Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se
BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon
Försäljning
Denny Walthersson
0515 - 72 34 84
0765 - 25 34 84
[email protected]
Försäljning
Sture Håkansson
0515 - 72 34 58
0705 - 50 44 22
[email protected]
Support
Stig Christensen
0515 - 72 34 65
0702 - 90 20 25
[email protected]
www.s112.se
samverkan 112 nr 5 2015
39
magisterarbeten / artikel / Nominering nr 4 - 2015
höga krav
- från komplex målgrupp
Du är på väg ut till en patient som
upplever sig tillhöra en lågprioriterad
grupp i samhället där forskning visat att
du upplever denna patientgrupp som
besvärlig, du undertriagerar lätt hen
och i allmänhet är du lite misstänksam
överlag mot patienten i fråga.
I Sverige utgör gruppen i sig lika stor
andel ambulansuppdrag som traumapatienter gör men omhändertagandet saknar
traumaomhändertagandets struktur och
utbildningsinsatser.
Patienten i fråga? En människa med
psykisk ohälsa som ofta underprioriteras
i vården!
Naturligvis drar jag all ambulanspersonal över en kam och jag vet att kompetensen är olika hos oss alla men denna
magisteruppsats väcker en hel del frågor
och funderingar som är viktiga för oss
som profession att ta åt oss av och fundera på.
Författaren Jenny Karlsson Pajaujis har
erhållit sin specialistsjuksköterskeexamen
på Karolinska Institutet och hennes arbete
”Patienter med psykisk ohälsa- ambulanssjuksköterskors upplevelse av det vårdande mötet” är nominering nummer 4
till Årets Magisteruppsats 2015.
Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade
intervjuer och inklussionskriterier för att
delta i studien var ambulanssjuksköterska
med minst två års erfarenhet inom yrket.
Deltagare i studien påpekar bland annat
att man hamnar i diskussion om dessa
patienter gemtemot akutmottagningar,
40
samverkan 112 nr 5 2015
vårdcentraler och psykiatrin då det är
svårt att värdera patientens problem då
de inte faller inom ramen för ”somatisk”
sjukvård.
En deltagare säger ”Det är ju ingen som
säger att man inte får komma om man
har ont i magen”. Omhändertagandet
av patienter som lider av psykisk ohälsa
är en komplex patientgrupp som ställer
höga krav på ambulanspersonalen så att
omhändertagandet inte leder till ett ökat
vårdlidande för den drabbade.
Diskussionen i detta arbete väcker
många tankar och bör läsas av all ambulanspersonal, oavsett utbildning.
PAM-enheten i Stockholm (Psykiatrisk
Akut Mobilitet) redovisar stora framgångar och bör vara en inspirationskälla
för övrig ambulanssjukvård. Geografin i Sverige gör det inte möjligt att ha
PAM-enheter som täcker alla områden
av vårt land men tanken och resultatet
är inspirerande. Den erfarenhet som
personal i PAM-enheten får i vårdandet
av patienter med psykisk ohälsa i den
prehospitala miljön bör tillsammans med
denna magisteruppsats ligga till grund för
en sund diskussion och framtagandet av
utbildningsmaterial i omhändertagandet
av våra patienter med psykisk ohälsa.
Tack för ett mycket väl utfört arbete
Jenny, grattis till nomineringen och till din
examen!
Har du eller känner du någon som
skrivit en magister- eller mastersuppsats
Ht-2014 eller någon gång under 2015?
Tveka inte med att nominera arbetet till
oss på RAS.
Euan Morin, styrelseledamot
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor
www.s112.se
magisterarbeten / artikel / Nominering nr 4 - 2015
Patienter med psykisk ohälsa
- ambulanssjuksköterskors upplevelser
av det vårdande mötet
Textsammanfattning: sven åsheden
Jenny Karlsson Pajaujis,
ambulanssjuksköterska vid
ambulansverksamheten
i Blekinge. Med placering
Karlshamn.
Fakta: magisterexamen
Fakultet: Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.
Specialistsjuksköterskeutbildningen inom ambulanssjukvård 60 hp.
Kurs: 2AM019
D-uppsats: Magisternivå, 15 hp. Vårdvetenskap
Författare: Jenny Karlsson Pajaujis
Handledare: Veronica Vicente
Examinator: Katarina Bohm
Med sig själv som
redskap i möten med
patienter med psykisk
ohälsa ska ambulanssjuksköterskan skapa ett
vårdande möte. Mötet
ska skapas med en unik
individ, ofta drabbad
av lidande, ibland i en
oförutsägbar situation.
Detta medför en ökad
utmaning och sårbarhet
både utifrån ambulanssjuksköterskans profession och person i en
krävande vårdmiljö.
Du har valt att beskriva ambulanssjuksköterskornas upplevelser av att möta
patienter med psykisk ohälsa.
Varför?
– Att möta patienter med psykisk ohälsa
ingår i ambulanssjuksköterskans profession. Utifrån vår yrkesprofession ska vi,
med oss själva som redskap, utföra god
omvårdnad genom att möta dessa patienter utifrån individuella och ibland komplicerade behov säger Jenny Karlsson Pajaujis
och tillägger.
– Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta
patienter med psykisk ohälsa. Utifrån den
kunskapslucka som finns inom ambulanskontext i valt ämne diskuteras resultatet
till viss del utifrån andra kontexter, men
utifrån samma patientgrupp.
Resultatet presenteras utifrån kategorierna: ”Lidandets nyanser”, ”Närståendes
livslidande och utökade ansvar” och ”Ambulanssjuksköterskans sårbarhet och utmaningar
www.s112.se
i det vårdande mötet” vilka bygger upp huvudkategorin: ”Lidandets olika behov av unikt
omhändertagande skapar en ökad sårbarhet och
utmaning hos ambulanssjuksköterskan i det vårdande mötet med patienter med psykisk ohälsa”.
Lidandets nyanser
I studien framkommer olika former av
lidande sett ur ett patientperspektiv.
Symtom relaterade till den psykiska
ohälsan, exempelvis ångest, interaktionsproblem och ensamhet återfanns liksom
lidande utifrån förlust av autonomi i samband med tvångsåtgärder samt upplevelser
av att vara oönskad.
Beskrivna symtom tolkas som ett livslidande utifrån att de påverkar hela patientens
livssituation. Den psykiska ohälsans olika
sätt att påverka livssituationen negativt
framkommer tydligt i resultatet.
Tidigare forskning stärker denna
tolkning. Lidande är relaterat till allt som
rör livet; upplevelser och erfarenheter,
innebörden av att leva och förändring
eller förlust av sådant som tidigare varit en
självklarhet p.g.a. ohälsa.
Interaktionsproblem och ensamhet som
livslidande kan ses både som ett resultat
av den psykiska ohälsan eller som en del
av dess orsak vilket är tydligt i resultatet.
Även i detta ses ett livslidande.
Svårigheter att interagera med andra
människor p.g.a. lidande är känt. Upprättandet av en relation kan hindras eftersom
lidandet är svårt att uttrycka eller beskriva.
Även energin som går åt till att försöka
uthärda lidandet hindrar interaktion med
andra personer.
Andra forskare beskriver också ensamhet som ett lidande. De menar att ensamhet är en kraft stark nog att beröra hela individen och hens existens genom att skapa
känslor som tomhet och att inte vara sedd.
Någon menar att i lidandet är människan
alltid i ett visst avseende ensam.
Att lidande kan avspeglas i ansiktet genom mimik och ”vara skrivet i ansiktet” på
den som lider framkommer i min studie.
Detta överensstämmer med vad två andra
forskare beskriver.
Dessa menar att ögonen är själens
spegel och att de speglar en människas
inre; känslor, sårbarhet och upplevelser av
individens livsvärld.
►
samverkan 112 nr 5 2015
41
magisterarbeten / artikel / Nominering nr 4 - 2015
Underkategorier och kategorier som beskriver huvudkategorin
utifrån informanternas upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa.
En av forskarna menar däremot att ett
svårt lidande kan gestalta sig som frånvaro
av ansiktsmimik, en slutenhet och människan kan upplevas som känslolös.
Även detta p.g.a. att försöka uthärda
lidandet, men också för att få grepp om
situationen.
– Min studie visar även på ett lidande
relaterat till känslor av skuld och skam,
detta tolkas som ett sjukdomslidande även
om psykisk ohälsa inte enbart definieras
som en sjukdom i denna studie. Detta
överensstämmer med tidigare beskrivning
av begreppet sjukdomslidande, som menar
att detta lidande även omfattar själsligt och
andligt lidande förorsakat av upplevelser
av just skam, skuld eller förnedring i samband med sin ohälsa.
– Studien visar att förlust av självbestämmande i form av tvångsvård sågs som
ett övergrepp och grov kränkning mot patienten och hens integritet. Detta lidande
tolkas som ett vårdlidande utifrån ett maktutövande i vårdrelationen. Min tolkning
stärks av annan forskning. Makt mot den
fria viljan kan orsaka ett vårdlidande.
– I min studie framkommer att tvångsvård ansågs vara det sista alternativet
utifrån att det i stunden ökar patientens
lidande trots att det i förlängningen är för
hens bästa. Detta ökade lidande i form
av vårdlidande i första skedet kan tyckas
motsägelsefullt i förhållande till de krav
som ställs på sjuksköterskor i Hälso- och
sjukvårdslagen ( HSL, SFS 1982:763), 2 §; 2a § )
om respekt för patientens självbestämmande.
– Även Kompetensbeskrivning för
42
samverkan 112 nr 5 2015
ambulanssjuksköterskor (2012) beskriver
att omvårdnad bör utövas utifrån att lindra
lidande (Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor
& Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
– Mitt resultatet pekar även på ett vårdlidande för patienten utifrån en oförståelse
för vad som sker. Oförståelsen skapade
osäkerhet och obehag och därmed lidande.
Även att vara oönskad tolkas som ett
vårdlidande. Vårdlidandet uppstår när
patientens psykiska ohälsa inte tas på allvar
av ambulanssjuksköterskan, inte ses som
en ”riktig” orsak, dvs. ett somatiskt skäl till
att åka ambulans.
Detta överensstämmer med andra forskares beskrivning av ett vårdlidande; att
vårdlidande uppstår när patienter fördöms
av vårdaren utifrån diagnos eller beteende.
Vidare beskrivs att vårdlidande kan uppstå
när patienten upplever att det inte finns
plats för hen när det saknas vårdplats eller
resurser.
Ett vårdlidande uppstår när sjukhus eller
psykiatri inte vill ta emot patienter med
psykisk ohälsa. När ambulanssjuksköterskor öppet inför patienten får argumentera
för att få komma.
Att patienten då kan känna sig oönskad
och att ett lidande uppstår är inte svårt att
förstå.
En informant beskrev detta som; det
är ingen som ifrågasätter vårdbehovet om
patienten har ont i magen.
Kunskap om och förståelse för hur
komplext lidande kan uttrycka sig hos den
enskilda individen samt hur vården kan
orsaka lidande kan vara till hjälp för ambulanssjuksköterskan i möten med patienter
med psykisk ohälsa och därmed bidra till
minskat lidande för patienten. Sett utifrån
ett livsvärldsperspektiv kan ambulanssjuksköterskor genom denna ökade förståelse
för lidandets flera dimensioner hjälpa patienter att hantera sitt lidande och som följd
främja välbefinnande och därmed uppnå
omvårdnadens mål.
Närståendes livslidande och utökade ansvar
Att närstående påverkas av och är delaktiga i den psykiska ohälsan framkommer
tydligt i studien.
Den visar att närstående ses som en
viktig facilitetsresurs av ambulanssjuksköterskor genom sin kännedom om och
relation till patienten.
Detta används som ett verktyg i bedömningen, omhändertagandet och i skapandet av vårdrelationen med patienten.
Genom sin personliga relation med patienten kan närstående vara behjälpliga när
patienten inte vill medverka eller har svårt
att förlita sig på ambulanssjuksköterskan.
Närstående som informationskälla om
patienten ansågs också värdefull.
Tidigare forskning beskriver till exempel att information om patienten från
närstående är till hjälp i bedömningen av
suicidrisk.
Vårdaren bör känna till hur viktig den
närståendes roll kan vara i vårdmötet för
patientens möjlighet att återvinna hälsa
och nå välbefinnande. Närstående är ett
viktigt verktyg för vårdaren utifrån deras
relation med patienten.
Att tillvarata de närståendes kunskaper
och erfarenheter finns också beskrivet i
www.s112.se
Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005).
Närstående tar ofta ett stort ansvar i
form av att stötta och att ständigt finnas
till hands för den som lider av psykisk
ohälsa. Att ge detta stöd kan dränera dem
på energi och skapa känslor av otillräcklighet och orkeslöshet. Detta utökade
ansvar för närstående som kan följa i den
psykiska ohälsans spår framkommer tydligt
i min studie.
Som också visar på närståendes behov
av att få överlämna ansvaret till ambulanssjuksköterskan, att få avlastas sin börda.
Närstående känner lättnad och tacksamhet
för hjälp och avlastning när ambulansen
anländer.
En annan forskare har funnit att närstående kan uppleva ansvaret som överväldigande och oerhört krävande. Något som
inte alltid är önskvärt. Forskaren beskriver
också behovet av att avlastas sitt ansvar.
– Min studie visar även att närstående
har ett behov av stöd och omhändertagande från ambulanssjuksköterskorna, i form
av uppmuntran och tröst, att bli lyssnad på
och bekräftad.
Det framkom också att ambulanssjuksköterskorna försöker stötta närstående.
Närståendes behov av tröst, delaktighet
och att bli sedd kan reducera deras känsla
av maktlöshet och hjälplöshet.
Sett utifrån somatiska traumatiska händelser, är det i en forskarartikel beskrivet,
att frihetskänsla, trygghet och minskad ångest följer överlämnandet av ansvar av det
patient eller närstående inte själva klarar av.
– En forskare beskriver att närstående
www.s112.se
som inte blir lyssnade på eller sedda upplever detta som en börda, vilket ytterligare
förstärker mitt resultatet om hur viktigt
detta stöd är. Frånvaro av stöd och bekräftelse kan förstärka närståendes livslidande.
Att närstående också kan ha ett livslidande
relaterat till den psykiska ohälsan är tydligt
säger Jenny Karlsson Pajaujis
– Påverkan på det egna måendet såsom
oro, frustration och känsla av otillräcklighet resulterar i att närståendes livssituation
ändras på ett negativt sätt och därmed uppstår lidande även för dem. Detta lidande
tolkas som ett livslidande.
– Två andra forskare talar om de stora
krav och påfrestningar närstående utsätts
för vid omhändertagande av en demenssjuk familjemedlem. Detta beroendeförhållande kan med lite fantasi översättas
till närstående till en individ som lider av
psykisk ohälsa som kräver ständigt omhändertagande och stöd.
Oron för framtiden och närståendes
krympande livshorisont torde vara likn-ande. Den psykiska ohälsan påverkar således
inte bara patienten. Patient och närstående
måste ses som en helhet relaterat till den
psykiska ohälsan utifrån det beroende den
kan skapa, en helhet som påverkas både av
positiva och negativa händelser.
Livslidandet blir unikt utifrån individernas upplevelse av det, men sker parallellt
och påverkas av varandra.
Denna helhetssyn behöver beaktas av
ambulanssjuksköterskan utifrån andra
forskares livsvärldsteori. Enligt denna bör
vårdarens fokus ligga på hur patienten erfar sin livsvärld utifrån hälsa, sjukdom och
lidande och patientens livsvärld inkluderar
ofta närstående. Då ökar vårdarens kompetens och möjlighet att stötta och stärka
individen. I detta fall kan både närstående
och patient som unika individer stärkas,
men också som helhet.
Den här aspekten av resultatet väcker
frågan: Vad krävs av ambulanssjuksköter-
skan när det saknas närstående?
Genomförande av studier som riktar sig
till patienter med psykisk ohälsa som inte
har närstående borde kunna ge svar på
denna fråga.
Ambulanssjuksköterskans sårbarhet
och utmaningar i det vårdande mötet
– Min studie visade tydligt att det är svårare och kräver mer av ambulanssjuk-sköterskan som person att skapa ett vård-ande
möte med patienter med psykisk ohälsa.
Ett vårdande möte definieras som ett
genuint möte med målet att främja hälsa
och välbefinnande. Känsla av sårbarhet
och att vara utlämnad som vårdare mynnar i rädsla för våld, kontrollförlust och
kunskapsbrist om psykisk ohälsa.
– Upplevelser om att patienterna kan
vara oberäkneliga gör vårdarna osäkra i
sin arbetsroll liksom rädsla för våld vilket
tydligt ses i resultatet.
– Paradoxalt nog beskriver två andra
forskare att distanserande p.g.a. osäkerhet
istället kan skapa våldsamma möten utifrån
att patienten kan känna sig ”icke-vårdad”.
De menar att ett ”icke-vårdande” signalerar att patienten inte är värd att vårdas.
Att vara ”icke-vårdad” beskrivs i rapporten som motsats till ett vårdande möte
och således kan ett vårdlidande uppstå.
En forskare beskriver att vårdarens
rädsla kan stå i vägen för relationen mellan
patient och vårdare.
Utmaningen för ambulanssjuksköterskan
ligger i att försöka skapa ett vårdande möte
trots sin rädsla.
Resultatet visar att ambulanssjuksköterskor använder sig själva som redskap i
möten med patienter med psykisk ohälsa.
Självkännedom liksom personliga och
yrkesmässiga erfarenheter framkommer
som viktiga delar i detta. Att våga visa
sårbarhet, rädsla och att bli berörd kräver
mod; mod att blotta sin person i professionen.
Självkännedom utgår från reflektion
över sig själv, sina känslor och reaktioner
och den kan stärkas om ambulanssjuksköterskan har jobbat med sig själv.
– Självkännedom skapar trygghet hos
sjuksköterskan enligt min studie.
Detta överensstämmer med annan
forskning som beskriver. Om vårdaren
försöker vara sig själv och bejakar sina
personliga egenskaper kan det ge patienten
känsla av stabilitet och trygghet och att
risken för att våld uppstår minskar.
I den rapporten kallas det ett ”naket”
vårdande när vårdaren vågar ge av sig själv.
Interaktionen mellan vårdare och patient
djupnar om både patientens och vårdarens
sårbarhet blottas. Sårbarhet hör ihop med
äkta relationer och kan hjälpa vårdaren
att verkligen se patienten och möjliggör
samtidigt för patienten att öppna sig vilket
främjar det vårdande mötet.
– I mitt resultatet framkom det att känslan av att vara utlämnad ökar behovet av
kollegialt stöd för möjlighet till reflektion
och konfirmation.
En forskare skriver; "att våga visa sig
►
samverkan 112 nr 5 2015
43
magisterarbeten / artikel / Nominering nr 4 - 2015
sårbar inför kollegor kan medföra att även
kollegorna vågar visa sin sårbarhet och
att attityden på arbetsplatsen kan bli mer
tillåtande".
– Min studie visar tydligt att i mötet
med patienter med psykisk ohälsa kan
ambulanssjuksköterskan inte ta hjälp av
medicinväskan och monitorering som vid
andra sjukdomstillstånd. Det är hen själv
och hens personliga egenskaper som utgör
redskapet.
Detta stärks också av andra forskaresom
menar att det är personliga egenskaper och
kvaliteter som är viktigast för patienten.
– En av min informanter uttryckte det
som en gåva att få ge av sig själv och vara
med om äkta möten. Hon ansåg att hon
varje gång lärde sig något nytt och utvecklades både som ambulanssjuksköterska
och människa, något som även uttrycktes
av flera.
Något som väl överensstämmer med
en annan beskrivning. Att ge det ”det lilla
extra” stärker interaktionen. Och att ”det
lilla extra” skapar värdighet, lindrar lidande
och ger en känsla av omhändertagande
hos patienten. Som i sin tur hjälper både
vårdare och patient att utvecklas och växa
som människor.
För vårdaren kan detta ge en känsla av
sammanhang och helhet. Denna studie är
utförd i en annan kontext, men resultatet
borde vara överförbart till ambulanssjukvården då det handlar om samma patientgrupp.
– Min studie påvisar en önskan om att
möta varje patient som en unik individ, att
se helheten och skapa en god relation.
– Att göra detta med patienter med
44
samverkan 112 nr 5 2015
psykisk ohälsa upplevdes som svårare. Svårare utifrån att dessa patienter
uppfattades som svårare att läsa av
och tolka.
– Det medförde en utmaning för
ambulanssjuksköterskorna. Att se
hela den unika människan och se
förbi den psykiska ohälsan. Att inte
kunna skapa ett vårdande möte upplevdes som ett misslyckande.
Andra forskare menar också, att
om patienten enbart ses utifrån sin
psykiska ohälsa kan detta medföra
både en dålig relation och att diagnosen kan ”ta över” och dölja den
verkliga människan både för vårdaren
och för patienten själv.
– För att skapa ett vårdande möte
med patienter med psykisk ohälsa
framkom det som ännu viktigare i
min studie, att gå varsamt fram, att ge
patienten tid och känna av vilket sätt
det var lämpligast att närma sig på för att
skapa förtroende säger Jenny.
Något som också stärks av annan forskning som menar att konsekvenser av att
inte se varje individ som unik utifrån hens
värld kan orsaka eller öka lidande. För
att utifrån ett livsvärldsperspektiv uppnå
god vård och vårdande krävs att vårdaren
försöker se och förstå individen utifrån
hens unika upplevda värld, i detta fall
försöka förstå hur patienten upplever sin
psykiska ohälsa i sin levda värld.
Ur ett vårdvetenskapligt patientperspektiv är det viktigt att belysa vårdarens perspektiv på vårdandet för att få kännedom
om hur vårdarna upplever patientens hälsa
eller ohälsa, lidande och väg för att uppnå
välbefinnande.
Det är också viktigt att belysa utifrån att
få deras syn på vårdandet och vårdmiljön
för möjligheten att utföra god vård. De
menar att vårdarnas utsatthet och aspekter
som ställer stora krav på vårdarna, i detta
fall möten med patienter med psykisk
ohälsa, är särskilt viktiga att analysera och
beskriva. Avsikten med vårdarperspektivet är således att förbättra vården för
patienterna.
Då studien är analyserad med kvalitativ
innehållsanalys kan resultatet inte generaliseras. Överförbarheten begränsas av att
endast åtta intervjuer i ett ambulansdistrikt
utfördes. Att informanterna var heterogena utifrån kön och ålder torde stärka
överförbarheten till liknande kontext
liksom deras varierande erfarenhet.
– Resultatet kan i ambulanssjukvården
användas för att öka kunskap och medvetenhet om hur utmanade det kan vara,
både professionellt och personligt, att
skapa ett vårdande möte med patienter
med psykisk ohälsa tycker Jenny Karlsson
Pajaujis.
– Detta kan skapa ökad trygghet i yrkesrollen för ambulanssjuksköterskor. Trygghet och kunskap kan generera vårdande
möten med minskat lidande för patienten.
Även förståelse för lidandets olika nyanser
kan göra ambulanssjuksköterskor mer ödmjuka inför dessa möten vilket också torde
främja de vårdande mötena och patienters
välbefinnande.
– Mer utbildning om psykisk ohälsa
samt handledning kan ge ambulanssjuksköterskor ytterligare kunskap och medvetenhet.
För djupare förståelse om ämnet kunde
riktad forskning mot patienter med psykisk
ohälsa och närståendes upplevelser av
mötet med ambulanssjukvården var för sig
vara av intresse.
SAMHÄLLELIG NYTTA
Som representant för sjukvården tidigt i
vårdkedjan kan ambulanssjuksköterskans
förståelse för lidandes olika uttryck i samband med psykisk ohälsa och egna reaktioner i möten med denna patientgrupp
öka delaktigheten i det viktiga nationella
arbetet mot psykisk ohälsa.
Som nämns i bakgrunden så kostar
psykisk ohälsa samhället stora summor
pengar. Resultatet torde också kunna bidra
till arbetet mot psykisk ohälsa genom att,
förutom det primära att minska mänskligt
lidande, spara pengar.
SLUTSATS
Resultatet fyller till viss del i kunskapsluckan om hur möten med patienter med
psykisk ohälsa upplevs av ambulanssjuksköterskor då det saknas tidigare studier i
ämnet.
Studien kan stärka tidigare kunskap
utifrån andra kontexter om möten med
denna patientgrupp genom att upplevelser
ur ambulanskontexten lyfts fram.
Resultatet gestaltar det mångfacetterade
lidande som ambulanssjuksköterskan kan
möta hos patienter med psykisk ohälsa.
Med sig själv som redskap ska ambulanssjuksköterskan skapa ett vårdande
möte med en unik individ i en ibland
oförutsägbar situation. Detta medför en
ökad utmaning och sårbarhet i en krävande
vårdmiljö. ■
www.s112.se
Utbildningsverksamhet / artikel / Nedläggning
VARNINGSLJUS FÖR PROFFS
Högsta Kvalitet
5 års Garanti
Swedish Rescue Training Centre
har gått i konkurs
Styrelsen för Swedish Rescue Training Centre AB lämnade den 28/9
in konkursansökan, verksamheten vid övningsfältet Hasslum i Skövde läggs ner.
Spektakulär utförsäljning
Konkursförvaltaren Peter Bengtsson säger till SLA
i Sövde att konkursboet mycket grovt räknat har
skulder på 10 miljoner.
Han bedömer inte att det finns möjlighet att söka
en lösning för att verksamheten kan återuppstå i
någon form. Nu styckas i stället allt lösöre upp.
– Vi säljer ut alla tillgångar. Precis allt som går
att sälja, säger Peter Bengtsson.
1 200 objekt ligger ute till försäljning i en
pågående nätauktion. Brandbilar, kläder, tvättmaskiner, restaurangutrustning, kontor, verktyg,
sängar, datorer, kuriosa m.m. är till salu på:
www.netauktion.se
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
Tel: 0430-490 50
www.nilsson.se
Grattis
– Vi har under många år kämpat med att behålla
den kompetens och de investerade skattemedel
som gjorts på övningsfältet i Skövde, men nu har
vi nått den gräns där verksamheten inte längre kan
drivas vidare säger VD Ola Johansson.
Under 2009 tog Swedish Rescue Training Centre
AB över verksamheten efter dåvarande Räddningsverkets nedläggning.
Det förutspåddes en bra marknad på sikt
för Risk & Säkerhetsutbildningar. Målgrupp:
Räddningstjänst, Polis, Försvarsmakt m.m.
– Swedish Rescue Training Centre har under ca
6 år kämpat med att hålla verksamheten igång och
aktivt bearbetat och trott på en ökad marknad men
tyvärr, så har efterfrågan av våra tjänster minskar
på grund av besparingar inom den statliga och
kommunala sektorn, säger Ola Johansson.
Övningsfältet i Hasslum är ett av Europas
största och mest avancerade där man bl.a. kan
genomföra övningar med skarpa kemikalier m.m.
Detta medförde omfattande kostnader som bolaget inte klarade av.
Med minskad efterfrågan och de omkostnader
som krävs för att driva verksamheten vidare, såg
styrelsen inget annat val än att avveckla verksamheten.
Tio personer förlor sina jobb.
SÖRMLAND
Karl-Eric Carlsson hämtar här Sörmlands 44:e ambulans
från Nilssons. Skall placeras i Nyköping. 2015.09.10
REGION HALLAND
Urban Holm är numera leverantör till Halland och här
hämtas bil av Patric Andersson. 2015.10.20
Auktionen avslutas den 18 november.
www.s112.se
samverkan 112 nr 5 2015
45
ambulanssjukvård / reportage / Hjälpmedel
Thomas
har utvecklat en egen app
Hur låter ronki och rassel i stetoskopet?
Ambulansjuksköterskan Thomas Alvring vill lära
kollegor att höra skillnad på olika lungljud.
Text: sven åsheden FOTO: PRIVAT
screenshots från Androidversionen: Thomas Alvring
46
samverkan 112 nr 5 2015
www.s112.se
Idén fick Thomas Alvring i samband
med en AMLS-utbildning (Advanced
Medical Life Support) på Skaraborgs
sjukhus. En strukturerad utbildning och
arbetsmodell för patientbedömningar.
Det amerikanska konceptet syftar till
att anamnes och behandling ska bli så
grundlig som möjligt.
– En av konceptets hörnstenar är lungauskultation för att hitta och identifiera eller
avfärda sjukdomstillstånd och för att
skapa en utförligare kartläggning av patientens besvär säger Thomas Alvring.
På marknaden fanns inte något bra
verktyg som kunde underlätta lärandet
och tolkningen av olika lungljud.
Då kom Thomas på. Om jag träffar
patienter som har problem med luftvägarna och respirationen och spelar in deras
förändrade andningsljud, då kan jag sprida
denna kunskap vidare. Givetvis med patienternas medgivande.
– Med hjälp av vår dåvarande ambulansöverläkare Rolf Svensson kunde jag knyta
ljudupptagningarna till en anamnes, ett
symtom och en diagnos berättar Thomas.
– Tanken på att lansera en användarvänlig plattform för mobilen tog fart tidigt.
Idag finns Lungappen för nerladdning
både för Android och Iphone telefoner.
Appen riktar sig till alla som vill fördjupa sina kunskaper inom området auskultation. Att i lugn och ro kunna lyssna på
www.s112.se
lungljud i hörlurarna och samtidigt se en
redogörelse i den medföljande anamnesen
underlättar lärandet för app-användaren.
Det blir både enkelt och smidigt att lära
sig tolka alla ljuddetaljer för en optimal
auskulation.
Appens innehåll har unika kombinationer
Lungappen innehåller för närvarande 20
validerade och dokumenterade patientfall.
Varje patientfall har sex unika ljudinspelningar, tre från varje lungfält. Längst ner, i
mitten och längst upp. Detta för att för
att fånga upp hela lungans ljudbild.
– Hjärtsvikt, obstruktiva tillstånd, lunginflammation och andra patologiska och
även friska tillstånd med normala lungljud
finns med i totalt 120 ljudupptagningar
berättar Thomas och fortsätter.
– Kombinationen med ljudupptagningar som är knutna till anamnes, symtom
och diagnos gör appen tämligen unik i sitt
slag. Och fram tills för något halvår sedan
var Lungappen i princip ensam om detta
även på den internationella marknaden.
Appen har uppdaterats. Första gången
med fler patientfall och nu senast med
tydligare och bättre ljudbilder. Genom
att skapa en högre ljudnivå och reducera
basen har ljuden blivit klarare och starkare.
Den senaste uppdateringen ger också
stöd åt engelskspråkiga användare. Appen känner automatiskt av om telefonen
eller surfplattan har något annat språk
än svenska i grundinställningen. Om så
skulle vara fallet, exempelvis danska eller
engelska, så väljer Lungappen automatiskt
en engelskspråkig presentation.
Lungappen kan med fördel användas i
olika utbildningssammanhang. Ljuden kan
efter den senaste uppdateringen spelas
upp via en extern förstärkare, i till exempel ett klassrum eller på en arbetsplats.
– Södersjukhuset i Stockholm har
numera ett avtal som ger dem rätten att
använda Lungappen under sina AMLSutbildningar. Och flera högskolor visar
intresse för egna skräddarsydda utbildningslösningar till sina studenter avslutar
Thomas Alvring. ■
Fakta: Thomas Alvring
Uppväxt:
Utbildning: Examen: Familj: Bor:
I Mariestad
Sjuksköterska sedan 1999, utbildad i Jönköping. Jobbat inom akutsjuk-
vård sedan dess. Började på ambu-
lansen i Mariestad 2006.
Specialistutbiladad mot ambulans
sjukvård 2015. Sophiahemmets högskola i Stockholm.
Hustru och två barn
I villa - Mariestad
samverkan 112 nr 5 2015
47
Rescue team / reportage / Motorsport
Mr Rescue - börje lundström
Sveriges värsta motorsportsolycka inträffade på Gelleråsbanan
utanför Karlskoga under Kanonloppet 1970. Under loppet hakade
2 bilar tag i varandra och slungades ut bland publiken. Sex personer
omkom och 30 skadades. På plats fanns 30 000 åskådare.
Börje Lundström minns rapporteringen från olyckan så himla väl.
Text: Sven åsheden foto: privat
Nu, lite drygt fyrtiofem år efter Gelleråsolyckan träffar jag Börje Lundström på en
uteservering i Trollhättan.
För Börjes del har det blivit 40 år i räddnings- och tävlingssvängen med tusentals,
mer eller mindre, allvarliga uppdrag.
– En helg för 15 år sedan hade vi 140
skaderapporter.
Idag är Sport Rescue Team väl känt i
motorkretsar runt hela Skandinavien.
– Några år efter den mycket svåra olyckan utanför Karlskoga föddes våra första
tankar på ett speciellt team som kan ställa
upp och svara för läkar- och räddningstjänst vid olika motortävlingar.
– Att koppla ihop olika enheter till ett
komplett räddningsteam, där alla känner
varandra och vet exakt vad som ska göras
48
samverkan 112 nr 5 2015
i ett akut läge måste vara något extra.
– Det skapar trygghet både för de tävlande och för arrangören.
swede rescue team
– Jag har hästkrafter och ett grundmurat
motorintresse i blodet, och det kändes
som en stor utmaning att få vara med
och åstadkomman något som inte fanns
tidigare.
Börje som varit med att starta två räddningsteam, Swede Rescue Team och Sport
Rescue Team, har mycket spännande att
berätta.
– Mannen som drog igång verksamheten och Swede Rescue Team under
70-talet, hette Hans Andersson. Hasse
marknadsförde och sålde Volvo 264 am-
bulanser, som byggdes på Yngve Nilssons
karossefabrik i Laholm. Han såg en stor
poäng i att testa materialet och fordon i
skarpa lägen.
– Vårt avancerade räddningsteamet
bestod av läkare, sjuksköterskor och
ambulansförare. Anbuden om att sköta
den idrottsmedicinska räddningstjänsten
vid olika storarrangemang haglade in, både
från svenska och utländska arrangörer.
– Vår och teamets föresats var; snabb
och effektiv hjälp för att förhindra allvarlige följdskador. Med en resursnivå
som motsvarade akutmottagningen på ett
normalstort sjukhus berättar Börje.
– Vid årsskiftet 1981/82 sålde Hasse
Andersson Swede Rescue till Landstingens
Inköpscentral LIC. Strax innan försäljninwww.s112.se
Rudskogen
Raceway
Foto: Rudskogen Motorsenter
gen bildade Hasse och jag
Swede Rescue International. Ett
fristående företag som tog hand
om den utländska marknaden
berättar Börje.
Sport Rescue Team
– I mitten på 80-talet bildade
den MC-intresserade läkaren
Göran Gravander från Karlstad
och och jag, tillsammans med ytterligare
ett 25-tal personer, den unika och privata
satsningen, Sport Rescue Team.
– Teamet bestod av 5 läkare, 10 sjuksköterskor och ett 10-tal personer från
ambulanssjukvården.
– Vi hade två ambulanser, två Citroen
läkarbilar, en husvagn för akutbehandling och en husvagn för att ta hand om
anhöriga till de skadade. Akutvagnen konstruerades och inreddes enligt Gravanders
egna idéer.
– Och i maj 1986 presenterade vi hela
Sport Rescue Teamet för första gången i
samband med ett stort träningsläger (Road
racing) på Gelleråsen i Karlskoga.
– Gravander och vi övriga i teamet
föreläste och informerade förare, serviceteam och anhöriga om vårt teamarbete i
samband med en vurpa. Vi hade strikta
och väl genomtänkta riktlinjer som angav
hur skadade förare skulle omhändertas.
– Vi informerade även om dopingproblematiken, och delade ut en lista över de
läkemedel som klassades som dopingpreparat. Här hittade man så alldagliga och
receptfria läkemedel som Albyl och Treo.
– Gravander gjorde en "lathund" från
A till F på de åtgärder och bedömningar
som skulle vidtas innan en skadad fick
föras bort med vår ambulans. Att jämföras
med dagens PHTLS-koncept.
– Först då alla punkter var genomförda
var det dags att transportera den skadade
till akutvagnen för vidare behandling och
då hade vi kommit till bokstaven G på
Gravanders lista. G - Go away.
– I samband med omhändertagandet
www.s112.se
gav vi ofta en lätt sedering som orsakade
viss minnesförlust. Och det hade en stark
psykologisk effekt. Eventuellt hämmande
minnesbilder från själva olycksplatsen
suddades ut. Den som tidigare vurpat
kände vid nästa tävligstillfälle ingen skräck
för den bandel där kullkörningen inträffat.
En mänsklig och vanlig bieffekt.
– En annan sak som så gott som alltid
var ett problem vid mc-olyckor, på bana
eller landsväg under 80-talet, var hur man
skulle ta av en ej öppningsbar hjälm berättar Börje
– Gravander hade ett lika genialt som
enkelt hjälpmedel. Ett campingbandsåg
för det dåtida priset av 28 kronor!
På 15 sekunder sågade vi igenom hjälmens hakparti och sedan var den enkel att
bända isär och få av.
hur mycket kostade era tjänster?
– Eftersom det var stipulerat att det skulle
finnas både läkare och ambulans vid motortävlingar, hände det ofta på den tiden,
att arrangörsklubbar försökte komma billigt undan genom att köpa svarta tjänster.
Läkaren kunde komma från långvården
eller vara en psykologistuderande som inte
hade en aning om de trauman som kan
uppstå vid en kullkörning med mc.
– För att komma tillrätta med dåtidens
missförhållanden krävde vi endast ersättning för våra egna direkta kostnader som
resor, mat och hotell. Hela vår organisation med ambulans, läkarbil och akutvagn
kostade 5 250 kr/tävlingsdag.
– Vårt låga pris berodde på att vi alla
jobbade ideellt, men med god sponsoring
från läkemedelsföretag och tillverkare av
medicinsk utrustning.
– När det nu fanns ett mycket kompetent team med utomordentlig utrustning,
som dessutom arbetade utan egen vinning
med att bistå tävlingsarrangörer, så tycket
fler och fler arrangörer att det fanns
många goda skäl att anlita vårt Sport Rescue Team vid varje tävlig.
– Vårt team tjänade flera syften. För
varje tävling ökade vår erfarenhet och
kompetens och de tävlande visste vem
som tog hand om dem vid en eventuell
skada. Detta gav trygghet åt de tävlande.
– För oss var det också viktigt att
skapa en lugn och avspänd atmosfär och
avdramatisera olyckorna inte minst för de
anhöriga.
såldes till norska rudskogen
– 1991 sålde vi konceptet "Sport Rescue
Team" och samtliga inventarier till Rudskogen Motorpark i norska Rakkestads
kommun som ligger 6 mil från Strömstad
berättar Börje.
Rudskogen Raceway är Norges nationella motorsportanläggning för mc och
bilsport. Racingbanan är 3,3 km lång och
anses vara tekniskt krävande för förarna. .
Anläggningen ligger fantastiskt vackert
och det är inte ovanligt med en publik
runt 45 000 åskådare under en helg. Och
tack vare anläggningens sydliga läge
händer det något varje dag från april till
oktober. Lopp för bilar och motorcyklar
ordnas i en mängd olika klasser liksom
privata företagsevenemang och utbildningar för räddningspersonal.
Rescue-verksamheten sköts fortfarande
på ideell basis. Idag av Kfum Räddningstjänst som förfogar över sju Ambulanser,
en First-Responder-bil, två Brandbilar,
två 6-hjulingar som är utrustade med
bår och en 6-hjuling utrustad för brandbekämpning.
Börje Lundström åker än idag med
jämna mellanrum till Rudskogens Raceway för att köra säkerhetsbilen.
samverkan 112 nr 5 2015
49
vunna upphandlingar / Marknadsnyheter
VUNNA UPPHANDLINGAR
Åtta av tio företag som lämnar anbud till kommuner, landsting och staten är små företag med färre än 50 anställda.
Det framgår av färsk statistik som redovisas av Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten.
År 2014 gjordes totalt 18 407 annonserade upphandlingar i
Sverige, vilket är en minskning med sju procent. Orsaken är att
direktupphandlingsgränsen nästan fördubblades under året till
dagens 505 800 kronor, vilket har gjort att färre upphandlingar
behöver annonseras.
Nilsson Special Vehicles, Laholm
– Optioner utnyttjas alltid så över de kommande 4 åren är det 124 st XC70 och XC90
Ambulanser sålda, säger en mycket nöjd
Hans-Allan Martinsson.
- Region Jämtland Härjedalen
Har upphandlat (orderlagda) 4 st XC70 Ambulans.
Med option totalt: 16 st
- Landstinget Dalarna
Har upphandlat (orderlagda) 7st XC70 Ambulans.
Med option totalt: 12 st
- Landstinget Sörmland
Har upphandlat (orderlagda) 4 st XC70 Ambulans.
Med optio totalt: 20 st
- Landstinget Västmanland
Har upphandlat (orderlagda) 4 st XC70 Ambulans
Med option totalt: 20 st
- Landstinget Blekinge
Har upphandlat (orderlagda) 4 st XC70 Ambulans
Med option totalt: 18 st
- Landstinget i Kalmar län
Har upphandlat (orderlagda) 7st XC70 Ambulans
Med option totalt: 28 st
- PreMedic i Östergötland
Har köpt 10 st XC70 Ambulans
Privatägda bolag omfattas inte av LOU, lagen om offentlig upphandling.
nytt hjälpmedel
LifeVac är det helt nya hjälpmedlet för komplett luftvägshinder hos medvetslös patient.
Omfattande tester visar på
större effekt än både Heimlich
och brösttryck. Lämplig för
ambulans och IVPA-bilar.
Svenska Akutgruppen AB
0521-20 55 85
www.akutgruppen.se
RIPA Specialfordon AB
– Vi är stolta och tacksamma över vår första
vunna ambulansupphandlig med ett landsting,
säger Patric Mohag och Rickard Lövdahl.
- Region Kronoberg
Har upphandlat (orderlagda) 4 st Tamlans Amarok NEGEA
Med option totalt: 7 st
R&D Spandex är.
Reflexite
När du behöver synas
Vi kan reflex
Alltid samma
goda kundservice
SVENSKA POLISEN VÄLJER TAIGA
– Vi är glada och stolta över att få förtroendet att förse svenska
polisen med högkvalitativa
arbetskläder.
Avtalet handlar om att
leverera regnställ, vinteruniformer och underställ till landets samtliga
poliser och fjällräddare.
Avtalet sträcker sig i minst två år framåt. ”Ett riktigt prestigeuppdrag och ett kvitto på att vi arbetar rätt,” säger Ann Rydholm, vd
på Taiga i Varberg.
50
samverkan 112 nr 5 2015
För mer information om Reflexite eller andra
av våra produkter ring 0430 - 738 00
R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige
Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se
www.s112.se
Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida
Några produktfördelar:
Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system
Du bygger insidan själv
Framtagen med Ambulanspersonal
Ergonomiskt förbättrat bärsystem
Generösare utrymme, bättre planerad
Tyg Cordura, extra slitstarkt
IM-MEDICO SVENSKA AB
TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: [email protected]
WWW.IM-MEDICO.SE
Let heavy be light
Med ett enkelt knapptryck
kan du ensam lasta patienten
hela vägen in i fordonet.
Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta.
Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar
och gör förflyttningen tryggare och bekvämare –
både för våra patienter och för oss som arbetar inom
ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt
hanteras av en enda person och minskar behovet att
lyfta och bära patienten.
Pensi är ledande inom bårteknik och förser din
ambulans med effektiv utrustning för transport och
vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka,
lätta och enkla att rengöra och underhålla.
SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK
Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74
www.s112.se
www.pensi.se
samverkan 112 nr 5 2015
51
POSTTIDNING B
IPM Ulricehamn.
Avsändare:
On Road Communications AB
Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn
DET ÄR EN HEL
VETENSKAP ATT
KLÄ SIG RÄTT.
Vi vet vad som skyddar mot extrem värme.
Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav.
Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn.
Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta.
Mot flammande eld. Vet du?
Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på
taigatestcamp.com
UTBILDNINGAR I
KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.