Elvis-projektet ”Växelvis boende – ett socialt experiment eller bäst för barnen?” – etapp 1 Studie 1 i Elvis-projektet utgår från en nationell totalundersökning av barn i årskurs 6 och 9. Resultaten visar att växelvis boende idag är ungefär lika vanligt som att bo enbart med sin mamma efter en föräldraseparation. Jämfört med unga i kärnfamiljer har ungdomar med separerade föräldrar mer problem. Vår undersökning visar dock att barnen som bor växelvis boende löper lägre risk för låg livskvalitet och psykisk ohälsa än de med separerade föräldrar i andra boendeformer. Att ha tillgång till båda föräldrarna på vardagsbasis förefaller gynnsamt för barns välmående, åtminstone i de här åldrarna. ELVIS-PROJEKTET Inom Elvis-projektet genomförs en mängd studier av barns välmående och hälsa i relation till boendeform. Barn som bor växelvis jämförs med barn som bor enbart eller mest med en av sina föräldrar och med barn i kärnfamilj. I studierna ingår barn i olika åldrar. Också föräldrars erfarenheter av växelvis boende för barn under fyra års studeras. Studie 1 i projektet bygger på en totalundersökning av ungas psykiska hälsa och välbefinnande i årskurs sex och nio som genomfördes av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Socialdepartementet år 2009. BARNS BOENDE EFTER EN FÖRÄLDRASEPARATION Att barn bor växelvis, alltså omväxlande och ungefär lika mycket hos båda sina föräldrar efter en separation, är en av de största förändringarna i svenska barns liv de senaste åren. Var tionde ungdom i åldrarna tolv och femton år bor växelvis. Detta motsvarar en tredjedel av ungdomarna med separerade föräldrar. Att bo enbart med en förälder är mindre vanligt än i tidigare studier. Det innebär att växelvis boende är vanligare i Sverige än i andra länder, även om boendeformen ökar också i de andra nordiska länderna och i länder som Australien, USA och Holland. Svenska barns boende efter att deras föräldrar separerat varierar i förhållande till ursprungsland och föräldrars utbildningsnivå. För barn med svenskt ursprung är växelvis boende betydligt vanligare än för barn med utländskt ursprung, som oftare bor bara med sin mamma. Växelvis boende är också vanligare i skolor där stor andel av föräldrarna har hög utbildningsnivå. BARNS HÄLSA OCH LIVSKVALITET Studie 1 är en tvärsnittsstudie med data som insamlats av SCB på uppdrag av Socialdepartementet. Vi studerade barnens livskvalitet, psykiska hälsa, psykosomatiska problem, familjerelationer, problematik av barnpsykiatrisk karaktär samt tillfredställelse med skolsituation och mobbning. Med hjälp av flernivåanalys, där hänsyn tas till variation på såväl individ- som skolnivå, har barnens svar på ett flertal validerade instrument utvarderats i relation till boendeform. Vi fann att risken för psykisk ohälsa, låg livskvalitet, bristande skoltillfredställelse och mobbning är högre för unga med separerade föräldrar än för dem i kärnfamilj. Barn som bor växelvis rapporterar dock genomgående bättre hälsa och livskvalitet och mindre problem än unga som bor enbart eller mest med en förälder efter föräldrarnas separation. Resultaten var samstämmiga genom samtliga utfall och kan delvis förklaras av ungdomarnas tillfredställelse med sina relationer till föräldrarna och egna ekonomiska resurser. SLUTSATSER Studie 1 i Elvis visar att växelvis boende är vanligare i Sverige än man tidigare trott och omfattar var tionde ungdom i åldrarna tolv och femton år. Resultaten pekar på att en stadigvarande vardagskontakt med båda föräldrarna i allmänhet är gynnsam för ungdomar på högstadiet, även om det innebär att de måste flytta mellan två hem. LÄS MER Studie 1 om växelvis boende för unga i årskurs sex och nio finns att läsa i sin helhet på http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog /Attachments/18702/2012-5-15.pdf. Mer information om projektet och de andra studierna hittar du på www.chess.su.se/elvis och på www.facebook.com/elvis.projektet. KONTAKTER I Elvis-projektet arbetar: Malin Bergström, Leg. psykolog och Med. Dr, tel 0735 03 03 24, [email protected], Emma Fransson, Leg. psykolog, Med Dr, [email protected] och Anders Hjern, Leg. läkare och Professor, [email protected]. Text av: Malin Bergström