Mikroalgers förmåga att rena avloppsvatten
En potentialstudie
Författare: Senad Habibovic, Miljöförvaltningen, Malmö stad
Nyckelord: Mikroalger, Chlorella vulgaris, avloppsvatten, raceway-damm,
fotobioreaktor, Spillepengen, Sjölunda reningsverk, SYSAV AB, Öresundsverket
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
Abstract:
With the scientific communities ever growing concerns about the anthropogenic climate
change, it is of utter importance to find new ways of mitigating our impact on the
climate. This study aims to identify the possibilities of cultivating microalgae in the city
of Malmö with purpose to treat wastewater in an organic and sustainable way. Although
the field of wastewater treatment with microalgae instead of chemicals, as is praxis
today, is relatively new, the potential of microalgae is definitely promising. With Malmös
recent history of being a frontrunner in the environmental sector in Sweden and its
ambitions to continue on that path A single species (chlorella vulgaris) is identified
that suits southern Swedish (Scania) conditions, a suitable method of cultivation
(raceway-damms) is also identified and a potential location (Spillepengen) in Malmö
is also identified which would be optimal for microalgae cultivation. The study sees
great potential for Malmö to be a regional leader in this field if suitable investments are
made.
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
2
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
Innehållsförteckning:
1. Inledning………………………………………………………………………………………………...…………s.4
2. Syfte och frågeställning………………………………………………………………………………...……s.5
3. Behöver Malmö mikroalger?..............................................................................................................s.5
3.1 Mikroalger som en renande organism av avloppsvatten…………..…….s.6
3.2 Från teori till praktik……………………………………………………………………s.7
4. Bestämmande av art………………………………………………………………………………….…....….s.7
4.1 Chlorella vulgaris…………………………………………………………………….……s.7
5. Kultivering…………………………………………………………………………………………………….…..s.8
5.1 Öppna system…………………………………………………………………………..…...s.8
5.2 Slutna system…………………………………………………………………………….…s.9
6. Möjlig lokalisering…………………………………………………………………………………………....s.10
7. Slutsats………………………………………………………………………………………………………...….s.11
8. Källförteckning…………………………………………………………………………….…….…….………s.13
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
3
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
1. Inledning
Staden är en plats där människor idag i en stor utsträckning flyttar till i hopp om ett
bättre liv. När människor väljer att flytta in till städerna ökar även belastningen på
staden och dess infrastruktur vilket i sin tur gör att staden måste anpassa sig efter
befolkningstillväxten för att kunna fungera optimalt. Malmö är en växande stad, 2013
bodde det cirka 313,000 individer i Malmö och stadskontorets projektioner visar att
befolkningen kommer att fortsätta öka. År 2020 kommer Malmös befolkningsmängd
passera 350,000 individer och tillväxten fortsätter även efter år 2020 (Malmö stad,
2014). Enligt Svenskt näringsliv (2011) kommer Malmös befolkningstillväxt under
perioden 2010-2035 överstiga 20 % vilket placerar Malmö på en andra plats i ett
nationellt perspektiv, endast Stockholm förväntas ha en större befolkningstillväxt under
den perioden (Svensk näringsliv, 2011).
När en stad växer, växer även belastningen på avfallssidan. Idag återvinns, renas och
förbränns väldigt mycket av malmöbornas avfall vid SYSAVS anläggning på Spillepengen
samt att avloppsvattnet i huvudsak renas vid Sjölunda reningsverk och Klagshamns
reningsverk. Med utgångspunkt i den prognoserade befolkningstillväxten undersöker
Malmö stad, Trelleborgs kommun och Region Skåne möjligheterna att använda
mikroalger som potentiella renare av avloppsvatten i hopp om att i framtiden kunna
skapa ett hållbart kretslopp (industriell symbios) och utesluta kemikalieanvändningen
som idag är en nödvändig del i reningsprocessen.
Mikroalgernas potential utreds inom det EU finansierade Life+ projektet Bucefalos
(www.malmo.se/bucefalos). Bucefalos primära mål är att utreda ifall akvatisk biomassa
kan användas för att minska övergödning i haven, samt om akvatisk biomassa lämpar
sig för biogasproduktion. Denna rapport kommer dock att fokusera på mikroalger och
dess renande egenskaper.
Mikroalger används redan idag i mycket stor utsträckning bland annat inom
kosttillskottindustrin (Tony Fagerberg, personlig kommunikation 2014), men
mikroalgers potential som renande organismer är fortfarande relativt outforskad.
Studier som har gjorts visar på att mikroalger, framförallt arten Chlorella vulgaris har
god förmåga att rena avloppsvatten samtidigt som den är en robust mikroalg vilket
lämpar sig väl för det skånska klimatet (Agrawal, 2007; Chinnasamy et al., 2009;
Converti et al., 2009; Gouveia & Oliveira, 2009; Jeanfils et al., 1993; Megharaj et al., 1992;
Rachlin & Grosso, 1991).
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
4
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
2. Syfte och frågeställning
Rapportens syfte är att undersöka vilken samhällsnyttig potential mikroalger kan ha.
Fokus kommer därför ligga på ifall mikroalger lämpar sig som renare av avloppsvatten.
Med den utgångspunkten kommer rapporten behandla:
Ifall mikroalger är lämpliga att använda i reningssyfte och ifall Malmö behöver
mikroalger som renare av avloppsvatten,
Vilken mikroalgsart som lämpar sig bäst för Skånska väderförhållanden,
Vilken kultiveringsmetod anses vara lämpligast,
Samt var i Malmö en mikroalgsodling hade kunnat upprättas
Frågeställningarna som potentialstudien ämnar besvara är:
1. Behöver Malmö en mikroalgsodling?
2. Lämpar sig mikroalger för att rena avloppsvatten?
Frågeställningarna är ämnade att undersöka ifall mikroalger är lämpade för att rena
kommunalt avloppsvatten samt att försöka identifiera en potentiell mikroalgsart som
lämpar sig för just det ändamålet. Den andra frågeställningen ämnar undersöka ifall
Malmö hade gynnats av att införa en mikroalgsodling med syfte att rena avloppsvatten
3. Behöver Malmö mikroalger?
Den antropogena växthuseffekten är en av vår tids största utmaningar.
Växthusgasutsläpp ökar kontinuerligt trots IPCCs uppmaningar om att individer och
beslutsfattare måste agera då tidsfönstret för handling ständigt minskar (IPCC 2014).
Med den utgångspunkten blir mikroalger väldigt intressanta då mikroalger påvisats ha
väldigt goda egenskaper i att omvandla koldioxid till syre genom fotosyntes och således
kan vara en bidragande faktor i att minska kraftverkens koldioxidutsläpp ytterligare
(Avfall Sverige 2009).
Kraftigt minskande av koldioxidutsläpp är även i linje med Malmös politiskt antagna
miljöprogram för åren 2009-2020. Miljöprogrammet fastställer att utsläppen av
växthusgaser ska minska med 40 %, jämfört med 1990 års nivåer. Det finns även EU
direktiv som säger att utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 % (jämfört med 1990
års nivåer) inom unionen till år 2020 (Malmö stad, 2009). Mikroalger kan vara en del i
lösningen om fortsatt utveckling inom det området prioriteras.
Mikroalger är ett relativt outforskat fält vilket gör att möjligheter finns att bli en
föregångare på den fronten. Malmö är redan idag Sveriges ledande stad inom miljö och
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
5
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
klimatfrågor, det har staden varit i flera år (miljöaktuellt 2014), att Malmö fortsätter
vara ledande inom miljöfrågor bör vara av stor vikt för kommunen och staden i sin
helhet då det ökar stadens attraktionsnivå samt lockar till sig nya företag och således
nya arbetsplatser och nya möjligheter för staden och dess medborgare.
3.1 Mikroalger som en renande organism av avloppsvatten
Av mer än 25,000 identifierade arter används endast 15 arter för olika ändamål (Raja et
al., 2008). Mikroalgerna har stor potential inom många olika användningsområden men
på grund av att tekniken kring storskalig odling och skörd fortfarande är relativt
outforskad och således dyr används mikroalger idag främst inom kosttillskottsindustrin,
inom kosmetika samt vid vattenbruk då lönsamheten för tillfället är som störst inom
dessa fält (Raja et al., 2008; Brennan & Owende, 2010; Tony Fagerberg, personlig
kommunikation 2014).
Forskning bedrivs på mikroalger och de studier som har gjorts visar på att mikroalger
har stor potential inom flera olika fält, däribland som renare av avloppsvatten. Genom
att odla mikroalger i avloppsvatten kan en minskning av kemikalier i reningsprocessen
åstadkommas samtidigt som fosfor ((P), ändlig resurs) kan återvinnas ur mikroalgerna
och dessutom kan den producerade biomassan (mikroalger) i en separat process rötas
till biogas (Andersson et al., 2011; Avfall Sverige, 2009; Raja et al., 2008; Hedenfelt,
2010; Tony Fagerberg, Francesco Gentili, Niklas Strömberg, Personlig kommunikation
2014).
Experiment med gröna mikroalger som en renande biologisk organism har bland annat
utförts av Avfall Sverige i samarbete med Umeå universitet (2009) med goda resultat,
både under kontrollerade försök i laboratorium men även i en mer verklighetsanpassad
kontext, vid ett avloppsreningsverk (Öns avloppsreningsverk, Umeå) (Avfall Sverige,
2009). Pågående pilotstudier genomförs inom projektet Bufecalos där Trelleborgs
kommun undersöker möjligheter och potentialen att rena kommunalt avloppsvatten i
öppna system (raceway-dammar) men även i slutna system (fotobioreaktorer).
Pilotstudien visar på god potential i att rena kommunalt avloppsvatten i Skåne (Tony
Fagerberg, personlig kommunikation, 2014).
I Avfall Sveriges studie har gröna mikroalgerna försetts med kommunalt avloppsvatten
och lakvatten från deponier samt tillförts rökgaser från ett kraftvärmeverk. Resultatet
var kraftigt minskat kväve (N) 40 % efter 5 dagar i odling och 95 % efter 12 dagar i
odling. Gällande fosfor (P) minskade mängden med 50 % efter 5 dagar i odling och 95 %
efter 12 dagar i odling samtidigt som mikroalgerna växte och blev betydligt fler vilket
resulterade i ökad biomassa och minskade CO2 halter i rökgasen från kraftvärmeverket.
Under samma period gjordes ett parallellet experiment på mikroalgernas
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
6
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
biomasstillväxt som visade att mikroalgerna växte med 0,6g/l efter 5 dagar och med
1,5g/l efter 12 dagar. (Avfall Sverige, 2009).
3.2 Från teori till praktik
Potentialstudie har visat goda förutsättningar för att etablera en mikroalgsodling med
positiva resultat. Litteraturen som studien bygger på är i huvudsak teoretiskt grundad
med experiment under kontrollerade former i laboratorium. När teorin sedan ska
förverkligas i en stor skala så finns det en betydande risk att samma goda resultat som
laboratorium experimenten visat inte är lika goda i en verklighetsbaserad kontext. Det
är högst sannolikt att mikroalgerna tappar en del i tillväxtfasen (biomassa) och upptaget
av kväve (N) och fosfor (P). För att illustrera hur teori kan skilja sig från praktik
presenteras en tabell här nedan med ett förväntat resultat på biogas från biomassa som
Sialve et al. (2009) räknat ut samt att verklighetsanpassade siffror redovisas från en
mikroalgsodling i Smygehamn drivet av Trelleborgs kommun inom projektet Bucefalos.
Teoretisk uppskattning (Sialve et al.
2009)
Praktisk erfarenhet (Tony Fagerberg,
personlig kommunikation, 2014)
400m3 CH4/ton mikroalger
180m3 CH4/ton mikroalger
4. Bestämmande av art
Olika mikroalger har olika egenskaper och därför är det av stor vikt att en lämplig
mikroalg väljs ut för att på bästa sätt uppfylla syftet man eftersträvar. Gröna mikroalger
är generellt bra på att rena näringsrikt vatten på kväve (N), fosfor (P) och tungmetaller
som förekommer i avloppsvatten (Avfall Sverige, 2009).
4.1 Chlorella vulgaris
Fokus i denna rapport ligger på en grön mikroalg vid namnet Chlorella vulgaris.
Anledningen till att Chlorella vulgaris valts ut är på grund av dess bevisligen robusta
egenskaper som lämpar sig väl för det skånska klimatet. Chlorella vulgaris är även en alg
som har god resistent förmåga mot yttre påverkan samt att den finns väl dokumenterad
i vetenskaplig litteratur (Avfall Sverige, 2009; Agrawal, 2007; Chinnasamy et al., 2009;
Converti et al., 2009; Gouveia & Oliveira, 2009; Jeanfils et al., 1993; Megharaj et al., 1992;
Rachlin & Grosso, 1991).
Chlorella vulgaris är dessutom en mixotrof mikroalg vilket innebär att den kan odlas
båda i ljusa väderförhållanden med solen och tillförd koldioxid som energikälla
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
7
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
(fotosyntes) men även i mörka väderförhållanden vilket är en positiv egenskap för
Skåne då vinterhalvåret medför att ljustimmarna minskar drastiskt. Under mörka
ljusförhållanden kan Chlorella vulgaris använda löst kol/näring i avloppsvattnet som
kompensation för att fotosyntesen (e.g. koldioxidupptaget) är lägre (Tony Fagerberg,
personlig kommunikation 2014; Hedenfelt, 2010). Chlorella vulgaris mixotrofa
egenskaper ger den en konkurrensfördel gentemot andra mikroalger på grund av att
den inte är lika beroende av specifika förhållanden för optimal tillväxt. Att Chlorella
vulgaris har denna egenskap medför att driftkostnader kan minskas då behovet av
artificiell belysning kan begränsas. Minskad energianvändning ger även positiva miljö
och klimataspekter samtidigt som logistiska fördelar finns då odlingsplatsen inte
nödvändigtvis behöver utrustas med artificiell belysning vilket även sparar utrymme.
Tack vare Chlorella vulgaris goda förmåga att ta upp solljus växer mikroalgen i en väldigt
snabb takt vilket leder till ökad biomassa, upp till fyra gånger mer än traditionella
landväxande energigrödor (Brune, 2009) och således bättre renande egenskaper med
ett ökat antal mikroalger. Under optimala förutsättningar kan Chlorella vulgaris
dubblera sitt antal under ett dygn (Fagerberg, 2009).
5. Kultivering
Mikroalger kan odlas på flera olika sätt beroende på vilket syfte man har med algerna.
Övergripande kategoriseras odlingssystemen i öppna och slutna system. Den
huvudsakliga skillnaden mellan dessa två övergripande kategorier är att öppna system
är billigare att tillverka och använda men är svårare att kontrollera och påverka då
utomstående organismer kan inverka på mikroalgerna på ett negativt sätt. Det slutna
systemet är lättare att kontrollera då inga oönskade organiser kan ta sig in samt att man
lättare kan påverka mikroalgerna efter eget önskemål då man har full kontroll över
systemet. Slutna system är dyrare att tillverka och driva samt att energin som krävs för
att driva ett slutet system är större än det man får ut av i form av biologisk massa vilket
hindrar storskaliga anläggningar av slutna system (Niklas Strömberg personlig
kommunikation 2014; Tony Fagerberg, personlig kommunikation 2014).
5.1. Öppna system
Öppna system förekommer i flera olika skepnader och former men gemensamt för dem
alla är att dem är öppna vilket gör det svårare att kontrollera mikroalgerna samt att det
även är svårare att hindra utomstående organismer att påverka algodlingen. I gengäld är
därför öppna system billigare att tillverka och driva. Eftersom syftet med
mikroalgsodlingen är att rena avloppsvatten är det viktigt att systemet som används kan
hantera stora mängder vatten till en låg produktionskostnad. Minimering av
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
8
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
energiåtgången är också en viktig aspekt vilket ett öppet system lämpar sig bra för. Det
bäst lämpade öppna systemet för mikroalgsodling med ändamål att rena avloppsvatten
presenteras här nedan.
Öppna Raceways-dammar
Raceways är en variant av ett öppet system där näringsrikt
vatten pumpas runt i en så kallad ”raceway” där alger får växa
till sig med hjälp av det näringsrika vattnet, solljus och tillförd
koldioxid. Metod är relativt billig att implementera samt att
driftkostnaderna är marginella jämfört med de kostnader som
ett slutet system för med sig. Det förekommer även en form av
hybrider där syftet är att dra fördelar från de båda typerna av
odlingssystem. Kostnadseffektivitet i form av låg
produktionskostnad samt den låga energianvändningen i det
öppna system, även övervakning och kontrollaspekten
försöker uppnås i de hybrida systemen. Skillnaden mellan det
öppna systemet och det hybrida systemet är en simpel lösning Exempel: Öppen Raceway-damm1
i form av ett plastöverdrag som täcker över det öppna systemet för att undvika att andra
organismer kommer in i systemet som kan negativt påverka mikroalgsodlingen
(Christianson & Sims, 2011; Anna Ekman, personlig kommunikation 2014).
5.2 Slutna system
Fotobioreaktorer
Slutna system förekommer i form av fotobioreaktorer.
Fotobioreaktorer kan se ut på olika sätt och vara
uppbyggda av olika material men gemensamt för alla
fotobioreaktorer är att systemen är slutna vilket
innebär att mikroalgerna inte exponeras för andra
organismer. Mikroalgernas tillväxt kan övervakas i
detalj och regleras vid behov. Genom att detaljstyra
bland annat mängden koldioxid som systemet släpper
in kan högvärdesprodukter produceras med bättre
Exempel: Fotobioreaktor2
resultat än i öppna system, nackdelen däremot är att
fotobioreaktorer är dyra att producera samt att driftkostnaderna också är dyra vilket
gör systemet olämpligt att använda för just vattenrening då avloppsvatten förekommer i
väldigt stora volymer i Malmö (Tony Fagerberg, personlig kommunikation 2014; Anna
Ekman, personlig kommunikation 2014; Francesco Gentili, personlig kommunikation
2014).
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
9
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
Då slutna system inte lämpar sig för Malmö stads ändamål med mikroalgsodlingar går
rapporten inte djupare in på just denna odlingsmetod.
6. Möjlig lokalisering
Placering av en eventuell mikroalgsodling med syfte att rena avloppsvatten bör helst
samlokaliseras på en plats där tillgången på avloppsvatten finns ”naturligt” för att
undvika onödiga transportersträckor med en plats där det finns verksamheter som
emitterar koldioxid (Anna Ekman, personlig kommunikation 2014). I Malmö finns det en
geografisk plats som utmärker sig då alla nödvändiga komponenter finns
samlokaliserade inom ett närliggande område.
Spillepengen, Malmö
- Sjölunda reningsverk (VA-SYD)
- SYSAV AB
- Öresundskraftverket (E-ON)
Spillepengen i Malmö är en optimal plats för en eventuell mikroalgsodling med avsikt
att rena avloppsvatten. Det finns två anledningen till det, den första är att Sjölunda
reningsverk är placerat på Spillepengen. Den andra aspekten är att industrier existerar
redan idag på Spillepengen vars verksamheter släpper ut koldioxid, vilket en eventuell
mikroalgsodling behöver för att fungera optimalt. Därmed finns alla nödvändiga
aspekter som krävs för en lyckad mikroalgsodling med syfte att rena avloppsvatten
samlade på Spillepengen inom ett begränsat område vilket innebär att onödiga
transporter kan undvikas.
Sjölunda reningsverk är Malmös största reningsverk och tar emot avloppsvatten från
cirka 300,000 medborgare samt att Sjölunda reningsverk också är lokaliserat på
Spillepengen. Det är värt att nämna att Sjölunda reningsverk tar emot avloppsvatten
från fler kommuner än enbart Malmö kommun (Sjölunda reningsverk, 2009).
SYSAV AB är också placerat på Spillepengen vilket är en logistisk fördel då SYSAVs
verksamheter (värmekraftverk och avfallsförbränning) resulterar i koldioxidutsläpp
som är nödvändiga komponenter för att mikroalger ska kunna växa.
Den nära lokaliseringen av kraftvärmeverket och avfallsförbränningen samt att
reningsverket är placerat inom samma område är optimala förutsättningar för en
eventuell mikroalgsodling. Mikroalgerna kan rena avloppsvattnet från Sjölunda
reningsverk och därmed ta upp näring som finns i avloppsvattnet, bland annat kväve (N)
och fosfor (P) samtidigt som SYSAV kan förse mikroalgsodlingen med nödvändigt
koldioxid som är en oönskad restprodukt vid avfallsförbränning.
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
10
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
Öresundsverket ett annat värmekraftverk som också är placerat på Spillepengen i
Malmö. Att det existerar flera potentiella partners som kan samverka för att förse
mikroalgerna med nödvändiga resurser är enbart positivt och bör tas till vara på. Fokus
har i denna studie varit på SYSAV och Sjölunda reningsverk men det finns ingen
anledning att inte ha med Öresundsverket i beaktning likaså.
Klagshamns reningsverk
Klagshamns reningsverk är Malmös andra reningsverk och tar emot avloppsvatten från
cirka 70,000 medborgare från Malmös sydvästra delar samt från Vellinge kommun
(Klagshamns reningsverk, 2009). Klagshamns reningsverk är sämre lokaliserat ifall
ändamålet är att rena avloppsvatten med mikroalger då det saknas närliggande
industrier vars koldioxidutsläpp mikroalgerna behöver till sin tillväxt. Därför är
Spillepengen ett bättre alternativ just på grund av avsaknandet av närliggande
koldioxidemitterande verksamheter.
7. Slutsats
Potentialstudien har undersökt vilka förutsättningar och möjligheter Malmö stad har för
att etablera ett pilotprojekt med ändamålet att rena avloppsvatten med hjälp av
mikroalger. Studien har identifierat en potentiell art Chlorella vulgaris som en
fördelaktig mikroalg för det ändamålet samt att en optimal plats också identifierats,
Spillepengen. Med bakgrunden att Malmö redan idag är Sveriges ledande miljöstad samt
vikten av att miljöarbetet fortsätter även i framtiden och att Malmö tar ytterligare steg
mot att utvecklas kan ha en avgörande betydelse för stadens attraktionskraft och status
båda i Sverige men även i omvärlden. Frågeställningarna har därmed besvarats.
Mikroalger lämpar sig som renare av avloppsvatten, utifrån den befintliga kunskapen
som finns inom ämnet samt att Malmö är en lämplig plats för en mikroalgsodling då
Spillepengen erbjuder optimala förutsättningar för ett pilotprojekt inom området.
Det är dock värt att påpeka att forskning inom avloppsvattenrening med just mikroalger
är ett relativt outforskat fält. De studier som genomförts har visat på goda möjligheter
men storskalig vattenrening har ännu inte prövats i Sverige och därför behövs mer
forskning inom ämnet samt att nödvändiga analyser, bland annat cost-benefit analyser,
livscykelanalyser, miljökonsekvensbeskrivningar och så vidare behöver göras för att
ytterligare fastställa att en mikroalgsodling med Malmö stads syfte verkligen är
nödvändig.
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
11
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
12
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
8. Källförteckning:
Vetenskapliga artiklar:
Andersson, V., Broberg, S., Hackl, R. (2011). Integrated Algae Cultivation for Biofuels
Production in Industrial Clusters. Program Energisystem, Arbetsnotat Nr 47: Linköping
Agrawal, M. (2007). Growth, survival and reproduction in Chlorella vulgaris and C.
variegate with respect to Culture Age and under Different Chemical Factors. Folia
Microbiology, 52, 4:399-406 pp.
Avfall Sverige. (2009). Rening av lakvatten, avloppsvatten och reduction av koldioxid med
hjälp av ager. Rapport U2009:04, 1-19 pp.
Brennan, L., Owende, P. (2010). Biofuels from microalgae – A review of technologies for
production, processing, and extractions of biofuels and co-products. Renewable and
Sustainable Energy Reviews, 14, 2:557-577 pp.
Chinnasamy, S., Ramakrishnan, B., Bhatnagar, A. & Das, K. (2009). Biomass Production
Potential of a wastewater Alga Chlorella vulgaris ARC 1 under Elevated Levels of CO 2 and
Temperature. Internation Journal of Molecular Sciences, 10:518-532 pp.
Christenson, L. & Sims, R. (2011) Production and harvesting of microalgae for wastewater
treatment, biofuels, and bioproducts. Biotechnology Advances, 29:686-702 pp.
Converti, A., Casazza, A., Ortiz, E., Perego, P. & Del Borghi, M. (2009). Effect of
temperature and nitrogen concentration on the growth and lipid content of
Nannochloropsis oculata and Chlorella vulgaris for biodiesel production. Chemical Eng.
And Processing, 48:1146-1151 pp.
Gouveia, L. & Oliveira, A. C. (2009). Microalgae as a raw material for biofuels production.
Microbiol Biotechnol, 36:269-274 pp.
Jeanfils, J., Canisius, M-F. & Burlion, N. (1993). Effect on high nitrate concentrations on
growth and nitrate uptake by free-living and immobilized Chlorella vulgaris cells. Journal
of Applied Psychology, 5:369-374 pp.
Megharaj, M., Pearson, H. W. & Venkateswarlut, K. (1992). Removal of nitrogen and
phosphorus by immobilized cells of Chlorella vulgaris and Scenedesmus bijugatus isolated
from soil. Enzyme Microb. Technol, 14:656-658 pp.
Rachlin, J. & Grosso, A. (1991). The Effects of pH on the Growth of Chlorella vulgaris and
Its Interaction with Cadmium Toxicity. Arch. Environ. Contam. Toxicol, 20:505-508 pp.
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
13
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
Raja, R., Hemaiswarya, S., Ashok Kumar, N., Sridhar, S., Rengasamy, R. (2008). A
Perspective on the Biotechnological Potential of Microalgae. Critical Reviews in
Microbiology, 34:77-88 pp.
Sialve, B., Bernet, N., Bernard, O. (2009). Anaerobic digestion of microalgae as a necessary
step to make microalgal biodiesel sustainable. Biotecnology Advance, 1-8 pp.
Intervjuer:
Ekman, Anna., Ph.D. Svenska tekniska forskningsinstitutet (SP). Lund
Fagerberg, Tony., Ph.D. Trelleborgs kommun. Trelleborg
Gentili, Francesco., Ph.D. Sveriges lantbruksuniversitet. Umeå
Strömberg, Niklas., Ph. D, Svenska tekniska forskningsinstitutet (SP). Borås
Officiella dokument, uppsatser och avhandlingar:
Hedenfelt, E. (2010). Mikroalger för hållbar utveckling – Chlorella vulgaris i en
kretsloppsanpassad alg-biogasprocess. C-uppsats, Malmö Högskola
Fagerberg, T. (2009). ”Algen: Återkomsten” – biodiesel från alger?. Doktorsavhandling,
Lunds Universitet
IPCC (2014). Climate change 2014, synthesis report. Sumamry for policymakers.
Malmö stad, Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020. (2009).
http://isumalmo.se/isu/images/stories/Miloprogram-for-Malmo-stad-2009-2020.pdf
Malmö stad, Stadskontoret (2014). Befolkningsprognos 2014-2024.
http://malmo.se/download/18.5bb0a05f145db1bc43d6247/1401203183429/Rapport
+befolkningsprognos+Malm%C3%B6+stad+2014-2025.pdf
Internet:
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Vi_arbetar_med/Lokalt_f_retagskli
mat/kommunernas-befolkningstillvaxt-ar-20102035_532010.html/binary/Kommunernas%20befolkningstillv%C3%A4xt%20%C3%A5
r%202010-2035
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.567251/har-ar-sveriges-basta-miljokommun
http://www.vasyd.se/Artiklar/Avlopp/Sjolunda-avloppsreningsverk
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
14
BUCEFALOS/LIFE11/ENV/SE/839
1: http://en.wikipedia.org/wiki/Photobioreactor#mediaviewer/File:Photobioreactor_PBR_4000_G_IGV_Biotech.jpg
2: http://pubs.ext.vt.edu/442/442-886/442-886.html
15
