Kapitel 3. Kriminologi s. 80-91
Kriminologin försöker förstå och förklara brottslighet. Kriminologin är intresserad av
avvikande beteende. Vad händer när vi inte gör som alla andra? För att bli kriminell måste du
bryta mot de formella normer som samhället, staten, lagstiftat om.
Det finns olika teorier om varför en person blir kriminell. Förr i världen förklarade man
kriminalitet med biologiska eller psykologiska förklaringar. Idag menar man att individens
kriminalitet beror till stora delar på den sociala omgivningen.
Vi föds alla med olika förutsättningar i livet. Var vi föds, var vi bor, hur vår ekonomi ser ut
spelar stor roll. Oavsett var och hur vi lever vill vi alltid ha det bättre och det kan förklara att
en del begår kriminella handlingar eftersom de inte kan få det bättre på legitimt (lagligt) sätt.
Kriminalitet kan kopplas till begreppet klass och att personer ur de ”lägre” klasserna skulle
vara mer brottsbenägna än andra. Detta har kritiserats eftersom det finns brottlighet även
bland de rika där man skattefuskar och sysslar med bedrägerier.
Man menar ändå att missförhållanden och orättvisor i samhället föder kriminella handlingar.
Brott och straff. Varför och till vilken nytta straffar vi brottslingar?
Tanken är att den straffade ska återanpassas i samhället att han/ hon ska få vård, hjälp och
stöd. Detta kallas för individualprevention. Straffet ska också ha en avskräckande effekt på
medborgarna att följer vi inte lagen kan vi åka fast och bli straffade. Detta kallas för
allmänprevention.
Trots den svenska kriminalvårdens goda avsikter visar studier att många kriminella efter
avtjänat straff blir återfallsförbrytare. De intagna socialiseras inom fängelset i en djupare
kriminell verksamhet.
Ett fängelsestraff kan också innebära en stämpling och att det är svårt att komma in i
samhället efter avtjänat straff.
Reparativ rättskipning är ett alternativ som innebär samhällstjänst och att förövaren får möta
offret för att inse vilken skada han/ hon gjort.
Marginalisering. Marginalisering betyder att individer inte på egen hand kan förändra sin
situation på grund av maktlöshet. Ex är unga arbetslösa utan arbete, pengar och bostad.
Uteliggarna är en annan grupp som har svårt att förändra sin situation.
Kategorisering. I grupper är det vanligt att vi tänker i kategorier. Ofta bildar grupper ett vi
inom gruppen och ett dom med andra utomstående grupper.
I ”Ingruppen” finns kärlek, värme förtroende, trygghet och s. vidare i ”Utgruppen” är det
kallt, otryggt och det finns igen vilja att samarbeta.
Det behöver inte finnas någon egentlig motsättning mellan vi och dom. Motsättningen
kan vara skapad av propaganda , media eller fördomar. T.ex. mellan olika skolor, olika
partier, fotbollslag eller varför inte mellan länder.
