RAPPORT NR 1:2007
TRE DYNAMISKA
STORSTADSREGIONER I ASIEN
En rapport inom ramen för Mälardalsrådets arbete Benchmarking Regions
Rapporten kan beställas via
www.malardalsradet.se
[email protected]
Rapporten framtagen av Mälardalsrådet
Redaktör Anna Lundgren
Text Jan Linzie
Omslagsbild Scanpix
Grafisk Form bybloo.se, Nyköping
Tryck Österbergs & Sörmlandstryck, Nyköping
Första utgåvan februari 2007
ISBN 91-975917-3-4
TRE DYNAMISKA
STORSTADSREGIONER I ASIEN
En rapport inom ramen för Mälardalsrådets arbete Benchmarking Regions
INNEHÅLL
Förord ............................................................................................................................... 7
Inledning ......................................................................................................................... 9
Kuala Lumpur .............................................................................................................. 13
Seoul .............................................................................................................................. 21
Dubai .............................................................................................................................. 31
Referenser ..................................................................................................................... 37
FÖRORD
Aldrig förr har så många människor i världen sett sin levnadsstandard höjas som under
det senaste halvseklet. Frihandel och öppenhet är två av parametrarna som möjliggjort
denna positiva utveckling, och omvandlingen till en global ekonomi sker nu snabbare
än någonsin.
Men den snabba ekonomiska utvecklingen på andra håll i världen innebär också
utmaningar för oss, då det som tidigare varit förbehållet västvärlden; avancerad
industriproduktion, spjutspetsteknologi och spetsforskning, hög levnadsstandard och
delaktighet i internationella nätverk, nu finns att tillgå på stora delar av jordklotet.
En av utmaningarna handlar om internationell attraktionskraft, att StockholmMälarregionen måste synas och framstå som attraktiv för att locka till sig inte bara de
klokaste, smartaste och mest kreativa till vår forskning och våra industriföretag, vi ska
också kunna erbjuda deras familjer ett bra boende, en attraktiv skola och en trivsam
livsmiljö. Och för att finnas på kartan alls, måste vi få chansen att visa upp oss, för
turister, studenter och besökare.
Benchmarking Regions handlar om detta. Att sätta Stockholm-Mälarregionen framför en internationell spegel och försöka förstå vad globaliseringen ställer för krav på
vår region. I samarbete med Stockholm Business Alliance, handelskamrarna i regionen
och universitet och högskolor genomför vi International Study Missions. 2007 går resan
till Dublin och Irland. 2008 kommer vi att besöka en asiatisk storstadsregion.
I Mälardalsrådets rapport nr 1:2006 togs utvecklingen i bl a Shanghai, Bangalore och
Singapore upp. I den här rapporten möter vi tre asiatiska storstadsregioner med ambitioner, Kuala Lumpur, Seoul och Dubai. Många olikheter, men också flera likheter där
den mest slående kanske är tilltron till den egna förmågan att bli ett nav, en nod och
en världsstad som lyser på den internationella kartan. Jan Linzie, konsult och tidigare
omvärldsbevakare på Stockholms läns landsting, har på uppdrag av Mälardalsrådet
författat rapporten.
Med önskan om trevlig läsning!
Johan Danielson
Generalsekreterare Mälardalsrådet
RAPPORT NR 1:2007
Anna Lundgren
Benchmarking Regions
7
8
RAPPORT NR 1:2007
INLEDNING
Asiatiska storstadsregioner
Asien har fyra av världens elva största ekonomier - Kina, Japan, Indien och Sydkorea och svarar idag för nästan en fjärdedel av världens BNP. Ett nätverk av snabbväxande
storstadsregioner leder Asiens väg in i framtiden – Tokyo, Hong Kong och Pärlflodens
delta, Bangkok, Shanghai, Seoul, Beijing/Tianjin, Singapore, Manila, Kuala Lumpur,
Jakarta, Osaka, Taipei. De flesta av dem ligger vid kusten och är centrala knutpunkter
för sjö- och lufttransporter. De är målen för internationella direktinvesteringar och källor
för exportledd tillväxt, de är de viktigaste konsumentmarknaderna och knutpunkter i
informationsflöden i det kulturella utbytet och i att skapa trender inom mode och musik.
De konkurrerar med varandra och samarbetar. Förebilder är framför allt Singapore och
Hong Kong. Asien har nio städer med över tio miljoner invånare. Med internationella
mått är urbaniseringen trots det rätt låg, under 40 procent – men beräknas vara uppe
i cirka 60 procent 2025.
RAPPORT NR 1:2007
9
Från nationella centrum till kosmopolitiska metropoler
Från att under sin historia stundom varit inåtblickande, nationalistiska och antikapitalistiska städer, är de idag allt mer en del av de internationella nätverken; kosmopolitiska
städer som kännetecknas av öppenhet, konkurrensutsatthet, förändringsbenägenhet,
kreativitet, innovation och entreprenörskap. Som andra internationella städer satsar de
allt mer på säkerhet, bra infrastruktur, effektiva affärstjänster, välutbildad arbetskraft,
tillförlitliga juridiska och ekonomiska institutioner, effektiva offentliga tjänster och en
attraktiv naturmiljö, byggd miljö och kulturmiljö. De satsar också på turism, media och
upplevelser. Den utveckling som i Europa tagit sekler genomförs i dess städer på några
decennier. De är kärnorna i snabbt växande storstadsregioner och de har avgörande
betydelse för den bild internationella aktörer har av regionen.
Transporteknologins utveckling och sjunkande transportkostnader med flyg och fartyg
betyder att städer med de stora hamnarna och flygplatserna kommit närmare varandra
medan transporter över land utvecklats mindre. Uppskattningsvis svarar ett dussintal
storstäder i Asien med under en procent av ytan och under sju procent av befolkningen
för fyra femtedelar av Asiens internationella aktiviteter – finansmarknader, transporter,
exportorienterad tillverkning, utländska direktinvesteringar och internationella informationsflöden - och lika stor andel av den ekonomiska tillväxten.
Övergången från en lantlig till en urban ekonomi kommer att fortgå länge än i området.
Det närmaste kvartsseklet förväntas ytterligare 555 miljoner människor söka sig till Asiens
städer. Städerna är idag internationella och etniskt diversifierade, mer beroende av
10
RAPPORT NR 1:2007
varandra och av de globala nätverken än av det egna landet. Den ekonomiska makten
har förskjutits från nationen till dessa städer, medan den politiska makten ofta är aggressivt nationell. Städerna har gått från att vara portar till nationen till att bli självständigt agerande subjekt på den globala arenan.
Arbetstagare i asiatiska städer har de längsta arbetstiderna, i genomsnitt 2088 timmar
per år. Det är i snitt 50 dagar mer än i Paris och Berlin. I ingen annan världsdel är heller
spridningen mellan den dyraste och den billigaste staden större. Tokyo är femma bland
världens dyraste städer; medan Delhi, Mumbai och Kuala Lumpur hör till de billigaste.
Seoul har, tillsammans med Tokyo och Taipei, den högsta köpkraften i Asien.
Noder i globala transportnätverk
I likhet med Kuala Lumpur och Seoul har Dubai satsat på att bli en knutpunkt för flygoch sjötransporter. Men på grund av sitt läge har Dubai har också en roll som knutpunkt i de interkontinentala flödena i tidszonen mellan Europa, Asien och Afrika.
Den asiatiska konkurrensen riskerar att resultera i överinvesteringar i infrastruktur och
fastighetsmarknad. Den finansiella krisen 1997 visade på hur bräcklig ekonomin kan
vara.
Varje storstad med självaktning vill ha sin egen internationella knutpunkt inom flyg
och sjöfart. Nordamerika, Europa och Asien är världens tre dominerande regioner för
flygtrafik. Asien har nyligen passerat Europa. De ledande städerna i Asien konkurrerar
starkt om dominansen inom flyget. Det har lett till omfattande byggnadsarbeten vid
de flesta av de större flygplatserna under senare år.
I Skytrax ranking av världens flygplatser intog asiatiska flygplatser sex av de tio första
platserna och bland dessa sex fanns alla de tre nu studerade städerna med. Dubai vann
kategorin för bästa tullfrihandel. Seoul blev tvåa i kategorin bästa transferflygplats.
Världens bästa flygplatser 2006 (Skytrax)
1 Singapore Changi Airport
2 Hong Kong Int'l Airport
3 Munich Airport
4 Kansai International Airport
5 Seoul Incheon Airport
6 KLIA - Kuala Lumpur Airport
7 Helsinki Vantaa Airport
8 Zurich Airport
9 Dubai International Airport
10 Copenhagen Airport
I Mälardalsrådets rapport nr 1:2006 togs utvecklingen i de asiatiska städerna Shanghai,
Bangalore och Singapore upp. De kompletteras i denna rapport med korta beskrivningar av Kuala Lumpur, Seoul och Dubai.
RAPPORT NR 1:2007
11
12
RAPPORT NR 1:2007
KUALA LUMPUR
Malaysia – en del av den malajiska världen
Malaysia är ett sydostasiatiskt land, huvudsakligen beläget mellan Thailand och Singapore. Malaysia består av två delar – Västmalaysia på Malackahalvön och Östmalaysia
på Borneo med Sabah och Sarawak. Omkring 80 procent av befolkningen bor i Västmalaysia. Den maljiska världen är idag delad på sex stater – Malaysia, Indonesien,
Filippinerna, Singapore, Brunei och Östtimor.
Efter andra världskriget och den japanska ockupationen blev Malaysia självständigt 1957
från Storbritannien som det tillhört sedan 1880-talet. Det hade tidigare under sin
historia varit en holländsk (från 1641) respektive en portugisisk (från 1511) koloni.
Singapore lämnade unionen med Malaysia 1965. Malaysia är en federation av 13 stater
och tre federala territorier och en konstitutionell monarki. Kungen väljs för en period
av fem år bland sultanerna - de ärftliga härskarna för de nio kungliga staterna i Malaysia.
Islam är statsreligion och sunnimuslimer utgör mer än hälften av befolkningen. Andra
större religioner i Malaysia är Buddism, Taoism, Hinduism och Kristendom.
Malaysia är en parlamentarisk demokrati. Yttrande- och föreningsfriheten liksom den
politiska friheten har dock begränsningar. Det finns också en kvardröjande protektionism, bl.a. inom banksektorn.
Regnperioden varar från augusti till november och Kuala Lumpur har i genomsnitt
200 regndagar per år.
1 © Kartcentrum 08-687 98 00
RAPPORT NR 1:2007
13
Kuala Lumpur – Sydostasiens yngsta huvudstad
Kuala Lumpur är både Malaysias huvudstad och namnet på det federala territorium i
vilket staden ligger. Den ligger i Västmalaysias tenn- och gummibälte cirka fyra mil
från Malackasundet och hamnstaden Kelang (Port Klang). Staden har 1,4 miljoner
invånare och regionen 3,7 miljoner. Staden fungerar som nervcentrum för politik,
religion, finanser, kultur, idrott och utbildning. Landet Malaysia har drygt 24 miljoner
invånare.
Ett sammanhängande storstadsområde
sträcker sig från
Kuala Lumpur utefter Klangdalen till
hamnstaden Kelang.
Hela området har
cirka fem miljoner
invånare.
Kuala Lumpur grundades 1857 av kinesiska gruvarbetare,
var huvudstad i
Malaya från 1895
under det brittiska
styret och blev 1963
huvudstad i den Malajiska Federationen.
Det är Sydostasiens
yngsta huvudstad.
Kuala Lumpur är en
stad med många
kontraster. Å ena
sidan finns supermoderna skyskrapor som de två Petronastornen, å andra sidan många äldre byggnader
från den koloniala tiden och etniska kinesiska och indiska kvarter. Stadens centrum
kring Klangfloden är fylld av trängsel, men i övrigt är staden och dess förorter välplanerade. Det kommersiella kvarteret ligger på östra sidan av Klangfloden. Regeringskvarteren och järnvägsstationen ligger på den västra. I förorterna och utanför finns
industriområden med olika inriktning..
14
RAPPORT NR 1:2007
Nya städer växer fram
En ny administrativ huvudstad – Putrajaya - byggs fyra mil söder om Kuala Lumpur (som
fortfarande är huvudstad). Putrajaya är en medvetet byggd islamisk stad runt en moské
designad av en arkitekt från Mekka.
År 1999 flyttade flera regeringskontor dit och 2001 blev Putrajaya ett eget federalt
territorium. Den nya staden utgör en del av en Malaysisk korridor för multimedia som
byggs mellan de 88 våningar höga Petronastornen och den nya internationella flygplatsen (KLIA). Det nationella oljebolagets – Petronas – tvillingtorn, som färdigställdes
1996, var då världens högsta byggnad.
Forskningsstaden Cyberjaya anses vara juvelen i multimediakorridoren.
RAPPORT NR 1:2007
15
Flera etniska grupper
Malajerna har dominerat Malaysias politik och offentliga verksamheter sedan frigörelsen 1957, men kineserna har de högsta genomsnittsinkomsterna och det mesta av
den ekonomiska makten. Malajerna gynnas när det gäller bostäder och utbildning och
det finns restriktioner för utlänningar när det gäller ägandet av Malaysiska företag.
Kineserna har verkat i Malaysia sedan 1409 när det första Malaysiska kungadömet bildades. Kinesiska och indiska minoriteter utgör cirka 45 procent av Malaysias befolkning.
Den indiska befolkningen importerades av engelsmännen som arbetskraft till gummiplantagerna. Den etniska blandningen manifesterar sig i skilda dialekter, kultur och
olika mattraditioner, men det finns också etniska spänningar mellan de olika befolkningsgrupperna.
Från råvaruekonomi till exportorienterad industri och tjänsteekonomi
Malaysia är en liten och relativt öppen ekonomi. Det är världens 33:e största ekonomi
i köpkraftspariteter. I sin 9:e utvecklingsplan har Malaysia målet att flytta upp Malaysia
på den ekonomiska värdekedjan; genom att satsa på att realisera sin turismpotential,
skala upp tillverkningsindustri och industrirelaterade tjänster, satsa på distribution,
informations- och kommunikationsteknologi, öka privatiseringen, satsa på bioteknologi och finansiella tjänster samt stärka jordbruket och jordbruksrelaterad industri.
Mycket av utvecklingsarbetet för att realisera planen sker i Kuala Lumpur.
Malaysias ekonomi har gått från en råvaruekonomi baserad på kryddor, gummi och
palmolja till en exportorienterad industri- och tjänsteekonomi under 1900-talets slut.
Stora satsningar har gjorts på informationsteknologi och bioteknik. Malaysia är världens största exportör av palmolja. En stor del av exportindustrin är utlandsägd.
Elektronik är landets ledande industri och står för 60 procent av exporten och 42 procent av BNP. Dess utveckling har drivits på av elektronikföretag från USA, Europa och
Japan som etablerat sig i Malaysia. Malaysia har också satsat på multimedia; telemedicin, on-line informationstjänster, elektronisk handel och digital radio och TV.
Malaysia har en bilindustri som tillverkar bilmärket Proton. Företaget ägs till 42,7
procent av staten. Företaget har haft problem, särskilt sedan Volkswagen har gett
upp sina planer på att investera i det.
Turism och detaljhandel är också viktiga näringar i staden. Detaljhandeln bedrivs i
moderna luftkonditionerande gallerier likväl som på traditionella gatumarknader.
Där finns också nattmarknader och fabriksbutiker.
16
RAPPORT NR 1:2007
Multimediakorridor och miljöer för forskning och utveckling
Multimediakorridoren mellan centrala Kuala Lumpur och Kuala Lumpur International
Airport (KLIA) består av flera delar. Korridoren är fem mil lång och tre mil bred. Cyberjaya är huvudfokus för de internationella företagen och består av ett företagskomplex,
ett inkubationscenter, ett hotell, ett shopping center, multimediauniversitetet och flera
bostadsområden. Där finns bl.a. HSBC, Shell, DHL, IBM, BMW och Ericsson.
Malaysias teknologipark för forskning och utveckling har för närvarande tolv byggnader för företag med satsningar på inkubatorer och innovation. Där finns också stödjande service som bank, restauranger, butiker och gym. University Putra Malaysia –
Malaysia Technology Development Corporation är ett projekt med inkubatorer och
faciliteter för akademisk forskning. Det är lokaliserat i universitetets forskningspark i
Sedang.
Malaysia konkurrerar för att bli en ledare inom kunskapsbaserad produktion. Det ger
hög prioritet åt att utöka den högre utbildningen och höja dess kvalitet. Ett medel har
varit att bolagisera universiteten för att öka deras autonomi.
Malaysia har sjutton offentligt ägda universitet, ett hundratal privata högskolor och 16
privata universitet. De senare bidrar med exportinkomster och utbildad personal till de
ekonomiska tillväxtzonerna som Kuala Lumpur och Penang. De flesta internationella
studenterna kommer från närliggande asiatiska länder.
Malaysias nationella universitet grundades i Kuala Lumpur 1962. Det malajisktalande
universitetet – Universiti Kebangsaan – öppnade 1970. Där finns också en federal teknisk högskola, ett språkinstitut och Tunku Abdul Rahman College.
En nod i infrastrukturella nätverk
Malaysia har en välutbyggd infrastruktur jämfört med de flesta övriga länder i Asien.
Kuala Lumpur International Airport (KLIA) byggdes 1998. Ett höghastighetståg förbinder Kuala Lumpur med Malaysias moderna flygplats 30 kilometer söder om staden.
Ambitionen är att det skall bli den dominerande knutpunkten i Sydostasien. Idag är
både Singapores Changi och Bangkoks Don Muang större och viss konkurrens kommer
också från Hong Kongs Chek Lap Kok och Jakartas Soekarno-Hatta. Changi bygger en
tredje terminalbyggnad som kommer att öka kapaciteten till 64 miljoner passagerare
per år och Bangkok bygger den nya Suvarnabhumiflygplatsen som kommer att kunna
hantera 45 miljoner passagerare per år. Singapore Airlines (Star), Cathay (Oneworld)
och Thai International (Star) är idag betydligt starkare flygbolag än Malaysia Airlines.
Malaysia Airlines är ett statligt ägt flygbolag med ekonomiska problem. Air Asia har
övertagit många av dess inrikeslinjer.
RAPPORT NR 1:2007
17
På den viktiga kängururutten mellan Europa och Australien dominerar Malaysias viktigaste konkurrenter och hanterar trafiken över sina hemmabaser. Malysia Airlines
ingår inte i någon av de viktigaste flygbolagsallianserna. En annan nyckel till konkurrenskraft är attraktionen för lågkostnadsflygbolag, speciellt för trafik inom Asien. Där
har KLIA konkurrensfördelar genom låga avgifter och god kapacitet. KLIA har utvecklat en fri kommersiell zon för att dra till sig luftfrakt. Hur pass realistiska Malaysias
ambitioner att utveckla KLIA till ett dominerande nav är är svårt att säga. Typiskt för
alla de stora internationellt inriktade städerna är att de ser obegränsade möjligheter
beroende på att deras nuvarande starka ställning byggts upp så snabbt.
Port Klang är Malaysias viktigaste hamn. Hamnen har förbindelser med över 120 länder
och cirka 500 hamnar i hela världen. Den betjänar Klangdalen inklusive Kuala Lumpur
och Putrajaya. År 2004 var det världens 7:e största hamn. En ny 400 hektar stor frizon
för sjöfrakt har nyligen öppnat i Port Klang med faciliteter för packning och märkning
likaväl som för tillverkning. Norska Aker Kvarner ASA är det första företaget i zonen.
Utbyggnad av kollektivtrafiknät
Kuala Lumpur är en av de städer i världen som är mest beroende av privata bilar. Ett
försök att komma tillrätta med detta förhållande är utveckling av ett spårvägssystem
med tre linjer som en del i ett kollektivtransportnät, som också skall omfatta bussar
och pendeltåg. Ett monorailsystem betjänar innerstaden. Spårvägssystemet sammanbinder bank-, kontors-, hotell- och
shoppingdistrikten. Spårvägssystemet
drivs av två företag – STAR och
PUTRA. STAR driver ett upphöjt spårsystem. PUTRA:s system är en kombination av upphöjda spår och tunnelbanespår och är ett helautomatiskt
system.
En cityterminal – Kuala Lumpur
Sentral – fungerar som nav för de olika
kollektivtransportsystemen med en
18
RAPPORT NR 1:2007
nybyggd centralstation i fem våningar. Där binds - förutom den lokala kollektivtrafiken – också pendeltågs- och intercitytrafiken samt trafiken till flygplatsen samman.
Avståndet till flygplatsen är 28 minuter och incheckning kan ske i cityterminalen. I
anknytning till cityterminalen etableras ett nytt centrum för arbete, boende och fritid.
Den regionala planeringen har styrts av en strukturplan från 1984. Den är under
omarbetning. Malaysia har liksom Sydkorea och Dubai stark planering.
En turismmagnet
Malaysia har idag fler internationella turister än sina konkurrenter - Singapore,
Thailand, Indonesien och Hong Kong - enligt World Tourism Organization. År 2005
kom fler än 16 miljoner internationella turister till Malaysia. År 2007 är femtioårsjubileet av Malaysias självständighet, vilket väntas dra många turister till olika evenemang. Efter terrordåden den 11 september har Malaysia positionerat sig som ett idealt turistland för araber som vill undvika fördomar i västländerna. Det gör att flera
arabiska flygbolag har förbindelser till KLIA – Yemen Airlines, Quatar Airlines, Egypt
Air, Kuvait Airlines och Emirates. Liknande initiativ att koncentrera sig på en etnisk
grupp har man också börjat använda mot den kinesiska marknaden.
Putra World Trade Center och Kuala Lumpur Convention Center är två stora och sofistikerade mötesplatser.
I staden finns Malaysias nationalmuseum, den nationella zoologiska trädgården,
sjöträdgårdarna (Kuala Lumpurs gröna bälte), ett skogsreservat och två idrottsstadium.
En stor turistattraktion är också Sultan Abdul Samad Building. Andra berömda byggnader är den imponerande nationalmoskén, parlamentet och kungapalatset.
Koppling till vår region
Malaysia är Sveriges största handelspartner i Sydostasien efter Singapore och
Thailand. Handelsutbytet domineras av
verkstadsprodukter, t.ex. utrustning för
telekommunikation och elektronik.
Det finns ett 90-tal svenska företag
representerade i Malaysia. I Kuala
Lumpur finns IKEA:s största varuhus i
Asien och SKF har en stor kullagerfabrik
utanför Kuala Lumpur. Andra företag
som gjort stora investeringar är Ericsson,
ABB, Electrolux och Scania. Malaysia är
det primära utbildningscentret för
Ericsson i Ostasien. Ericsson Education
Malaysia ligger i Cyberjaya.
RAPPORT NR 1:2007
19
Handelshögskolan i Stockholm samarbetar med Universiti Kebangsaan Malaysia (UKM),
som ligger i Bangi 35 kilometer söder om Kuala Lumpur. Det är det mest internationella universitet i Malaysia. Uppsala universitet samarbetar med Universiti Sains i
Penang
Exportrådet har ett nyöppnat kontor i Kuala Lumpur med ett övergripande ansvar för
Sydostasien.
Kuala Lumpur är en stad med målet att ta upp konkurrensen med mer utvecklade
städer i området som Singapore och Hong Kong. Det gör man med samma strategi
som dessa har använt, satsning på att bli ett nav för flygtrafik och sjöfart samt satsning på att flytta upp sin position i värdekedjan. I likhet med Dubai är Kuala Lumpur
mångkulturellt, men den etniska blandningen är av mycket tidigare datum än i Dubai.
Satsningen på en ny huvudstad i den nuvarande huvudstadsregionen är speciell, men
inte unik. I den arkitektoniska konkurrensen med andra asiatiska städer har man satsat i både Kuala Lumpur och Putrajaya. Kuala Lumpur är fortfarande en rätt billig stad
att besöka.
20
RAPPORT NR 1:2007
SEOUL
Sydkorea – ett av de mest urbaniserade länderna i världen
Sydkorea är en republik på en bergig halvö mellan Japan och Kina. Landet har ett klimat med fyra årstider.
Nio av tio sydkoreaner bor i städer. Det gör Sydkorea till ett av de mest urbaniserade
länderna i världen. Sydkoreas befolkning förväntas nå en topp med 50 miljoner invånare 2020 för att därefter minska. Idag har Sydkorea 48 miljoner invånare, 99 procent
av invånarna är koreaner. Sydkorea är världens tredje mest tätbefolkade land efter
Bangladesh och Taiwan med 487 invånare per kvadratkilometer.
Den sydkoreanska ekonomin förändrades dramatiskt under senare delen av nittonhundratalet. Efter Koreakriget 1950–1953 var landet till stora delar ödelagt och det
förblev fattigt långt in på 1960-talet. I de drygt fyra decennierna sen dess har inkomsten per capita vuxit hundrafalt. Det har lett till en exempellös expansion av Sydkoreas
städer och främst av Seoul. I dag har Sydkorea bland den högsta internettillgängligheten
i världen och är en ledare inom konsumentelektronik. Sydkorea drabbades hårt av
den finansiella krisen i Asien på 1990-talet, men har återhämtat sig snabbt. Sydkorea
är Asiens tredje största ekonomi.
2 © Kartcentrum 08-687 98 00
RAPPORT NR 1:2007
21
Industrin står för en dryg tredjedel av Sydkoreas BNP. Starka branscher är datorer och
annan datautrustning, telekommunikationsutrustning, konsumentelektronik, bilar,
varvsindustri samt petrokemi och stål. Inom tjänstenäringarna, som står för drygt 60
procent av BNP, är tillväxtbranscherna finansiella tjänster, turism och detaljhandel.
Nord- och Sydkorea
Korea hade få kontakter med omvärlden före artonhundratalets slut. Då följde en tid
av snabb utveckling som avbröts av den japanska annektionen 1910. Därefter inrangerades Sydkorea i det japanska imperiets ekonomi. När Sydkorea blev självständigt förlorade landet sin viktigaste marknad – Japan – och den tunga industrin och energikällorna till Nordkorea. Från frigörelsen till 1988 styrdes Sydkorea av auktoritära och
nationalistiska regeringar som backades upp av militären. Därefter kom en tid av politisk liberalisering och ett statligt reformkontor bildades för att reformera den offentliga sektorn.
Tekniskt sett är det fortfarande krig mellan Nord- och Sydkorea, eftersom inget fredsavtal träffats. Sydkorea stöder Nordkorea med gåvor av gödningsmedel och ris, verkar för kontakter mellan nord- och sydkoreaner och bedriver ekonomiska och turistiska samarbetsprojekt. Sydkoreanska företag sysselsätter tusentals nordkoreanska arbetare i det industriella komplexet Kaesong nära gränsen.
I Sydkorea finns mer än hundra tidningar, som ofta är kritiska mot regeringen. Många
tidningar kontrolleras av storföretag. Sydkoreas språk är koreanska.
Seoul – med sikte på att bli en världsstad
Seoul är Sydkoreas huvudstad. Staden har drygt tio miljoner invånare, vilket gör den
till världens 22:a stad i storlek. Regionen har 22,5 miljoner invånare, det är bortåt
hälften av Sydkoreas befolkning. Den ligger i den nordvästra delen av landet vid floden Han nära den demilitariserade zonen. Seoul är politiskt, ekonomiskt, kulturellt
och socialt centrum i Sydkorea och också ett internationellt centrum för affärer och
globala organisationer. Seoulregionen omfattar också hamnstaden Incheon (med en
fri ekonomisk zon) och provinsen Gyeonggi. Under Koreakriget ockuperades staden
omväxlande av Nordkorea och Sydkorea vilket ledde till ett omfattande behov av
rekonstruktionsarbete efter kriget. Den industriella basen var tidigare huvudsakligen
lokaliserad till det som nu är Nordkorea. Seoul finns på sjunde plats i Fortunes lista
över städer med huvudkontor för internationella företag. Seoul var värd för sommarolympiaden 1988 och för fotbollens världscup 2002.
Hjärtat i Seoul är den gamla staden (Joseon Dynasty City). Där finns de flesta palatsen, storföretagens kontor, hotell och traditionella marknader. På andra sidan
Hanfloden finns en rikare stadsdel – Gangnam-gu – med Koreas World Trade Center
och utställnings- och konferensfaciliteter. På en stor ö mitt i Hanfloden – Yeouido –
finns nationalförsamlingen, radio- och tv-studior och ett antal stora kontorsbyggnader och Koreas finansbyggnad. Ovanför Gangnam-gu vid Hanfloden finns Songpa-gu
med Olympiastadion och Olympiaparken.
22
RAPPORT NR 1:2007
Seoul aspirerar, som många andra städer, på att bli en världsstad. Staden är redan
idag på väg att bli ett regionalt nav i Nordostasien. Nordostasiens ekonomi svarar
idag för ungefär en femtedel av världsekonomin. Men Sydkoreas ekonomi är fortfarande liten jämfört med Japans och Kinas.
Busan
Busan är Sydkoreas andra stad med 3,75 miljoner invånare och med hamnen som största
tillgång. Containerhamnen är en av världens största. Busan står inför en ekonomisk
omstrukturering. Hamnen skall byggas ut för att möta konkurrensen från andra storhamnar i närområdet, bl.a. i Kina. Staden diskuterar också att bygga en ny internationell
flygplats för att komplettera kapaciteten på Gimhae, den nuvarande flygplatsen. Busan
ligger på fjärde plats i Korea i ekonomiska satsningar på forskning och utveckling. Ett
nytt höghastighetståg kommer att reducera restiden de 45 svenska milen till Seoul med
hälften.
RAPPORT NR 1:2007
23
Regionalt nav i Nordostasien
Strategin för att utveckla Seoul till ett regionalt nav i Nordostasien bygger på två
koncept: att bli ett logistiskt nav och ett nav för regionala huvudkontor – det senare
givetvis i konkurrens med Tokyo, Hongkong och Shanghai. Seoul har identifierat fem
lovande industriella kluster; mode och kläder, finansiella tjänster, affärstjänster, informations- och kommunikationsteknologier och digitala tjänster.
Seoulregionen svarar för hälften av Sydkoreas ekonomi, och staten har ambitionen att
begränsa stadens tillväxt. Stadsregionen har fått stark produktivitetstillväxt genom att
skifta över till en kunskapsorienterad ekonomi med högre förädlingsvärden.
En fjärdedel av befolkningen har akademisk examen, 60 procent av forskningsarbetskraften finns där och staden svarar för 55 procent av de patent som registrerats av
Sydkorea.
Seoulregionen får huvuddelen av de internationella direktinvesteringarna till Sydkorea,
men landet ligger bara på 24 plats inom OECD när det gäller direktinvesteringar. Det
beror till en del på den tidigare politiken att undvika utländsk kontroll av viktiga
delar av näringslivet.
Stora företagsgrupper
Speciellt för Sydkorea är den dominerande positionen inom ekonomin för de s.k.
chaebol (Jaebeol). Chaebol är flera dussin familjekontrollerade företagsgrupper som
stötts med offentlig finansiering. De bildades efter Koreakriget, ibland med tidigare
japanska företag som bas och alliansen med staten utvecklades under 1960-talet. Bland
de mest kända finns Hyundai, Samsung, Daewoo och LG3. Chaebols dominans anses
ha varit en av orsakerna till den ekonomiska krisen i Sydkorea 1998-99, då flera av
dem råkade i finansiella svårigheter. Internationella Valutafonden ställde som villkor
att de skulle omstruktureras när man hjälpte Sydkorea ur krisen. Samsung är en
ledande leverantör av högteknologiska elektroniska varor. POSCO är en ledande leverantör av stål. Hyundai och Kia är växande bilföretag.
Forskning och utveckling
Sydkorea har en hög nivå på satsningarna på forskning och utveckling jämfört med
de flesta andra OECD-länder och i paritet med Sverige, drygt tre procent av BNP. Det
placerar Sydkorea på 6 plats inom OECD.
Nordöstra Asien är ett konkurrenskraftigt centrum för forskning och utveckling genom
att många multinationella företag etablerat FoU i Japan, Kina, Sydkorea och Taiwan.
Dessa länder har sammantaget större FoU än EU. Välutbildade asiater återvänder ofta
hem efter sin utbildning i väst. Multinationella företags forskningscentra lokaliseras
idag företrädesvis i anslutning till de forskningsintensiva universiteten i stället för
som tidigare i anslutning till produktionen.
24
RAPPORT NR 1:2007
Det finns ett stort antal universitet i Seoul. De som har
mest prestige är de s.k
”SKY-skolorna – Seouls
nationella universitet,
Koreauniversitetet och
Yonseiuniversitetet. Koreas
akademi för Industriell
Teknologi bildar med statliga FoU-institut och branschforskningsinstitut kärnan i
landets teknologiska forskningsnätverk. Den tidigare
bristen på grundforskning
försöker man avhjälpa
genom att satsa på naturvetenskapscentra och teknologiska forskningscentra vid
Sydkoreas universitet.
Ambitionen är att 2020 vara
i nivå med övriga G7-länder.
Fokus ligger på nya läkemedel och kemikalier, bredbandsteknologi, nästa
generations bilar och högdefinitions-TV samt på ultrastora integrerade kretsar, avancerade tillverkningssystem, elektronik och nya material, energi och miljöteknologi,
biomaterial och nästa generations kärnreaktorer. Idag är koreanska gymnasier bland
de bästa i världen, men koreanska universitet finns inte bland dem som rankas högst.
Logistiskt nav…
Sydkoreas läge mellan de två ekonomiska giganterna Japan och Kina gör att landet
har en stor potential för internationella direktinvesteringar och som transportnav. I
den 150 mil långa korridoren mellan Beijing, Seoul och Tokyo bor mer än en miljard
människor, vilket gör den till det största storstadsområdet i världen.
Seoul dominerar helt Sydkoreas internationella nätverk. Så t.ex. emanerar två tredjedelar av Sydkoreas internationella telefontrafik från Seoul. Seoul marknadsförs av
Sydkorea som en potentiell världsstad, vilket i stor utsträckning knyts till investeringar
i logistik.
3 © Photodisc
RAPPORT NR 1:2007
25
Möjligheten att utveckla ett logistiskt nav bygger på transferfunktionerna i de större
hamnarna och flygplatserna. Busans hamn i södra Sydkorea är världens femte största
containerhamn och Incheons flygplats i metropolregionen Seoul har stor utvecklingspotential. Incheons flygplats öppnade 2001 och svarar för den internationella trafiken
medan den tidigare flygplatsen – Gimpo – svarar för inrikestrafiken. Incheon valdes
nyligen av IATA till världens främsta flygplats. Korean Air är världens största fraktflygbolag. Hyundai har varit ansvarigt för byggandet av flygplatsen och expressvägen
från Seoul. Hyundais har, som andra chaebol, haft problem vilket har lett till förseningar i infrastrukturinvesteringarna.
…och omfattande pendling
För de regionala transporterna har Seoul nio tunnelbanelinjer, cirka 200 busslinjer
och fyra motorvägar Genom KTX snabbtåg på TKR (Trans-Korea Railway) länkas Seoul
till andra sydkoreanska städer. KTX teknologi baseras huvudsakligen på det franska
TGV-systemet. Ambitionen är också att länka järnvägstransporterna med Kina,
Ryssland och Europa genom järnvägarna Trans-China och Trans-Siberia.
Trängsel är en betydande utmaning för Seoul med 6,5 miljoner dagliga pendlare!
3 © Jetphotos.net
26
RAPPORT NR 1:2007
Territoriell planering
Den territoriella planeringen i Sydkorea har sedan femtiotalet genomgått fyra skeden:
• Återupprättandet av den koreanska staten efter den japanska annektionen med
fokus på Seoul.
• Strategier för exportledd stadstillväxt baserad på tillverkningsindustri som resulterade
i en urban industriell korridor från Seoul i nordväst till Busan i sydost.
• Utflyttning av många industriella verksamheter från Sydkorea till länder med lägre
löner vilket ledde till hög tillväxt i Seoul men avindustrialisering av många andra
städer.
• 1997 års finansiella kris i Asien och återhämtningen efter denna. Krisen ledde till en
reform av de institutionella förutsättningarna genom ändrade strukturer i de stora
företagen (chaebol), ekonomisk liberalisering och globalisering, demokratisering och
uppkomsten av politiska partier, samt decentralisering av den ekonomiska utvecklingsplaneringen till regioner och städer.
Den bipolära utvecklingen kring Seoul och Busan berodde såväl på Seouls riskabla
lokalisering nära gränsen till Nordkorea som på Busans bättre läge med närhet till
Japan, som varit den stat som mest försett Sydkorea med industriell kunskap.
Övergången från en exportledd tillväxt baserad på industri till en strategi att vara en
knutpunkt för transporter och affärer i området ger storstäderna och deras regionala
och globala nätverk en ännu mer strategisk roll än tidigare.
Seoul har tidigare varit känt för obegränsad stadstillväxt. Men på senare tid har flera
miljösatsningar gjorts. Seoul är omgiven av ett grönt bälte som skulle förhindra att
staden spiller över i grannprovinsen. Inom staden finns sex stora parker. Sovstäder har
uppstått på andra sidan det gröna bältet. Floden Cheonggyecheon som begravdes av
en motorväg har nyligen restaurerats till ett 5,8 kilometer långt öppet vatten. Seoul
har planterat 5,5 miljoner träd de senaste fem åren och utvecklat Seoulskogen som
kan jämföras med Hyde Park i London. Man har infört kontroller på bilanvändningen
och omstrukturerat bussystemet samt förenklat biljettsystemet.
RAPPORT NR 1:2007
27
Kulturproduktion och kulturkonsumtion
Över 90 procent av befolkningen i Seoul har tillgång till bredband. En fjärdedel anses
vara tidiga användare av digitala varor och tjänster. Livscykeln för mobiltelefoner är
cirka ett och ett halvt år, jämfört med två och ett halvt år i Europa.
Seoul är områdets ledande stad när det gäller film, TV, musik och dataspel. Staden
planerar att investera cirka 50 miljarder kronor i kulturbyggnader de närmaste tio åren.
Satsningen inkluderar nya konstmuseer och scener, bibliotek, satsningar på kulturnäringar och på att restaurera historiska delar av staden.
Relationer mellan Sydkorea och Sverige
Sveriges handelspolitiska relationer med Sydkorea regleras genom EU. Sydkorea är
WTO-medlem och sedan 1996 medlem i OECD.
Sydkorea ligger på omkring 20:e plats både som export- och importmarknad för Sverige.
Den svenska exporten domineras av maskiner och transportutrustning, industriell
utrustning, järn och stål, papper och papp, elektriska maskiner och apparater, verktyg
och telefonutrustning. Införseln består mest av elektronikkomponenter och hemelektronik, elektriska apparater, personbilar, metallvaror och sportutrustning.
28
RAPPORT NR 1:2007
Antalet svenska företagsetableringar i Sydkorea har mer än tredubblats sedan 1990talets början. Det rör sig mest om leverantörer till sydkoreansk industri men också om
tillverkning i Sydkorea. De flesta stora svenska multinationella företagen finns etablerade där. Den svenska kolonin består av cirka 200 personer, huvudsakligen i Seoulområdet.
Industriförbunden i Sverige och Sydkorea har sedan 1989 en ekonomisk samarbetskommitté. På svensk sida organiseras den genom Sweden-Korea Trade Council.
Ingenjörsvetenskapsakademin och Korea Science Engineering Foundation har sedan
åttiotalet ett samarbete i form av studiebesök och seminarier. Centrum för Stillahavsstudier vid Stockholms Universitet har forskningssamarbete med Institutionen för
internationella relationer vid Seoul National University. Handelshögskolan har samarbete med Yonsei University i Seoul. Institutionen för skandinaviska språk vid Hankuk
University of Foreign Studies i Seoul förmedlar undervisning i svenska och har ett
samarbete med Mälardalens högskola. I december 2005 undertecknade STINT (Stiftelsen
för internationalisering av högre utbildning och forskning) och Korea Science and
Engineering Foundation ett protokoll om vidgat samarbete.
Sverige deltar sedan 1953 i den neutrala övervakningskommissionen i Panmunjom vid
gränsen mellan Sydkorea och Nordkorea.
Seoul är den av de tre studerade städerna som i ekonomisk struktur är mest lik
Stockholm. Ambitionerna att växa inom högteknologi och avancerade affärstjänster
liknar också Stockholms. I mitten av världens största storstadsområde har Seoul stora
utvecklingsmöjligheter om man spelar sina kort rätt. Utvecklingen av relationerna
med Nordkorea innebär både en risk och en möjlighet.
RAPPORT NR 1:2007
29
30
RAPPORT NR 1:2007
DUBAI
Dubai – ett av emiraten i Förenade Arabemiraten
Dubai har 1,2 miljoner invånare. Det är ett av de sju emirat som tillsammans bildar
federationen Arabemiraten. De sju emiraten har stor egen autonomi. Dubai ligger på
Arabiska vikens sydsida och sträcker sig cirka 72 kilometer utefter kusten. Emiratet
består av böljande sanddyner utefter Hajarbergen. Huvuddelen av befolkningen finns
i staden med 700 000 invånare. Islam är den officiella religionen och majoriteten av
den lokala befolkningen är sunnimuslimer.
Arabemiraten har inga val och inga legala politiska partier. Makten ligger hos sju
ärftliga shejker, kallade emirer. Varje emirat är uppkallat efter sin största stad – Abu
Dhabi, Dubai, Sharjah, Ajman, Umm al-Qaiwain, Ras al Khaimah och Fujairah. Abu
Dhabi är huvudstad och den rikaste av de sju stadsstaterna eftersom den flyter på ett
hav av olja. En stor del av Arabemiratens inkomster utöver oljan kommer från handel,
turism och bulktransporterna genom Dubai. Det finns en regering med medlemmar
från de sju emiraten. Det finns också ett parlament som ger råd till regeringen och
som utses av shejkerna. Tillgången till Internet regleras genom att information som
anses strida mot emiratens kulturella och religiösa värden filtreras bort.
Arabemiraten anses vara den mest enväldiga staten i Mellanöstern. Dubai har mycket
karaktären av ett familjeföretag.
En knutpunkt i handelsvägarna mellan Europa, Afrika och Mellanöstern
Dubai växte först som en knutpunkt på den uråldriga handelsvägen mellan Mesopotamien och Indusdalen och på artonhundratalet fanns en liten fiskeby på Shindaghahalvön vid mynningen av Dubaiströmmen. Fiskebyn övertogs 1830 av en del av
4 © Kartcentrum 08-687 98 00
RAPPORT NR 1:2007
31
Bani Yas-stammen från Liwaoasen ledd av Maktoumfamiljen. Familjen regerar ännu
emiratet tillsammans med fem gamla familjer. Dubai var fortfarande en liten hamn
för handelsmän, fiskare och pärldykare när det brittiska protektoratet upphörde 1971.
Innan självständigheten hade området hetat Trucial Oman och varit brittiskt protektorat sedan 1892. Den bildade en naturlig transitpunkt för de skepp som seglade
genom Hormuzsundet och bedrev handel längs de iranska och indiska kusterna. Genom
Hormuzsundet transporteras idag nära hälften av världens olja. Dubai marknadsför
sig som den första ekonomin oberoende av oljan i arabiska viken och som en knutpunkt i handelsvägarna mellan Europa, Afrika och Mellanöstern.
Växande befolkning genom immigration
Befolkningen har tiodubblats sedan 1960-talet. Knappt en fjärdedel av emiratens
befolkning och bara femton procent av Dubais befolkning är inhemsk. Det finns en
stor andel indier, pakistaner, iraker och sydostasiater. Det är således inte konstigt att
Dubai har ett hundratal privata utländska skolor. Massimmigration utan möjlighet till
medborgarskap som den existerar i emiraten har stora problem med låga löner och
hårda och farliga arbetsvillkor, men samtidigt har immigranterna ofta större problem
på hemmaplan än i Dubai. Utbildning och sjukvård är gratis endast för arabemiratens
egen befolkning. En natt på ett av Dubais lyxhotell skulle kosta en gästarbetare sex
månaders lön. Ingen som inte är medborgare i Arabemiraten kan äga mark utanför
de speciella frizonerna. Alla företag som verkar i Dubai måste ha en lokal representant. Bara medborgare anställs i den offentliga sektorn.
32
RAPPORT NR 1:2007
Tillgången till kapital lockar internationella finansiella aktörer
För mindre än ett decennium sedan hade staterna kring Arabiska viken finansiella
problem med budgetunderskott, ökande offentliga skulder och ökande ungdomsarbetslöshet. Men, tack vara ökande oljepriser har de idag i stället finansiella tillgångar
på en hittills exceptionell nivå genom en tvåsiffrig årlig procentuell tillväxt. Det är inte
bara Dubai som har byggboom. Detsamma gäller Abu Dhabi, Quatar och Saudiarabien
med sammanlagda byggprojekt på över 7000 miljarder kronor.
Området kring Arabiska viken har blivit världens största marknad för projektfinansiering. Det har också lett till en explosiv tillväxt av islamska finansiella institutioner
eftersom man bara vill investera enligt Shariah, d.v.s. den islamiska lagen. Städerna i
regionen och i övriga Sydostasien – t.ex. Malaysia och Pakistan - samt en del internationella institutioner – t.ex. Citigroup, HSBC, Deutsche Bank, BNP Paribas och Barclays
Capital - konkurrerar om denna viktiga marknad med Dubai som ett ledande finansiellt centrum i konkurrens med Bahrein, Quatar, Kuala Lumpur och framöver Riyadh.
Ekonomin i staterna kring Arabiska viken beräknas ha vuxit med omkring 75 procent
under de senaste tre åren och per capitainkomsten är idag omkring 120 000 kronor
per år. Quatar har världens fjärde högsta per capitainkomst, över 350 000 kronor.
Basen för Dubais ekonomi är handel, hamnverksamhet och turism. Dubai utvecklas
till ett nav för tjänsteverksamheter, särskilt finansiella tjänster. Oljeinkomster utgör
endast en liten del av emiratets ekonomi och förväntas helt upphöra omkring 2025.
Internationella företag inom finans, teknologi och media har etablerat sig i emiratet.
Pengar från länderna kring Arabiska viken sägs driva boomen på de egyptiska och
turkiska aktiemarknaderna och fastighetsboomen i Libanon och stödja västliga finansmarknader och de amerikanska handelsbalansunderskotten. En del går till investeringar i Kina och Indien. Abu Dhabi äger t.o.m. Sturegallerian. Man har blivit mer
återhållsamma med investeringar i USA efter bråket kring köpen av amerikanska
hamnar.
Dubai Internet City
Regeringen i Dubai har tagit initiativ till ett antal industriella frizoner – t.ex. Dubai
Internet City och Dubai Media City. En Dubais kunskapsby har bildats för att stödja
utvecklingen av dessa två zoner med utbildning och träning. I kunskapsbyn finns regionala centra för 16 internationella universitet etablerade.
Idag har Dubais Internet City de regionala huvudkontoren för många världsomspännande IT-företag. Där finns företag som EMC, Oracle, Microsoft och IBM och medieföretag som MBC, CNN och Reuters. Flygbolaget Emirates är baserat i Dubai. Dubai
Aluminium (Dubal) står för knappt 10 procent av Dubais BNP. Finansiella företag är
bl.a. Dubai International Financial Exchange (DIFX) och Dubai Gold and Commodities
Exchange (DGCX) som öppnade 2005.
Dubai marknadsför sig som en turist- och företagsvänlig och kosmopolitisk urban oas.
RAPPORT NR 1:2007
33
Fastighetsboom och spektakulärt byggande
Regeringens beslut att diversifiera från en handelsbaserad ekonomi till en ekonomi
baserad på tjänster och turism har lett till en boom på fastighetsmarknaden. Storskaligt byggande har resulterat i att Dubai har blivit en av världens snabbast växande städer.
Projekt för grovt räknat 100 miljarder USD är på gång. Det motsvarar alla utländska
direktinvesteringar i USA under ett år. Investeringsboomen anses emellertid också vara
riskfylld. Alla vet att Dubais fastighetsekonomi är en bubbla som kan brista och att
botten kan gå ur aktiemarknaden.
Ett spektakulärt projekt är byggandet av Palmöarna – världens två största artificiella öar
– som kommer att tredubbla Dubais kustlinje. Palmen är en symbol för livet i ett ökenklimat. Där byggs också Världen, en serie på 300 öar som lånar sin form från världsdelarna och som beräknas bebos av 250 000 människor 2015. Arkipelagen blir 9 kilometer lång och 7 kilometer bred. Den kommer att synas från rymden.
I Dubai byggs världens största nöjesfält, världens högsta byggnad – Burj Dubai – med
en höjd av minst 484 meter och världens största shoppinggalleria utanför USA – the
Mall of the Emirates. Här finns bl.a. HM representerat. Där finns också världens enda
sjustjärniga hotell och ett undervattenshotell planeras. Hydropolis ska ligga 20 meter
under havets yta med 220 rum och en total yta på 350 fotbollsplaner. Det skall vara
klart 2008. Ovanför ytan inrättas en plastikkirurgisk klinik och ett marinbiologiskt
forskningslaboratorium.
Ett annat ambitiöst projekt är byggandet av Dubai International Financial Centre med
Dubai Financial Exchange (DIFX) som har målet att etablera Dubai som den ledande
kapitalmarknaden i Mellanöstern i tidszonen mellan London och Singapore. Det finns
flera som vill fylla det vakuum som Beirut lämnat efter sig.
Många nya byggnadsprojekt inspireras av den lokala kulturen för att rätta till misstag
under den första expansionen för något decennium sedan. Stora ansträngningar har
gjorts för att restaurera historiska byggnader och områden.
34
RAPPORT NR 1:2007
Infrastrukturella megaprojekt
Dubais Internationella flygplats har cirka 20 miljoner passagerare per år, förbindelse
med över 140 destinationer och betjänas av ett åttital flygbolag. Det är den 18:e
största fraktflygplatsen i världen.
Emiratets regering har startat ett projekt för att bygga världens största flygplats i Jebel
Alis frihandelszon. Flygplatsen skall ha en kapacitet på 120 miljoner passagerare per
år och 12 miljoner ton flygfrakt. Det motsvarar Heathrow och O´Hare tillsammans.
Flygplatsen skall omges av en stad för 700 000 människor till en kostnad av cirka 200
miljarder kronor. Den nya flygplatsen skall länkas till den existerande med expresståg.
Den gamla flygplatsen genomgår för närvarande en omfattande modernisering för
cirka 30 miljarder kronor med fem portar som ska hantera de nya Airbus A380 som
beräknas börja levereras till Emirates nästa år. Emirates har också placerat Boeings
största order någonsin på 42 stycken Boeing 777.
I Jebel Ali finns den viktigaste hamnen i Mellanöstern med Arabiens största frihandelszon. Hamnen hanterar över sju miljoner container per år och förväntas hantera
över 20 miljoner container före 2015. Där finns över 2 300 företag. Dubais hamnbolag driver idag hamnar i Kina, Hong Kong, Australien, Sydkorea, Indien, Yemen,
Djibouti, Saudiarabien, Rumänien, Tyskland och Latinamerika. Det är ett led i en strategi att skapa ett eget strategiskt nätverk av hamnar för att konkurrera med
Singapore och konglomeratet Hutchison-Whampoa i Hong Kong.
Ett försök att överta ett antal
hamnar i USA har, som nämnts,
mött politiskt motstånd. Dubai
Ports World ville köpa brittiska
P&O som kontrollerar terminaler i New York, Baltimore och
Miami. Jebel Ali är den hamn
som den amerikanska flottan
besöker mest utanför USA.
Dubai är en bilberoende stad,
rumsligt och socialt fragmenterad. Det finns tre olika typer av
expansionsområden; den nuvarande staden i en lång och smal strimma efter kusten, Arabiska viken där flera projekt
byggs upp till flera kilometer från kusten samt öknen innanför. Dubai planerar ett
tunnelbanesystem som skall vara klart 2009 – 2012. Flera monorailsystem planeras
också för att fungera som länkar mellan perifera områden och tunnelbanesystemet.
RAPPORT NR 1:2007
35
Små resurser till forskning och utveckling
Arabemiraten satsar små resurser på forskning och utveckling. Dubais Silicon Oasis är
en högteknologisk forskningspark för mikroelektronik- och halvledarindustrin. Parken
skall hysa företag, ett innovationscenter, forsknings- och utvecklingscentra, specialiserade akademiska institutioner och bostadsområden.
Dubais DuBiotech har bildats för att skapa ett centrum i framkanten av utvecklingen
för bioteknik och livsvetenskaperna. Centret avses attrahera företag inom bioteknik
och läkemedelsforskning och utveckling. Det kommer också att erbjuda stödjande
tjänster som riskkapital, juridiska tjänster och en inkubator för såddföretag.
Populär kongressstad med växande turism
Dubai som turistmål kännetecknas av lyx och service. Man räknar med att ha 15 miljoner besökare per år innan 2010. De äldre delarna av Dubai heter Deira på ena sidan
strömmen Dubai Creek. På andra sidan finns kulturarvsbyn – Heritage Village – med
det traditionella hantverket och Dubais museum. Sheijk Zayd-vägen är Dubais huvudgata vid Dubais World Trade center och Burj Dubai. I Dubai finns häst- och kamelkapplöpningar, golf, vattensport och skidåkning inomhus.
Dubai är den snabbast växande mäss- och kongresstaden i världen. Dubai har blivit
ett attraktivt resmål för artister, musiker, idrottsmän och turister.
Dubai är en av världens mest spektakulära städer. Så stora likheter med Stockholm och
Stockholms situation har den inte. Men, vill man lära sig något om utveckling av handel, stadsbyggnad, turism eller transportinfrastruktur så finns det mycket att se i Dubai.
36
RAPPORT NR 1:2007
MER INFORMATION OM STORSTADSREGIONER I VÄRLDEN
Vinnova
www.vinnova.se
Exportrådet
www.swedishtrade.se
The Economist
www.economist.com
TIME Magazine
www.time.com
Dewan Bandaraya Kuala Lumpur
www.dbkl.gov.my
MSC Malaysia
www.msc.com.my
OECD
www.oecd.org/publications/policybriefs
Asia Today
www.asiatoday.com.au
Fact Monster
www.factmonster.com
Deutsche Bank Research
www.dbresearch.com
CIA, Central Intelligence Agency
www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/ae
RAPPORT NR 1:2007
37
38
RAPPORT NR 1:2007
RAPPORT NR 1:2007
39
Den här rapporten är en del av Mälardalsrådets arbete "Benchmarking Regions".
Utöver att tjäna som ett kunskapsunderlag för den omvärldsintresserade, syftar
rapporten också till att inspirera till att jämföra och lära av andra storstadsregioner.
Rapporten utgör också ett underlag för kommande International Study Mission.
Hösten 2005 genomfördes Stockholm-Mälarregionens första International Study
Mission pilotresa, "Benchmarking Seattle". 2007 genomför vi nästa International
Study Mission till Dublin, Irland. För mer information se www.benchmarkingregions.se.
Mälardalsrådet Hantverkargatan 3H, 105 35 Stockholm
Tel 08-508 290 03 Fax 08-508 295 58
[email protected] www.malardalsradet.se
