Frågor och svar - Karlskrona kommun

Frågor och svar
DRICKSVATTEN
Varifrån kommer dricksvattnet i kranen?
Svar: I Karlskrona beror det på var man bor. Det finns tolv vattenverk inom kommunen. Läs
mer om detta på hemsidan under rubriken ”Kommunalt vatten”. Varje verk beskrivs var för
sig.
Hur mycket vatten används i genomsnitt i Sverige?
Svar: Man räknar med ungefär 180 liter per person och dygn i ett hushåll.
Vad kostar vattnet i Karlskrona?
Svar: Priset är ca 2 öre per liter vatten. Priset inkluderar leverans hem och efter användandet
också borttransport och rening.
Vad menas med att vattnet är hårt respektive mjukt?
Svar: Vattnets hårdhet bestäms av halterna kalcium och magnesium, ju högre koncentration
av dessa joner, desto hårdare vatten. Det är viktigt att veta vilken hårdhet vattnet har. Har man
ett mjukt vatten behöver man inte dosera så mycket tvätt- och diskmedel som om man har ett
hårt vatten.
Hur hårt är vattnet?
Svar: Karlskrona kommuns dricksvatten varierar mycket i hårdhet beroende på var man bor.
Gå till rubriken ”Kommunalt vatten” och ”Vattenkvalitet” så hittar du information verk för
verk.
Vad är pH-värde för något?
Svar: pH-värdet är ett mått på antalet vätejoner i vattnet och visar på om vattnet är surt eller
basiskt. Om pH-värdet är mindre än 7 är vattnet surt och om det är större än 7 är det basiskt.
Ett pH-värde på 7 är neutralt.
Vilket pH-värde har kranvattnet?
Svar: Dricksvatten i kommunala vattennät ska enligt livsmedelsverket ha ett pH-värde mellan
7,5 och 9, främst för att undvika korrosion i ledningsnätet. Värden utanför dessa gränser ger
bedömningen "Tjänligt med anmärkning".
pH-värdet varierar en del inom kommunen. Gå till rubriken ”Kommunalt vatten” och
”Vattenkvalitet” så hittar du information verk för verk.
Varför kan vattnet ibland vara missfärgat (brunt)?
Svar: Efter en avstängning kan vattnet ibland vara lite brungulfärgat. Det är inte farligt utan
beror på järnet som finns i vattenledningarna, som lossnat när vattnet ändrat riktning i
ledningarna. Spola tills vattnet är klart igen. Tvätta inga kläder så länge vattnet är brunt. Det
kan missfärga tvätten.
Vad är fluorid?
Svar: Fluorid är ett naturligt grundämne som finns i berggrunden. I områden där berggrunden
innehåller fluorid får vattnet från bergborrade brunnar alltid ett visst innehåll av detta ämne.
Är fluorid farligt?
Svar: Studier har visat att fluorid i dricksvattnet skyddar mot karies. Det har också visat att ju
högre fluoridhalt i dricksvattnet, desto större risk för små skönhetsfläckar i tandemaljen (s k
tandfluoros). Vid en fluoridhalt på mindre än 1,5 mg/l dricksvatten uppnår man därför en
kariesförebyggande verkan utan risk för skönhetsfläckar i tandemaljen.
Fluoridhalten i vatten från det kommunala nätet är mindre än 1,5 mg/l dricksvatten.
Har man egen brunn är det lämpligt att undersöka fluoridhalten, framför allt om man har barn
under ett och halvt års ålder.
Vad betyder det att vattnet är tjänligt?
Svar: Tjänligt vatten innebär att vattnet uppfyller Livsmedelverkets krav på dricksvatten.
Vattnet innehåller inte mikroorganismer, parasiter i sådant antal eller ämnen i sådana halter att
de kan utgöra en fara för människors hälsa. Referens Livsmedelsverket.
Vad betyder det att vattnet är tjänligt med anmärkning?
Svar: Tjänligt med anmärkning innebär att vattnet har en mindre tillfredsställande
sammansättning ur hälsomässig, estetisk eller teknisk synvinkel, men det går fortfarande att
användas till mat och dryck.
Det kan handla om för höga halter av mikroorganismer (hälsomässig grund), oacceptabel lukt,
smak samt färg och grumlighet (estetisk grund) eller att vattnets sammansättning kan ge
tekniska problem i samband med distribution (teknisk grund). Referens Livsmedelsverket.
Vad betyder det att vattnet är otjänligt?
Otjänligt innebär att vattnet inte bör användas till dryck eller matlagning på grund av att
hälsorisker föreligger. Referens Livsmedelsverket.
Kan jag dricka varmvattnet?
Svar: Nej, det är inte speciellt lämpligt. Varmvatten är inget livsmedel och skall inte
användas till mat och dryck. Vattnet kan innehålla koppar som kommer från
vattenledningarna. Känsliga personer kan bli illamående och kräkas. Använd enbart kallvatten
till matlagning och dryck.
AVLOPPSVATTEN
Vad är avloppsvatten?
Svar: Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för vatten som har använts i hushåll, olika
samhällsfunktioner och industrier och där blivit förorenat.
Exempel på avloppsvatten är:
• spillvatten från hushåll (gråvatten eller BadDuschTvätt-vatten samt
svartvatten - toalettavlopp)
• dagvatten (regn- och smältvatten som rinner av från hårda ytor som
byggnader, gator och hård mark)
• dräneringsvatten (vatten som avleds från utdikning av mark)
• spillvatten från industrier
Varför renas avloppsvatten?
Svar: För att inte näringsämnen (främst fosfor och kväve) och biologiskt material ska hamna i
sjöar, vattendrag och hav. Detta leder till övergödning och syrebrist i vattnet.
Försvinner alla föroreningar från avloppsvattnet?
Svar: Nej. Vi kan bara rena sådant som fastnar i våra rensgaller (papper och skräp) och som
kan brytas ner biologiskt och kemiskt (organiskt material och växtnäringsämnen). Ämnen
som kemikalier, tungmetaller och mediciner försvinner inte. Dessutom finns en liten rest av
organiskt material och växtnäringsämnen kvar.
Vad gör man med skräpet som blir kvar efter att man har renat vattnet?
Svar: På Koholmens avloppsreningsverk (vårt största reningsverk) tvättas och avvattnas
papper och skräp som fastnat på rensgallret för att sedan kunna skickas iväg som brännbart
avfall.
Sand och grus som fastnar i sandfånget tvättas och avvattnas för att senare återanvändas vid
olika projekt, som till exempel anläggningsjord.
Vid de mindre avloppsreningsverken sorteras papper och skräp från rensgallret också som
brännbart avfall.
Vad är avloppsslam?
Svar: Det är fasta restprodukter som avskiljs vid rening av avloppsvatten i ett
avloppsreningsverk (ARV). Det består av rester från fällningskemikalier och biologiskt
material.
Vad gör man av slammet?
Svar: Slammet från Koholmens avloppsreningsverk avvattnas för vidare transport till
Bubbetorp. Slammet används för närvarande som sluttäckning på Bubbetorp
deponeringsanläggning
Vad händer med slammet som hämtas från enskilda brunnar?
Svar: När de enskilda brunnarna har tömts, körs slammet till Koholmens reningsverk. Här tas
det omhand ungefär som avloppsvatten, d.v.s. det går först igenom rensgaller och sandfång
och sedan vidare in i reningsprocessen.
Kan man dricka det renade avloppsvattnet?
Svar: Nej det kan man inte. Det finns fortfarande en del ämnen och bakterier kvar i vattnet
som skulle kunna göra oss sjuka/dåliga. Vi renar vattnet för att minimera påverkan på
vattendrag, sjöar och hav.