Datum
Dnr
2002-01-30
1825-2001
Regeringskansliet
Finansdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över framställning från Riksskatteverket med förslag till
vissa ändringar i folkbokföringsförfattningar (Fi2001/4557)
Sammanfattning
Domstolverket (DV) tillstyrker en särskild lagreglering av Riksskatteverkets
möjlighet att fatta beslut i folkbokföringsärenden genom automatiserad
behandling. Av regleringen bör framgå vilka beslut i folkbokföringsärenden
som kan fattas på detta sätt.
DV avstyrker att det i aktuell förordning och med angivet syfte görs en
omfattande uppräkning av olika materiella lagar och förordningar som
direkt eller indirekt styr folkbokföringsverksamheten.
DV anser att det från integritetssynpunkt är befogat att i lag införa en
bestämmelse som innebär att sökning inte får ske på alla ärendeuppgifter.
Före införandet av ett nytt arbetssätt och IT-stöd bör gallringsföreskrifterna
ses över.
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
551 81 JÖNKÖPING
Kyrkogatan 34
036-15 53 00
036-16 57 21
Automatiserade beslut (förslag till ändring i 34 § folkbokföringslagen)
Begreppet automatisk databehandling, ADB, var centralt i den numera
upphävda datalagen och det förekommer även i förvaltningslagstiftningen,
se t.ex. 4 kap. 2 a § taxeringslagen (TL). Under senare tid har lagstiftaren i
stället för automatisk databehandling, ADB, valt att använda en annan term,
automatiserad behandling, se t.ex. 5 § personuppgiftslagen (PUL). Någon
skillnad mellan begreppen ADB och automatiserad behandling torde inte
vara avsedd. Begreppet automatisk databehandling (ADB) börjar bli något
föråldrat och bör ersättas med exempelvis "automatiserad behandling".
Såvitt DV förstår avser RSV att reglera såväl delvis som helt automatiserat
beslutsfattande. Ett helt automatiserat beslutsfattande innebär att beslut
fattas och skickas till den enskilde utan att någon tjänsteman är involverad i
beslutsprocessen. Någon generell reglering av möjligheten att fatta sådana
beslut finns inte. DV anser att den av RSV föreslagna lösningen att särskilt
reglera ett sådant beslutsfattande är att föredra (jfr promemorian s. 16 och
där gjord hänvisning). Detta inte minst mot bakgrund av att ett helt
automatiserat beslut kombinerad med utebliven motivering från ett
medborgarperspektiv kan upplevas som en försämring i förhållande till
nuvarande handläggning.
Till skillnad från vad som gäller för beskattningsverksamheten föreslås
samtliga beslut enligt folkbokföringslagen få fattas genom ADB. En
huvudprincip för det nya IT-stöd som presenteras i promemorian är att
minst 80 procent av ärendeflödet ska gå helt maskinellt.
De rekvisit som enligt 20 § första stycket 1. förvaltningslagen (FL) måste
vara uppfyllda för att de skäl som bestämt utgången av ett slutligt beslut helt
eller delvis ska få utelämnas är att beslutet inte går någon part emot eller
om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om
skälen (för rekvisitens innebörd hänvisas till Hellners/Malmqvist, Nya
förvaltningslagen, femte upplagan, s. 210-212).
2
RSV föreslår att beslut ska få fattas genom ADB i de fall skälen för beslutet
enligt 20 § första stycket 1. FL får utelämnas. I första hand anger RSV
(promemorian s. 16) att "folkbokföringsbeslut" som har sin grund i
underrättelser ska få fattas på detta sätt.1 DV har i princip inget att erinra
mot detta. RSV fortsätter emellertid och anger att "även i andra fall kan ett
folkbokföringsbeslut vara uppenbart otvistigt". Begreppet otvistigt är inte
relevant i sammanhanget. DV anser att en analys av olika typer av
folkbokföringsbeslut måste utgå från de rekvisit som anges ovan, nämligen
om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning
är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen. I denna del är därför
resonemanget alltför förenklat.
Det är inte korrekt att påstå att om den enskilde ändå inte är nöjd med ett
beslut som gått honom emot så finns det möjlighet att överklaga detsamma.
En förutsättning för att få fatta ett automatiserat beslut förutsätts nämligen
vara att det inte gått någon part emot. Ett sådant beslut är inte överklagbart
(se 22 § FL).
De automatiserade beslutens förhållande till förvaltningslagen bör i övrigt
belysas närmare, åtminstone bör förhållandet till 27 § förvaltningslagen
behandlas närmare.
DV anser sammanfattningsvis att de beslut som efter en fördjupad analys
kan sägas uppfylla rekvisiten och typiskt sett är av den art och omfattning
att de kan bli aktuella för ett delvis, men framförallt ett helt automatiserat
beslutsfattande, klart bör anges i bestämmelsen. Bestämmelsen bör vara
inriktad på vissa typer av beslut och präglas av viss restriktivitet.
1
I förslaget till ändring i folkbokföringslagen anges beslut enligt denna lag. Genom denna placering av
bestämmelsen samt en sådan formulering kan möjligen sättas i fråga om samtliga ärenden som handläggs av
skattemyndigheterna i egenskap av ansvariga myndigheter för folkbokföringsverksamheten omfattas. Denna
tveksamhet torde gälla exempelvis ärenden enligt äktenskapsbalken, föräldrabalken och namnlagen (jfr prop.
2000/2001:33 s. 205).
3
I snäv mening påverkas domstolarna av förslaget genom förändrad
måltillströmning och fördelning av målen mellan länsrätterna. De helt
automatiserade besluten anses fattande av regionchefen. I den mån de helt
automatiserade besluten är överklagbara kommer sannolikt målen därför att
koncentreras till vissa länsrätter. Den närmare omfattningen är svår att
uttala sig om.
Ärendeuppgifter i folkbokföringsdatabasen (förslag till ändring i 4 §
förordningen om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet)
Enligt 2 § PUL skall, om det i annan lag eller i en förordning finns
bestämmelser som avviker från PUL, de bestämmelserna gälla. I regel har
den registerlagstiftning som genomförts i anslutning till PUL utgått från
denna princip, såtillvida att föreskrifter meddelats endast där avvikelser från
PUL behövts. I lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet (FdbL) används en annan
teknik. Först föreskrivs att FdbL skall gälla i stället för PUL. Därefter
föreskrivs på skilda ställen i FdbL att vissa angivna bestämmelser i PUL
ändå skall gälla. I något fall stadgas därutöver undantag från sistnämnda
föreskrift. Att en sådan lagstiftning blir svårgripbar säger sig självt. DV
önskar på detta sätt peka på de tillämpningssvårigheter som kan uppstå på
grund av denna lagtekniska lösning.
I 2 kap. 2 § FdbL anges att uppgifter om personer som är eller har varit
folkbokförda i landet eller som tilldelats samordningsnummer får behandlas
i databasen. Uppgifter om andra personer får behandlas om det behövs för
handläggningen av ett ärende. Enligt 2 kap. 4 § får uppgifter behandlas om
yrkanden, grunder och beslut i ett ärende samt andra uppgifter som behövs
för handläggningen av ett ärende. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka uppgifter som får
behandlas enligt första stycket.
4
Såvitt DV kan utläsa innebär förslaget om ändring i 4 § första stycket
förordningen om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens
folkbokföringsverksamhet (FdbF) en utökning av den personkrets som
omfattas av bestämmelsen. Den nuvarande bestämmelsen (första stycket)
medger endast behandling av ärendeuppgifter om den person ärendet rör.
Bakgrunden till denna förändring kommenteras inte i promemorian, vilket
vore önskvärt.
Den aktuella bestämmelsen har även kompletterats med en omfattande
uppräkning av de materiella lagar och förordningar som direkt eller indirekt
styr folkbokföringens verksamhet. Uppräkningen är trots sin omfattning inte
uttömmande och ger ingen större ledning för att avgöra vilka uppgifter som
får behandlas i databasen. Dessa framgår i stället av en bilaga till
promemorian. Uppräkningen bör uteslutas.
DV anser att det från integritetssynpunkt är befogat att i lag införa en
bestämmelse som innebär att sökning inte får ske på alla ärendeuppgifter.
Uppgifter inom folkbokföringsverksamheten har tidigare generellt sett inte
ansetts vara särskilt integritetskänsliga. Arkivlagen har därför tillämpats
inom denna verksamhet. Före införandet av ett nytt arbetssätt och IT-stöd
bör gallringsföreskrifterna ses över. En nyhet i det nya IT-stödet är bl.a. att
folkbokföringsdatabasens handlingsdel bestå av pappersdokument som
skannas och lagras som en digital bild. I vilken utsträckning känsliga
personuppgifter kan förväntas flyta in i databasen bör undersökas närmare
och beaktas vid val av reglering.
Det nya arbetssättet innebär vidare att underrättelser förutsätts ges på
elektronisk väg. DV anser att en samverkan med RSV angående bl.a.
utformningen av underrättelser är önskvärd.
_________________________
5
Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Charlotte Brokelind. I den
slutliga handläggningen har även deltagit hovrättsassessorn Maud Olander
Blom och kammarrättsassessorn Magnus Patriksson, föredragande.
Charlotte Brokelind
Magnus Patriksson
6